pealead.pages.dev






Vart blev adrian unia begravd

Svenska kungligheters gravplatser

Svenska kunglighetersgravplatser finns framför allt inom landet, särskilt inom några från dem största kyrkorna, dock även inom land, Norge samt en flertal andra länder inom Europa.

Här redovisas dem framför allt i enlighet med vedertagna samt säkra källor, dock även i enlighet med nämnvärda akademiska teorier, ifrån samt tillsammans med monark Erik Segersäll vid 900-talet. unge likt sedan dess föddes samt dog innan deras far blev kunglig inom land genom inträde vid den svenska tronen, såsom några från Kristian I:s, alternativt liksom föddes efter enstaka kunglig faders frånträde ifrån tronen, såsom numeriskt värde från Erik XIV:s, finns ej tillsammans med. inom listan finns några mer historiskt intressanta pretendenter, samt monark Fredriksmorganatiska äktenskap samt små människor, utom den äldsta dottern mamsell Fredrika Vilhelmina Ehrlich (1733–1734) såsom gravsattes vid Värmdö kyrkogård.

Utanför listan besitter detta även funnits tre utländska kungliga liksom bodde inom land liksom medlemmar från dåvarande svenska kungafamiljer samt äger fått sina gravar inom landet: den danska änkedrottningen Mechtild från Holstein (i Varnhem, död 1288), Gustav Vasas dotterson Gustav från Sachsen-Engern-Westfalen (i Uppsala domkyrka, levde 1574–1597) samt Gustav II Adolfs moster Agnes från Holstein-Gottorp (i Riddarholmskyrkan, levde 1578–1627).

Kenotafer samt flyttade stoft

[redigera | redigera wikitext]

Kenotafer finns kvar vid platser var ursprungliga gravsättningar besitter ägt lokal dock från vilket ställe stoften senare äger flyttats, alternativt vid platser var missuppfattningar besitter funnits ifall dem egentliga gravplatserna. ovan monark Inge den äldre besitter detta funnits enstaka sådan vid Hångers ödeskyrkogård samt detta finns ytterligare enstaka inom Varnhem. inom Vreta finns ett berg tillsammans med oriktig skrivelse på grund av (hans?) drottning Helena samt numeriskt värde mot på grund av kungarna Ragnvald Knapphövde samt Magnus Nilsson. Försök från vissa historieförfattare för att vid bas från hans död inom Karleby sammankoppla monark Ragnvald tillsammans med den cirka 4 000 kalenderår äldre Ragvalds grav var existerar snarare fantasifulla än trovärdiga. Liknande äldre teorier angående för att drottning Helena skulle artikel identisk individ likt Sankta Helena samt då skulle äga fått sin grav inom kyrkan såsom små frukter från växter hennes namn inom Skövde, besitter avfärdats från moderna forskare vilket osannolika.

En egendomlighet existerar för att drottning Rikardis finns avbildad vid makens samtida gravmonument inom Tyskland fastän denna dog samt gravsattes inom huvudstaden 34 tid före hans död 1412. inom den privata delen från Hagaparken står en monument, förvillande likt enstaka kenotaf, ovan sångarprinsen Gustaf. Den maximalt märkvärdiga kenotafen inom landet existerar en stort gravmonument mot Birger Jarl invid tornet vid Stockholms stadshus, dit detta nära byggnadens tillkomst plats meningen för att riksjarlens stoft skulle flyttas.

Fler kungliga, såsom även Erik den helige, äger ursprunglig omsider kommit för att ett fåtal sina slutgiltiga gravplatser. Allt sådant förmå ej redovisas denna plats. Gustav Vasas bägge inledande drottningar kom mot Uppsala inledningsvis då han egen ägde avlidit. Avsatte monark Gustav IV Adolf (död 1837) samt hans son samt sonson gravsattes ursprunglig vid olika platser inom Schweiz samt Tyskland samt ej förrän 1884 inom huvudstaden. Kronprinsessan Margaretas stoft förvarades länge inom Storkyrkan tills den nya begravningsplatsen inom Solna blev genomskinlig 1922. Drottning Margareta (död 1412), monark Johan II (död 1513) hans drottning Kristina (död 1521) samt deras son prins Frans (död 1511) samt monark Kristian II (död 1559) gravsattes även inledningsvis vid andra platser. Kristian IIs tidigt avlidna drottnings samt ett tonårig sons stoft nedsattes inledningsvis inom Belgien innan dem slutligen kalenderår 1883 sammanfördes tillsammans hans inom land.

Forntid samt kungshögar

[redigera | redigera wikitext]

På flera platser inom landet finns därför kallade kungshögar, detta önskar yttra ovanligt stora gravhögar såsom äger daterats mot 500-900-talen efter Kristus. från benämningen framgår för att detta anses för att hövdingar besitter gravsatts inom dem beneath forntiden, dock detta finns inga tillförlitliga källor angående vilka dessa "kungar" inom därför fall skulle äga varit. inom hundratals tid äger detta spekulerats ifall detta, samt även vissa akademiker besitter frestats för att utan verifierbart historiskt underlag spekulera ifall dem gravsattas identitet.[1][2] detta ledde särskilt beneath detta tidigare 1900-talet mot långa samt upprörda debatter mellan svenska forskare. dem inom detta avseende maximalt mytomspunna samt mytomspunna kungshögarna existerar dem liksom detta finns en flertal från både inom Gamla Uppsala fornlämningsområde (där enstaka länge äger kallats Tingshögen) respektive inom platsnamn (där ett från högarna kallas Skopintull); samt enstaka högar, den således kallade Hågahögen inom Flogsta; kung Agnes hög invid Sollentuna centrum; Anundshög respektive Östens hög nära Västerås; Ottarshögen inom Tierp; Björn Järnsidas hög vid Munsö; samt Ingjaldshögen inom Fogdön. inom äldre litteratur nämns även flera kungshögar inom vad likt numera existerar centrala Uppsala, bland dem ett såsom bör äga hetat Thorsugle samt liksom skulle äga funnits nära Fyrisåns kust.

Sagorna/sägnerna angående dessa gravplatser berör oftast sagokungarnaDomar, Egil Tunnadolg, Aun den gamle samt Adils den mäktige (alla fyra inom Gamla Uppsala); Olof Björnsson (både inom Gamla Uppsala och Hovgården); Björn vid Håga alternativt Björn/Bern (både inom Flogsta och Hovgården); Erik BjörnssonellerErik Ringsson (Hovgården); Agne Skjalfarbonde (Sollentuna); Bröt-Anund respektive Östen från Ynglingaätten (båda nära Västerås); Ottar Vendelkråka (Tierp); Björn Järnsida (Munsö); samt Ingjald Illråde (Fogdön). inom den länge försvunna Thorsugle (om den existerat) skulle DyggveellerAlf samt Yngve äga gravlagts. Inget från detta förmå vid vetenskaplig bas betraktas vilket historiskt, förutom, i enlighet med Lagerqvist tillsammans flera, för att antagligen äger Olof samt den tidigare Erik, samt definitivt den senare Erik, existerat likt kungar inom dem gamla Svearnas rike.

En antagen gravplats attribuerad mot monark fingerprydnad finns inom Holmestad inom Västergötland, avbildad inom Suecia-verket 1705. Ragnvald Knaphövde fanns i enlighet med Laurentius Böker (död 1696) begravd inom hällkistanKonung Rings gravstens grav inom götet, vilken dock senare daterats mot 2400-1800 före kristus.[3] inom Vallentuna finns även tre kungshögar inom rad bland dem outforskade Vada sjökullar.

Nedan anges således dem gravplatser likt existerar kända, alternativt vilket omfattas från nämnvärda teorier (vilket inom därför fall anges inom samtliga fall), på grund av dem 345 personer såsom historiskt sett förmå betraktas likt svenska kungligheter. dem anges kronologiskt begravningsplats till begravningsplats, alternativt zon till sektor, tillsammans med start inom detta kungliga hemlandet. var detta anges för att ett gravsättning äger ägt plats inom ruin avses självklart för att den skedde var innan byggnaden/begravningsplatsen förföll.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Gotland

[redigera | redigera wikitext]

Sankta Maria domkyrka inom Visby

[redigera | redigera wikitext]

Halland

[redigera | redigera wikitext]

Ås klosterruin inom Varberg

[redigera | redigera wikitext]

Närke

[redigera | redigera wikitext]

Riseberga klosterruin inom Lekeberg

[redigera | redigera wikitext]

Småland

[redigera | redigera wikitext]

Brahekyrkan vid Visingsö

[redigera | redigera wikitext]

Södermanland

[redigera | redigera wikitext]

Sankta Ragnhilds kyrka inom Södertälje

[redigera | redigera wikitext]

Strängnäs domkyrka

[redigera | redigera wikitext]

Södra kyrkogården inom Flen

[redigera | redigera wikitext]

Uppland

[redigera | redigera wikitext]

Kungshögarna inom Gamla Uppsala

[redigera | redigera wikitext]

Kungliga begravningsplatsen inom Solna

[redigera | redigera wikitext]

Mariakyrkan inom Sigtuna

[redigera | redigera wikitext]

  • Erik (död 1261) - gravplatsen förmå antas artikel beneath korets golv

Norra begravningsplatsen inom Solna

[redigera | redigera wikitext]

Riddarholmskyrkan inom Stockholm

[redigera | redigera wikitext]

Stiftargravarna

Gravplatsernas lägen existerar efter ett utredning 2011 osäkra.[5]

Gustavianska gravkoret

Karolinska gravkoret

Bernadotteska gravkoret

Skoklosters kyrka inom Bålsta

[redigera | redigera wikitext]

Storkyrkan inom Stockholm

[redigera | redigera wikitext]

  • Valdemar (död 1318) – gravplatsens läge existerar okänt

Svartbrödraklostrets ruin inom Stockholm

[redigera | redigera wikitext]

  • Drottning Beatrix (död 1359) – antagande från Kyhlberg; gravplatsens läge existerar okänt
  • Erik (född samt död 1359) – antagande från Kyhlberg; gravplatsens läge existerar okänt
  • Drottning Rikardis (1348-1377) – gravplatsens läge existerar okänt

Uppsala domkyrka

[redigera | redigera wikitext]

Waldemarsudde inom Stockholm

[redigera | redigera wikitext]

Västergötland

[redigera | redigera wikitext]

Anestad öster angående Främmestad inom Essunga

[redigera | redigera wikitext]

Gudhems klosterruin inom Falköping

[redigera | redigera wikitext]

Husaby kyrkogård inom Götene

[redigera | redigera wikitext]

  • Kung Olov (död 1021-1022) Skötkonung – ”gravhällar likt sägs artikel deras existerar tillkomna bortåt 75 kalenderår senare”
  • Drottning Estrid (död omkring 1035)

Levene inom Vara

[redigera | redigera wikitext]

Varnhems klosterkyrka inom Skara

[redigera | redigera wikitext]

Västmanland

[redigera | redigera wikitext]

Västerås domkyrka

[redigera | redigera wikitext]

Östergötland

[redigera | redigera wikitext]

Alvastra klosterruin inom Ödeshög

[redigera | redigera wikitext]

Franciskanerklostrets ruin inom Söderköping

[redigera | redigera wikitext]

  • Magdalena (död 1495) – gravplatsens läge existerar okänt

Linköpings domkyrka

[redigera | redigera wikitext]

Sankta Ingrids klosterruin inom Skänninge

[redigera | redigera wikitext]

  • Margareta (död efter 1288) – gravplatsens läge existerar okänt

Vadstena klosterkyrka

[redigera | redigera wikitext]

Vreta klosters kyrka inom Linköping

[redigera | redigera wikitext]

Utanför Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Ukraina

[redigera | redigera wikitext]

Sankta Sofia domkyrka inom Kiev

Danmark

[redigera | redigera wikitext]

Sankt Bengts kyrka inom Ringsted

Sorø klosterkyrka inom Ringsted

Roskilde domkyrka

Sankt Knuts domkyrka inom Odense

Bernstorff slottspark inom Gentofte

Tyskland

[redigera | redigera wikitext]

Doberans klosterkyrka inom Bad Doberan

Gnadenbergs klosterruin inom fjäll bei Neumarkt in der Oberpfalz

Berlins domkyrka

Helige Andens kyrka inom Heidelberg

Fredrikspalatsets kapell inom Heidelbergs slottsruin

  • Ludvig (född samt död 1583) – gravplatsens läge inom den tidiga kyrkan existerar okänt

Propsteikirche Sankt Remigius inom Haschbach am Remigiusberg

Cirksenaättens mausoleum inom Aurich

Sankt Mikaels slotts- samt stiftskyrka inom Pforzheim

Sankt Dionysius marknadsplatskyrka inom Eschwege

Bordesholms klosterkyrka inom Bordesholm

Sankt Johannes kyrka inom Giekau

Schloss Pankers slottspark

Hertigliga mausoleet inom Sankta Gertruds kyrkogård inom Oldenburg

Storhertigliga gravkapellet inom Fasanengarten inom Karlsruhe

Heligaste Trefaldighetens domkyrka inom Dresden

Sankta Maria kyrka vid Mainau

Norge

[redigera | redigera wikitext]

Mariakyrkans ruin inom Oslo

Akershus inom Oslo

Tjeckien

[redigera | redigera wikitext]

Vituskatedralen inom Prag

Polen

[redigera | redigera wikitext]

Klostret Marienkron nära Darłowo

Sankta Maria kyrka inom Darłowo

Mariakyrkan inom Gdansk

Krakóws domkyrka

Sankta Maria kyrka inom Toruń

Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]

Cambuskenneth klosterruin inom Stirling inom Skottland

Mexiko

[redigera | redigera wikitext]

Tarecuato klosterkyrka nära Zamora dem Hidalgo

Italien

[redigera | redigera wikitext]

Sankt Frans kyrkoruin inom Tortona

  • Kristina[26] (1521-1590) endast hennes inälvor (se även beneath Frankrike)

Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

Cordelierkyrkan inom Nancy

  • Kristina[27] (1521-1590) stoftet utom inälvorna flyttades hit ifrån Italien (se ovan)

Sankt Nikolai kyrka inom Rodemack

Ryssland

[redigera | redigera wikitext]

Gamla kyrkogården utanför staden inom Kasjin

  • Gustav[29] (1568-1607) – gravplatsens läge existerar okänt

Finland

[redigera | redigera wikitext]

Åbo domkyrka

Vatikanstaten

[redigera | redigera wikitext]

Sankt Peters basilika inom Vatikanstaten

Belgien

[redigera | redigera wikitext]

Vårfrukyrkan inom Laeken

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Birger Nerman inom Sveriges konungar samt drottningar genom tiderna, AB Svensk Litteratur, huvudstaden, 1952
  2. ^Åke Ohlmarks inom Sveriges hundra konungar, Förlaget Biblioteksböcker, huvudstaden, 1956
  3. ^http://delsjoomradet.se/fornlamningar/kung-rings-grav/
  4. ^Ås inom Nordisk familjebok (första upplagan, 1894) (äldre former Aos samt Aas; jfr Aros), s. 461.
  5. ^Dagens Nyheterartikel 2011-12-09; sammanfattning: Kol-14-datering besitter demonstrerat för att gravmonumentet ovan monark Magnus tillsammans flera vid 1500-talet placerades ovan ett krypta tillsammans med stoft ifrån beneath 1300-1400-talen. andra platser inom kyrkan kommer för att undersökas avseende dessa gravsatta.
  6. ^Kungliga Myntkabinettets foto ifrån Gustavianska kryptan från Gabriel Hildebrand återgivet hos Find A Grave
  7. ^Birger Nerman inom Sveriges äldsta konungalängder liksom källa till svensk historia (1914) Kungar: grupp 02 (1920), blad 74; dens., Kungshögarna vid Adelsö samt Sveriges äldsta konungalängder (Fornvännen 1918)
  8. ^Stenkil inom Nordisk familjebok (första upplagan, 1891)
  9. ^Dick Harrison inom Karl Knutsson; ett biografiISBN 91-89442-58-X s. 418
  10. ^Kungagravar samt medeltidshistoria s. 46
  11. ^Imsen, Steinar Late Medieval Scandinavian Queenship, Duggan, A. (ed.) (1997) Queens and Queenship in Medieval europe (The Boydell Press), p. 56
  12. ^Manfred Hiebl
  13. ^bild vid Commons
  14. ^Marlis Zeus: Christina Magdalena Markgräfin zu Baden, ihre Briefe an den Vater Johann Casimir nach Stegeborg und an ihren Bruder, den späteren König Karl X. von Schweden. Eine Biografie. Helmesverlag, Karlsruhe 2011. ISBN 978-3-940567-12-3
  15. ^Marktkirche; Die FürstengruftArkiverad 6 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  16. ^Paul Steffen
  17. ^Gisela Niemöller: Die Engelinnen im Schloß. Eine Annäherung an Cäcilie, Amalie und Friederike von Oldenburg. Isensee, Oldenburg 1997, ISBN 3-89598-463-9
  18. ^Heidelberger Geschichtsverein
  19. ^Die Wettiner-Gruft. In: Siegfried Seifert, Clemens Ullmann (Hrsg.): 250 Jahre Katholische Hofkirche tysk stad, Kathedrale des Bistums Dresden-Meißen. benno, Leipzig 2000, ISBN 3-7462-1392-4
  20. ^Bodensee-WocheArkiverad 13 månad 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  21. ^enligt teori ifall hennes, makens samt sonens gravplatser från professor Oscar Albert Johnsen
  22. ^Herman Lindqvist ISBN 9789100182113 s. 230
  23. ^Historic Scotland
  24. ^El solen dem Zamora 2008-02-23
  25. ^film ifrån drottning Margrethe II:s mottagning 2008
  26. ^Dansk kvindebiografisk leksikon
  27. ^Émile Duvernoy, Chrétienne dem Danemark, duchesse dem Lorraine, Nancy, Humblot, 1940
  28. ^Lars O. Lagerqvist inom Litet lexikon ovan Sveriges regenterISBN 91-87064-43-X s 29
  29. ^Thora Dardel inom Kung Eriks sonWahlström & Widstrand 1960 s. 236

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Markus Lindberg: Vreta - religiös byggnad, kyrka samt gravplats, ur Kulten, makten, människan, arkeologi inom Östergötland, aviseringar ifrån landskap länsmuseum 2004, ISBN 91-85908-52-5
  • Lars O. Lagerqvist samt Nils Åberg: Litet lexikon ovan Sveriges regenter, ISBN 91-87064-43-X
  • Ola Kyhlberg: ”Gänget ur min hand” Riddarholmskyrkans stiftargravar, ISBN 91-7402-275-X
  • Ulf Sundberg: Kungliga släktband; Kungar, drottningar, frillor samt deras barnISBN 91-85057-48-7

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]