Vad heter den första datorn
Datorns historia
Datorns historia sträcker sig ovan den tidsperiod då människan konstruerat maskiner på grund av för att utföra beräkningar samt bearbeta information. Räknemaskiner besitter funnits inom flera hundra tid, dock detta plats inledningsvis vid 1900-talet likt dem blev elektriska. detta oss kallar datorer omfattar egentligen flera helt skilda koncept: dels utrustning avsedd för att underlätta beräkningar (därav den engelska termen computer, vilket används vid flera tungomål, resp. matematikmaskin), dels utrustning liksom hanterar stora mängder resultat, data, (därav detta franska termen ordinateur samt svenska datamaskin, senare dator) samt utrustning på grund av för att styra apparater tillsammans hjälp från logiska beslut (styrsystem). Beräkningar kunna ske tillsammans med motsvarande datamaskin likt utför operationer vid spänningar steglöst tillsammans med hjälp från elektroniska komponenter, alternativt tillsammans med digital datamaskin, var en anförande representeras från ett oftast decimal, hexadecimal, oktal alternativt tvådelad kodning samt beräkningen sker tillsammans med diskretaspänningsnivåer vilket representerar siffervärden.
Föregångare mot elektroniska datorer samt stickspår
[redigera | redigera wikitext]Kulram samt räknesticka plats tidiga redskap för hjälp likt människan skapade på grund av för att underlätta beräkningar, dock dessa förmå ej själva utföra någon kalkyl samt besitter sålunda nedsänkt komplexitet för att dem ej kallas datamaskin. Den inledande apparat likt besitter kallats datamaskin existerar antikytheramekanismen, ett sofistikerad mekanisk konstruktion (kugghjul) ifrån inledande århundradet f.Kr., på grund av kalkyl från varenda synliga planeters lägen nära ett viss tidpunkt.
Blaise Pascal uppfann 1642 den inledande mekaniska maskin för räkning, vilken kunde addera samt subtrahera samt är kapabel ses liksom ett föregångare mot datorn. Tre decennier senare konstruerade Gottfried Wilhelm von Leibniz enstaka maskin liksom dessutom klarade multiplikation samt division.
På 1700-talet utvecklades hålkortet såsom användes mot programstyrdavävmaskiner.
Därefter stagnerade utvecklingen fram mot 1820-talet, då Charles Babbage presenterade ritningarna mot differensmaskinen, inom princip enstaka mekanisk datamaskin vars schema fanns förutbestämt från själva utformningen. Babbage uppfann därefter den analytiska maskinen1834, enstaka fullt programmerbar mekanisk datamaskin tillsammans arbetsminne, processor, hålkortsläsare på grund av inmatning samt utdataenheter på grund av text samt stansning från hålkort. Ada Lovelace skrev dem inledande datorprogrammen på grund av den analytiska maskinen, samt programspråket "Ada" existerar döpt mot hennes ära. Dock led konstruktionen från mekaniska bekymmer samt färdigställdes inte någonsin.
Under emigrationen ifrån Europa mot USA beneath 1800-talet gjorde man vart tionde kalenderår folkräkningar vilket på grund av vart decennium tog allt längre period. till för att förenkla folkräkningen inom USA anordnades enstaka tävling 1890 såsom gällde för att konstruera ett maskin såsom kunde underlätta arbetet. Herman Hollerith såsom byggt enstaka hålkortsmaskin vann tävlingen samt startade sedan Computer-Tabulating-Recording Company vilket 1924 bytte namn mot International Business Machines Corporation, dvs. IBM.
Reläer ägde sedan 1800-talet använts inom styrsystem samt grunderna på grund av digitaltekniken började ta struktur samt vid 1930-talet kom runtom inom världen, inom Europa, USA samt Japan, initiativ mot mera avancerade tillämpningar än enbart binärt som kombinerar från villkor samt Claude Shannon, skrev 1937 ifall strukturerad teori på grund av digitalteknik tillsammans boolesk algebra samt bestående av två delar aritmetik.
Den analoga elektroniken ägde utvecklats tillsammans med förstärkare omkring elektronrör, samt operationsförstärkaren användes från bland andra Bell Telephone Company vid 1930-talet, enstaka standardkrets såsom såldes likt färdiga moduler ifrån 1952 efter ett koncept från George Philbrick. beneath 30-talet började man vid allvar utföra "matematikmaskiner", analoga datorer, vilket kunde utföra ganska avancerade beräkningar. Inom reglertekniken ägde mekaniska lösningar funnits inom hundratals tid, dock tillsammans med elektronrör blev detta praktiskt för att förstärka felsignaler vid en kontrollerbart sätt till reglering från ett process.
Konrad Zuses datorer
[redigera | redigera wikitext]I start vid 1930-talet ställdes den tyska ingenjörsstudenten samt doktorandenKonrad Zuse inför komplexa beräkningssituationer tillsammans med grundlig raka ekvationssystem samt började reflektera vid hur man kunde beräkna dem tillsammans med enstaka maskin, förbättrad än tidens mekaniska räknemaskiner samt räknesticka. denne började jobba likt ingenjör hos ett flygplanstillverkare, dock sade upp sig på grund av för att ägna sig åt datorprojektet vid heltid samt 1936–1938 färdigställde denne den inledande elektromekaniska datorn, Z1, baserad vid 20000 elektromagnetiska reläer. Den ägde ALU (aritmetisk logisk enhet), kontrollenhet, arbetsminne vid 64-ord från 22-bitars RAM-minne, inmatning skedde via tangentbord samt hålremsa samt utmatning vid enstaka små display likt visade svaren dem binära flyttalsresultaten decimalt. Hastigheten fanns dock begränsad, 1 Hz klockfrekvens. Zuse lär äga påverkats från teorin till Turingmaskinen. Z1 följdes från datorerna Z2, Z3 samt Z4 inom samarbete tillsammans med Helmut Schreyer. Z3 ifrån 1941 fanns den inledande tillförlitliga verkligt programstyrda datorn, tillsammans med 9 instruktioner, samt innehöll 2000 reläer, samt kunde beräkna kvadratrot vid 5 sekunder. 1937 designade dr Zuse enstaka datamaskin tillsammans von Neumann-arkitektur, efter för att 1936 äga sökt patent vid idén, dock saknade tillgångar för att bygga den. Även villkorliga hopp fanns ett koncept likt denne ej fick tillsammans inom dem tidiga maskinerna. dem övervägde för att bygga datorer tillsammans elektronrör samt sökte anslag till projektet hos Luftwaffe vilket tyckte detta plats en onödigt arbete ur deras militära synvinkel. enstaka ytterligare, dr Pannke, uttryckte för att "allt vilket är kapabel uppfinnas inom området beräkningsmaskiner existerar väl redan klart", tills denne fick titta Z1 samt genast gav en forskningsbidrag. Hans inledande arbetsgivare beställde numeriskt värde processtyrningsdatorer, världens inledande digitala, S1 samt S2 (1942–1944), liksom gjorde beräkningar vid flygplansvingar tillsammans med hjälp från en hundratal mätgivare. beneath 1942–1946 designade Zuse även världens inledande högnivåspråkPlankalkül, tillsammans intention för att behärska programmera sina maskiner. han tog fram programstrukturer på grund av olika tillämpningar, bland annat schackspel, samt uttryckt för att ifall 50 tid bör enstaka datamaskin "kunna slå ett schackvärldsmästare", vilket även skedde 1997 (Deep Blue versus Garry Kasparov).
Apparaterna förstördes mot massiv sektion 1944 då dem allierade bombade Berlin beneath andra världskriget, samt hans verk påverkade därför ej utformningen från senare datorer nämnvärt. Den halvfärdiga Z4 kom dock för att räddas undan bombningarna samt byggdes tydligt 1948. universitet eller akademisk institution ETH-Zürich beställde enstaka vidareutveckling utgåva från Z4 liksom plats genomskinlig 1950, trots för att man inom USA redan ägde lyckts tillsammans med elektronrörsbaserade datorer, vilket ändå blev enstaka succé på grund av ETH samt Zuse. denne fortsatte utvecklingen tillsammans reläer, elektronrör, transistorer samt slutligen TTL-logik inom Z43 ifrån 1964 samt sålde ca 250 datorer, innan företaget köptes upp från Siemens AG. Redan 1958 konstruerade han ett parallelldator tillsammans 50 processorer, vilken dock ej kunde byggas praktiskt tillsammans den tidens teknik.[1]
Atanasoffs ABC-computer
[redigera | redigera wikitext]DoktorandenJohn Vincent Atanasoff behövde 1929 utföra avancerade beräkningar samt upplevde för att tidens analoga datorer ägde till stora begränsningar samt funderade vid digital approach, tillsammans med binära beräkningar, likt ej led från identisk noggrannhetsproblem. 1937 skissade denne upp ett datamaskin liksom skulle jobba tillsammans binära beräkningar (alla då kända maskiner fanns decimala) samt digitalt, bygga vid elektronrör samt skulle äga en dynamiskt arbetsminne tillsammans kondensatorer (med "refresh" liksom inom dagens PC-datorer). denne byggde tillsammans tillsammans Clifford Berry maskinen ABC-computer (Atanasoff-Berry Computer) beneath 1937–1941 tillsammans anslag ifrån Iowa State University, tillsammans intention för att behärska beräkna stora raka ekvationssystem. Maskinen fungerade inom detta mesta, dock led från sporadiska tekniska bekymmer tillsammans detta elektroniska sekundärminnet vilket Atanasoff uppfunnit på grund av lagring från resultaten, nog till för att hindra praktiskt bruk vid universitetet. vid bas från USA:s tillgång inom andra världskriget fick han lämna universitetet samt värvades in inom Amerikanska förenta staternas Flotta, US Navy innan detta tekniska problemet tillsammans lagringen fanns löst, beneath löfte ifall för att universitetet skulle hantera patentansökan samt vidare tillväxt, vilket dock ej skedde. då denne återkom 1948 till för att titta maskinen plats den sedan länge skrotad. för att patentansökan ej hanterats precis gjorde för att andra kunde nyttja hans lösningar samt dr Atanasoff tjänade inte någonsin några valuta vid sin uppfinning.[2] inom ENIAC användes Atanasoffs idéer.
Storbritannien samt EDSAC
[redigera | redigera wikitext]Alan datorteknologi tog redan 1936 fram ett grundlig teori till datorfunktionalitet, den hypotetiska Turingmaskinen, likt dock ej byggdes. Den brittiska regeringen lät beneath massiv sekretess bygga Colossus på grund av för att avkoda Tysklandsenigmakrypterade aviseringar, en jobb liksom datorteknologi deltog inom. Maskinen plats inom bruk 1943, dock påverkade ej heller den övriga utvecklingen, eftersom den plats sekretessbelagd inom tre decennier. nära Cambridge utvecklades istället datorn EDSAC såsom 1949 blev den inledande såsom lagrade schema på grund av reguljär användning.
År 1944 skapade Howard Aiken nära Harvarduniversitet inom USA den decimala datorn Harvard Mark inom, inspirerad från Babbages verk, samt använde Harvardarkitekturen.
ENIAC
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka beskrivning från Eniac.
John Mauchley, ett fysikprofessor nära University of Pennsylvania konstruerade tillsammans tillsammans med doktoranden Presper Eckert den decimala datorn Eniac vid uppgift från den amerikanska armén till kalkyl från projektilbanor. Mauchley ägde redan fått bekanta sig väl tillsammans med Atanasoffs ABC-computer, beneath enstaka sju dagar mottagning hos denne inom juni 1941, vilket han senare medgav inom rättsprocess likt denne förlorade. Eniac, likt börjat byggas 1943, stod färdig inledningsvis 1946, då kriget liksom den plats byggd på grund av plats ovan. Datorn, liksom fanns baserad vid elektronrör samt reläer, skapade dock stort nyfikenhet inom forskarvärlden samt utgjorde start vid enstaka explosionsartad tillväxt, då Tyskland nedsänkt inom ruiner efter kriget.
von Neumann-arkitekturen
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från von Neumann-arkitekturen.
John von Neumann, vilket varit inblandad inom Eniacprojektet, insåg för att inom stället på grund av för att programmeras genom inställningar från reläer samt kabeldragningar skulle datorprogram behärska lagras inom datorns minne tillsammans tillsammans med uppgifter, vilket denne definierade 1945. Baserat vid detta skapade han designen på grund av IAS-maskinen, vilket byggdes 1952, samt principen användes även inom Maurice Wilkes datamaskin Edsac1949 samt dem svenska datorerna BESK, SARA samt SMIL. Sedan dess äger von Neumann-arkitekturen oftast varit den rådande principen till utformning från datorer. Harvardarkitekturen används emellertid ofta på grund av för att öka prestanda.
Transistorbaserade datorer
[redigera | redigera wikitext]Den inledande generationens elektroniska datorer fanns baserade vid elektronrör, elektronrör. då John Bardeen, Walter Brattain samt William chockvåg nära Bell Labs uppfann transistorn1948 (vilket dem senare mottog Nobelpriset inom fysik för) utgjorde detta grunden till den andra generationen.
Den inledande transistorbaserade datorn plats TX-0, vilket utvecklades nära ovanligt ord Lincolnlaboratorium tillsammans inspiration ifrån detta tidigare MIT-projektet Whirlwind inom ifrån 1952. ett från ingenjörerna nära laboratoriet, Kenneth Olsen, grundade DEC såsom 1961 började sälja PDP-1, enstaka kommersiell minidator likt liknade TX-0. PDP-1 konkurrerade främst tillsammans IBM 7090, enstaka transistorbaserad datamaskin ifrån IBM, såsom börjat intressera sig på grund av datorer allt mer efter för att tidigare äga finansierat Aikens Mark inom. PDP-1 ägde visserligen bara hälften från prestanda jämfört tillsammans IBM 7090, dock den kostade även mindre än ett tiondel sålunda många. Den blev dock ett mindre succé samt såldes bara inom 50 exemplar. Efterföljaren PDP-8 liksom kom 1965 blev ett jättesuccé samt såldes inom 50 000 exemplar.
Integrerade kretsar
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Integrerad krets.
Nästa stora framsteg kom 1958, då Jack Kilby vid Texas Instruments samt Robert Noyce vid Fairchild Semiconductor uppfann den integrerade kretsen, vilken medförde ännu effektivare miniatyrisering. Tekniker liksom tidigare ägde använts både inom elektronrörsdatorer samt maskiner tillsammans diskreta transistorer, såsom RTL, DTL, ECL samt inom viss mån TTL, kom successivt likt monolitiska integrerade kretsar ifrån 1961. då Texas Instruments släppte sin utgåva från TTL inom 5400-serien (7400-serien) 1964 kom detta definitiva genombrottet liksom satte ett färsk industristandard.
Fleranvändardatorer
[redigera | redigera wikitext]Denna era, liksom pågick fram mot 1980-talets start dominerades från stordatorer likt IBM System/360, den inledande standardiserade datorserien tillsammans med maskiner inom olika prestandaklasser. Kända IBM-datorer inom mellanklass fanns IBM s/38, 36 resp. 34. Även DEC:s konkurrerande serier, såsom PDP-11, ägde stora framgångar, återigen genom för att flera gånger artikel något mindre mäktig dock betydligt mer prisvärd än motsvarande IBM-modell. Eclipse samt VAX existerar andra modell, vid samtliga dessa stora datorer såsom betjänade kurera organisationer, var brukare anslöts via enstaka terminalkonsol, liksom inom sig ej ägde många datorprocesskraft, utan bara tog emot den bearbetade informationen.
VLSI, IBM PC samt hemdatorerna
[redigera | redigera wikitext]Redan 1964 släppte Olivetti ett bordsdator (persondator), Programma 101, den inledande apparat vilket användaren kunde bära tillsammans sig på grund av bruk vid olika platser, även hemma, samt även programmerbara själv tillsammans små schema såsom kunde lagras vid magnetkort, jämte en antal massproducerade schema till kontorspersonal, ingenjörer samt andra. Den plats således kraftig trots sin storlek för att detta ursprunglig misstänktes för att den plats gömt ansluten mot ett stordator. Detta plats totalt revolutionerande beneath enstaka period då datorer annars bara kunde handhas från exklusiva specialister samt sålde inom 40 000 exemplar enbart inom USA samt banade väg på grund av andra personliga datorer samt ägde fått ner datorns utgift mot beneath 5000 USD. HP 9100 byggde således många vid den för att Hewlett-Packard fick erlägga royalty. Olivetti anses äga gjort enstaka demokratisk revolution, eftersom datorkraften kunde anlända samtliga människor mot sektion, samt varenda kunde lära sig programmera. många fokus vid 1960-talet nedsänkt vid beräkningsapparater, samt Fairchild fick inom uppgift för att ta fram enstaka programmerbar styrenhet mot enstaka räknedosa, samt utvecklingsteamet började ta fram enstaka fräsch vara liksom plats ett tidig mikroprocessor. från olika skäl försenades leveransen, kunden valde ett ytterligare svar, Fairchilds ledning trodde ej vid konceptet samt utvecklingsteamet kunde ej jobba kvar. Dessa grundade istället Intel, utvecklade färdigt den inledande allmänt användbara mikroprocessorn vid enstaka monolitisk kiselbricka, 4-bitsprocessorn 4004, samt blev världens maximalt framgångsrika företag inom digitala elektronikkomponenter.
Konstruerandet från den monolitiskamikroprocessorn 1971, gjorde för att småföretag samt hobbyelektroniker mot ett prisvärd penning kunde producera programmerbara datorer samt en antal mikrodatorer samt enkortsdatorer kom vid marknaden dock användes främst från entusiaster samt inom elektroniska styrsystem. Altair 8800, ZX80, AIM-65 samt Heathkit H8 fanns några enkla datorer ifrån denna epok. Integreringstrenden fortsatte samt nära 1980-talets start ägde man nått vad liksom kallas VLSI (Very Large Scale Integration, "mycket storskalig integrering") tillsammans miljontals transistorer inom enstaka integrerad krets. Detta gjorde för att kraftfulla processorer, minnen samt gränssnittskretsar kunde massproduceras billigt. då datorkraften ökade samt praktiska operativsystem samt ingång mot högnivåspråk implementerades inom systemen blev dessa grunden till enstaka färsk kategori datorer, persondatorerna, vilket dök upp vid kontor. datamaskin tillsammans tillräckliga prestanda till praktiskt bruk började bli tillräckligt små till för att användas privat samt detta gav upphov mot hemdatortrenden.
År 1977 släppte Commodore ett 8-bitars datamaskin (PET, "Personal Computer") samt ungefär samtidigt släppte Apple sin Apple II samt Tandy sin TRS-80, datorernas "treenighet". Strax efter kom den svenska ABC80 samt Atari 400, vykort efter för att dem lanserat sin spelkonsol tillsammans utbytbara spel Atari 2600. en oräknelig andra fabrikat samt modell släpptes inom snabb takt samt olika standarder förekom. en försök för att standardisera programmeringen skedde tillsammans användning från detta Unix-inspirerade diskoperativsystemetCP/M, liksom MS-DOS inom många tog efter, vilket inom princip skulle möjliggöra användning från identisk schema vid samtliga datorer liksom ägde identisk processor, oavsett fabrikat. Vanliga mikroprocessorer fanns 8-bitsfamiljerna Intel 8080, Zilog Z80, 6502, Motorola 6800, Hitachi 6309, National Semiconductor SC/MP, från vilka vissa finns tillgängliga ännu på grund av användning. Dessa gav sedan upphov dels mot enchipsdatorerna, microcontrollers vilket Intel 8048, Intel 8051, Zilog Z8 samt Motorola 68HC08, dels mot 16-bitars processorer vilket Motorola 68000, ZilogZ8000 samt Intel x86. Assemblern ifrån dem inledande mikroprocessorerna lever kvar mot ett sektion inom 2000-talets PC-datorer samt Apple Macintosh. Förutom assembler, användes ofta BASIC, Pascal samt Forth till programmering från små datorer, ej sällan tillsammans ett inbyggd tolk. Kompilering plats ganska ovanligt, då sekundärminnen ej plats sålunda utvecklade; erhålla hemdatorer ägde diskettstation.
Under 1980-talet skedde ett förändring inom hur datorerna användes inom hemmiljö; ifrån för att äga varit en modernt nyttoverktyg utvecklades detta då mot för att bli ett underhållningsstation vilket användaren bland annat kunde spela datorspel på.[3]
1981 släppte IBM persondatorn IBM PC tillsammans ett öppen standard till instickskort samt andra komponenter. Några veckor innan släpptes dock enstaka ytterligare PC-dator nära namn Sirius inom samt liksom fanns skapad från Chuck Peddle. IBM PC existerar dock den datamaskin likt blev känd samt inom vykort växte detta fram ett industri på grund av tillverkning från vilket man kallade IBM PC-kompatibla persondatorer. 1984 fick denna ett konkurrent ifrån Apple (Macintosh 128k) likt ägde en på grund av den tiden väldigt lättanvänt grafiskt interface vilket gav inspiration mot flera moderna operativsystem, medan dem andra persondatorerna använde textbaserade operativsystem samt grafik inuti applikationsprogrammen. inom start plats IBM PC inriktad på grund av kontorsbruk, tillsammans tillbehör samt programvara, samt ägde en kostnad likt även till småföretag blev exklusivt, samt IBM PC/AT fanns ett lyxdator inom start, tillsammans 6 MHz processor, 256 kB RAM samt hårddisk. Således fanns enstaka handelsplats beneath flera tid till andra datortillverkare, såsom Commodore tillsammans med CBM 8032, Commodore 64, Commodore 128 samt Amiga 500, samt inom landet utvecklade Luxor AB en flertal modeller från ABC800. en antal företag insåg för att IBM PC ägde satt ett standard samt genom ingång mot IBM:s publicerade tekniska specifikationer tillverkade dem mer prisvärd PC-kompatibla maskiner såsom ofta ägde förbättrad prestanda än IBM:s. Compaq liksom ägde släppt ett (nätt samt jämnt) portabel PC-dator blev omtalade då dem 1986 gick före IBM teknologimässigt samt introducerade ett datamaskin baserad vid den nya Intel 80386. IBM:s respons vid konkurrensen plats för att avsluta sig samt 1987 introducera IBM PS/2 tillsammans med konfidentiell arkitektur, Micro kanal Architecture, dock övriga valde för att satsa all energi vid person som följer efter någon annan mot PC, vilket vid sätt samt vis, tillsammans uppgradering från detta mesta, lever ännu inom PC-datorerna såsom används idag (2013). beneath 1990-talet blev ett enskild typiskt PC-dator sålunda mäktig för att den kunde utföra arbeten vilket tidigare bara kunnat utföras effektivt inom stordator, vilket tog enstaka sektion från marknaden till arbetsstationer samt terminaler, samt möjliggjorde distribueraddatabehandling. Likaså kunde enstaka PC-dator fungera väl vilket dator inom lokala nätverk.
PC
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket PC kommer ifrån engelskans personal computer, "persondator". Uttrycket besitter använts inom oförkortad struktur sedan 1960-talet, dock förkortningen blev välkänd då IBM 1981 registrerade samt marknadsförde varumärket IBM PC. Specifikationen till denna tidiga hemdator publicerades öppet, samt IBM pc-kompatibla datorer blev vanliga. Dessa kom ofta för att kallas till enbart PC, därför för att begreppet idag ofta syftar vid enstaka sorts datamaskin vars delar existerar förenliga tillsammans andra PC-datorer. enstaka konkurrerande assemblage existerar den sålunda kallade Mac-familjen, vilket marknadsförs från företaget Apple. Macintosh-familjen existerar den enda konkurrent mot PC-datorerna från innebörd vid marknaden idag. Samtidigt besitter den mer generella betydelsen persondator bibehållits sidled.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Goldstine, Herman Heine (1993[1970]) (på engelska). The computer: from Pascal to von Neumann. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Libris8711810. ISBN 0-691-02367-0 (pbk.)
- Halén, Ove (2001). ”Datorer inom Tekniska museets samlingar”. Dator mot vardags (2001) 2002(70),: sid. [90]–109, 113 : ill.. 0070-2528. ISSN0070-2528. Libris8396856
- Hally, Mike. (2005) (på engelska). Electronic brains: stories from the dawn of the computer age. London: Granta. Libris9805733. ISBN 1-86207-663-4 (hbk.)
- Kaijser, Arne; Gustav Sjöblom, Johan Gribbe, Per Lundin (2024). Maktens maskiner. Lund: samling förlag. sid. 149-159. Librisq8wpc6pznhbd5tqb. ISBN 9789179243876. https://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243883.pdf. Läst 14 april 2024
- Kjellberg, Göran (1979). ”De inledande datorerna samt deras föregångare”. Dædalus (Stockholm) 1978/79(48),: sid. 89–108 : ill.. 0070-2528. ISSN0070-2528. Libris10655054
- Lund, Jörgen (1987). ”Något angående dem inledande svenska datamaskinerna”. Dædalus (Stockholm) 1987(56),: sid. 129–141 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528. Libris2833857