Hedersbevisning på örlogsfartyg hunds lydnafsförmåga
Örlogsfartyg
Örlogsfartyg, örlogsskepp (från örlog, äldre mening på grund av krig) alternativt krigsfartyg, existerar sjögående ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig avsedda till militära ändamål, ofta bestyckade tillsammans med ballistiska robotar, fartygsartilleri, luftvärn, målsökande robotar, sjunkbomber, torpeder, minor samt liknande vapen samt tillsammans kapacitet på grund av bekämpning från andra ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, flyg samt militära installationer vid nation. mot örlogsfartygen räknas även hangarfartyg samt landstigningsfartyg.
Tidig historia
[redigera | redigera wikitext]I antika konflikt användes ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ursprungligen endast på grund av transporter. Senare utrustades ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig även till strid mot sjöss. ett berömd beskrivning från sjöstrid finns vid Ramses III:s gravkupol inom Medinet-habu nära Tebe inom Egypten; den föreställer faraonernas seger ovan filistéerna (ca 1200 f.Kr.). Specialkonstruerade sådana började tillverkas omkring 700 f.Kr.[1]
Antikens krigsfartyg, t.ex. triremerna (från ca 500 f.Kr.), plats tunga galärer tillsammans med metallförstärkt ramm. dem roddes, dock inom gynnsam luftström användes även segel. Besättningen bestod förutom från roddare från soldater, såsom stod uppställda vid högt belägna däck alternativt plattformar, ibland benämnda kastell alternativt backar. Striden mellan ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig avgjordes genom ramning alternativt äntring, vilket kunde förberedas från bågskyttar.[1]
Omkring 300 f.Kr. började man bygga större krigsfartyg från identisk typ, främst quinqueremer, detta önskar yttra galärer tillsammans med fem man nära varenda åra. Roddfartyg från dessa samt liknande typer, vanligen cirka 50 m långa samt 6 m breda, användes inom Medelhavet beneath återstoden från antiken samt enstaka massiv sektion från medeltiden. beneath senmedeltiden utvecklades dem vidare samt bestyckades tillsammans kanoner, vilka placerade inom fören till eldgivning vidare. Omkring 1500 infördes ett större galär, ibland kallad galeas, vilket kunde seglas förbättrad samt såsom ägde upp mot 70 kanoner, främst på grund av eldgivning åt sidorna.[1]
Vikingaskeppet utvecklades inom Skandinavien omkring tid 700. detta fanns avsett på grund av strid samt handelssjöfart såväl mot havs såsom inom grupp av öar samt flodsystem. mot sin konstruktion fanns detta en segelfartyg, likt även kunde ros. detta ägde sin glansperiod vid 900-talet dock utträngdes tillsammans med start några sekel senare från Hansanskogg, likt tog avsevärt större gods samt inom strid ägde fördel från högre belägna däck.[1]
Segelfartygsepoken
[redigera | redigera wikitext]Seglande örlogsfartyg plats enstaka vidareutveckling från seglande handelsfartyg, mot modell galeoner, koggar. Galärerna fortsatte dock för att spela enstaka betydande roll såsom örlogsfartyg inom östra Medelhavet in vid 1800-talet, samt fick enstaka renässans inom Östersjön beneath 1700-talet. [1]
Under 1400-talet utvecklades inom Spanien samt Portugalkaravellen, en bukigt tre- alternativt fyrmastat ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans kastell inom till samt akter. Karavellens motsvarighet inom norra Europa fanns den ovan nämnda koggen, vilken dock vanligen ägde endast ett mast.[1]
Med tiden uppstod dock specifika namn såsom korvett, fregatt samt linjeskepp. Därutöver användes sammansatta formulering liksom ”örlogsbrigg” samt ”örlogsskonert”. på grund av mindre ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig användes även beteckningen kanonbåt, slup samt styckepråm.
Ångfartygsepoken
[redigera | redigera wikitext]Införandet från ångdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig sammanföll inom många tillsammans utvecklingen från sjöartilleriet såsom framtvingade pansarskydd vid fartygen. Utvecklingen innebar för att dem seglande linjeskeppen kom för att ersättas från pansrade krigsfartyg. (I Tyskland bibehöll man länge beteckningen linjeskepp på grund av dessa).
Mindre länder ägde ej råd tillsammans dem många kostsam slagskeppen utan byggde inom stället pansarbåtar alternativt pansarskepp. en modell vid denna fartygstyp fanns monitorerna, uppkallade efter John EricssonsMonitor 1862, likt fanns dem inledande örlogsfartyg såsom byggdes till propellerdrift, maximalt skydd från rustning samt nedsänkt profil samt pansarbrytande kanon inom svängbart pansartorn.[1]
För spaning infördes mindre samt snabbare ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, kryssare.
Dagens örlogsfartyg
[redigera | redigera wikitext]Det finns ingen internationellt överenskommen indelning från örlogsfartyg. Nedanstående ungefärliga gruppering följer den indelning liksom brukar följas inom marinkalendrar.
Ubåtar
[redigera | redigera wikitext]Andra typer från ubåtar existerar avsedda på grund av sjökrig. angående dem existerar avsedda för att bekämpa ytfartyg kallas dem "attackubåtar" samt "jaktubåtar" ifall dem inom inledande grabb riktar sig mot andra ubåtar. Ubåtar förmå även användas till gömd spaning alternativt minläggning. Miniubåtar existerar oftast avsedda till för att transportera attackdykare.
Strategiska kärnvapenubåtar
[redigera | redigera wikitext]Ubåtar tillsammans interkontinentala ballistiska robotar alternativt andra robotar avsedda på grund av insatser mot städer samt industricentra används vilket avskräckningsvapen. Deras övning existerar för att motarbeta en atomkrig, då ständigt patrullerande ubåtar beräknas behärska överleva en sådant anfall samt behärska slå igen, vilket innebär för att ingen är kapabel vinna en sådant konflikt.
Hangarfartyg
[redigera | redigera wikitext]Hangarfartyg existerar ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig var stridsflygplan förmå landa alternativt starta då fartyget existerar mot sjöss. Vissa existerar till detta ändamål försedda tillsammans katapulter såsom starthjälpmedel. enstaka enklare struktur existerar helikopterhangarfartyg liksom förmå ta emot vertikalstartande flyg.
Ytstridsfartyg
[redigera | redigera wikitext]Bland dessa används typbeteckningarna (i ökande storleksordning) korvett, fregatt, jagarekryssare samt krigsfartyg utan några tydliga avgränsningar avseende storlek, fartresurser, beväpning alternativt fakta. titta även patrullbåt samt torpedbåt.
Amfibiefartyg
[redigera | redigera wikitext]Till denna lag räknas flera olika specialfartyg likt äger mot övning för att underlätta landsättning från trupp samt materiel vid ställen var detta ej finns några hamnar. modell förmå artikel helikopterhangarfartyg, stridsbåtar samt svävare.
Minkrigsfartyg
[redigera | redigera wikitext]Till dessa räknas minfartyg på grund av minutläggning, minsvepare, minjaktfartyg samt minröjningsfartyg.
Trängfartyg
[redigera | redigera wikitext]Dessa ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig existerar avsedda på grund av underhållstjänst vilket mot modell förrådsfartyg, tankfartyg alternativt ubåtsbärgningsfartyg.
Folkrättslig definition
[redigera | redigera wikitext]Enligt folkrätten bör en örlogsfartyg uppfylla nästa kriterier:
- Ingå inom ett stats stridskrafter
- vara klart utmärkt vilken stat detta tillhör samt finnas upptagen inom dess rulla alternativt motsvarande.
- Stå beneath ledare från ett officer inom landets krigsmakt.
- Besättningen skall stå beneath armé disciplin
Ett örlogsfartyg behöver således ej artikel beväpnat. eftersom termen örlogsfartyg existerar knutet mot stater, brukar äldre örlogsfartyg liksom mot modell vikingaskepp ej kallas örlogsfartyg. modell vid ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig såsom används inom strid dock ej existerar örlogsfartyg existerar kapare samt sjörövarfartyg.
I fredstid äger en örlogsfartyg diplomatisk motståndskraft mot sjukdom, vilket bland annat innebär för att detta ej får arresteras alternativt genomsökas från ytterligare stats myndigheter.
I konflikt får en örlogsfartyg utföra våldshandlingar inom ramen på grund av Haagkonventionens samt Genèvekonventionens regelverk. detta får sänkas utan föregående varning.
Många länder, dock ej varenda, låter sina örlogsfartyg utmärkas tillsammans enstaka speciell örlogsflagga (i landet enstaka tretungad svensk flagga).
Regelverk
[redigera | redigera wikitext]För örlogsfartyg gäller andra regler till fartygssäkerhet samt arbetsmiljö än till civila ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. Reglerna förmå existera olika inom respektive nation. Inom den Brittiska flottan ingick tidigare ett daglig romranson inom besättningens förmåner. inom Amerikanska flottan däremot gäller strikt alkoholförbud.
Svensk terminologi
[redigera | redigera wikitext]Örlogsfartyg indelas inom stamfartyg, vilka permanent existerar utrustade till sin arbetsuppgift, samt hjälpfartyg vilket existerar civila ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilka kallas in till militärtjänst nära vissa tillfällen. Både stam- samt hjälpfartyg förmå beroende vid fakta indelas inom stridsfartyg, trängfartyg samt skolfartyg.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Källförteckningar
[redigera | redigera wikitext]- SFS 1992:118 Tillträdesförordningen
- SFS 1982:756 Försvarsmaktens ingripande nära kränkningar från Sveriges territorium beneath fred samt neutralitet
- Örlogsboken 2003, M7742-730003-9