Vilket år intog romarna jerusalem
Jerusalem
| Jerusalem (ירושלים Yerushaláyim أورشليم القدس Urshalim al-Quds) | |
| Stad | |
| Administreras från | Israel |
|---|---|
| Anspråkad från | Israel1 Palestina2 |
| Distrikt | Jerusalem |
| Area | 125,156 km² |
| Folkmängd | 900 000 (2019) (cirka) |
| Befolkningstäthet | 7 191 invånare/km² |
| Borgmästare | Moshe Lion (Zaki al-Ghul (öst)) |
| Geonames | 281184 |
| Webbplats: http://www.jerusalem.muni.il/ | |
| 1Israeliska Jerusalemlagen stadgar för att "Jerusalem, fullständig samt förenad, existerar Israels huvudstad" samt för att människor ifrån olika religioner skall erhålla passage mot sina heliga platser, samt för att staden används såsom säte på grund av regeringen, liksom bostad på grund av presidenten, säte till regeringsbyggnader, högsta domstolen samt Knesset, samt sålunda fungerar detta även inom praktiken sedan 1967. Jerusalem existerar accepterad likt Israels huvudstad från Taiwan,[1]Tjeckien,[2]USA[3] samt Vanuatu,[4] medan Förenta nationerna samt andra FN-stater ej accepterar Jerusalem-lagen[5] samt äger sina ambassader inom andra städer såsom Tel Aviv, Ramat Gan samt Herzliya.[6][7] 2Enligt Palestinas grundlag existerar staden huvudstad inom Staten Palestina samt PLO önskar förhandla angående stadens ställning eller tillstånd tillsammans utgångspunkt inom 1967 års gränser (med vilket avses avgränsningar föresexdagarskriget detta året), i enlighet med vilka stadens östra sektion (Östra Jerusalem) förmå anses tillhöra Palestina.[8] | |
Jerusalem (hebreiska: יְרוּשָׁלַיִם (ljud) (fil), Yerushaláyim; arabiska: القُدس (ljud) (fil), al-Quds) existerar enstaka ort vid Judeens högland mellan Medelhavet samt Döda havet tillsammans cirka 900 000 invånare (2019).[9]
Jerusalem existerar Israels administrativa centrum samt dem facto-huvudstad. Internationellt supportas Israels krav vid staden endast från en fåtal länder, bland annat USA. Även Palestina utför krav vid staden.[10][11] Israels överhöghet ovan den östra halvan betraktas internationellt vilket ett ockupation. Israel äger fått bedömning till för att ej uppfylla reglerna inom Fjärde Genèvekonventionen, likt säger för att ett ockupationsmakt ej får flytta in sin personlig befolkning inom en ockuperat plats samt för att övermakten måste sörja på grund av civilbefolkningens behov inom detta ockuperade området.[12]
Jerusalem äger ett saga såsom går tillbaka mot omkring 4000 f.Kr.. Den existerar den heligaste staden inom judendomen samt kristendomen. Den räknas dessutom liksom den tredjeplats heligaste staden inom islam, efter Mekka samt Medina. Trots för att Gamla Staden bara äger enstaka area vid 0,9 km² rymmer den enstaka mängd platser från religiös innebörd, bland dem Tempelberget, Västra muren, Den heliga gravens kyrka, Klippdomen samt Al-Aqsamoskén.
FN:s före detta generalsekreterare Ban Ki måne menar för att östra Jerusalem skall utgöra huvudstaden inom ett palestinsk stat medan västra Jerusalem bör fungera likt israelisk huvudstad.[13] EU erkänner ej Israels annektering från östra Jerusalem utan ser detta vilket ockuperat samt menar för att ett verklig fred förutsätter för att Jerusalems ställning eller tillstånd liksom framtida huvudstad inom numeriskt värde stater blir bestämt genom förhandlingar.[14] Jerusalem besitter erkänts vilket Israels huvudstad från USA:s tidigare president Donald Trump 2017, den amerikanska kongressen 1990 samt 1995,[15] samt senaten 1995 samt 2017.[16][17]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Judar, romare samt filistéer
[redigera | redigera wikitext]Rester från Jerusalems äldsta bosättning ifrån före 4 000 f.Kr. äger hittats söder ifall gamla staden.[18] nära tiden till israeliternaskung Davids statsmakt (1010–970 f.Kr.) beboddes nuvarande Jerusalems zon från jebuséerna vilket fanns en kanaanitiskt folkslag samt staden kallades från dem Jebus.[19][20]
Enligt den judiskaTanak - detta kristnaGamla testamentet - intogs Jerusalem omkring 990 f.Kr. från monark David. Denne gjorde staden mot huvudstad inom sitt rike, vilket nära denna tidsperiod även omfattade israeliternas 10 nordliga stammar. Efter David uppförde hans son SalomoTemplet vid Moria fjäll inom Jerusalem.
Efter Salomos död splittrades israeliternas rike inom ett nordlig samt enstaka sydlig sektion samt monark Davids ättlingar kom för att behålla makten inom detta södra riket (Juda rike) ända mot dess för att den babyloniske kungen Nebukadnessar II erövrade samt förstörde staden samt templet kalenderår 587 f.Kr. samt förde försvunnen befolkningen inom den således kallade babyloniska fångenskapen. Sedan Babylonien fallit på grund av Persien fick judarna komma tillbaka mot staden samt då återuppfördes Templet beneath persiskt beskydd (480-talet f.Kr.) samt förblev ett samlingspunkt på grund av judarna fram mot dess för att den samt staden inom övrigt erövrades från romarna efter detta misslyckade judiska upproret 66-70. Efter detta sista stora judiska upproret inom Israel mot detta romerska styret, den sålunda kallade bar-Kochbarevolten 132-135, förbjöds judar för att bo inom Jerusalem samt inom enstaka radie vid omkring 50 kilometer ifrån staden. Jerusalem ombyggdes mot enstaka romersk ort beneath namnet Aelia Capitolina. Romarna döpte samtidigt angående Judéen mot Palestina, efter filistéerna vilket plats ärkefiender mot israeliterna.[21] Hundra tid efter för att Romarriket antagit kristendom såsom statsreligion återfick staden sitt gamla namn samt den kristne biskopen var upphöjts mot rang från "patriark".
Moderna forskare samt arkeologer såsom Finkelstein samt Silberman ifrågasätter Bibelns berättelser ifall detta tidiga enade kungariket samt kungar liksom David samt Salomo samt tidiga kungar på grund av Juda samt Israel. Trots enstaka stor mängd tillgångar eller förmögenhet från arkeologiska fynd samt flera externa samtida textkällor ifrån tidsperioden, menar forskarna för att inga från dessa fynd verkar ge stöd åt för att dessa bibliska personligheter existerat.
Arabiska styret
[redigera | redigera wikitext]Jerusalem existerar islams tredjeplats heligaste ställe, efter Mekka samt Medina. från dem inledande muslimerna kallades staden Bayt al-Maqdes dock detta existerar vilket al-Quds al-Sharif staden existerar känd inom modern islam samt inom Västasien. 638 utökade Rashidunkalifatet sin kraft mot för att omfatta Jerusalem.[22] tillsammans den muslimska erövringen från Syrien tilläts judar för att flytta mot staden[23] samt rashidunkalifenUmar ibn al-Khattab utfärdade en dekret tillsammans tillsammans den kristne patriarkenSophronius för att kristendomens utövare samt heliga platser inom staden skulle skyddas beneath detta muslimska styret. Muslimen Umar vägrade be inom dem kristna kyrkorna (vilket väl tilläts från islam), detta till för att hans muslimska efterlevande ej skulle utföra angående kyrkan mot moské. då denne kom mot Den heliga gravens kyrka bad han inom stället utanför kyrkan, var ett moské senare byggdes likt kallades Omars moské.[24][25] vid Tempelberget lät kalif Umar tid 638 bygga Al-Aqsamoskén. UmayyadkalifenAbd al-Malik ledde mellan år 687 samt 691 byggandet från Klippdomen.[26] Den tillsammans med 1000-talet samtida historikern al-Muqaddasi skriver för att Abd Al-Malik byggde detta tempel på grund av för att visa dem kristna för att muslimsk arkitektur fanns mätbar tillsammans dem vackra kristna kyrkor vilket fanns inom staden.[27]
Besök från vikingar
[redigera | redigera wikitext]Inga härnadståg ifrån Norden torde äga gått just mot Jerusalem, dock enskilda vikingar färdades dit kring 1000, då Norden fanns vid väg för att kristnas. Nordborna kallade staden till Jorsala.[28]
Korstågen
[redigera | redigera wikitext]1099 erövrades Jerusalem från dem kristna korsriddarna såsom massakrerade dem flesta från dem judiska samt muslimska invånarna inom staden inom en angreppskrig. Jerusalem belägrades samt en kristet kungadöme instiftades. vid mindre än en tid sjönk befolkningen ifrån 70 000 mot 30 000.[29]
Saladin samt ayyubiderna
[redigera | redigera wikitext]Kungadömet satt nära makten inom 88 tid, mot 1187 då detta störtades från den muslimske Saladin samt hans mannar. Saladin tillät såväl dem judar liksom muslimer liksom flytt sin tätort undan korstågen för att flytta igen mot Jerusalem.[30] beneath Saladins Ayyubid-dynasti satsades stora investeringar vid byggandet från nya grannskap, marknadscentra, allmänna bad samt värdshus på grund av pilgrimer dock även vid religiösa monument samt byggnader. Stadens internationella innebörd kom efter tiden dock för att minska vid bas från minskat strategiskt värde samt slitningar inom dynastin.[31]
Tatarer, ayyubider, korsriddare, mamluker samt mongoler
[redigera | redigera wikitext]1244 tog tatarerna beneath Khwarezmian-dynastin ovan makten inom staden. Den kristna befolkningen decimerades samt judarna jagades vid flykt.[32] Saladins ätt drev igen tatarerna 1247. 1250 härskade detta egyptiska slavfolket mamlukerna inom staden, dessa bekämpades inom sin tur från såväl korsriddare likt mongoler samt kom för att förlora makten ovan staden. 1347 återerövrade mamlukerna staden.
Osmanska styret samt Jerusalems renässans
[redigera | redigera wikitext]1517 blev Jerusalem ett sektion från Osmanska riket mot dess upplösning 1917. Jerusalems människor levde beneath Suleiman den stores styre inom ett period från förnyelse samt fred. Osmanerna fanns dem såsom byggde dem stora murarna runt gamla staden.[33] inom mitten vid 1800-talet byggde osmanerna den inledande vägen såsom ledde mot Jaffa. 1892 byggde dem järnväg inom staden. tillsammans med den egyptiska annekteringen från Jerusalem 1831 började utländska beskickningar samt konsulat för att etablera sig inom staden. Ibrahim Pasha från Egypten lät dem judiska invånarna utflykt fyra stora synagogor (bland annat Hurva-synagogan)[34] 1834 organiserades en palestinskt arabiskt uppror, var sufiern Qasim al-Ahmad ledde ett på denna plats ifrån Nablus mot Jerusalem till för att hjälpa inom detta. dem besegrades från Ibrahims arméer efter ett månad.[35] detta osmanska styret återinstiftades 1840, dock flera egyptier pausade kvar inom staden. detta kom även invandrande judar ifrån Algeriet samt norra Afrika inom stort antal. ett folkräkning ifrån 1845 gjorde gällande för att detta inom staden nära denna tidpunkt levde 16 410 invånare. från dessa bör 7120 varit judar, 5000 muslimer, 390 kristna, 800 turkar samt 100 européer. dem kristna pilgrimerna liksom kom mot Jerusalem växte lavinartat inom antal beneath detta osmanska styret, beneath högtidlig vecka före påsk mer än fördubblades stadens invånare.[36] 1860 byggdes nya områden utanför gamla stan till för att husera dem flera pilgrimerna samt på grund av för att utveckla den sanitära miljön inom den överbefolkade stadskärnan. Den ryska katedralen tillsammans omgivande inackorderingar (al-Muskubīya) samt detta inledande judiska området utanför gamla stan, Mishkenot Sha'ananim byggdes.[37] ifrån 1884 uppges befolkningen ifall 25 000 invånare bestått från 14 000 muslimer, 7 000 kristna samt 4 000 judar.[38] ifrån 1910 finns information ifall för att befolkningen fanns större än 60 000. 40 000 från dessa utgjordes från judar samt 7 000 från muslimer.[39]
Jerusalem inom modern tid
[redigera | redigera wikitext]Utveckling beneath 1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Jerusalem intogs tid 1917 från britterna beneath general Allenby. inom sitt förslag mot delning från detta brittiska mandatet Palestina inom november 1947, föreslog FN för att Jerusalem skulle forma ett internationell område inom 10 kalenderår, samt därefter [40] skulle stadens invånare att fatta beslut eller bestämma något stadens kommande inom ett folkomröstning (Jerusalem ägde judisk befolkningsmajoritet både 1948 samt 1958). eftersom den arabiska parten ej godkände delningsplanen vilket totalitet föll den.
Efter 1948 års arab-israeliska konflikt delades Jerusalem. Östra Jerusalem ockuperades från Jordanien samt judarna fördrevs, medan Västra Jerusalem blev enstaka sektion från Israel.
Vid detta israeliska parlamentets inledande ordinarie församling 1949 stiftades enstaka team ifall Jerusalem vilket den judiska statens huvudstad.
Efter 1967
[redigera | redigera wikitext]I Sexdagarskriget1967 intog Israel dem delar från staden vilket varit inom jordansk ockupation sedan 1948.
Jerusalem enades tid 1967 då även östra Jerusalem kom beneath israelisk ledning. Återföreningen äger från folkrättsliga skäl ej erkänts från omvärlden.
1980 klubbade israeliska Knesset genom "Jerusalem-lagen" liksom förklarade för att Israels huvudstad plats bota Jerusalem. FN:s säkerhetsråd lät inom samband tillsammans med detta ogiltigförklara lagen samt förklara den existera ogenomförbar ("null and void") inom enlighet tillsammans folkrätten, dem gav även rådet mot världens nationer för att flytta sina ambassader ifrån staden. likt enstaka resultat härav flyttade samtliga länders ambassader mot Tel Aviv. detta sista landet för att flytta sina diplomater ifrån Jerusalem fanns Bolivia 2006, identisk tid såsom FN:s generalförsamling återigen inom enstaka icke-bindande upplösning förklarade all israelisk lagstiftning såsom gjorde krav vid för att gälla inom dem palestinska ockuperade territorierna inkluderande Jerusalem vilket ogiltig.
Judaiseringen från Jerusalem
[redigera | redigera wikitext]Kritiker mot Israels ansträngningar för att trygga enstaka judisk befolkningsmajoritet inom landet menar för att myndigheternas stadsplanering inom Jerusalem drivs från demografiska hänsynstaganden inom detta för att man begränsar palestinsk nybyggnation inom staden samt driver vid den israeliska/judiska.[41] Rivningar från bostadshus existerar fyra gånger vanligare inom östra Jerusalem än inom västra Jerusalem. Palestinier äger sämre chanser för att beviljas byggnadstillstånd samt myndigheterna tillämpar lagstiftningen strängare mot israeliska araber, palestinier tillsammans israeliskt uppehållstillstånd alternativt Jerusalem-identitet än mot judiska israeliska medborgare[42][43]. Israeliska staten menar för att eftersom samtliga födda inom Jerusalem erbjuds israeliskt nationalitet, väljer palestinier såsom undviker denna tillfälle medvetet för att hamna inom utanförskap. Amnesty samt andra människorättsorganisationer menar alltså för att diskriminering från palestinier inom denna assemblage existerar den huvudsakliga. Senaste år besitter myndigheterna beviljat status åt privata judiska stiftelser på grund av byggprojekt vid omtvistade områden, bland annat till parkerar samt arkeologiska utgrävningar inom Davids tätort såsom ligger inom detta palestinska bostadsområdet Silvan vid ockuperad mark[44] Den israeliska regeringen besitter även annekterat palestinskt nation till byggandet från Israels barriär vid Västbanken.[45] Kritikerna menar för att denna stadsplanering syftar mot ett judaisering från Jerusalem samt en undanträngande från dess palestinska befolkning.[46][47][48]
Pilgrimsmål
[redigera | redigera wikitext]De viktigaste pilgrimsmålen finns innanför murarna mot Gamla staden, samt från dem är kapabel nämnas
Öster ifall Gamla staden går Kidrondalen, samt vid andra sidan ifall den finns Oljeberget, nedanför vars sluttning Getsemane grönområde ligger tillsammans med bland annat olivträd, såsom många väl förmå existera ovan 2000 kalenderår gamla. Högre upp vid Oljeberget finns Jesu tårars kyrka samt Fader Vår-kyrkan, den senare vid enstaka lokal var enstaka grotta utpekas likt den område var Jesus övernattade då han plats inom Jerusalem. vid sydsidan från Oljeberget finns Betania var Jesu vänner Marta, Maria samt Lasarus bodde. Västsluttningen från Oljeberget täcks från enstaka massiv begravningsplats.
Goda utsiktspunkter existerar dels Oljeberget nära Fader Vår-kyrkan, dels Haas vandring, några kilometer söder ifall Jerusalem.
År 1981 upptogs Gamla staden inom Jerusalem samt dess murar vid Unescos världsarvslista. Sedan 1982 existerar gamla staden även upptagen vid Unescos register ovan hotade världsarv.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Uppmätta normala temperaturer samt -nederbörd inom Jerusalem:[49]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sport
[redigera | redigera wikitext]De numeriskt värde maximalt populära sporterna inom Jerusalem existerar fotboll samt basket.[50]Beitar Jerusalem Football Club existerar ett från dem maximalt kända klubbarna inom Israel. Jerusalems andra stora fotbollslag, vilket existerar ett från Beitars rivaler, existerar Hapoel Jerusalem FC. Beitar besitter vunnit Israel State Cup sju gånger,[51] medan Hapoel endast vunnit cupen ett gång. Beitar äger vunnit högsta divisionen sex gånger, medan Hapoel inte någonsin besitter vunnit den. Beitar agerar inom den mer prestigefyllda Ligat ha'Al, medan Hapoel agerar inom andra divisionen Liga Leumit. Sedan den grundades 1992, äger Teddy Kollek etapp varit Jerusalems största fotbollsarena tillsammans med ett kapacitet vid 21 600 åskådare.[52]
Det populäraste palestinska laget heter Jabal Al-Mokaber (sedan 1976) samt agerar inom West finansinstitut Premier League. Laget kommer ifrån Mount Scopus inom Jerusalem, existerar tillsammans inom Asian Football Confederation samt agerar sina hemmamatcher vid Faisal Al-Husseini International etapp inom Al-Ram, liksom ligger längs Västbanken.[53][54]
Jerusalems största klubb, Hapoel Jerusalem agerar inom högsta divisionen. Klubben besitter vunnit State Cup tre gånger samt ULEB Cup 2004.[55]
Jerusalem Half Marathon existerar en årligt evenemang likt löpare ifrån läka världen deltar inom. Förutom den 21,1 km långa banan, kunna löparna även välja ett mindre väg eller spår vid 10 km. Båda banorna börjar samt slutar inom Givat Ram.[56][57]