Vad innebär det att vara flerspråkig forskning

Flerspråkigheten på grund av tillsammans sig nya problem att diskutera, insikter samt utmaningar. detta blir allt vanligare för att människor existerar flerspråkiga alternativt gärna önskar bli detta. denna plats visar upp oss påverkan från undersökning ifall mångspråkighet. detta omfattar rapporter, studier, avhandlingar samt konferenser liksom vid olika sätt berör mångspråkighet hos individen, mångspråkighet inom skolan samt mångspråkighet inom samhället. Ambitionen existerar för att bevaka såväl nationell såsom internationell undersökning liksom rör mångspråkighet. inom inledande grabb prioriteras undersökning likt besitter direkt relevans till pedagog samt studenter, utbildningsinstitution samt kurs dock även grundforskning beaktas.

Vad existerar flerspråkighet?

Att definiera mångspråkighet samt för att att fatta beslut eller bestämma något vem vilket existerar flerspråkig är kapabel verka enkelt dock existerar nära närmare eftertanke ganska komplext. detta finns flera olika definitioner samt vad likt vägs in inom begreppet mångspråkighet skiljer sig åt mellan olika teoretiska perspektiv. Beroende vid definitionen kunna antingen väldigt flera alternativt många ett fåtal anlända för att betraktas liksom flerspråkiga. Vissa definitioner utgår ifrån talarens färdighetsnivå alternativt flyt inom flera tungomål, andra fokuserar mer vid hur ofta samt inom vilka kontext flera tungomål används alternativt uppehåller sig nära angående enstaka individ identifierar sig egen alternativt identifieras från andra likt flerspråkig. mångspråkighet förmå dessutom utgå ifrån en samhällsperspektiv likaväl liksom en individperspektiv.

Sverige existerar idag en flerspråkigt samhälle var detta talas upp emot 150 olika tungomål. flera växer upp tillsammans flera modersmål samt dem allra flesta såsom bor inom landet lär sig någon gång beneath sin livstid mer än en tungomål. i enlighet med Eurobarometer (2012) är kapabel mot modell 86 andel från den svenska befolkningen prata engelska samt cirka 40 andel anger för att dem talar detta många väl samt använder detta dagligen.

Internationellt sett finns inom landet en relativt starkt lagstadgat stöd på grund av mångspråkighet. varenda såsom existerar bosatta inom landet bör tillsammans bas inom Språklagen (SFS2009:600) ges chans för att både ”lära sig, förbättra samt nyttja svenska” samt ges tillfälle ”att förbättra samt nyttja sitt modersmål”. Genom Skollagen (SFS 2010:800) äger studenter inom grundskolan dessutom korrekt mot modersmålsundervisning, angående dem besitter minimalt ett vårdnadshavare tillsammans med en annat modersmål än svenska, äger elementär kunskaper inom språket samt detta används liksom vardagligt umgängesspråk inom hemmet. Dessa restriktioner gäller dock ej till Sveriges nationella minoritetsspråk; finska, samiska, meänkieli, jiddisch samt romani chib, såsom besitter starkare rättigheter mot modersmålsundervisning.

Stödet till mångspråkighet finns även vid europeisk nivå. EU-kommissionen äger inom en flertal papper uttalat sig ifall mångspråkighet både likt ett resurs samt en åtagande samt förespråkar främjandet från såväl minoritetsspråk såsom regionala tungomål. inom detta sålunda kallade ”Barcelona-målet” (2002) nämns målsättningen för att varenda EU-medborgare bör ges förutsättningar för att lära sig för att kommunicera vid numeriskt värde tungomål utöver sitt modersmål.

Forskningsbevakningen

Flerspråkighet vilket forskningsfält spänner ovan flera olika ämnesområden. Några mer konkreta delområden samt centrala frågeställningar vilket kommer för att tas upp inom den aktuella forskningsbevakningen existerar följande:

1. Den flerspråkiga individen

Vad säger forskningen ifall vilka sociala, individuella samt psykologiska faktorer vilket påverkar ett individs möjligheter samt sätt för att lära samt nyttja flera språk? Hur påverkar flerspråkigheten våra kognitiva funktioner? Visar forskningen vid några för- alternativt nackdelar tillsammans med flerspråkighet? samt vad säger dem senaste årens undersökning ifall hur man lär sig en nytt tungomål samt hur detta nya språket fungerar samt samspelar tillsammans tidigare inlärda språk?

2. Utvecklingsperspektiv vid flerspråkighet

Vad säger forskningen angående vilket liksom karakteriserar en andraspråk inom tillväxt, ifrån nybörjare mot sofistikerad nivå? Hur förändras flerspråkigheten beneath livets gång? kunna balansen mellan enstaka individs olika tungomål förändras ovan period samt vad orsakar inom därför fall förändringen? Hur förmå man kartlägga hur ett flerspråkig individ lär in, använder samt kontrollerar eller är skicklig i olika tungomål samt hur kunna man värdera en tungomål inom utveckling?

3. mångspråkighet inom skolan

Vad visar forskningen angående hur undervisningen bäst är kapabel organiseras samt genomföras på grund av för att gynna elevers flerspråkighet? Vilka lärdomar är kapabel dras ifrån internationell samt nationell undersökning ifall flerspråkiga utbildningsmodeller samt undersökning ifall flerspråkiga praktiker inom skolan? Vilken roll agerar mot modell resurser mot utbildning inom svenska såsom andraspråk samt modersmålsundervisning på grund av elevers utbildning i enlighet med aktuell forskning? Hur är kapabel man inom undervisningen vid bästa sätt stödja dem studenter vilket existerar inom färd tillsammans med för att lära sig svenska liksom andraspråk? samt vilken roll agerar undervisningen inom således kallade moderna tungomål till främjandet från flerspråkighet?

4. mångspråkighet inom familjen

Vad visar forskningen ifall hur flerspråkiga familjer går mot väga till för att fostra sina unge flerspråkigt? agerar familjernas språkpolicy, detta önskar yttra deras riktlinjer samt strategier på grund av barnens språkinlärning samt språkanvändning, någon roll till hur barnen inom slutänden lär sig samt använder olika språk? vid vilket sätt bidrar familjernas språkpolicyer mot dialekterna bevarande alternativt försvinnande samt hur samspelar detta tillsammans med skolans samt undervisningens roll på grund av dialekterna bevarande samt utveckling? samt vad existerar detta liksom formar familjernas ideologier/föreställningar ifall språkanvändning, språkinlärning samt språks olika värden?

4. mångspråkighet inom samhället

Vad visar aktuell undersökning avseende relationen mellan dem lagar samt beslut vilket reglerar hanteringen från mångspråkighet vid samhällelig nivå inom landet samt hur dessa lagar samt regler implementeras inom praktiken? Hur påverkar aktuellt regelverk barns samt vuxnas möjligheter för att lära sig, nyttja samt förbättra flera språk? Vilka föreställningar/ ideologier ifall olika tungomål samt sätt för att prata svenska genomsyrar samhället i enlighet med dem senaste årens undersökning, hur äger dessa ideologier vuxit fram historiskt samt hur sätter dem gränser till hur olika tungomål samt språkliga formulering värderas samt hanteras mot modell inom utbildningsväsendet samt inom arbetslivet?

6. mångspråkighet samt funktionsnedsättningar

Vad visar aktuell undersökning angående hur man är kapabel att fatta beslut eller bestämma något ifall språkliga svårigheter inom en andraspråk beror vid ett generell språklig alternativt kognitiv funktionsnedsättning alternativt ifall detta existerar resultatet från för att personen inom fråga ännu håller vid för att lära sig språket samt möjligen besitter begränsade möjligheter för att lyssna samt nyttja andraspråket? Hur yttrar sig ett bestämd språkstörning hos flerspråkiga barn? Hur enkel alternativt svårt existerar detta på grund av små människor tillsammans läs svårigheter alternativt tillsammans med neuropsykiatriska diagnoser liksom ADHD samt autismspektrumstörning för att bli flerspråkiga i enlighet med dem senaste årens forskning?

Bevakningen från mångspråkighet genomförs från Centrum på grund av tvåspråkighetsforskning nära Stockholms högskola genom Natalia Ganuza samt Susan Sayehli.

Text: Natalia Ganuza samt Susan Sayehli

Källor:

Aronin, Larissa & Singleton, David. 2012. Multilingualism. Amsterdam: John Benjamins.

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. 2013. Svenska såsom andraspråk: inom undersökning, utbildning samt samhälle.

Weber, jean Jacques, & Horner, Kristine. 2012. Introducing multilingualism: a social approach. London/New York: Routledge.