I vilka länder är det prärie

Präriefolk existerar en term varmed inom dagligt anförande vanligen avses dem urfolknationer likt bebodde den nordamerikanska prärien beneath 1800-talet. Mer sällan innefattas dem liksom bodde var tidigare, detta önskar yttra före hästens tillträde mot området, alternativt dem likt bor var för tillfället inom dem indianreservat liksom skapades beneath 1800- samt 1900-talen.

Förhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Arkeologiska fynd visar för att detta redan vid stenåldern fanns människor såsom levde från stationär buffeljakt vid prärien. Stenåldersjägarna jagad bison genom för att driva enstaka hjord inom sken samt försöka styra dess rymning mot en stup. Man äger bland annat inom den kanadensiska provinsen Alberta hittat enstaka sådan jaktplats, Head-Smashed-In Buffalo Jump, likt använts ifrån stenåldern in mot 1800-talet.

Femtonhundratalets levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

På 1500-talet fanns detta numeriskt värde kontrasterande livsstilar vid Great Plains. Längs dess östra kant, samlade nära stränderna vid nära dem största floderna, fanns detta halvpermanenta byar tillsammans med majsodlare. Västerut, ute vid prärien, fanns detta utspridda läger tillsammans kringströvande människor såsom levde vid buffeljakt. Bykulturens människor bestod från förfäderna mot mandaner, hidatsa samt arikara, vilket bodde längs Missouriflodens stränder samt förfäderna mot pawnee, wichita samt caddotalande grupper vilket bodde längs Arkansasfloden samt Red River samt dess bifloder. dem flesta från dessa människor ägde vid 1500-talet redan bott hundratals kalenderår vid prärien. dem äldsta byarna liksom arkeologerna daterat existerar ifrån 900-talet. Buffeljägarna plats förfäder mot svartfötter, shoshoner samt andra människor. dem ifrån historisk tidsperiod kända präriefolk vilket folkstam, cheyenner samt arapaho bodde ett gång inom kanten vid prärien. ett sektion vandrade in ifrån skogsområdet inom nordost, medan andra, liksom kråkfolk bröt sig ur byfolken samt blev buffeljägare.^[1]

Undanträngda folk

[redigera | redigera wikitext]

De nationer likt före hästens tillträde dominerat prärien, nämligen shoshoner, salish samt kutenai, fanns ej kvar var nära den vite mannens arrival. Lewis samt Clarks expedition underrättades redan 1805 från shoshonerna angående för att dem några årtionden tidigare jagats försvunnen ifrån prärien från svartfötterna konfederation efter för att dessa förvärvat eldvapen från cree samt därmed skaffat sig en stort militärt överläge gentemot sina fiender likt tvingades vid rymning västerut. enstaka shoshonledare förklarade till Clark, för att "om oss ägde skjutvapen, sålunda skulle oss bo inom buffellandet samt förtära vilket våra fiender utför, samt ej existera tvungna för att gömma oss inom bergen samt livnära oss vid rötter samt små frukter från växter såsom björnarna".^[2] Den största gruppen bland dem undanträngda fanns just shoshonerna likt drog sig mot bassängregionen, väster angående prärien, grundlig inom stort sett nuvarande delstaterna Nevada samt Utah, sydligaste delarna från Oregon samt Idaho, samt västligaste delarna från Colorado samt Wyoming. Salish samt kutenai trängdes undan mot platåregionen liksom ligger norr angående bassängregionen samt omfattar delar från Montana, Idaho, Oregon samt Washington samt södra delen från British Columbia inom Kanada.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Den minsta gemensamma divisor till dem nationer vilket vanligen kallas präriefolk existerar framför allt enstaka tradition liksom kretsade kring tre fundamentala element:

Detta innebär för att präriefolk tillsammans angiven definition ej existerade före hästens tillträde mot prärien omkring 1700. detta innebär även för att detta på grund av dem karakteristiska levnadssättet, likt blivit känt ovan all världen genom mängder från hollywoodfilmer, ej ägde längre duration än ungefär fem alternativt sex generationer. för att denna tradition uppstod sålunda snabbt samt vid bara en par generationer inom stort sett sopade undan spåren från detta tidigare levnadssättet hos dem berörda folken är kapabel enklast förklaras genom för att den byggde vid en inte någonsin tidigare upplevt materiellt överflöd. Man besitter försiktigt beräknat antalet bufflar vid prärien nära tiden på grund av européernas arrival mot omkring 60 miljoner.

Hästen

[redigera | redigera wikitext]

Detta överflöd från föda samt hudar blev plötsligt tillsammans hästens hjälp tillgängligt vid en relativt enkelt sätt. detta rörde sig helt enkelt angående ett finansiell revolution. Siouxernas namn vid hästen, Shunka wakan, existerar talande. detta innehåller orden ”shunka” = ”hund” samt ”wakan”, en mening likt betecknar något såsom existerar heligt, mystiskt, något såsom besitter ett massiv kraft, samt såsom finns även inom deras namn vid ”Den store anden” (Wakan tanka = detta stora heliga, detta stora mysteriet).

Hästen ägde sin största innebörd inom jaktverksamhet samt konflikt dock den övertog även den mindre heliga hundens roll vilket dragdjur. Detta gjorde bland annat för att präriefolket kunde vidareutveckla samt förstora sin mobila bostad tipin. dem urfolk likt ej ägde hästen befann sig inom både fysiskt samt mentalt underläge gentemot sina konkurrenter. Pieganhövdingen Saukamappee beskrev 1787 på grund av ett ljus exploratör sitt inledande sammanträde tillsammans med hästen inom ett strid mot shoshoner omkring 1740: ”...våra fiender ägde misstutim ("stora hundar") vilket fanns snabba såsom hjortar samt vid vilka dem red...de skrämde oss till oss visste ej vad hästen plats till en djur...”. för att på grund av inledande gången ställas inför enstaka kavallerichock utan för att någonsin äga sett ett ridhäst måste äga varit enstaka oerhört traumatisk upplevelse, även angående den beridna motståndaren mot skillnad ifrån Saukamappees människor saknade eldvapen.

Kriget

[redigera | redigera wikitext]

När en människor förvärvat både hästar samt eldvapen innebar detta ytterligare ett fräsch fas inom utvecklingen. Präriefolkets tradition spreds vid en närmast explosionsartat sätt samt sopade vid många vykort tidsperiod undan detta gamla sättet för att leva till dem nationer vilket berördes. Beridna samt beväpnade tillsammans med eldvapen spred sig svartfötter, assiniboiner samt cree ut ovan prärien samt jagad försvunnen resterna från dem människor liksom tidigare dominerat den. andra följde efter samt den tidigare oerhört glest befolkade prärien upplevde vid en par generationer enstaka relativ befolkningsexplosion.

Präriefolket fick en välgrundat rykte angående sig för att artikel krigiska. dem konstanta krigen handlade oftast angående för att stjäla andra folks hästar. dock detta existerar ändå en obestridligt faktum för att präriefolkets socio-politiska rangordning både inom jämförelse tillsammans varandra samt individernas position inom sin huvuddel helt styrdes från fram- alternativt motgångar inom konflikt mot andra grupper. Kriget plats den sociala institution såsom bestämde vilken roll samt socio-politisk ställning eller tillstånd man uppnådde inom sitt liv samt inom stammarna bildades särskilda krigarsällskap likt konkurrerade tillsammans varandra ifall ställning eller tillstånd. detta likt gav ojämförligt högst ställning eller tillstånd till enstaka individ fanns för att räkna slag (coup), detta önskar yttra för att anlända därför nära enstaka fiende för att man kunde beröra honom tillsammans med handen alternativt tillsammans med enstaka träkäpp, enstaka därför kallad coupsticka.

Fredliga relationer

[redigera | redigera wikitext]

Men folken upprätthöll även vänskapliga förbindelser tillsammans andra. detta plats ej en allas konflikt mot samtliga. Man ägde sina traditionell fiender samt vänner. köp mellan vänskapliga nationer kunde bli en många lukrativt inslag inom den nya kulturen. Pälshandlaren Charles McKenzie äger beskrivit en träff mellan kråkfolket samt deras nära släktingar hidatsa likt denne plats ögonvittne mot 1805. nära detta situation slog 2 000 kråkfolk upp sitt tältläger invid hidatsasläktingarnas jordhus samt efter för att äga bearbetat med rök fredspipa tillsammans dem bytte kråkfolket tillsammans 250 hästar mot sig 200 gevär, krut samt 20 000 kulor. Just kråkfolket blev beneath 1800-talet kända liksom något från präriens handelsresande, även på grund av vita pälsjägare såsom kom inom förbindelse tillsammans med dem. Kråkfolket köpte hästar från hästuppfödande shoshoner samt nez perce inom väster samt europeiska produkter från cree samt assiniboiner inom öster vilket inom sin tur förvärvat dem nära Hudson Bay-kompaniets handelsstationer inom Manitoba samt Ontario. enstaka vanlig vinstmarginal nära mot modell hästhandel plats ett fördubbling från priset.

Kulturspridning

[redigera | redigera wikitext]

De täta kontakterna mellan olika präriefolk-grupper bidrog mot ett snabb likriktning från kulturmönstret. människor vilket ej ens plats avlägset besläktade förvärvade snabbt identisk kulturella särdrag samt handlingsmönster trots för att dem ofta ej kunde begripa en mening från varandras tungomål. Seden för att räkna coup existerar en utmärkt modell vid detta. ifrån för att omkring 1700 endast äga förekommit hos nationerna inom trakterna från nuvarande Illinois ägde seden drygt 100 kalenderår senare spritt sig mot samtliga präriefolk. då detta gällde affär existerar sambandet lättbegripligt dock man plats ej heller sena för att ta upp kulturella inpass ifrån fiender tillsammans upphöjd ställning eller tillstånd. enstaka naturlig utfall från detta kulturmönster samt dem flera olika språken blev för att präriefolket utvecklade en gemensamt teckenspråk tillsammans vilket dem kommunicerade obehindrat. Gamla kosmologiska legender samt berättelser ifall förfäderna hos olika folken förändrades samt anpassades mot detta nya gemensamma kulturmönstret. till dem flesta från dem berörda nationerna innebar utvecklingen ett många snabb passage ifrån ett bofast odlarkultur mot enstaka hästburen nomadkultur.

Resursutnyttjande

[redigera | redigera wikitext]

Präriefolkets resursutnyttjande plats från numeriskt värde olika typer berodde vid plats dem bodde. dem såsom höll mot vid den torra prärien inom väster plats nomadiserandejägare samt samlare tillsammans med bisonoxen detta viktigaste bytet. Bosättningarna fanns koncentrerade mot flod- samt ådalar samt nära källor samt vattenhål var viltet även fanns. vid femtonhundratalet plats detta dem apachiska hundnomadernas bosättningsområde. då hästen började anlända mot prärien nära mitten vid sextonhundratalet blev området hemvist på grund av andra människor såsom lockats från rikliga förekomsten från bisonoxar. Dessa nykomlingar talade flera olika tungomål samt tillhörde flera olika kulturer. vid prärien förändrades dock deras levnadssätt samt sammansmälte mot enstaka gemensam traditioner baserad vid hästen samt bisonjakten (se ovan). Bärare från denna arketypiska präriefolk-kultur plats siouxer, cheyenner, arapahoer, comancher samt andra.^[3]

På den halvtorra samt våta prärien inom öster fanns bysamhällen vilket livnärde sig både vid hackbruk samt vid bisonjakt. Bosättningarna fanns samlade inom bysamhällen längs floder samt åar var jorden kunde brukas tillsammans med lågtekniska redskap, vilket ej fanns möjligt vid dem hårda präriejordarna ovanför ådalarna. Året delades mellan perioder från byliv då odlingarna från majs, frön från växter ofta använda som mat, pumpor samt solrosor sköttes samt perioder då man jagad bison. Denna resursutnyttjandetyp uppkom senast omkring tid 1000 e.Kr. samt plats uppburen från identisk caddo- samt siouxtalande människor likt tidigare bott inom området samt enbart livnärt sig vid jaktverksamhet. mot dessa hörde hidatsa, mandaner, arikara, osager, pawnee samt andra. Typen visar inom sina artefakter, inom sitt odlingssätt samt inom sina bostadstyper en tydligt samband tillsammans med detta östra skogsområdets kulturer.^[3]

Handelsnätverk

[redigera | redigera wikitext]

Präriefolk-handelsnätverket uppkom beneath förhistorisk tidsperiod, träffade dem inledande européerna samt kom för att kraftigt påverkas från handeln tillsammans dem europeiska makterna. Trots detta bibehölls den elementär strukturen ända fram mot start vid 1800-talet, då grundlig smittkoppsepidemier vid prärien samt detta amerikanska Louisianaköpet 1803 inom grunden samt till ständigt ändrade förutsättningarna till relationerna mellan urfolk samt icke-urfolk. Handeln fanns ej längre detta medium genom vilket dem viktigaste kontakterna förmedlades, utan för tillfället blev präriens urfolk snart betraktade såsom en hinder inom vägen, inledningsvis på grund av den amerikanska pälsjakten, sedan på grund av dem urfolknationer öster ifall Mississippi såsom den amerikanska regeringen dislokerade västerut samt slutligen på grund av landhungriga amerikanska boskapsuppfödare samt nybyggare.

Det handelssystem likt fanns vid prärien nära tiden på grund av dem inledande europeiska kontakterna fanns baserade vid en antal handelscentra likt fungerade likt nav inom en utvecklat handelsnätverk. samtliga viktiga handelscentra fanns hos halvnomadiska hackbrukskulturer, vilket producerade en överskott från jordbruksprodukter vilka kunde omsättas inom handeln. Värdefulla handelsvaror såsom havsmusselskal, obsidian samt turkos fraktades tusentals kilometer ifrån sitt ursprung.^[4]

Européernas efterfrågan vid värdefulla pälsverk, framförallt buffelhudar, förändrade ej bara präriefolkets ekonomiska förhållanden ifrån självhushållning mot marknadsekonomi, detta förändrade även relationerna mellan dem olika stammarna inom riktning mot ökade konflikter samt konflikt, då olika grupper kämpade angående kontrollen ovan handeln tillsammans européerna.^[5][6]

Kontakterna tillsammans med dem vita

[redigera | redigera wikitext]

Kontakterna tillsammans med anglo-amerikaner samt europeiska immigranter började liksom till dem östligare nationerna tillsammans slumpmässiga möten ur vilka därför småningom till båda parter lönsamma handelsförbindelser relativt snabbt växte fram. Den inledande belagda direkt fientligt inställda kontakten mellan präriefolket samt USA plats egentligen enstaka isolerad incident. numeriskt värde piegankrigare dödades 1806 då dem försökte stjäla vapen från Lewis samt Clarks expedition samt detta ledde mot enstaka 40-årig spänd motsättning mellan dem vita samt svartfötterna, såsom förutom Piegan omfattade ytterligare numeriskt värde stammar. detta resulterade bland annat inom flera anfall vid vita pälsjägare vilket arbetade på grund av American Fur Company. Motsättningen upplöstes någorlunda ursprunglig inom slutet från 1840-talet då ett handelsstation grundades nära platsen var Marias River flyter in inom Missourifloden samt grundaren Alexander Culbertson började köpa in svartfötternas buffelhudar på grund av betydligt förbättrad kostnad än vad dem kunnat ett fåtal tidigare..

Men detta plats just efterfrågan vid bufflarna samt konkurrensen ifall dem krympande hjordarna vilket mot senaste ledde relationerna mellan präriefolket samt dem vita mot katastrof samt enstaka etnisk rensning från prärien likt mot senaste kom för att förpassa urfolk mot ofruktbara reservat, ofta många långt ifrån deras tidigare bostad. Den ifrån 1840-talet snabbt ökande trafiken från vita nybyggare längs Oregonleden (Oregon trail) samt den därtill kopplade drastiska minskningen från antalet bufflar ledde bland annat mot för att urfolk till för att kompensera sig började stjäla dem vitas boskap. detta fanns enstaka sådan stöld nära Fort stad i usa 1851 samt dess efterspel, den därför kallade Grattanmassakern liksom kom för att inleda ett färsk era inom relationen mellan präriefolk samt dem vita, nämligen indiankrigen.

Folk samt språkgrupper

[redigera | redigera wikitext]

Prärien delades nära mitten från 1800-talet från en stort antal folkgrupper, liksom förvärvat enstaka gemensam kulturell bas tillsammans med en stort antal närmast identiska ritualer samt sedvänjor samt en gemensamt teckenspråk, dock ofta ej kunde förstå just någonting från detta tungomål såsom detta närmaste grannfolket talade.

Språkregioner

[redigera | redigera wikitext]

Prärien kunna grovt delas inom tre språkregioner tillsammans med småöar från andra tungomål insprängda.

Bilden existerar dock ännu mer komplex än därför. inom den nordligaste delen inom Kanada fanns mot modell athabaskspråkiga Sarsi samt inom den mellersta caddospråkiga Arikara.

Översikt ovan människor samt språk

[redigera | redigera wikitext]

Källor:^[7][8]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

• Collins, Richard: The Native Americans. The Indigenous People of North America (London 1991).
• Hurt, Wesley R.: Anthropological report on indian occupancy of certain territory claimed bygd the Dakota folkstam Indians and bygd rival tribal claimants, analys beordrad 1961 från United States Department of Justice samt tryckt 1962 vilket bilaga mot rättegången folkstam Nation v. United States, Docket nr 74 -A (1961-62). Omtryckt 1974 likt läsning tillsammans med titeln Dakota folkstam Indians (New York 1974).
• Lewis, Oscar: The Effects of vit Contact Upon Blackfoot Culture (University of Washington Press, Seattle 1942).
• Mackenzie, Charles: The Mississouri Indians. A Narrative of fur Trading Expeditions to the Mississouri 1804-1805-1806, ingår inom L.R. Masson, Les Bourgeois dem la Compagnie ni Nord-Ouest (New York 1960).
• Ronda, James P.: "The Winds of Change", in Utley, a.a.,s. 127.
• Taylor, Colin: The Warriors of The Plains (London 1975).
• Taylor, Colin: Crow rendezvous (London 1981).
• Thompson, David: David Thompson's Narrative of His explorations in Western amerika, 1784-1812. The Champlain kultur Publications, grupp 12 (Toronto 1916).
• Wedel, Waldo R.: Prehistoric Man on the Great Plains (University of Oklahoma Press 1961).
• Vestal, Stanely: Warpath and Council Fire (University of Oklahoma Press 1948).
• Wood, W. Raymond: The West Before Columbus, inom The Story of the West, Robert M. Utley (ed.) (London: Dorling Kindersley, 2003).