Antal elektroner i de olika skalen

Elektron
Katodstråle inom en magnetfält; cyklotronradien ger elektronens massa
Grundläggande egenskaper
Symbol	e&#;
Klassifikation	Elementarpartikel
Sammansättning	Elementarpartikel[1]
Statistik	Fermionisk
Generation	Första
Växelverkan	Svag växelverkan Elektromagnetisk växelverkan Gravitation
Antipartikel	Positron (antielektron)
Historia
Teoretiserad	Richard Laming (–)[2] George Johnstone Stoney ()[3][4]
Upptäckt	J.J. Thomson ()[5]
Fysikaliska egenskaper
Laddning	−1&#;e −1,&#;&#;&#;×&#;10−19&#;C&#;[6] −4,&#;&#;&#;×&#;10−10&#;esu
Massa	5,&#;&#;&#;65(16)&#;×&#;10−4&#;u&#;[7] 9,&#;&#;(28)&#;×&#;10−31&#;kg&#;[8] 1&#;me 0,&#;&#; 00(15)&#;MeV/c2&#;[9]
Medellivslängd	Stabil
Magnetiskt moment	−9,&#;&#;(28)&#;×&#;10−24&#;J&#;/&#;T&#;[10]
Spinn	1/2
g-faktor	−2,&#;&#;&#;&#;56(35)&#;[11]
Comptonvåglängd	2,&#;&#;&#;67(73)&#;×&#;10−12&#;m&#;[12]
Gyromagnetisk kvot	1,&#;&#;&#;23(53)&#;×&#;1011&#;1/(sT)&#;[13]

En elektron, historiskt även känd såsom megatron alternativt negatron, existerar enstaka elementarpartikel tillsammans ett negativ laddning (elementarladdning). ett atomkärna omgiven från elektroner bildar enstaka atom. Elektroner existerar lätta partiklar; enstaka proton existerar cirka 1&#; gånger tyngre än elektronen.

Elektronens elektriska laddning existerar detta negativa värdet från elementarladdningen (−1,&#;×&#;10⁻¹⁹&#;C&#;^[6]) samt dess massa existerar 9,&#;×&#;10⁻³¹&#;kg^[8] (0,&#;MeV/c²).^[9] Elektronen tillhör partikelfamiljen leptoner samt besitter spinn 1/2, samt existerar alltså enstaka fermion, detta önskar yttra för att den beskrivs inom statistisk mekanik tillsammans Fermi-Dirac-statistik. Elektronens magnetiska dipolmoment existerar ungefär ett promille större än Bohrmagnetonen.^[14]

Elektronen betecknas ofta tillsammans med symbolen e⁻. Elektronens antipartikel heter positron samt äger identisk attribut liksom elektronen dock motsatt laddning.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Benämningen elektron användes inledande gången inom en sysselsättning från Wilhelm Eduard Weber angående elektricitet inom metaller, tillsammans med betydelsen "elektrisk smådel". termen elektron kommer ifrån grekiskan samt betyder bärnsten - vilket laddas då detta gnids tillsammans vissa ämne. Begreppet fick dock ingen vidare användning, även ifall Hermann von Helmholtz införde enstaka enhetsladdning på grund av kvantiteten elektricitet vilket enstaka monovalentatom besitter i enlighet med Faradays team (Michael Faraday). upptäckte J J Thomson för att elektronen plats enstaka subatomär partikel då denne studerade katodstrålar. ifall man antog för att strålarnas partiklar ägde identisk laddning liksom monovalenta joner, visade avlänkningen inom en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar för att dess massa plats ungefär 2&#; gånger mindre än väteatomens. nära identisk tidsperiod visade Pieter Zeeman samt Hendrik Lorentz för att partiklar tillsammans med identisk e/m-förhållande kunde förklara Zeemaneffekt inom atomspektrum.

I start trodde flera vetenskapsman – bland dem Thomson – för att elektronens massa endast fanns enstaka inverkan från dess elektrostatiska energi.^[15] Genom för att likställa coulombenergi samt massa får man den klassiska elektronradien, såsom existerar lika tillsammans med spridningslängden på grund av Thomsonspridning, ungefär 10⁻¹⁵ m. i enlighet med kvantelektrodynamiken existerar dock elektronen ett punktpartikel.

År lyckades vetenskapsman på grund av inledande gången filma enstaka elektron.^[16]

Atomer samt molekyler

[redigera | redigera wikitext]

Elektroner inom ett atom kretsar kring atomkärnan. Elektronerna äger vissa bestämda energivärden, ju mer energi ett elektron besitter desto längre försvunnen ifrån kärnan tillsammans med dem positivt laddade protonerna befinner den sig. dem elektroner såsom besitter identisk energivärde befinner sig vid identisk energinivå, därför kallade skal, inom atomen.

Om enstaka elektron tillförs extra energi hoppar den en skal utåt, atomen existerar då exciterad. detta finns ett maxgräns på grund av hur många energi ett elektron är kapabel tillföras samt ändå existera enstaka sektion från enstaka atom. Tillförs ett elektron mer energi än maxgränsen således frigör den sig ifrån atomen, varvid atomen blir ett positivt laddad jon.

Elektricitet

[redigera | redigera wikitext]

När flertalet elektroner, inom ett elektrisk chef, förflyttar sig inom enstaka samt identisk riktning vid bas från en elektriskt fält, uppstår elektricitet, vilket ofta benämns likt elektrisk ström. Strömmen förmå bli mättad tillsammans med enstaka galvanometer (amperemeter) ifall chansen finns dock kunna inom annat fall beräknas tillsammans med hjälp från spänningsvärde (volt), resistansvärde (ohm) alternativt effektvärdet (watt) ifall minimalt numeriskt värde från dessa tre värden finns tillgängliga.

Statisk elektricitet existerar upphöjd spänning dock små ström samt beror vid för att en objekt besitter en överskott vid laddningar. angående detta existerar en överskottet vid elektroner, säger man för att objektet existerar negativt laddat; annars existerar detta positivt laddat. en underskott från laddningar är kapabel behandlas likt en överskott från motsatt laddning. Laddningsmängd mäts tillsammans med elektrometer.

När detta finns lika flera negativa såsom positiva laddningar (protoner), sägs objektet existera elektriskt neutralt.

Kemi

[redigera | redigera wikitext]

Kemi handlar inom allt något som är viktigt eller nödvändigt angående för att analysera hur elektroner inom enstaka atoms elektronskal utbyts tillsammans med andra atomer. Man säger för att en visst atomslag äger en antal valenselektroner vilket förmå lånas / delas / lånas ut, samt denna process kallas kemisk reaktion, varvid nya molekyler samt därmed ämnen byggs upp. Elektroner finns inom atomer, var dem befinner sig inom atomskalen. maximala antalet tänkbara elektroner inom skalen följer formeln 2n². Detta betyder dock ej för att skalen ständigt kommer för att existera fulla mot sitt högsta då atomerna strävar efter för att äga ädelgasstruktur.

Skalen besitter namn efter tecken tillsammans början ifrån K, detta önskar yttra skal 1 heter K, skal 2 heter L samt därför vidare mot Q likt existerar detta högsta skalet. Skalen namngavs från Charles Glover Barkla såsom valde för att börja indexeringen tillsammans med K, till för att ge bokstavsutrymme ifall detta skulle anlända för att upptäckas nya skal tillsammans med lägre värden. detta äger dock demonstrerat sig för att Charles Glover Barkla ägde funnit den lägsta nivån då han namngav skalen.^[17][18]

Eftersom detta existerar energimässigt gynnsamt för att äga samtliga skal fulla utför detta vissa föreningar många stabila. mot modell existerar ädelgaserna, liksom besitter varenda skal fulla, väldigt obenägna mot för att ingå inom kemiska föreningar, medan mot modell kol, syre samt väte existerar betydligt mer benägna mot detta.

Subatomär fysik

[redigera | redigera wikitext]

Elektroner deltar även inom den subatomära fysikens reaktioner. Välkänt existerar betasönderfallet var inom vissa fall ett neutron inom ett atomkärna sönderfaller inom ett proton, ett elektron samt ett antielektronneutrino. Fria neutroner råkar förr alternativt senare ut till identisk öde (T_½ = 12 min).

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]