Hur kommer elpriserna se ut 2022

I den senaste rapporten förutspås elpriserna bli ännu mer volatila, detta önskar säga mer oförutsägbara. detta beror delvis på enstaka större sektion förnybar energi, dock också för att elpriserna inledningsvis kommer för att stiga fram mot 2023. inom takt tillsammans med utbyggnaden från havsbaserad vindkraft samt lägre marginalkostnader inom Europa kommer dem sedan för att avta. Framåt står elnätet också för stora utmaningar, vilket kommer kräva kontinuerliga investeringar.

Elanvändningen inom Norden ökar kraftigt

Under en normalt år produceras detta mellan 140 samt 160 TWh el (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) inom landet. Vår normala elanvändning ligger sedan på mellan 135 samt 145 TWh per år. Fram mot 2040 förväntas elanvändningen, inom kurera Norden, öka tillsammans med 155 TWh.

Ökningen på cirka 155 TWh mot år 2040 beror främst på:

• Utvecklingen samt elektrifieringen inom transport- samt industrisektorn
• Fler datacenters/serverhallar etablerar sig inom Norden
• Befolkningsökning
• Överföringsförluster – den el liksom går förlorad nära frakt inom elnätet

Ökat lagringsbehov - kraftig expansion från datacenters

Ett fördelaktigt klimat samt lägre elpriser inom Norden gör för att ett kraftig expansion från datacenters förväntas ske, inom takt tillsammans för att lagringsbehoven stiger. inom land förväntas framför allt enstaka massiv expansion, vilken sker mot följd från massiv förnybar elproduktion samt deras närhet mot detta Europeiska elsystemet. Här förväntas elanvändningen öka tillsammans med 12 TWh.

Elektrifieringen från transportsektorn

Inom transportsektorn förväntas ökningen bli cirka 76 TWh – där personbilar står för den största delen från elektrifieringen. framtidsutsikter baseras också på enstaka mer ambitiös elektrifiering från den lätta lastbilsflottan. Här äger Volvo likt mål för att hälften från all sin nyförsäljning 2030, bör artikel från fordon tillsammans med eldrift – såväl lätt vilket massiv transport.

Med utgångspunkt inom nationella mål är Bixias bedömning för att cirka 70 andel från fordonsflottan kommer bestå från el- alternativt laddhybrider 2040 - varav 1,7 miljoner är rena elbilar.

En alltmer elektrifierad industrisektor

I industrisektorn förväntas ökningen ligga ner på cirka 51 TWh år 2040, vilket påverkas från ett allmänt ökad elektrifiering från all industriprocessen. Industriprojekten HYBRIT samt H2 Green Steel äger båda såsom mål för att producera fossilfritt stål tillsammans med vätgasbaserad energi. detta kommer inom sin tur öka elanvändningen avsevärt, samtidigt såsom detta kommer för att minska koldioxidutsläppen kraftigt.

H2 Green Steel

Överskott från produktion inom Norden

Nordens årliga elproduktion ligger idag på omkring 408 TWh samt förväntas öka tillsammans med 204 TWh mot 2040. framtidsutsikter är baserad på för att EU skärper utsläppsmålen, vilket gör fossil produktion dyrare samt påskyndar dem förnybara alternativen. Mellan år 2025 samt 2040 räknar våra analytiker tillsammans för att vindkraften inom Norden byggs ut tillsammans med 113 TWh - där landet står för 32 TWh. För för att nå EUs mål krävs därför ett kraftig expansion från både land- samt havsbaserad vindkraft.

Den senaste statistiken över hur svensk el produceras idag - Energiföretagen

Överföringskapacitet samt energibalans

Den kraftigt ökade elproduktionen inom Norden kräver nya ledningar mot omvärlden, för för att undvika för att Norden översvämmas från el. För för att säkerställa driften inom nätet krävs detta i enlighet med stamnätsoperatörerna flera investeringar inom infrastruktur samt ledningar både inom Norden samt övriga Europa.

Nya ledningar, mot framförallt Tyskland samt Storbritannien, är redan avgjorde ifall samt fler förväntas planläggas mellan 2025-2030. NorthConnect förväntas drivas igenom efter utvärdering från NorthSeaLink.

Energibalansen inom Norden styrs från exportmöjligheter. tillsammans ett ökad elproduktion kommer oss för att driva fram mer export mot länder tillsammans med högre elpris. en normalt år kommer exporten troligtvis för att ligga ner på mellan 40-50 TWh från år 2025. tillsammans med fler ledningar förväntas exporten för att öka – förutsatt för att produktionsökningen stiger liksom prognostiserat.

Samtidigt arbetar Europa för för att minska växthusgasutsläppen tillsammans 55 andel mot 2030 – jämfört tillsammans 1990 – samt för att kapa beroendet från rysk energi. Detta kunna göras genom en omställningspaket, RePowerEU. Här finns elva förslag på åtgärder samt några är för att skärpa utläppsmålen CO2, höja energieffektiviseringsmålet samt för att satsa på förnybar energi.

Prisprognos för framtiden - tre olika scenarier

Med utgångspunkt inom bränsleprisprognoser samt möjlig tillväxt från energibalansen inom Norden besitter en basscenario samt två alternativa scenarier skapats.

Basscenario:
Bixias basscenario utgår från prognostiserad tillväxt från förbrukning, produktion samt ledningskapacitet. dock också kända ambitionsnivåer inom politiken på EU-nivå samt enskilda länder, samt bränsleprisernas tillväxt från utbuds- samt efterfrågeprognoser från IEA - tillsammans hänsyn mot dagens konjunkturläge.

Lågprisscenario:
Lågprisscenariot inkluderar enstaka kraftigare utbyggnad från förnybart, energieffektivisering samt hög mikroproduktion. På bränslemarknaden råder stort överskott tillsammans med pressade kostnader där kraften ej förmå exporteras. detta gör för att den mot större grad blir kvar inom Norden, vilket gör för att den förnybara produktionen pressar elpriserna – framför allt beneath år tillsammans stort hydrologiskt överskott, likt 2020. inom takt tillsammans med den globala uppvärmningen blir dessa år allt vanligare.

Högprisscenario:
Detta alternativ inkluderar ett massiv politisk vilja tillsammans med flera klimat- samt miljöinsatser. Industri- samt transportsektorn elektrifieras, samtidigt såsom priserna på utsläppsrätterna stiger inom rask takt samt kolkraften stängs ned snabbare än planerat. Fler ledningar byggs också mot Europa, där priserna är högre.

Industrialiseringen 2.0 utvecklas fortare än vilket marginalkostnaden för vätgas minskar.

Hur påverkas elområdespriserna inom Sverige?

Sverige är sedan 2011 uppdelat inom fyra elområden från, norr mot söder. Elpriset kunna därför variera beroende på vilket elområde ni bor inom. Elområdena inom land är uppdelade på följande vis:

• Luleå (SE1)
• Sundsvall (SE2)
• Stockholm (SE3)
• Malmö (SE4)

Ett stort produktionsöverskott inom SE1 samt SE2 förväntas pressa priserna beneath systempriset dem närmaste åren, framförallt beneath år tillsammans god tillgång mot vätska. inom SE3 kommer priserna för att ligga ner beneath systempriset när finsk kärnkraft tillkommer samt södra Norge äger ont ifall en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. inledningsvis kommer priserna artikel högre inom SE4 på bas från begränsad ledningskapacitet från norr.

Sydvästlänken, såsom sträcker sig från Hallsberg inom Närke mot Hörby inom Skåne, kopplar samman SE3 samt SE4. Prognostiserad prisdifferens framåt omkring 1,5 €/MWh mellan SE3 samt SE4.

SydVästlänken - Svenska kraftnät

Prisprognos (från månad 2022) för SE3:

• 2023-2024: 6 €/MWh
• 2025-2030: 2-5 €/MWh
• 2030 samt framåt: 0-0,5 €/MWh

Elpriserna förväntas variera även framöver på bas från konjunktur, omvärldsläge samt framför allt väder. inom Norden är elpriset väldigt väderkänsligt - vilket ej minimalt märkts från beneath år 2021 samt 2022. Den hydrologiska balansen förväntas påverka systempriset, dock tillsammans fler ledningar mot Europa skapas enstaka starkare koppling mot detta europeiska priset. Detta leder oftast mot en högre prisläge, dock också lägre inom perioder.

Högre elpriser:
Kyliga år när kärnkraften är ur drift, likt 2010-2011, stiger priserna. Likaså när detta är väldigt torrt, likt 2018 samt 2021.

Lägre elpriser:
År tillsammans med många nederbörd samt hög vindkraftsproduktion förväntas priserna falla, framförallt ifall efterfrågan samtidigt är låg, likt 2015 samt 2020.
Här är kapabel ni läsa mer ifall vilka faktorer likt påverkar elpriset.

Sammanfattning från rapporten

• Miljö- samt energimål driver, tillsammans tillsammans fallande investeringskostnader, på utvecklingen från förnybar elproduktion inom bota Europa
• Elanvändningen inom Norden förväntas öka tillsammans omkring 155 TWh mot 2040
• Elproduktionen inom Norden förväntas öka tillsammans omkring 204 TWh mot 2040
• Överskott från produktion inom Norden kommer hålla nere elpriserna ifall kraften ej kunna exporteras
• Elnätet står för stora utmaningar vilket kommer kräva kontinuerliga investeringar
• Större andel förnybar produktion ger ett mer volatil spotmarknad
• Inledningsvis högre kostnader inom södra land dock inom takt tillsammans ökad ledningskapacitet jämnas elområdesdifferenserna ut samt rör sig ned närmare systempriset beneath en normalår. dem södra elområdena inom Norge samt svenska SE4 kommer allt oftare bli högprisområden