Skillnad mellan kbt och psykoterapi

Psykoterapi, psykologisk behandling, innebär behandling från psykiska, relationella samt existentiella bekymmer tillsammans med psykologiska metoder. Vanliga bekymmer för att behandla innefattar ångestsyndrom samt nedstämdhet. dem olika terapierna äger olika förklaringar mot varför dessa bekymmer uppstår samt ingen besitter definitivt stöd på grund av sin förklaring.^[1] Vissa terapier grundar sig dock inom grundforskning, exempelvis metakognitiv behandling (MKT)^[2] samt kognitiv beteendeterapi (KBT)^[3].

Överlappet mellan dem olika terapierna existerar allt ifrån stort mot smått samt vissa överlappar mer än andra, både vad gäller teori samt teknik. erhålla terapier besitter dock enstaka klar bakomliggande teori angående från vilket ställe psykisk ohälsa kommer^[4]. Betydligt flera fler äger enstaka klar teori ifall varför psykisk ohälsa vidmakthålls samt således existerar detta inom vissa terapier (som exempelvis kognitiv beteendeterapi) vidmakthållandet likt angrips.

Det existerar vanligt för att bedrivandet från psykoterapi rekommenderas artikel enstaka evidensbaserad erfarenhet, detta önskar yttra för att undersökning bör äga säkerställt för att terapin äger ett inverkan. dem olika terapiernas utfall beskrivs nedan.

Olika psykoterapier

[redigera | redigera wikitext]

De numeriskt värde vanligaste grenarna från olika psykoterapier existerar psykodynamisk behandling (PDT) samt kognitiv beteendeterapi (KBT). Nedan följer enstaka inventering vid olika inriktningar från psykoterapi inom alfabetisk ordning.

Existentiell psykoterapi

[redigera | redigera wikitext]

I existentiell psykoterapi existerar ofta fokus hur ett individ är kapabel leva väl utefter egna värderingar. Ångest samt uselt mående ses likt ett naturlig sektion från existensen likt kunna fungera liksom guide på grund av vad våra värden existerar samt inom vilken riktning oss önskar ta existensen. detta ses även vilket viktigt för att leva autentiskt.^[5]

Humanistisk psykoterapi

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen klar avgränsad definition på grund av vilket humanistisk behandling existerar. Detta beror delvis vid för att terapin önskar fånga in all personen samt dennes livssituation var terapeuten förmå artikel mer från medhjälpare nära reflektion.

Interpersonell psykoterapi

[redigera | redigera wikitext]

Interpersonell behandling går ut vid för att tillsammans fokus vid klientens relationer kartlägga bekymmer likt kunna uppstå inom personens vardagliga liv.^[6] en sätt för att åtgärda dessa kunna existera genom för att bättra vid ett persons förmåga mot informationsutbyte. IPT äger rötter inom anknytningsteori, social teori samt kommunikationsteori.

Inom IPT existerar den maximalt centrala delen en starkt fokus vid klientens nära relationer, hur dessa påverkar vårt mående samt även hur vårt mående påverkar våra relationer. Klient samt vårdare arbetar tillsammans tillsammans med för att kartlägga dem viktiga relationerna inom klientens liv, samt hur dem hänger ihop tillsammans med upplevda symptom. Områden liksom inom IPT ses liksom relevanta samt intressanta för att jobba tillsammans är kapabel mot modell artikel interpersonella konflikter, rollförändringar, komplicerad sorg alternativt interpersonella svårigheter. Arbetet kretsar sedan många kring för att utveckla samt stärka något alternativt flera från dessa fokusområden inom enlighet tillsammans klientens önskemål.

Inom IPT träffas klient samt vårdare vanligtvis ungefär 10–16 tillfällen. Träffarna existerar oftast ett gång per sju dagar. varenda möte brukar pågå mellan 45 samt 60 minuter. Terapeuten arbetar aktivt tillsammans tillsammans klienten beneath samtalen samt detta existerar även vanligt för att terapeuten tillsammans tillsammans med klienten sätter upp hemläxor såsom klienten genomför mellan sessionerna.^[7]

Kognitiv beteendeterapi

[redigera | redigera wikitext]

Inom KBT ses känslor såsom svåra för att påverka direkt samt därför bygger flera behandlingar vid för att påverka tankarna alternativt beteendet tillsammans med baktanken för att idéer, känslor samt beteenden hänger ihop samt påverkar varandra^[8]. enstaka vanlig teknik inom KBT existerar för att kartlägga vilka funderingar enstaka individ äger samt upplever likt jobbiga på grund av för att sedan systematiskt ifrågasätta dem. Centralt på grund av KBT existerar även inlärningsteori.^[3] Detta innebär en antagande angående för att vad oss fullfölja beror vid enstaka lärande genom både respondent samt operant lärande. till för att då nå en nytt (förhoppningsvis bättre) beteende måste oss utföra enstaka nyinlärning genom kunskap samt övning. Olika varianter samt applikationer från detta finns för att studera på grund av varenda behandling.

Trots för att KBT baseras vid psykologiska teorier saknas definitivt stöd till för att problematiken vilket behandlas är kapabel förklaras genom dessa teorier.^[9] KBT existerar enstaka eklektisk behandling, vilket innebär för att behandlingskomponenterna väljs utefter vad likt äger visats ge effekt.^[3]

Kognitiva beteendeterapier (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Metakognitiv terapi

[redigera | redigera wikitext]

Det råder ingen konsensus kring om metakognitiv behandling (MKT; förkortas vanligen MCT från dem såsom arbetar tillsammans med metoden) existerar enstaka sektion från KBT-paraplyet alternativt angående detta existerar något fristående. MKT berör samt hanterar kognitioner samt beteenden (genom metakognitioner), vilket talar på grund av för att detta rör sig ifall KBT^[10]. Däremot äger MKT enstaka teori, samt därmed interventioner, likt står inom direkt kontrast mot detta inom KBT (inlärningsteori bl.a.).

I MKT existerar målet för att förändra hur klienten förhåller sig mot sina funderingar. Man ser för att varenda äger negativa funderingar vilket spontant dyker upp dock för att vissa reagerar vid dessa vid en sätt vilket utför för att dem dröjer sig kvar samt därmed blir mot bekymmer. Den teoretiska modellen på baksidan terapin säger för att psykisk ohälsa, bland annat, beror vid en utdraget fokus vid ångestväckande alternativt andra negativa funderingar. Detta sker vid bas från hur personen ser vid sina reflektioner, detta önskar yttra vilket hen äger på grund av metakognitiva antaganden. angående enstaka individ ser enstaka nytta inom för att fokusera vid detta negativa (exempelvis för att detta existerar introduktion för att oroa sig); tror för att negativa reflektioner ej går för att granska, vilket fullfölja för att hen inte någonsin försöker; och/eller tror för att idéer är kapabel innebära ett fara alternativt vid annat sätt artikel meningsbärande (exempelvis genom enstaka perception för att på grund av många oroande skulle behärska utföra enstaka galen) förmå detta leda mot för att personen ger negativa funderingar särskilt många uppmärksamhet, vilket förlänger den negativa emotion såsom kopplas mot tanken. Terapin går således ut vid för att bland annat lära ut hur funderingar är kapabel hanteras till för att dem ej bör ett fåtal något särskilt påverkan ovan ens humör samt för att hjälpa personen försvunnen ifrån dem uppfattningar likt leder mot för att hen ger tankarna särskilt många uppmärksamhet.^[11] MKT lägger sig vid enstaka processnivå istället på grund av saknivå inom behandlingen från psykisk ohälsa, vilket innebär för att målet inte någonsin existerar för att arbeta tillsammans enskilda negativa idéer (så liksom görs inom KBT^[3]) utan processerna på baksidan dem negativa tankarna.

Det förekommer även uppmärksamhetsträning inom terapin. Den syftar mot för att öka förmågan för att rikta sin uppmärksamhet till för att då bli anpassningsbar inom vilket liksom får fokus. Enbart denna komponent äger visats minska frekvensen från påträngande idéer, ångest, stress samt depression.^[12][13]

Psykodynamisk terapi

[redigera | redigera wikitext]

Psykodynamisk behandling (PDT) äger sina rötter inom psykoanalysen samt besitter idag kvar vissa, dock ej samtliga, från tankarna liksom fanns hos psykoanalysen, bl.a. vikten från detta omedvetna samt för att åtgärda omedvetna konflikter. Konflikter är kapabel beskrivas liksom kognitiv alternativt emotionell dissonans var oss ej äger vid detta klara hur oss tänker alternativt känner. Idag finns en stort fokus vid för att medvetandegöra känslor. Centralt till PDT existerar konflikttriangeln vilket går ut vid för att man genom inlärningserfarenhet är kapabel reagera vid ett emotion (exempelvis ledsamhet) tillsammans ett hämmande emotion (exempelvis skam) samt då uttrycka enstaka ytterligare emotion (exempelvis ilska) istället.^[14] Detta menar man inom PDT innebär ett konflikt mellan affekter såsom behöver lösning upp. Detta innebär för att sakta dock säkert närma sig den inledande känslan utan för att låta nästa yttra sig istället.

Psykodynamiska terapier (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Transdiagnostisk samt processbaserad psykoterapi

[redigera | redigera wikitext]

KBT besitter traditionellt sett haft olika behandlingar till olika diagnoser, medan andra terapiinriktningar äger haft en mer omfattande förhållningssätt. Transdiagnostiska behandlingar existerar dem likt besitter enstaka mer omfattande behandling utan för att rikta in sig vid enstaka speciell bedömning. MKT existerar en modell vid transdiagnostisk behandling då den besitter enstaka förklaringsmodell till samtlig psykisk ohälsa samt enstaka primär behandling (även ifall detta finns variationer inom betoning beroende vid vad problematiken är). Viss forskning^[15] visar även vid för att symtom ej låter sig grupperas således såsom diagnoser föreslår, vilket är kapabel ses vilket en indikator vid varför transdiagnostiska behandlingar skulle artikel gynnsamma.

Processbaserad psykoterapi erkänner, mot skillnad ifrån transdiagnostisk psykoterapi, ej för att detta finns diagnoser.

Processorienterad kontra objektorienterad psykoterapi

[redigera | redigera wikitext]

Processorienterad psykoterapi besitter likt syfte för att förstå samt angripa dem processer likt ligger mot bas på grund av psykiska åkommor.^[16] Objektorienterad psykoterapi, däremot, ämnar angripa specifika orosmål samt andra specifika saker såsom uppstår inom den psykiska ohälsan. en modell vid ett objektorienterad intervention existerar kognitiv omstrukturering var målet existerar för att ändra specifika kognitioner.^[3] en modell vid enstaka processorienterad behandling existerar MKT var målet existerar för att ändra vid dem processer vilket ligger mot bas på grund av dem psykiska besvären.^[11] Nedan följer numeriskt värde exempeldialoger vid hur en samt identisk bekymmer kunna tacklas ur en processbaserat perspektiv respektive en objektbaserat perspektiv.

Processbaserad dialog

• Klient: ”Jag existerar därför skrämd till vilket likt bör hända ifall jag ej får in lönen inom tid.”
• Terapuet: ”Bär ni ofta tillsammans dig rädslan?”
• Klient: ”Ja, jag är kapabel knappt avsluta tänka vid det!”
• Terapuet: ”Det existerar då ni tänker vid detta likt ni känner dig rädd?”
• Klient: ”Ja, jag antar det.”
• Terapeut: ”Hur skulle detta artikel angående ni ej tänkte vid detta lika ofta?”
• Klient: ”Oj, detta tror jag ej för att jag kan.”
• Terapeut: ”Om ni kunde, hur skulle detta vara?”
• Klient: ”Det skulle existera strålande för att slippa!”

Objektbaserad dialog

• Klient: ”Jag existerar således skrämd till vilket såsom bör hända ifall jag ej får in lönen inom tid.”
• Terapuet: ”Vad tänker ni kommer hända då?”
• Klient: ”Om jag ej får lönen inom period kommer jag ej behärska erlägga hyran inom period samt då förmå jag bli vräkt!”
• Terapuet: ”Att bli vräkt låter inget vidare.”
• Klient: ”Nä, precis.”
• Terapeut: ”Hur sannolikt tänker ni detta existerar för att ni faktiskt blir vräkt?”
• Klient: ”Oj, svår fråga. 90% kanske.”
• Terapeut: ”Finns detta något vilket talar till för att ni faktiskt kommer bli vräkt?”
• Klient: ”Nja, ej direkt kanske.”

Likheter samt skillnader

[redigera | redigera wikitext]

Terapiform	Teoretisk bas	(Förmodade) Verkningsmekanismer	Vanliga behandlingskomponenter	Effektstorlek
KBT	Kognitiv teori samt inlärningsteori[3]	Kognitiv förändring samt nyinlärning	Kognitiv omstrukturering (inkl. beteendeexperiment) samt exponering	[Information saknas]
MCT	Self-Regulatory Executive Function model[11]	Metakognitiv förändring[11]	Sokratisk dialog samt beteendeexperiment	[Information saknas]
PDT	[Information saknas]	[Information saknas]	[Information saknas]	[Information saknas]

Färdighetsträning

[redigera | redigera wikitext]

Något såsom ingår inom KBT dock ej andra terapier existerar färdighetsträning var man får öva vid specifika overta beteenden. Detta existerar något såsom visats artikel enstaka fördel på grund av KBT nära behandling från social fobi^[17]. Givetvis övar man vid färdigheter inom andra terapiformer, exempelvis för att närma sig känslor alternativt för att låta negativa funderingar passera, dock KBT existerar detta enda var man övar vid specifika beteenden.

Närmande samt undvikande

[redigera | redigera wikitext]

KBT besitter inom flera från sina manualer exponering såsom komponent.^[3] tillsammans andra mening innebär detta för att närma sig detta liksom existerar obehagligt. Även PDT, närmare bestämt affektfokuserad behandling, innebär för att närma sig den emotion vilket existerar hämmad samt obehaglig.^[14] Även ifall dessa numeriskt värde terapier äger olika förklaringar mot varför närmandet hjälper existerar dem båda överens angående för att detta existerar närmandet liksom hjälper. Detta existerar inom kontrast mot metakognitiv behandling var man istället ser detta kognitiva uppmärksamhetssyndromet såsom orsak mot problematiken. tillsammans med andra mening innebär detta för att en fokus vid detta likt känns obehagligt väcker obehag^[11] samt lösningen därefter blir för att minska detta fokus. ett likhet tillsammans dem andra existerar dock för att undvikande ses såsom uselt. inom KBT på grund av för att undvikande vidmakthåller enstaka respondent lärande alternativt ytterligare inlärning^[3], inom PDT på grund av för att affekten likt begränsas existerar meningsbärande^{[källa behövs]} samt inom MKT till för att undvikande innebär för att hålla fokus vid något (som inom detta vanliga exemplet angående för att ej tänka vid ett rosa stort landdjur, vilket man då gör).^[11]

Omformande från tankar

[redigera | redigera wikitext]

I KBT existerar kognitiv omstrukturering centralt. Detta innebär för att förändra idéer samt deras innehåll på grund av för att utföra dem mer realistiska.^[3] för att tänka speciell kring saker görs även inom mentaliseringsbaserad terapi^[18] även angående fokus på grund av vad liksom bör ändras förmå skilja sig. inom metakognitiv behandling syftar man för att ändra reflektioner angående reflektioner samt förhållningssätt mot reflektioner (metakognitioner) samt inte någonsin tankarna inom sig. Metoderna till detta existerar inom stort identisk såsom inom KBT, d.v.s. sokratisk dialog samt beteendeexperiment.^[11]

Känslor

[redigera | redigera wikitext]

Då psykoterapier existerar ämnade för att åtgärda negativa känslor kommer samtliga psykoterapier vid något sätt beröra känslor. inom affektfokuserad behandling ses känslor likt centrala^[14] samt enstaka inlärningshistoria äger gjort för att dem existerar svåra för att närma sig. Även inom KBT förmå man bearbeta känslor ifall dem äger enstaka inlärningshistoria vilket påverkar alternativt äger påverkats från dem.^[8] Känslor är kapabel således artikel centrala inom KBT. inom MKT ses negativa känslor liksom enstaka följd från en fokus vid detta såsom triggar dem. Fokus till behandlingen blir således ej känslorna inom sig, utan för att lära sig hantera detta såsom triggar dem (detta inkluderar även känslorna inom sig, då ett emotion kunna uppväcka idéer vilket då spär vid känslan) sålunda för att man bör erhålla större övervakning ovan vilka känslor man väljer för att vandra in inom samt då.

Struktur beneath sessionen

[redigera | redigera wikitext]

Medan man inom KBT jobbar strukturerat utifrån enstaka program samt agenda^[3] jobbar man inom PDT genom för att fånga upp vilket liksom sker inom stunden samt "i rummet" samt utforskar detta. Även inom metakognitiv behandling jobbar man vid en strukturerat sätt mot mål.^[11] för att arbeta utifrån enstaka strategi hindrar dock ej ett vårdare ifrån för att ge period åt saker liksom hänt klienten.

Vidmakthållandeplan

[redigera | redigera wikitext]

Flera behandlingar, exempelvis KBT^[3] samt MKT^[11] , innefattar för att producera ett vidmakthållandeplan. Syftet tillsammans med denna existerar för att formulera ett strategi till vad klienten bör utföra på grund av för att ej falla tillbaka in inom gamla vanor – dem likt klienten ville komma ifrån inom samt tillsammans med terapin. inom KBT är kapabel detta innebära en fortsatt närmande från dem jobbiga situationerna^[3] samt inom MKT kunna detta artikel för att gå vidare hantera påfrestande idéer tillsammans med detached mindfulness till för att låta dem passera^[11].

"Common factors"

[redigera | redigera wikitext]

Gemensamma faktorer (eng.common factors) existerar dem faktorer såsom existerar gemensamma till olika terapier. Olika terapier kunna införliva dessa vid olika sätt samt tillsammans med olika skäl. Några gemensamma faktorer existerar terapeutisk partnerskap, för att ifrågasätta patientens antaganden samt anknytning mot terapeuten. detta äger spekulerats inom anknytningens roll kring för att detta existerar viktigt till patienten för att äga enstaka trygg anknytning mot terapeuten på grund av för att behärska våga sig ifrån sin trygga bas samt utforska nya perspektiv, vilket förmå fås genom för att ifrågasätta gamla antaganden.^[19] andra terapier (metakognitiv behandling bl.a.^[20]) existerar mer inriktade vid för att hjälpa patienten undvika påträngande funderingar samt bekymmer.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad ifrån övriga terapiformer fullfölja metakognitiv behandling enstaka ansats mot för att förklara varför enstaka individ äger en fokus vid saker liksom förvärrar hens mående.^[11] Detta inom kontrast mot KBT var man antar för att ens kognitiva scheman existerar detta såsom avgör hur man tolkar världen^[21]. ACT vilket teoribildning menar för att psykologisk inflexibilitet ligger mot bas till psykisk ohälsa^[16]. detta kognitiva uppmärksamhetssyndromet existerar en snarlikt konstrukt^[22] liksom visats förklara mer unik varians än psykologisk inflexibilitet vad gäller psykiska symtom.^[22] Dock gällde även detta omvända.

Metod

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett rad metoder såsom används inom psykoterapier. en urval från dem listas här.

Aktivt lyssnande

[redigera | redigera wikitext]

Aktivt lyssnande kunna delas in inom olika subkomponenter. Dessa existerar lätt uppmuntran, direkt uppmuntran, slutna samt öppna problem att diskutera samt speglingar.^[23]Enkel uppmuntran innebär för att vid enkla sätt uppmuntra enstaka individ för att informera mer, exempelvis genom för att nicka alternativt för att yttra ”mm” alternativt ”aa”. Direkt uppmuntran går ut vid för att be motparten för att gå vidare informera, exempelvis genom för att yttra ”berätta mer” alternativt ”fortsätt”. Slutna frågor existerar ämnen liksom bara kunna ges en enkelt svar, exempelvis ”hur äldre existerar du?” liksom bara är kapabel erhålla en siffra såsom svar alternativt ”kändes detta bra?” likt bara är kapabel erhålla ett ja alternativt nej (och kanske) mot svar. Öppna frågor existerar ämnen vilket kräver en mer flytande svar, exempelvis ”vad hände sen?”. Speglingar existerar för att återge vilket motparten sagt på grund av för att visa för att man hört samt begripet, exempelvis ”du fick lyssna för att ni ej plats medbjuden samt då blev ni ledsen”. Speglingar förmå tillsammans med fördel följa mallen för att inledningsvis spegla uppgifter samt sedan känslan.

Sokratisk dialog

[redigera | redigera wikitext]

Sokratisk dialog innebär för att tillsammans med motfrågor hjälpa ett individ mot samt genom vissa tankegångar.^[20] en modell vid enstaka sådan dialog:

• Klient: ”Oron bara kommer samt detta finns inget jag är kapabel utföra till för att stoppa den.”
• Terapuet: ”Händer detta någonsin för att oron slutar?”
• Klient: ”Nja, knappt.”
• Terapuet: ”Vad sker tillsammans orostankarna angående telefonen ringer?”
• Klient: ”Jag vet inte...”
• Terapeut: ”Fortsätter ni oroa dig då ni svarar inom telefonen?”
• Klient: ”Nej, detta utför jag väl inte.”
• Terapeut: ”Vad säger detta angående din förmåga för att stoppa oroandet?”
• Klient: ”Det möjligen går lite grann ändå.”

Beteendeexperiment

[redigera | redigera wikitext]

Genom beteendeexperiment förmå man testa föreställningar likt ett individ äger på grund av för att hjälpa enstaka individ mot mer hjälpsamma uppfattningar.^[3] en modell existerar för att ett individ tror för att till många oroande skulle behärska leda mot för att personen blev galen. Detta är kapabel testas genom för att låta personen oroa sig därför många den kunna till för att personen bör erhålla titta angående den blev galen alternativt ej. Detta ramas gärna in tillsammans med enstaka fråga ifall vad personen drar på grund av slutsatser från detta på grund av för att personen bör ett fåtal formulera enstaka fräsch perception egen.

Exponering

[redigera | redigera wikitext]

Exponering handlar angående för att närma sig detta man finner obehagligt alternativt ångestväckande tillsammans avsikt för att minska obehaget vilket existerar kopplat mot det.^[3]

Psykoterapi nära neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

[redigera | redigera wikitext]

På bas från dem svårigheter liksom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär kunna enstaka psykoterapi behöva anpassas på grund av den personen.^[3]

Evidens

[redigera | redigera wikitext]

Evidens existerar synonymt tillsammans med bevis samt belägg samt existerar viktigt till för att behärska existera trygg vid för att enstaka behandling äger den önskade effekten. då ett behandling saknar evidens innebär detta för att metoden saknar forskningsstöd, inte för att detta finns forskningsstöd såsom går emot hypotesen angående för att behandlingen äger resultat (alt. hur massiv effekten är). detta existerar även viktigt för att ta hänsyn mot ett behandlings inverkan samt ej bara stirra sig blind vid för att detta finns enstaka utfall.

Evidensgrad

[redigera | redigera wikitext]

Evidensgrad innebär mot vilken grad enstaka behandling äger stöd. Dessa går ifrån 1 mot 4 var 1 innebär starkast stöd samt 4 svagast stöd.

Evidensgrad 1: minimalt numeriskt värde oberoende studier tillsammans högt bevisvärde alternativt ett strukturerad överblick från flera originalstudier tillsammans med högt bevisvärde.

Evidensgrad 2: enstaka lärande tillsammans högt bevisvärde plus minimalt numeriskt värde tillsammans med medelhögt bevisvärde samt tydliga resultat.

Evidensgrad 3: minimalt numeriskt värde studier tillsammans med medelhögt bevisvärde samt entydigt resultat.

Evidensgrad 4: Enbart studier tillsammans med lågt bevisvärde alternativt avsaknad från studier. Expertutlåtanden alternativt konsensusutlåtanden utan explicit ordnad genomgång.

Effektstorlek

[redigera | redigera wikitext]

Effekten från ett behandling mäts oftast inom effektstorlek (alt. effektstyrka; ES) liksom existerar en sätt för att titta hur många numeriskt värde grupper skiljer sig åt. (Effektstorlek är kapabel även handla angående andra saker, liksom mot modell hur kraftfull ett korrelation existerar. Då existerar korrelationskoefficienten måttet vid effektstorleken.) Genom för att utföra enstaka mätning från ett betydelsefull variabel (exempelvis tillsammans med en skattningsformulär till åkomman likt behandlas) innan samt efter behandlingen samt titta hur många denna besitter förändrats anger man behandlingens utfall.

Formeln på grund av Cohens d:

ES existerar effektstorleken såsom räknas ut samt M existerar medelvärdet på grund av varenda försöksdeltagares skattningar efter behandlingen. ifrån detta subtraheras kontrollgruppens skattningar (med identisk skattningsformulär). Differensen liksom fås delas vid medelvärdet från standardavvikelserna (SD) på grund av respektive lag. Slutprodukten blir effektstorleken.^[24] Effektstorleken existerar således en 'jämförelsemått' samt ej en mått vid enstaka behandlings objektiva konsekvens, då identisk kalkyl är kapabel användas till för att jämföra numeriskt värde aktiva behandlingar. detta finns även andra sätt för att beräkna effektstorlekar, var respektive sätt tar hänsyn mot olika statistiska aspekter. Exempelvis angående 'n' existerar till litet används istället Hedges 'g' likt mått vid effektstorlek.

Vid ett effektstorlek vid 0,0 besitter genomsnittspatienten inom terapigruppen förbättrad behandlingsresultat än 50% från kontrollgruppen, vilket då pekar vid för att detta ej existerar någon skillnad mellan grupperna. Vanligtvis används avgränsningar 0,2, 0,5 samt 0,8 såsom gränser på grund av för att dela in effekten inom små, medelstor respektive massiv effekt^[25] även angående andra toleransnivåer även föreslagits vid senare tid.^[26]

Effektstorlek	d	Referens
Väldigt små	0,01	Sawilowsky, 2009
Liten	0,20	Cohen, 1988
Medelstor	0,50	Cohen, 1988
Stor	0,80	Cohen, 1988
Väldigt massiv	1,20	Sawilowsky, 2009
Enorm	2,0	Sawilowsky, 2009

Effektstorlek (d)	Percentil*
0,0	50%
0,1	54%
0,2	58%
0,3	62%
0,4	66%
0,5	69%
0,6	73%
0,7	76%
0,8	79%
0,9	82%
1,0	84%
1,1	86%
1,2	88%
1,3	90%
1,4	91,9%
1,5	93,3%
1,6	94,5%
1,7	95,5%
1,8	96,4%
1,9	97,1%
2,0	97,7%
2,5	99,0%
3,0	99,9%
*Genomsnittspatienten inom terapigruppen besitter bättre behandlingsresultat än denna andel från kontrollgruppen.

Forskningsmetod

[redigera | redigera wikitext]

Målet tillsammans studier från enstaka behandling existerar (i bästa fall) för att ett fåtal en därför rättvisande mått likt möjligt vid behandlingens inverkan. på grund av för att ett fåtal en rättvisande mått behöver vissa kriterer artikel fullbordade, varav enstaka existerar för att antalet deltagare måste artikel stort nog på grund av för att behärska dra slutsatsen för att resultatet sannolikt även skulle fås angående andra genomgick behandlingen. en annat existerar för att behandlingen jämförs tillsammans något, exempelvis ett kontrollgrupp likt ej fått ett energisk behandling. Detta till för att angående behandlingsgruppen påverkas samt ej kontrollgruppen talar detta till för att detta plats behandlingen såsom gav inverkan, ett slutsats såsom ej är kapabel dras angående enstaka undersökning bara mätt behandlingsgruppen. inom detta fall går detta ej för att existera trygg vid för att detta ej fanns något annat än behandlingen såsom gav påverkan. inom enstaka jämförelse existerar detta även viktigt för att slumpa försöksdeltagare mot behandlingsgrupp respektive kontrollgrupp till för att behärska existera trygg vid för att detta ej fanns något inom gruppindelningen liksom gjorde för att dem inom en gruppen fick sitt konsekvens. då indelningen slumpas kallas detta på grund av enstaka "randomized controlled trial".^[27]

Metaanalys

[redigera | redigera wikitext]

En metaanalys existerar ett sammanställning från den undersökning vilket finns till enstaka viss behandling. Detta görs till för att erhålla ett sammantagen foto från vad forskningen säger då enstaka studier kunna artikel missvisande vid bas från slump alternativt bristfällig forskningsmetodik.^[27] Metaanalyser existerar dock själva ej helt immuna mot dålig metodik. Genom inklusionskriterierna förmå vetenskapsman styra vilka studier vilket inkluderas inom metaanalysen samt vid därför sätt vinkla påverkan. en indikator vid trovärdighet existerar angående forskaren existerar oberoende (exempelvis ej enstaka förespråkare) till den undersökta terapimetoden.

Terapiers effekt

[redigera | redigera wikitext]

I ett metaanalys ovan en flertal terapier visades enstaka resultat vid 'g' = 0.7 till samtliga terapier dock då man kontrollerade till olika sorters bias sjönk effekten mot 'g' = 0.31.^[28] detta fanns dock flera biaser såsom dem ej kunde granska till, vilket utför för att dem ej kunde dra slutsatser för att terapier äger enstaka förbättrad resultat än spontanremission.

Acceptance and Commitment Therapy

[redigera | redigera wikitext]

2014 visades inom enstaka metaanalys^[29] för att Acceptance and Commitment Therapy (ACT) ej existerar enstaka väletablerad behandling till någon psykisk åkomma. Dessutom visades för att effektstorleken fanns små (d = .42) samt för att ACT ej fanns något förbättrad än KBT.

Compassionfokuserad terapi

[redigera | redigera wikitext]

En metaanalys kommer fram mot för att compassioninterventioner besitter nedsänkt påverkan vid ångest samt psykologisk distress samt måttlig utfall vid välmående samt depression.^[30]

EMDR

[redigera | redigera wikitext]

Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) besitter inom enstaka metaanalys visats äga identisk konsekvens likt exponeringsterapi. Detta sammantaget tillsammans för att EMDR mot större delen existerar exponering tillsammans ögonrörelser talar till för att ögonrörelserna ej äger någon effekt.^[31]

Hypnos

[redigera | redigera wikitext]

Hypnos existerar inom sig självt ej ett terapiform utan snarare en verktyg såsom förmå användas då sålunda existerar stödjande. Hypnos är kapabel dock användas liksom psykologisk behandling.

För behandling från akut samt kronisk smärta äger enstaka metaanalys demonstrerat för att hypnos besitter effekt.^[32]

Interpersonell terapi

[redigera | redigera wikitext]

IPT äger inom enstaka metaanalys visats äga ett utfall vid d = 0,63, jämfört tillsammans kontrollgrupp, på grund av depression.^[33]

Kognitiv beteendeterapi

[redigera | redigera wikitext]

En metaanalys ifrån 2018 gick igenom stödet till KBT på grund av olika diagnoser (stress, generaliserat ångestsyndrom, tvångssyndrom, paniksyndrom, posttraumatiskt stressyndrom samt social ångest) var KBT jämförts tillsammans antingen psykologisk placebo alternativt pillerplacebo. Resultatet visar vid enstaka måttlig resultat till åkomman likt behandlades (Hedges g = 0,56) samt nedsänkt konsekvens vid andra symtom (ångest: Hedges g = 0,38; depression: Hedges g = 0,31; samt livskvalitet: Hedges g = 0,30).^[34] identisk metaanalys visade för att 29% hoppade från KBT jämfört tillsammans 17% likt hoppade från placebo-behandlingen.

Cirka hälften från dem liksom genomgår KBT på grund av ångest blir förbättrad efter behandlingen^[35], även PTSD^[36]. på grund av nedstämdhet gäller 51-87%.^[37]

Transdiagnostisk KBT äger inom ett metaanalys visats äga motsvarande inverkan vilket vanlig KBT tillsammans med ett effektstorlek vid ca 1, vilket gäller ångest.^[38]

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

[redigera | redigera wikitext]

DBT till emotionellt instabil personlighetsstörning äger inom enstaka metaanalys visats äga enstaka utfall vid d = -0,324 till självskadebeteenden samt enstaka påverkan vid d = -0,379 vilket gäller krisbesök mot vården, vilka existerar små effekter i enlighet med ovan.^[39] Psykodynamiska behandlingar existerar lika effektiva.^[40]

Metakognitiv terapi

[redigera | redigera wikitext]

Tre metaanalyser visar vid signifikanta förbättringar.^[41][42][43] effekt ifrån enstaka metaanalys visar vid signifikanta förbättringar än kontrollgruppen till GAD, OCD samt PTSD (både direkt efter behandling samt nära ett-årsuppföljningen).^[42] Den andra metaanalysen visar vid signifikant förbättrad konsekvens på grund av ångest samt nedstämdhet, jämfört tillsammans med både väntelista samt KBT. Effektstorlekarna, liksom den visar, mellan förmätningarna samt eftermätningarna (inomgruppsdesign) plats väldigt stora mot enorma (g = 2,0 respektive g = 1,65). Effektstorleken jämfört tillsammans med väntelista respektive KBT (mellangruppsdesign) fanns väldigt stora (g = 1,81) respektive stora (g = 0,97).^[43]

Mindfulness

[redigera | redigera wikitext]

En metaanalys ifrån 2018 ovan effekten från mindfulness liksom fristående intervention på grund av symtom från nedstämdhet samt ångest visar vid ett små mot måttlig påverkan jämfört tillsammans med kontrollgruppen.^[44]

I enstaka forskning likt jämförde mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) tillsammans med metakognitiv behandling föll utfallet mot favör på grund av metakognitiv terapi.^[45] Utfallsmåttet fanns den totala summan patienterna fick vid Hospital Anxiety and nedstämdhet Scale (HADS). Studien drar slutsatsen för att metakognitiv behandling existerar mer produktiv än MBSR inom behandling från ångest samt nedstämdhet.

Psykodynamisk terapi

[redigera | redigera wikitext]

PDT tycks äga enstaka likvärdig resultat såsom KBT.^[46] inom urvalet mot metaanalysen fanns dock enstaka majoritet från studier likt visade vid en effekt mot fördel på grund av KBT.^[46] Dock bör nämnas för att PDT, såsom KBT, existerar en paraplybegrepp, vilket innebär för att bara till för att ett behandling inom PDT äger resultat betyder detta ej för att andra besitter detta. Detsamma gäller även nära behandling från emotionellt instabil personlighetsstörning.^[40]

Unified Protocol

[redigera | redigera wikitext]

Än sålunda länge (maj 2018) finns detta ingen metaanalys liksom undersökt effekten från Unified Protocol (UP). Dock äger UP inom ett RCT visats erhålla ett effektstorlek vid g = 0,56 till ångest samt g = 1,11 vid depression.^[47] detta existerar dock viktigt för att tänka vid för att UP äger motiverande diskussion liksom inbyggd enhet, vars effekthöjande påverkan räknas tillsammans inom effektstorlekarna liksom görs.

Motiverande samtal

[redigera | redigera wikitext]

Motiverande diskussion liksom tillägg (till KBT) äger visats minska ångest mer än enbart KBT (g = 0,59).^[48] Skillnaden berodde ej vid hur flera liksom hoppade från terapin inom dem olika grupperna.

Självhjälp

[redigera | redigera wikitext]

Vad gäller social fobi besitter detta setts behärska äga lika god inverkan för att studera enstaka bok om självförbättring liksom för att vandra inom terapin.^[49] (Det existerar dock viktigt för att detta ej existerar vilken volym vilket helst utan enstaka litteratur liksom behandlar detta liksom annars ägde gjorts inom enstaka terapi.)

Verksamma mekanismer

[redigera | redigera wikitext]

Olika terapier besitter olika förklaringsmodeller mot varför psykisk ohälsa uppstår. Några modell existerar ett KBT-modell på grund av social ångest vilket antar för att ångesten uppstår vid bas från kognitiva strukturer vilket utför för att oss tolkar sociala situationer likt hotfulla^[49] samt för att oss förvärvat dessa genom inlärning; för att fobier uppstår genom enstaka lärande alternativt betingning^[3]; för att nedstämdhet beror vid bristande vid positiva/betydelsefulla händelser (positiva förstärkare)^[3][9]; för att nedstämdhet beror vid kognitiva strukturer liksom fullfölja för att oss tolkar världen liksom negativ^[3][50]; för att psykiska besvär beror vid inre konflikter^[14]; samt för att våra antaganden angående våra funderingar styr hur oss hanterar dem samt därmed hur dem påverkar oss^[11]. Terapierna åsyftar för att angripa dessa mekanismer på grund av för att minska detta psykiska besväret. ingen från dessa förklaringar äger definitivt stöd. Således innebär detta såsom redovisas denna plats ej en fullständig stöd på grund av varken detta en alternativt detta andra, utan en urval från den undersökning likt gjorts vid området.

En nätverksanalys^[51] besitter demonstrerat vid vikten från oroande samt hotmonitorering till ångest samt samtidigt demonstrerat vid skral relevans från specifika kognitioner. Även efter internetbaserad KBT är kapabel ett förändring inom positiva metakognitioner ses, såväl såsom ett minskning inom repetitivt negativt tänkande (RNT).^[52] detta finns även indikationer vid för att symtom ej reducerar angående ej även RNT tänkande utför det.^[53] Studien pekar även vid för att ett minskning från RNT inom storlek från ett standardavvikelse innebär ett minskning från nedstämmande symtom medan enstaka minskning från RNT inom storlek från numeriskt värde standardavvikelser även innebär ett minskning från ångestsymtom. Även patienters beredskap mot förändring tycks spela roll på grund av psykoterapins effekt.^[54]

För nedstämdhet besitter personer såsom genomgått MKT upplevt för att detta varit stödjande för att inse för att deras primära bekymmer fanns ruminering samt insikten för att dem kunde avsluta ifall dem ville.^[55] inom identisk forskning upplevde dem liksom genomgått KBT till nedstämdhet för att detta hjälpsamma plats för att ändra vid deras negativa tankemönster samt fokus vid tidigare negativa upplevelser.^[55] enstaka lärande pekar vid för att psykologisk inflexibilitet medierar sambandet mellan nedstämdhet samt metakognitiva antaganden respektive negativa kognitioner.^[56] detta finns även indikationer vid för att negativa kognitioner ej kunna förklara någon varians inom nedstämmande symtom efter för att man kontrollerar på grund av metakognitioner.^[50][57]

Det finns en samband mellan positiva händelser samt mående samt även visst samband mellan just positiva förstärkare samt depression^[9], vilket talar på grund av för att nedstämdhet är kapabel bero vid bristande vid positiva erfarenheter. Även negativa erfarenheter tycks ha samband tillsammans med nedstämdhet, vilka reducerar genom behandling.^[9] Dock saknas tydliga belägg till kausala samband mellan dessa^[9], vilket delvis beror vid forskningsmetodologiska svårigheter.

Exponering äger länge antagits existera verksamt genom habituering samt utsläckning^[3]. Dock besitter undersökning demonstrerat för att enstaka minskning från obehag varken beneath sessioner^[58] alternativt mellan dem^[59] behövs till för att exponeringen bör existera produktiv, vilket talar emot dem tidigare antagandena.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]