Är svenska ett starkt språk
Svenska
- För andra betydelser, titta svensk.
Svenska (svenska (fil)) existerar en östnordiskt tungomål vilket talas från ungefär tio miljoner personer, främst inom landet var språket besitter enstaka dominant ställning vilket huvudspråk, dock även liksom detta en nationalspråket inom land i norden samt såsom enda officiella tungomål vid Åland. inom övriga land i norden talas detta liksom modersmål framförallt inom dem finlandssvenska kustområdena inom Österbotten, Åboland samt Nyland. enstaka små minoritet svenskspråkiga finns även inom land i baltikum. Svenska existerar nära besläktat samt inom upphöjd grad ömsesidigt begripligt tillsammans med danska samt norska. dem andra nordiska språken, isländska samt färöiska, existerar mindre ömsesidigt begripliga tillsammans med svenska. Liksom dem övriga nordiska språken härstammar svenskan ifrån ett kvist från fornnordiska, vilket plats detta tungomål liksom talades från dem germanska folken inom Skandinavien.
Rikssvenska, alternativt standardsvenska, existerar detta standardspråk vilket inom landet sedan 1800-talet utvecklats ur mellansvenska dialekter samt plats väletablerad nära start från 1900-talet. detta finlandssvenska standardspråket, högsvenskan, besitter en eget språkvårdsorgan, liksom dock strävar efter för att hålla skillnaden mot rikssvenskan små. Regionala varianter tillsammans med rötter inom äldre lokala dialekter talas ännu, även inom mindre utsträckning mer särpräglade dialekter. dem existerar ej direkt hotade från språkdöd, dock besitter varit vid tillbakagång sedan start från 1900-talet, trots för att flera existerar välutforskade samt för att användningen idag ej längre motarbetas.
Den vanligaste ordföljden inom svenska existerar subjekt-verb-objekt, även angående detta är kapabel variera inom vissa typer från fraser. Svenskans formlära äger förhållandevis erhålla böjningar. detta finns numeriskt värde grammatiska genus samt numeriskt värde kasus[2] samt substantiv böjs även inom numerus, ental samt flertal. Adjektiven är kapabel kompareras samt böjs även i enlighet med genus, numerus samt bestämdhet. Bestämd samt obestämd struktur vid substantiv indikeras främst genom suffix, ändelser, samt är kapabel kompletteras tillsammans föremål eller textstycken. Prosodin, ordmelodin, innehåller betoning samt även vissa tonala drag. Svenskan äger ett förhållandevis massiv mängd vokaler samt utmärks genom en väldigt variationsrikt fonem inom detta därför kallade sje-ljudet.
Släktskap
[redigera | redigera wikitext]Svenska existerar en indoeuropeiskt tungomål såsom tillhör den nordgermanska grenen från dem germanska språken. Tillsammans tillsammans med danskan tillhör detta den östskandinaviska undergruppen, såsom skiljer dessa ifrån dem västskandinaviska språken norska, färöiska samt isländska samt ifrån forngutniskan. enstaka modernare uppdelning från språken baserar sig vid ömsesidig begriplighet samt delar upp dem nordiska språken inom ett "fastlandsskandinavisk" lag såsom inkluderar danska, norska samt svenska samt enstaka "öskandinavisk" lag såsom inkluderar färöiska samt isländska. Denna tillväxt äger skett vid bas från Islands samt Färöarnas isolering ifrån dem övriga språken samt även lågtyskans starka effekt vid danska, svenska samt norska genom den tyska hansan beneath medeltiden.[3]
Enligt dem flesta vedertagna kriterier på grund av ömsesidig begriplighet är kapabel dem fastlandsskandinaviska språken betraktas liksom dialekter från identisk tungomål. likt ett resultat från den långvariga rivalitet mellan Danmark-Norge samt land, såsom innefattade ett utdragen rad konflikt inom huvudsak beneath 1500- samt 1600-talet, samt dem nationalistiska idéströmningar vilket fanns likt maximalt aktuella beneath 1800- samt 1900-talet äger dem tre språken olika stavning, ordförråd, grammatik samt egna språkmyndigheter. Danska, norska samt svenska beskrivs ur en lingvistiskt perspektiv därför främst liksom en dialektkontinuum, enstaka samling närbesläktade dialekter från skandinaviska. Flera från nationalspråkens dialekter är kapabel artikel en mellanting mellan olika tungomål, likt mot modell dem svenska dialekter såsom talas inom delar från Dalarna (Älvdalsmål), Jämtland, Dalsland samt Värmland, nära gränsen mot Norge. inom Frostvikens socken inom Jämtland talas traditionellt norska (trönderska).[3]
Språkgeografi
[redigera | redigera wikitext]Svenska existerar lagstadgat huvudspråk inom landet, var detta existerar modersmål på grund av cirka 9,2 miljoner invånare.[4] Svenska existerar konstitutionellt nationalspråk inom land i norden, var detta existerar modersmål på grund av 0,3 miljoner invånare samt enda officiellt tungomål vid Åland.
I land i norden talas svenska såsom modersmål från ett minoritet liksom 2011 omfattade 291 000 talare, vilket motsvarar cirka 5,3 procent från den totala befolkningen.[5] Svenska förstås alternativt talas inom någon grad även från dem flesta finskspråkiga finländare.[6] Den finlandssvenska minoriteten existerar koncentrerad mot kust- samt skärgårdsområden inom Österbotten, Åboland samt Nyland (med huvudstadsregionen). inom dessa områden dominerar ofta svenska vid mindre orter samt inom vissa kommuner existerar svenska detta enda administrativa språket. även enstaka sektion enspråkigt finska kommuner inom andra regioner besitter avgörande svenskspråkiga minoriteter, dessa kallas svenska språköar inom finlandssvenskt språkbruk. tid 1610 uppgick den svenskspråkiga andelen från Finlands befolkning mot 17,5 andel .[7] Denna andel besitter sedan dess successivt minskat, jmfr: förfinskning. Efter andra världskriget är kapabel detta förklaras bland annat från ett överrepresentation från svenskspråkiga finländare hos dem migrationsströmmar vilket gått ifrån land i norden mot land. Mellan tid 1945 samt kalenderår 1976 sökte sig 400 000 personer ifrån land i norden mot landet, varav 200 000 pausade kvar permanent. från dem uppges enstaka tredjedel äga varit svenskspråkiga, vilket förmå jämföras tillsammans cirka sex procent svenskspråkiga från den sammanlagda finländska befolkningen beneath identisk period.[8]
Även inom övriga nordiska länder finns svensktalande minoriteter – 30 000 inom Norge samt 11 000 inom land (2010).[9] enstaka avgörande migration mellan dem nordiska länderna finns, dock vid bas från likheterna inom tradition samt tungomål assimileras ofta dessa invandrare samt utmärker sig ej likt ett personlig etnisk minoritet, land i norden undantaget. Därutöver är kapabel även den lilla svensktalande minoriteten inom land i baltikum tilläggas, vilket levt var sedan 1200-talet.[10] detta finns kvar en fåtal personer liksom talar svenska vilket modersmål vid vissa platser inom landets historiska svenskbygder längs den nordvästra landremsa vid havet samt vid öarna (Aiboland).[11]
Enligt 2004 års folkräkning talar cirka 67 000 människor inom USA svenska (vilket utför svenskan mot USA:s 50:e vanligaste språk), dock utan för att specificera hur väl dessa kontrollerar eller är skicklig i språket. ett majoritet från dem områden var högst andel invånare uppges prata svenska ligger inom Minnesota.[12] i enlighet med folkräkningen 2001 inom Kanada talade då 17 000 personer svenska var, dock liksom inom USA saknas arbetsuppgift angående hur väl språket behärskas.[13]
Utöver ovannämnda grupper, finns detta i enlighet med Statistiska centralbyrån 228 226 svenskar inom utlandet såsom äger avregistrerat sig liksom boende inom land mellan 1969 samt 2006 samt vilket inte någonsin äger flyttat tillbaka.[14] Länder tillsammans med avgörande svenskspråkiga minoriteter existerar bland annat Tyskland samt Storbritannien (30 000 inom vardera land), Spanien (17 000), land i västeuropa (15 000), Kanada (se även ovan), Australien samt Schweiz (6 000 inom vardera land), Belgien (5 000) samt Italien (3 000). varenda uppgifterna gäller tid 2010.[9]
Historiska språkminoriteter
[redigera | redigera wikitext]Tidigare besitter detta funnits vidsträckta svenskspråkiga områden inom land i baltikum, inom synnerhet längs den nordvästra landremsa vid havet samt vid öarna Dagö, Ösel samt Ormsö. Den svensktalande minoriteten plats representerad inom parlamentet samt ägde korrekt för att nyttja språket inom offentliga anförande samt debatter. inom mitten från 1600-talet fanns antalet estlandssvenskar omkring 10 000 personer, vilket motsvarade 2-3 andel från landets dåtida befolkning.[15] Efter den svenska förlusten från Baltikum mot Ryssland vid 1700-talet, tvångsförflyttades runt 1 000 estländska svenskar ifrån Dagö mot Ukraina var dem grundade byn Gammalsvenskby norr angående Krimhalvön. från dessa återstår endast en fåtal ättlingar likt idag existerar gamla samt ännu talar svenska vilket modersmål, följer den svenska kalendern samt beaktar svenska seder, samt den många ålderdomliga östsvenska dialekten kommer tillsammans med största säkerhet för att dö ut inom ett generation. inom land i baltikum blev den svensktalande minoriteten mot ett start väl behandlad beneath mellankrigstiden, dock beneath trettiotalet gjorde sig estnisk nationalism påmind samt man påtvingade befolkningen namnbyteskampanjer, var nyuppfunna, estniskklingande namn skulle ersätta dem ursprungliga svenska orts-, gårds- samt familjenamnen. Kommuner var svensktalare fanns inom majoritet ägde svenska såsom administrativt tungomål samt estlandssvensk traditioner ägde en smärre uppsving. beneath andra världskriget, då land i baltikum blev ett sektion från Sovjetunionen, flydde dem flesta estlandssvenskar (cirka 80 procent) mot landet, flera deporterades mot Sibirien[16] samt dem cirka 1 500 såsom blev kvar inom detta sovjetockuperade land i baltikum ägde många små möjligheter för att skydda sin identitet samt sitt tungomål vid bas från den ryska synen vid svenskarna såsom potenziell spioner samt förrädare. flera valde för att dölja sin svenska identitet samt bytte tungomål mot estniska på grund av för att undvika förföljelse samt yrkesförbud. vid bas från detta återstår idag endast ett handfull äldre likt talar verklig dialekt. i enlighet med folkräkningen 2000 fanns detta 300 etniska svenskar inom land i baltikum, varav 211 ägde estniskt medborgarskap.[17] eftersom detta antas för att varenda ej uppger sin etniska bakgrund äger antalet estlandssvenskar inom land i baltikum uppskattats mot cirka tusen.[18]
I Amerika besitter detta tidvis funnits svensktalande grupper, vid 1600-talet inom nuvarande Delaware (på den tiden Nya Sverige), vid 1800-talet inom mot modell Bishop Hill inom Illinois samt inom Minnesota, dock dessa besitter inom regel assimilerats samt antagit detta omgivande majoritetsspråket engelska inom enstaka alternativt en par generationer.
Också inom Argentina, särskilt kring byn Oberá såsom grundades från inflyttade svenskar, äger detta funnits svensktalande grupper från vilka uppskattningsvis en hundratal svensktalande lever än idag. Fram tills vid 1950-talet bedrevs svensk skolundervisning inom staden samt än idag bedrivs språkundervisning inom mindre utsträckning bland svenskättlingarna.[19]
I slutet vid 1800-talet skall detta även äga funnits enstaka avgörande svensktalande koloni inom nuvarande Namibia, även angående den emellertid sedermera assimilerats mot omgivande språkgrupper.[20]
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]Den lingvistiska definitionen från ett svensk dialekt existerar dem lokala varianter såsom ej blivit starkt påverkade från standardspråket samt vars ursprung är kapabel spåras ända åter mot fornnordiskan. dem kallas ofta bygdemål alternativt sockenmål. flera från dem mer genuina dialekter liksom talas inom orter liksom Orsa samt Älvdalen inom Dalarna, Skellefteå inom Västerbotten, Kalix inom Norrbotten alternativt Närpes inom Österbotten äger ofta många särpräglade fonetiska samt grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet från äldre kasussystem. Dessa dialekter kunna existera näst intill obegripliga på grund av dem flesta svenskar samt betraktas ibland såsom egna tungomål. dem flesta från talarna kontrollerar eller är skicklig i även rikssvenska (eller högsvenska vilket inom fallet tillsammans med dem finlandssvenska).
Dialekterna existerar ofta således lokala för att dem förmå begränsas mot enskilda socknar. Traditionellt äger dem sammanförts mot sex större dialektområden, vilket sinsemellan besitter likartade drag inom fråga angående grammatik, uttal samt ordförråd. avgränsningar mellan dessa områden existerar ej skarpa, samt indelningen besitter maximalt enstaka lärorik funktion.[21][22]
Officiell status
[redigera | redigera wikitext]I den språklag såsom trädde inom kraft 1 juli 2009 anges för att svenskan existerar huvudspråk inom Sverige.[23] detta innebär för att svenska existerar samhällets gemensamma tungomål, vilket varenda såsom bor inom land bör äga ingång mot samt vilket bör behärska användas inom samtliga samhällsområden. detta allmänna bör äga en särskilt ansvar till för att svenskan används samt utvecklas. Lagen innebär även en starkare skydd på grund av detta svenska teckenspråket samt på grund av dem fem nationella minoritetsspråkenfinska, jiddisch, meänkieli, romani chib samt samiska. detta allmänna bör äga en särskilt ansvar till för att skydda samt främja dessa tungomål. Den vilket besitter en annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk alternativt nationellt minoritetsspråk bör ges chans för att förbättra samt nyttja sitt modersmål.[24]
Även ifall svenskan äger varit officiellt administrativt samt liturgiskt tungomål sedan tidigt 1500-tal ansågs detta fram mot nyligen ej nödvändigt för att inom team fastställa svenskans ställning eller tillstånd likt officiellt tungomål inom land. sålunda sent likt den 7 månad 2005 avgjorde Sveriges riksdag tillsammans röstsiffrorna 147 mot 145 för att ej anta svenskan likt officiellt majoritetsspråk utan för att även fortsättningsvis endast benämna svenskan såsom huvudspråk. Beslutet kritiserades, bland annat från Sture Allén, ledamot från Svenska Akademien.[25]
I land i norden existerar svenska en från landets numeriskt värde nationalspråk, inom nästan samtliga kontext officiellt jämställt tillsammans med finskan (se tungomål inom Finland). Svenska existerar ensamt officiellt tungomål vid Åland, ett autonom sektion från land i norden, var 97 procent från dem 26 000 invånarna besitter svenska såsom modersmål. Svenska existerar även en från Europeiska unionens officiella språk.[26]
Språkmyndigheter
[redigera | redigera wikitext]Det finns ingen officiellt fastslagen instans på grund av reglering från svenska inom landet. avdelningen Språkrådet kunna dock ses vilket Sveriges officiella språkorgan samt finansieras från den svenska regeringen. detta besitter dock inga ambitioner för att utöva direkt övervakning ovan språket liknande dem vilket Académie française äger vilket mål.[27] Språkrådet består från representanter ifrån ett rad olika organisationer, inklusive Svenska Akademien. Dess främsta medel till för att reglera språket existerar genom ordböcker vilket Svenska Akademiens ordbok (SAOB) samt Svenska Akademiens ordlista (SAOL), samt ett rad olika handböcker inom grammatik, stavning samt rättskrivning (främst Svenska skrivregler). Även angående SAOL ofta betraktas såsom normerande, sålunda existerar dess funktion främst för att förklara den samtida språkanvändningen.
Den rikliga utgivningen från ordböcker samt språkhandböcker beneath senare tid, Svenska Akademiens grammatik (1999), Svenska Akademiens språklära (2003), Svenskt språkbruk (2003), Svenska språknämndens uttalsordbok (2003), Språkriktighetsboken (2005), jämte databaser vid internet såsom SAOB[28], Språkbanken[29], existerar en led inom den nordiska språkvårdens mål för att utföra språkets regler samt normer tydliga samt tillgängliga till samtliga. Utgivningen från sådana skrivna verk äger fått språkvetare såsom Sture Allén samt Catharina Grünbaum för att kalla svenskan på grund av en från världens bäst beskrivna tungomål.
I land i norden regleras svenskan från Svenska avdelningen nära Institutet på grund av dem inhemska språken likt besitter officiell ställning eller tillstånd vilket språkmyndighet. Bland dess högst prioriterade information existerar för att titta mot för att finlandssvenskan ej fjärmar sig ifrån sverigesvenskan inom till upphöjd grad. Svenska avdelningen nära Institutet på grund av dem inhemska språken äger mot modell gett ut Finlandssvensk ordbok liksom belyser dem skillnader liksom finns mellan svenskan inom land i norden samt land.
Svensk språkhistoria
[redigera | redigera wikitext]Svensk språkhistoria existerar detta vetenskapliga studiet från svensk språk- samt texthistoria ifrån folkvandringstid mot nutid samt från olika teoretiska synsätt vid språkförändring samt ord. en särskilt fokus ligger vid aktuell undersökning angående svenskans saga. ord samt tungomål beneath olika perioder studeras tillsammans med hänsyn mot dem språkliga nivåerna (fonologi, morfologi, lexikon samt syntax) samt tillsammans med hänsyn mot genre samt textens fysiska struktur inom exempelvis handskrifter alternativt tryckta skrivna verk.
Språkförändring
[redigera | redigera wikitext]Även angående språkförändringar inte någonsin existerar sålunda abrupta liksom detta antyds från terminologin, såsom ej bör tolkas alltför bokstavligt, sålunda tillämpas på denna plats dem maximalt erkända indelningarna likt används från svenska språkforskare.
Fornnordiska
[redigera | redigera wikitext]På 700-talet ägde detta germanska tungomål vilket talades inom Skandinavien (urnordiska) undergått några större förändringar samt utvecklats mot fornnordiska. Detta tungomål började undergå förändringar såsom ej fanns likartade inom läka dialektområdet samt resulterade beneath 800-talet inom för att numeriskt värde olika dialekter, enstaka västlig samt enstaka östlig, utvecklades: fornvästnordiska samt fornöstnordiska.
Fornöstnordiska benämns ofta rundanska respektive runsvenska inom land även angående dessa plats inom princip identiska fram mot 1100-talet. Dialekterna små frukter från växter denna benämning vid bas från för att dem skrevs tillsammans runalfabetet (s.k. futhark). mot skillnad ifrån urnordiskan, vilket skrevs tillsammans med den 24-typiga äldre futharken, skrevs fornnordiska tillsammans den yngre futharken liksom endast ägde 16 runor. vid bas från detta begränsade antalet indikator användes flera runor på grund av ett rad olika fonem. Exempelvis användes runan vilket betecknade vokalenu även på grund av för att nedteckna o, ø samt y, samt runan på grund av i användes även till för att nedteckna e. då detta gäller konsonanter skrevs både tonlösa samt tonande varianter från identisk konsonant tillsammans med identisk runa (till modell t samt d, alternativt p samt b). till för att förtydliga runorna utvecklades senare en struktur tillsammans med således kallade stungna runor, var flera runor även fanns inom enstaka stungen variant (med enstaka prick i), till för att minska antalet fonem per runa samt därmed underlätta tolkandet från runorna. inom samband tillsammans kristendomens insättning vid 1000-talet tillfördes nya mening mot svenskan, mot modell kyrka, präst, mässa samt paradis.[30]
Fornsvenska
[redigera | redigera wikitext]På 1100-talet började även dialekterna likt talades inom nuvarande landet samt land för att skilja sig ifrån varandra samt delas vid 1200-talet inom fornsvenska samt forndanska dialekter. ett betydelsefull skillnad existerar för att forndanska, mot skillnad ifrån fornsvenska, fullständigt ägde monoftongerat dem huvudsakliga diftongerna æi, au samt øy mot e samt (de numeriskt värde senare) ø. inom skriftspråket rådde däremot större likheter mellan dessa numeriskt värde dialekter, vilket bland annat innebar för att diftongerna plats sällsynta inom fornsvensk text trots detta talspråkliga stödet.
Fornsvenska existerar den begrepp såsom används angående detta medeltida svenska språket liksom besitter sin start cirka 1225. Bland dem viktigaste dokumenten ifrån denna period existerar den äldsta från landskapslagarna, Västgötalagen, liksom finns bevarad inom fragment daterade mot 1250. detta primära inflytandet vid språket nära denna tidsperiod kom tillsammans med etableringen från den katolska kyrkan samt dess olika klosterordnar, liksom introducerade flera nya lånord ifrån grekiska samt latin. Latinets komplicerade meningsbyggnad fick påverkan ovan skriftspråket.[30] inom samt tillsammans Hansans uppsving likt finansiell, politisk samt armé stormakt beneath sent 1200-tal samt tidigt 1300-tal satte lågtyska tydliga spår inom både svenskan samt danskan. Hansans effekt bidrog mot för att vissa svenska städer tog emot flera tyskspråkiga invandrare tillsammans med tjänster inom affär samt ledning. Förutom en stort antal lånord tillsammans anknytning mot krigföring, köp, hantverk samt administrativt system lånades även därför primär företeelser likt grammatiska suffix samt mot samt tillsammans med konjunktioner in direkt ifrån tyskan. Be-, ge- samt för- inom start vid dagens svenska mening kommer oftast närmast från lågtyska be-, ge- samt vor-. detta gamla termen till hål inom ett skiljevägg – vindöga – (jfr norska vindu samt engelska lånordet window) ersattes tillsammans termen fönster vilket inom sin tur kommer ifrån latinets fenestra, likt inom sin tur existerar en lån ifrån etruskiskan. termen eldhus blev mot kök, gälda blev betala, tunga blev mot språk samt liksom synonym mot börja infördes termen begynna.[30] flera mening tillsammans med anknytning mot sjöfart lånades även in ifrån nederländskan.
Det lågtyska inflytandet underlättades avsevärt genom för att detta tungomål redan innan stod dem nordiska tungomålen nära vid bas från deras gemensamma germanska ursprung samt frånvaron från högtysk ljudskridning. Lågtyskan samt dem nordiska dialekterna delade därför redan ett mängd mening. Exempelvis existerar borgare en lågtyskt lånord, dock borg existerar nordiskt, riddare existerar lågtyskt, dock rida existerar nordiskt, köpman existerar ifrån lågtyskan, dock köpa samt man tillhör detta tidigare ordförrådet, förbjuda kommer ifrån lågtyskan, dock både för samt bjuda fanns innan inom svenskan samt således vidare. ovan skalle taget existerar dem lågtyska lånorden från ett helt ytterligare karaktär än lånord ifrån dem mer verkligt främmande tungomål såsom skulle anlända senare.
Den tidiga medeltidssvenskan skilde sig markant ifrån detta moderna språket. dem möjligen tydligaste skillnaderna fanns grammatiska, tillsammans med en många mer komplicerat kasus- samt genussystem. Substantiv, adjektiv, pronomen samt vissa räkneord böjdes inom fyra kasus, såsom förutom dem moderna nominativ samt genitiv även inkluderade dativ samt ackusativ. Genussystemet påminde mer angående detta inom modern tyska. dem flesta från dem maskulina samt feminina substantiven sammanföll senare inom en genus: utrum (tidigare ofta kallat reale). Verbböjningen fanns även många mer komplex; inom den ingick såväl indikativ vilket grammatik samt verb böjdes efter både individ samt numerus. Mot 1500-talet ägde grammatiken inom vardagsspråket samt den mer profana litteraturen mot massiv sektion förenklats samt liknade mer dagens svenska. dem gamla böjningarna användes dock inom viss utsträckning inom högtidlig prosa ända fram mot 1600-talet samt inom vissa genuina dialekter finns dessa ännu kvar.
En förändring inom detta latinska alfabet likt användes inom Norden plats användandet från ligaturer liksom æ. Kombinationerna aa samt oe skrevs ofta genom för att den en bokstaven skrevs ovanför den andra samt utvecklades senare mot bokstäverna å, ä samt ö.
Exakt då dialekter liksom gutniska alternativt älvdalska började skilja sig ifrån den senare svenskan existerar dock svårt för att yttra. Gutniskan splittrades dock ifrån svenskan långt innan danskan gjorde detta.
Nysvenska
[redigera | redigera wikitext]Perioden såsom små frukter från växter benämningen nysvenska börjar tillsammans med införandet från tryckpress samt reformationen. Efter för att äga gripit makten samt blivit vald mot monark utfärdade Gustav Vasa ett svensk bibelöversättning, efter starkt effekt samt påtryckning från protestanten Martin Luther. enstaka utgåva från Nya testamentet utkom 1526 samt följdes från enstaka fullständig bibelöversättning 1541 såsom brukar benämnas Gustav Vasas bibel. Denna översättning ansågs allmänt såsom således lyckad för att den – tillsammans återkommande revideringar – förblev den maximalt nyttja bibelöversättningen ända fram mot 1917. dem personer liksom främst nedsänkt på baksidan översättningen plats Laurentius Andræ samt bröderna Laurentius samt Olaus Petri. Samtliga översättare fanns ifrån Mellansverige, något liksom troligen påverkat bibelspråket för att artikel mer troget mälardalsdialekterna.
Gustav Vasas bibel anses inom allmänhet artikel enstaka många rimlig kompromiss mellan gammalt samt nytt tungomål. Även ifall den ej stämde överens tillsammans samtidens talspråk sålunda plats den ej överdrivet konservativ inom sitt språkbruk. Den plats en stort steg mot ett mer konsekvent svensk stavning samt etablerade mot modell användningen från vokalerna å, ä samt ö samt användningen från ck istället på grund av kk efter begränsad vokal (liksom den originella stavningen från och). Översättarna plats ta hand om ifall för att behålla självständigheten inom språket. dem undvek därför tyska samt danska lånord samt dem tunga latinska konstruktionerna. Resultatet fanns en kärnfullt tungomål tillsammans med anknytning mot äldre svensk tradition samt såsom kom för att forma grunden mot nysvenskans utveckling.[31]
Även ifall Gustav Vasas bibel ägde enstaka många kraftfull prägel vid ortografin, samt medförde ett stabilisering från språket,[30] således blev stavningen mot slutet från 1500-talet återigen något inkonsekvent. detta fanns ej förrän vid 1600-talet, efter för att dem inledande svenska grammatikorna blivit skrivna, liksom man vid allvar började diskutera rättstavningsfrågan. massiv innebörd på grund av folkets förmåga för att studera samt nedteckna svenska fick kyrkolagen ifrån 1686. Prästerskapet blev efter denna team skyldigt för att granska för att människor kände mot viktiga passager inom Bibeln samt Luthers lilla katekes, samt läskunnigheten fick därmed redan tidigt ett massiv spridning inom Sverige.[30]Samuel Columbus volym "En swensk ordeskötsel" ifrån 1680 propagerade till svenskans användning samt på grund av för att notera liksom svenskan talades. beneath andra hälften från 1600-talet började Karl XI samt senare Karl XII utfärda förordningar mot präster samt diplomater angående för att främja svenska gentemot främmande mening samt språk.[32]
Franskan upphöjs mot en statusspråk inom dem europeiska kungahusen samt adeln beneath 1600-talet. Franskan, liksom upplysningen samt detta ökade intresset på grund av tradition, bidrog tillsammans med flera nya mening beneath 1700-talet: mening liksom möbel, balkong, garderob, salong, parfym, mustasch, kastrull, balett samt pjäs lånas in. nära denna period uppstod även enstaka bildad medelklass såsom läste tidningar: en tidningsspråk började utvecklas. en svenskt vetenskapsspråk uppkom även mot resultat från flera framgångsrika svenska vetenskapsmän såsom Carl von Linné samt Anders Celsius.[30] beneath 1700-talet utkom "Sweriges rikes lag" tillsammans en modernt tungomål, liksom flera grammatikor samt handledningar vilket moderniserar skriftspråket.[32] tid 1786 grundas den Svenska Akademien, vars avsikt existerar för att främja detta svenska språkets "renhet, styrka samt höghet". beneath 1800-talet tillkommer ordförråd vilket handlar ifall industrialisering, resor samt idrott. flera mening flödar in ifrån engelska; räls, lokomotiv, station, jobb, strejk, bojkott, turist, sport samt rekord.[30]
Strider ifall olika stavningsförslag pågick fram mot tidigt 1800-tal samt inledningsvis mot slutet från århundradet framträdde enstaka mer allmänt tillåten standard. Användningen från versaler plats mot modell ej standardiserad. mot massiv sektion berodde detta vid enskilda skribenters tycke, samt resultat ifrån tyskan, var samtliga substantiv än idag skrivs tillsammans med massiv tecken, plats massiv. Viktiga språkhändelser beneath 1800-talet inkluderar Carl Gustaf Leopolds avhandling angående stavning, insättning från folkskolan 1842 samt den Svenska Akademiens ordlista kalenderår 1874.[32]
En betydelsefull förändring inom uttalet beneath den nysvenska perioden fanns den gradvisa assimileringen från flera olika konsonantanhopningar mot /ʃ/ (så småningom mot /ɧ/ inom sydliga dialekter) samt "uppmjukningen" från /g/ samt /k/ mot /dʒ/ samt /tʃ/ (och därför småningom mot /j/ samt /ɕ/) före främre vokaler.
Nusvenska
[redigera | redigera wikitext]Nusvenska existerar detta språkstadium såsom den moderna svenskan tillhör samt besitter sin start ifrån ungefär 1900. inom samt tillsammans industrialiseringen samt urbaniseringen från landet – vilken plats vid god väg redan beneath 1800-talets sista årtionden – började ett färsk typ från skribenter sätta spår inom svensk litteratur. flera nya författare, politiker samt andra offentliga personer ägde stort påverkan vid detta nationalspråk såsom utvecklades. dem likt önskar äga en årtal brukar sätta 1879, året på grund av Röda rummet samt genombrottet på grund av August strindberg (1849–1912), enstaka från dem maximalt inflytelserika författarna.
En stavningsreform, påbjuden från ecklesiastikministerFridtjuv fjäll 1906, satte enstaka gräns på grund av detta såsom sedan kallades gammalstavning: haf blev hav, rödt blev rött samt sålunda vidare. Den ej således urgamla skrivregeln, likt skilde mellan particip- samt supinumformer: huset existerar måladt, jag besitter målat, fanns detta nog ett fåtal såsom saknade, dock avvecklingen från hv-stavningen inom mot modell frågeord liksom hvem, hvar, besitter beklagats från fler, då den innebar för att svenskan fjärmade sig ifrån norskan samt danskan.
Det plats beneath 1900-talet vilket en gemensamt, standardiserat riksspråk blev tillgängligt till den stora majoriteten från svenskar. Stavningen plats slutligen standardiserad samt nästan helt enhetlig sedan stavningsreformen 1906. tillsammans med undantag på grund av pluralformer från verb (som "vi komma" mot detta moderna "vi kommer") samt smärre skillnader inom ordföljd, särskilt inom skriftspråket (till modell inversionen "Och avgjorde styrelsen att..."), plats språket inom princip identiskt tillsammans med dagens svenska. Pluralformerna kvarstod än, dock blev allt mindre populära samt avskaffades slutligen 1950 då dem sista officiella rekommendationerna ifall deras användning blev tagna försvunnen.
Den största förändringen vilket skett existerar ett allmän stilförskjutning från den formella svenskan mot detta mer lättlästa samt talspråkliga. dem tydligaste exemplen existerar förkortningen från en litet antal vanliga verb: Tager skrivs tar, ikläda sig skrivs klä sig i. Skall verkar existera vid tillbakagång, dock ännu stavar flera detta hellre således än ska. beneath 1970- samt 80-talen verkade former liksom sen på grund av sedan, nån på grund av någon, dom på grund av de/dem samt dej till dig artikel vid frammarsch, dock den utvecklingen tycks äga hejdats. dock konjunktioner liksom ehuru, därest samt ity besitter fått vika på grund av talspråkligare synonymer: fast, om samt därför. Sedan 1970-talet besitter utvecklingen mot – samt träning till – begriplig brukssvenska inom myndigheters språkbruk varit enstaka från den svenska språkvårdens viktigaste kamper.
En betydande språksocial förändring skedde ifrån slutet från 1960-talet tillsammans med den således kallade du-reformen. Tidigare ägde detta ansetts existera lämpligast för att tilltala personer från identisk alternativt högre social ställning eller tillstånd tillsammans titel samt efternamn. Användningen från "herr", "fru" samt "fröken" fanns mestadels begränsat mot start konversation tillsammans personer vars arbete, akademisk titel alternativt armé rang talaren ej kände mot. för att den tilltalade helst skulle tilltalas inom tredjeplats individ komplicerade frågan ytterligare. inom försök för att undvika problemet uppstod omskrivningar såsom "vad får detta lov för att vara?" alternativt "tas detta sötningsmedel inom kaffet?" Runt sekelskiftet 1900 försökte flera ersätta detta komplicerade systemet tillsammans titlar tillsammans med "Ni", liknande detta likt används inom franska samt tyska. "Ni" kom dock snarare för att användas såsom ett något mindre arrogant variant från "du" (eller tredjeplats person: "Kan denna ge mig en kvitto?") på grund av för att tilltala personer från lägre social ställning eller tillstånd. inom samt tillsammans liberaliseringen samt radikaliseringen från detta svenska samhället beneath andra hälften från 1900-talet blev dessa klassklyftor mindre relevanta samt "du" blev detta brukliga tilltalet även inom dem flesta formella samt officiella kontext. detta man talar angående vilket "det nya niandet" nära kassor samt vissa serviceyrken existerar enstaka marginell företeelse.[33]
Ljudlära
[redigera | redigera wikitext]Svenska besitter 17 alternativt 18 vokaler (kort /e/ samt /ɛ/ sammanträffar inom dem flesta dialekter). detta finns sammanlagt 18 konsonantfonem från vilka /r/ samt särskilt /ɧ/ besitter en stort antal varianter, oftast beroende vid dialekt, dock även vid kön, ålder, social ställning samt sociala kontext.
Svenskans ordmelodi, prosodi, existerar en utmärkande drag likt även tillhör dem tydligaste skillnaderna mellan olika dialekter. Personer likt ändrar bostadsort ifrån en dialektområde mot en annat anpassar ofta talet mot för att stämma väl överens tillsammans med ljuden inom den nya dialekten medan hemmadialektens prosodi ofta blir kvar.
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Svenskans vokaler kontrasterar inom viss mån vilket gäller standard, dock egentligen maximalt likt ett biprodukt från kontrasterande kvantitet (vokallängd) samt dem främre vokalerna äger rundade/orundade par. Obetonat /ɛ/ uttalas liksom [ə] (eller schwa) inom dem flesta dialekter samt enstaka sänkning från vokaler före /r/ existerar nästan universellt förekommande. flera dialekter äger även diftonger var särskilt gotländska samt skånska noteras klart.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Det unika svenska fonemet /ɧ/ (sje-ljudet alternativt ett tonlös palatal samt velar frikativa) samt dess påstått dubbla artikulationsställen existerar en svårt samt komplicerat material vilket kvar existerar något omstritt bland fonetiker. Även angående dem akustiska elementen inom dem olika varianterna från /ɧ/ existerar relativt lika skiljer sig uttalen markant beroende vid dialekt, social ställning eller tillstånd, ålder, kön samt social kontext, samt existerar notoriskt svåra för att förklara samt transkribera.
Det vanligaste uttalet existerar [ɧ]-liknande ljud tillsammans undantag på grund av [ʂ] inom Värmland samt inom Norrland samt [ʃ] inom finlandssvenskan. Även uvulara uttal, [χ], används inom flera varianter påverkade från invandrarspråk likt arabiska, kurdiska samt persiska.[35]
Uttalet från /r/ varierar även inom upphöjd grad. inom mellansvenska dialekter kunna detta uttalas liksom ett från frikativorna [ʐ] samt [ʂ] samt många ofta liksom approximanten[ɹ]. Även tappar vilket [ɾ] existerar vanliga. inom södra landet används "skorrande" /r/-uttal (tungrots-r) vilket [ʀ] samt [ʁ]. inom småländska förekommer enstaka blandning från skorrande r samt tungspets-r, beroende vid ställningen inom ordet; exempelvis uttalas inom termen röra detta inledande r:et liksom tungspets-r, samt detta andra r:et skorrande, medan detta inom västgötskan existerar tvärtom: detta inledande skorrande samt detta inom mitten tillsammans tungspetsen. mot skillnad ifrån inom dialekter inom Mellansverige, Norrland samt land i norden assimileras ej heller /r/ tillsammans med supradentala konsonanter inom dem södra dialekterna. /kɑrta/ uttalas alltså således [kaɑʁta].[36]
Prosodi
[redigera | redigera wikitext]Ordprosodi
[redigera | redigera wikitext]Svenskans ordmelodi är kapabel variera avsevärt mellan olika dialekter, inklusive dem olika regionala varianterna från rikssvenska. vilket inom dem flesta europeiska tungomål är kapabel betoning användas på grund av för att sätta fokus vid enskilda mening inom ett fras. Prosodin förmå även inom viss mån användas till för att uttrycka ämnen. modell vid mening vilket skiljs åt endast genom användning från tryckaccent är: