pealead.pages.dev




Längd på tunmel i hallandsåsen

Hallandsåstunneln

Hallandsåstunneln existerar enstaka järnvägstunnel vid Västkustbanan mellan den norra samt södra sidan från Hallandsåsen inom Skåne län. Hallandsåstunneln går genom Båstads samhälle, ifrån Förslöv inom söder mot ort i sverige inom norr. Den existerar Sveriges längsta järnvägstunnel samt består från numeriskt värde parallella enkelspårstunnlar vid vardera 8,7 kilometer (dock äger Stockholms tunnelbana ett längre passage inom form eller gestalt från azurblå linjen).

Planeringen på grund av tunnlarna inleddes 1975, samt tunneldrivningen påbörjades 1992. Den 25 augusti 2010, 18 kalenderår efter byggstarten, gjordes genombrottet inom den östra tunneln,[3][4] medan den västra blev genomborrad 4 september2013.[5] Därefter följde järnvägsinstallationer ifrån 2013 mot 2015. Tunnlarna invigdes den 8 månad 2015. Reguljär trafik påbörjades den 13 månad 2015.[6]

Bygget från tunneln äger uppmärksammats på grund av dem tekniska svårigheter såsom uppstått nära tunneldrivningen genom åsen (som existerar ett horst), vilket inom sin tur orsakade grundlig förseningar samt fördyringar från projektet.[7] Tunnelbygget besitter även varit kontroversiellt vid bas från dess resultat från miljön. Tunnlarna existerar ett sektion från utbyggnaden från Västkustbanan mot dubbelspår på grund av för att öka trafikkapaciteten. Tunnelbygget utfördes tillsammans numeriskt värde tunnlar tillsammans tvärpassager på grund av för att tillgodose kravet vid utrymningvägar nära exempelvis brand. Alternativet mot detta fanns en mindre tunnelrör på grund av utrymning sidled tillsammans ett tvåspårig järnvägstunnel (som mot modell Björnböletunneln). Den äldre enkelspåriga banan ovan åsen mellan ort i sverige samt Förslöv äger därefter rivits samt banvallen blivit en cykelspår.[8]

Trafiken genom tunneln

[redigera | redigera wikitext]

Trafiken vid Västkustbanan existerar ett nödvändig länk inom detta nationella järnvägsnätet. inom norr ansluter Västkustbanan mot götet samt inom söder mot skogsdunge var Södra stambanan mot malm tar nära. vid västkustbanan bedrivs såväl gods- likt persontrafik. Persontrafiken går normalt mellan götet samt malm samt körs dels från Öresundståg, dels från SJ. Strax söder ifall Halmstad finns enstaka alternativbana mot Västkustbanan. detta existerar Markarydsbanan vilket sträcker sig mellan Halmstad, Markaryd samt Hässleholm, var Södra stambanan mot malm tar nära. Markarydsbanan existerar inom huvudsak trafikerad tillsammans med godstrafik[9]och regionaltåg i skåne vid sträckan Hässleholm - Markaryd.

Den tidigare sträckningen från Västkustbanan ovan Hallandsåsen gick genom den nord-sydgående Sinarpsdalen, var banans högsta punkt nedsänkt cirka 100 meter ovan havsytan. Banan gick längs åsens västsluttning på grund av för att undvika dem sämsta branterna. Sträckan invigdes 1885[10] samt ägde stigningar uppemot 12 promille (12 meter per kilometer) samt fanns ensidig tillsammans med flera kurvor, varav en tiotal tillsammans radier neråt 220 meter. Kurvorna fanns en bekymmer till godstågen eftersom skarpa kurvor skapar en motstånd, samtidigt liksom dem hindrade godstågen för att ta hastighet på grund av för att klara backen förbättrad.

Den nya tunnelsträckningen tillsammans med dubbelspår besitter ett kapacitet vid uppemot tolv järnvägsfordon per 60 minuter samt färdriktning, jämfört tillsammans med den tidigare kapaciteten vid numeriskt värde järnväg per 60 minuter samt färdriktning.[11]

Godstågen gick tidigare via Markarydsbanan, vilket berodde vid för att banan ovan åsen begränsade tågvikten.[11]

Tunnelbygget

[redigera | redigera wikitext]

Beslutsprocessen

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande utredningen angående anläggandet från ett passage genom Hallandsåsen gjordes 1985. Denna analys gjordes inom en samarbete mellan dem tre berörda länsstyrelserna (de dåvarande Malmöhus län samt Kristianstads län samt Hallands län), Statens Järnvägar, Båstads samhälle samt LO:s näringspolitiska lag. Utredningen tittade bland annat vid vilka miljökonsekvenser enstaka passage skulle äga. detta enda negativa på grund av miljön bedömdes artikel för att skador vid Hallandsåsens almskog fanns ofrånkomliga samt för att tågresenärerna skulle vandra miste ifall den naturupplevelse likt den gamla järnvägssträckningen innebar. 1990 gjorde miljökonsultbolaget VIAK ett mer grundlig analys ifall en tunnelbygge vid uppgift ifrån Banverket. Utredningen ansåg för att skadorna vid miljön skulle bli ett fåtal. Utredningen tog även upp för att detta ej existerar lämpligt för att bygga tunnlar genom Hallandsåsen. eftersom åsen existerar sprickig samt många vattenförande skulle detta krävas ett speciell byggteknik samt särskilda åtgärder på grund av förstärkning samt försegling från tunneln. inom juni 1991 fattade regeringen beslut för att tunneln skulle byggas trots för att ansökningarna angående bygglov ännu ej ägde beviljats samt detta saknades enstaka vattendom. 1992 lämnade Banverket enstaka begäran mot Vattendomstolen till för att fastställa villkoren på grund av tunnelbygget samt var tog man upp för att åsen existerar många vattenförande vid vissa ställen samt för att detta krävdes tätningsarbeten till för att ej tunnelbygget skulle sänka grundvattennivån. Banverket ansåg sig dock genom tätningsarbeten behärska begränsa läckaget från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mot endast 3,5 liter inom sekunden per 1 000 meter passage. Hur tätningen skulle vandra mot nämndes ej utan framställdes såsom ett ingenjörsmässig kamp likt plats möjlig för att lösa.[12]

Tunnelbygget fram mot 1997

[redigera | redigera wikitext]

Som entreprenör valde Banverket bolaget Kraftbyggarna, en dotterbolag mot Vattenfall. Bygget startade 1992[13] samt tunneln skulle i enlighet med den inledande tidsplanen stå färdig 1997[14]. Kraftbyggarna ägde skaffat ett tunnelborrningsmaskin, kallad Hallborr, liksom dem ansåg skulle behärska ta sig igenom åsen tillsammans med enstaka hastighet vid 100 meter inom veckan. Trots detta körde Hallborr fast efter endast 13 meter. Borrmaskinen skapade en mothåll på grund av framdrift tillsammans med hydraulkolvar liksom spändes ut mot berget liksom visade sig artikel alldeles till svagt till liknande krafter. Kraftbyggarna blev därefter tvungna för att nyttja den mer konventionella metoden borra-ladda-spräng. eftersom många mer en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig än tillåtet läckte in fick även många tidsperiod läggas vid försegling. på det sättet blev tunnelbygget försenat samt man kunde titta ännu större förseningar framför sig eftersom läckaget gjorde för att man ej kunde äga till utdragen otätad sträcka från tunneln. till för att ta igen förseningen ville Banverket 1994 anlägga enstaka alternativt numeriskt värde arbetstunnlar på grund av för att behärska driva tunneln även ifrån mitten (mellanpåslag). Ingången mot dessa arbetstunnlar skulle anläggas uppe vid åsen samt beneath arbetet skulle detta innebära vissa, angående än tillfälliga, störningar vid miljön. Planerna vid mellanpåslag möttes tillsammans med protester ifrån boende samt ifrån kommunen. inom augusti förklarade Båstads kommunens beslutande organ för att dessa planer plats oacceptabla. Kommunen vägrade även för att ge Banverket bygglov, en beslut såsom överklagades från Banverket mot länsstyrelsen inom Kristianstad. inom start från 1996 gjorde kommunen samt Banverket enstaka uppgörelse var man lämnade bygglovet mot för att Vägverket tidigarelade vägprojekt mot en värde från 95 miljoner kronor.[12]

Under arbetet tillsammans med tunneln visade detta sig snabbt för att vattenläckaget ifrån åsen fanns många större än beräknat. Kraftbyggarna blev tvingade för att lämna projektet samt Vattenfall blev tvungna för att erlägga 700 miljoner inom skadestånd mot Banverket. Kraftbyggarna lades ned efter detta. för tillfället fanns den totala kostnaden uppe inom ca 1,3 miljarder, detta önskar yttra lika många vilket Kraftbyggarna/Vattenfall ägde beräknat på grund av läka entreprenaden. Skanska blev färsk entreprenör. inom avtalet mellan Skanska samt Banverket fastställdes för att bygget skulle artikel tydligt den 25 november 1999, annars fick Skanska erlägga vite på grund av varenda veckas försening. i enlighet med avtalet skulle Banverket stå på grund av tätningsmedel samt fördyrade materialkostnader. Problemet tillsammans läckaget verkar äga överraskat Skanska, trots Kraftbyggarnas stora bekymmer. detta berodde delvis vid för att Banverket skyllt samtliga bekymmer vid Kraftbyggarna. beneath detta inledande året bestod arbetet främst inom för att täta tunneln samt arbetet tillsammans för att gräva tunneln stod ofta stilla. Tätningen bestod från för att man dels pumpade in (injekterade) ultrafin cement inom sprickor. Trots detta lät Skanska detta läcka en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mer än dubbelt mot tillåtet, samt brunnar sinade vid åsen.

Det stod sålunda småningom tydligt för att cement ej räckte på grund av för att hindra läckage utan detta krävdes en lättflytande medel såsom kunde nå varenda sprickor samt sedan stelna. Våren 1997 ägde man börjat testa Rhoca-Gil ifrån franska Rhône-Poulenc till försegling. Medlet existerar baserat vid akrylamid samt metylakrylamid vilka existerar både mutagena samt carcinogena samt giftigt nära inandning, förtäring samt hudkontakt. Tillverkaren tonade dock ned miljöriskerna samt hävdade för att dem giftiga ämnena skulle bli många utspädda samt inom Banverket samt Skanskas kontakter tillsammans kommunen framhävdes för att riskerna till miljön fanns små. Kommunens miljöinspektör fordrade dock för att man skulle nyttja ett mindre farlig vara. Även lokala organisationer fordrade byggstopp samt användandet från alternativa medel. beneath våren samt sommaren använde Skanska Rhoca-Gil vid ett sträcka från 100 meter inom tunneln dock vid hösten 1997 kom dem inledande varningstecknen. Mätningar visade för att gränsvärdena till formaldehyd samt akrylamid ägde överskridits. Fisken inom Vadbäcken dog samt betande kor vid åsen visade förlamningssymptom. detta visade sig för att Rhoca-Gil innehöll mer akrylamid än man trodde. inom den kalla samt fuktiga miljön förenades ej Rhoca-Gils komponenter likt avsett samt stora mängder gift följde tillsammans med detta läckande vattnet ut ur tunneln. detta visade sig även för att tunnelarbetare ägde förgiftats nära handhavandet från medlet.[12]KommunikationsministernInes Uusmann uttalade inom enstaka nyhetssändning: "Om man är kapabel åka mot månen fram samt tillbaka, därför är kapabel man även tycka för att detta existerar rimligt för att tycka för att man bör behärska bygga den denna plats tunneln samt andra stora tunnlar miljösäkert."[15]

1998–2005

[redigera | redigera wikitext]

Rättsprocesser

[redigera | redigera wikitext]

Banverket beslöt för att stoppa bygget. Den 5 oktober 1997 blev Skanska samt Banverket polisanmälda från kommunen. Sammanlagt fick polisen ungefär 15 polisanmälningar liksom riktades mot personer inom Banverket, Skanska samt Rhône-Poulenc. inom den nästa rättsprocessen ansågs Skanska äga haft ansvaret på grund av för att gift spreds inom området runt åsen medan Banverket ansågs äga haft ansvaret till för att grundvattennivån sänktes. inom femte månaden i året 1999 åtalades tre personer nära Skanska från överåklagare Sven-Erik Alhem. Åklagaren yrkade även företagsbot på grund av både Skanska samt Banverket vilket gäller dem förgiftade tunnelarbetarna. Åtalen riktades mot numeriskt värde chefer nära Skanska på grund av arbetsmiljöbrott samt enstaka direktör nära Rhône-Poulencs svenska bolag på grund av förbrytelse mot lagen angående kemiska varor. inom juni 2001 dömdes den sistnämnde mot 90 böter per dag à 650 kronor, detta önskar yttra drygt 60 000 kronor. inom januari 2002 fälldes dem numeriskt värde cheferna vid Skanska. Den ene Skanska-chefen dömdes mot böter per dag vid 54 000 kronor till vållande från miljöstörning, den andre Skanska-chefen mot böter per dag vid 30 000 kronor till arbetsmiljöbrott. Skanska fick erlägga ett företagsbot vid maxbeloppet 3 miljoner kronor. Åtalet mot Banverket samt tre chefer ledde ursprunglig ej mot något eftersom åklagaren drog åter åtalet några veckor innan rättegången skulle starta. ett tidsperiod senare avgjorde riksåklagaren för att ta upp målet igen. Tingsrätten friade inom juni 2002 Banverket samt dess chefer. Den friande domen fastställdes från hovrätten 2003. Riksåklagaren överklagade den friande domen mot Högsta domstolen likt dock valde för att endast ta upp frågan angående detta krävdes tillåtelse i enlighet med vattenlagen på grund av för att leda försvunnen vattnet ifrån en bygge. HD ansåg för att detta plats tillståndspliktigt samt tillsammans med den förutsättningen blev tagna målet upp inom tingsrätten igen. Tingsrätten fann inom mars 2006 för att detta fanns en förbrytelse för att dubbelt därför många en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket Vattendomstolen ägde gett tillåtelse på grund av ägde letts ut ur tunneln. från dem tre åtalade cheferna vid Banverket ägde ett avlidit samt tingsrätten lade ansvaret vid denna medan dem övriga numeriskt värde friades. Tingsrätten dömde även Banverket mot enstaka företagsbot vid 1,5 miljoner kronor.[16]

I månad 2002 stämde svenska staten Rhône-Poulencs svenska dotterbolag Rhodia på grund av för att ett fåtal kompensation på grund av dem kostnader staten ägde inom samband tillsammans miljöskandalen. Företaget menar för att detta existerar Skanska såsom existerar ansvarigt eftersom man ej använde medlet rätt. Rättegången ägde utrymme april–september 2007 samt slutade tillsammans med för att staten förlorade samt för att Rhodia ej anses ersättningsskyldigt[17].

I månad 2007 åtalades numeriskt värde chefer nära Skanska-Vinci samt Banverket på grund av vållande från miljöstörning. Bakgrunden existerar för att stora mängder från cement hamnade inom Lyabäcken 2003 samt dödade djurlivet var. Rättegång inom målet började hösten 2007 [18] samt slutade tillsammans för att båda åtalade friades.[19]

Skadeersättningar

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom tunnelarbetet fört tillsammans med sig sinande brunnar vid åsen beslöt Banverket 2001 för att bekosta en kommunalt vattenledningsnät mot varenda egendomar längs tillsammans med tunnelsträckan. Omkring 300 egendomar blev anslutna mot Båstads kommunala dricksvattennät beneath dem nästa åren.[20] Byggkostnaden till Banverkets sektion landade vid 43 miljoner, därutöver gick en bidrag vid 6 miljoner mot en nytt kommunalt vattenverk likt byggdes inom Atteköp vid ett höjd från 205 m ö.h. vid åsen. tillsammans ett total höjd vid 225 m ö.h. säkrar detta nya vattentornet dricksvattenförsörjningen till läka kommunen.[21]

Tunnelbygget ifrån 2005 samt framåt

[redigera | redigera wikitext]

Ny byggteknik

[redigera | redigera wikitext]

För för att borra sig igenom Hallandsåsen installerade Skanska-Vinci samt Banverket 2005 enstaka till land färsk typ från tunnelborrmaskin såsom lämpar sig förbättrad till geologin inom Hallandsåsen. Maskinen, kallad ortnamn, byggdes från Herrenknecht inom Schwanau, vägde 3200 ton samt kostade cirka 500 miljoner kronor.[22] mot skillnad ifrån den tidigare borren Hallborr kunde ortnamn driva enstaka passage inom både fjäll (borrning) samt lera (sköld). ortnamn består inom huvudsak från ett sköld samt en borrhuvud. på baksidan borrmaskinen finns ett cirka 200 meter utdragen bakrigg liksom servar borrmaskinen tillsammans allt vilket behövs på grund av borrnings- samt tätningsarbetet. Skölden hindrade dricksvatten ifrån för att läcka in samt skyddade tunnelarbetarna ifrån infallande en stor naturlig upphöjning av jordens yta. ortnamn arbetade sig vidare genom för att detta roterande borrhuvudet trycktes mot berget samt spräckte loss detta. Bergmassorna något som har transporterats eller flyttats sedan ut ur tunneln via en transportband. Grundvatten likt läckte in pumpades vidare mot en vattenreningsverk utanför tunneln. på grund av för att avancera tog ortnamn spjärn tillsammans hjälp från domkrafter mot detta betongrör, lining, likt samtidigt byggdes på baksidan tunnelfronten.[23] Betongröret består från parti likt göts utanför tunneln, samt transporterades in mot maskinen såsom fästa dem. Segmenten monterades inom 2,2 meter breda ringar, var varenda fingerprydnad består från åtta parti. Ytterdiametern vid den borrade tunneln existerar 10,6 meter, ytterdiametern vid liningen existerar 10,12 meter, var utrymmet mellan lining samt en stor naturlig upphöjning av jordens yta fylldes upp tillsammans med betong. varenda betongsegment balanserar 12 ton, samt totalt behövdes cirka 40 000 parti till projektet.[22]

2010: Möllebackzonen samt genombrott

[redigera | redigera wikitext]

En många svårarbetad sektion inom tunnelbygget existerar den sålunda kallade Möllebackzonen nära detta norra tunnelpåslaget var berget existerar väldigt uselt. till för att behärska ta sig igenom denna sektion valde Banverket för att frysa ner avsnittet genom för att cirkulera enstaka saltlösning vilket håller enstaka temperatur vid -40 °C.[24][25] Frysningen utfördes inom numeriskt värde steg, inom detta inledande steget fanns ett mindre arbetstunnel liksom nådde fram mot platsen var frysningen från steg numeriskt värde utfördes. inom slutet från femte månaden i året 2010 nådde tunnelborrmaskinen ortnamn fram mot denna arbetstunnel.[26] detta fanns då 750 meter kvar för att borra (med full diameter) från detta östra tunnelröret. Den 25 augusti2010 skedde genombrottet, då stora delar från fronten rasade klockan 13.12.[27] enstaka knapp 60 minuter senare kunde arbetarna vid borrmaskinen vinka genom borrhuvudet.

Efter genombrottet inom mottagningskammaren demonterades borrhuvudet ifrån resten från maskinen, samt bakriggen backades igen på grund av för att börja borra tillsammans med en nytt borrhuvud inom den västra tunneln. detta nyttja borrhuvudet renoverades samt inväntade ortnamn nära mellanpåslaget inom västra tunneln, då detta plats dags till nytt borrhuvud igen.[28]

Nedanstående tabell illustrerar antalet meter passage borrad tillsammans med ortnamn beneath 2010. nära årets start fanns maskinen inom närheten från Möllebackzonen, nära slutet från sju dagar 1 ägde ortnamn totalt borrat 4565 meter passage.

Diagram ovan tunnelborrningens framåtskridande per sju dagar ifrån sju dagar 1 mot sju dagar 34, 2010

2011–2013: borrarbete inom västra tunnelröret

[redigera | redigera wikitext]

I mars 2011 började ortnamn borra inom detta västra tunnelröret samt cirka en tid senare, den 3 april 2012 kom borrmaskinen fram mot mellanpåslaget[29] såsom plats en bergrum såsom blev tagna ut vid 1990-talet då tunnelbyggarna öppnade upp fler fronter på grund av för att påskynda tunnelbygget samt bestod från en 40 meter långt utrymme 150 meter nedanför markytan längs tillsammans med tunnelsträckningen.[29] Efter för att borrmaskinen gått förbi mellanpåslaget fylldes bergrummet igen. 4 september 2013 bröt ortnamn igenom samt den västra tunneln fanns borrad inom sin all längd. på grund av för att producera detta västra tunnelröret borrades 5429 meter.[30]

Diagram ovan tunnelborrningens framåtskridande per sju dagar ifrån sju dagar 10, 2011 mot sju dagar 36, 2013

2012–2015 Betong- samt järnvägsarbeten

[redigera | redigera wikitext]

Efter genombrottet inom den östra tunneln äger man byggt tvärtunnlar, efter grabb liksom motsvarande delar inom detta västra röret existerar klara. Betonginklädnaden inom dem borrade delarna gjordes efterhand likt borrningen fortskred, dock man besitter även klätt in delarna ifrån 1990-talet tillsammans med betong eftersom ökade byggkrav krävt detta. Den 10 januari 2013 ägde 18 från 19 tvärtunnlar blivit utsprängda. Tvärtunnlar skapas fanns 500:e meter tillsammans med ett längd från 20 meter samt ett diameter från 5 meter.[31]

För för att ett fåtal tvärtunnlarna släta samt cirkulära göts en ogenomträngligt för vatten betongrör inne inom tunnlarna. dem största utmaningarna tillsammans för att bygga tvärtunnlarna existerar för att hålla området sålunda torrt liksom möjligt samt för att erhålla anslutningen mellan tvärtunnel samt huvudtunnel helt tät.[31] då tvärtunnlarna samt betonginklädnaden fanns klara lades ballast samt spår ut samt därefter installerades kontaktledning samt signaler.[32] Den 5 november 2015 stängdes den gamla enkelspåriga banan från till all trafik, samt dem avslutande arbetena tillsammans anslutningen från tunneln mot Västkustbanan påbörjades. Invigningen skedde den 8 månad 2015 samt reguljär trafik inleddes den 13 månad.

Kostnader

[redigera | redigera wikitext]

Slutsumman på grund av tunnelbygget besitter beräknats mot 10,8 miljarder kronor (2008 års byggkostnadsläge)[33], vilket fanns cirka elva gånger mer än vilket likt budgeterades då projektet påbörjades 1989.

Man räknade kalenderår 2008 tillsammans för att normala dubbelspåriga järnvägstunnlar inom kulle kostar cirka 1,5–2,0 miljarder kronor per mil, medan denna kostar 12 miljarder kronor per mil. vilket jämförelse kostar Citybanan beneath Stockholms innerstad cirka 20 miljarder kronor per mil, samt Västlänken beneath relaterat till göteborg innerstad cirka 25 miljarder kronor[34] per mil. Tunnelbygget blev uppenbart inom månad 2015, 18 tid efter den ursprungliga planens datum till färdigställande.[33]

En kalkyl vilket gjordes från Banverket 1998 visade för att den sammanlagda nyttan från projektet såsom maximalt kom upp inom 2,7 miljarder kronor. Då beräknades kostnaden mot 4,3 miljarder kronor.[35] 2006 fanns den siffran uppe inom 7,5 miljarder kronor.[35] inom mars 2011 beräknades kostnaden mot 11 miljarder kronor. inom Trafikverkets investeringsplan vilket presenterades inom juni 2013 beräknades Hallandsåstunneln kosta 11,9 miljarder.[36]

Om detta totala priset till tunneln kämpa ut per meter därför blir priset internationellt sett ungefär inom mitten från vad motsvarande tunnelbyggen, tillsammans med motsvarande vattentryck, besitter kostat.[källa behövs] en modell existerar Gotthardbastunneln (med högre vattentryck) såsom kostade cirka 1,8 miljarder kr per km.

Geologi

[redigera | redigera wikitext]

Tunneln korsar tre större vittringszoner inom berget likt besitter förseglats på grund av för att undvika grundvattenflöde in mot tunneln. tillströmning från dricksvatten ifrån vittringszonerna äger bidragit mot för att sänka grundvattennivån nära ytan ovanför tunneln.[37] Borrningen från tunneln äger även lett mot upptäckten från sedimentära bergarter ifrån Triasperioden inom enstaka gravsänka inom åsen.[38]

Tidslinje

[redigera | redigera wikitext]

ÅrHändelse
1975Statens Järnvägar visar upp ett koncept ifall ett tunnel.[39]
1985Nytt tunnelförslag tillsammans delvis bakgrund inom ”Scandinavian Link” ett påtryckningsrörelse.[39]
1991Sveriges riksdag beslutar för att genomföra tunnelbygget samt avsätter pengar.[40][41]
1992Bygget startas från Kraftbyggarna tillsammans med tunnelborr.[41][42][43]
1993Stoppas vid bas från borrteknik såsom ej passat bergkvaliteten.[42] förändras mot borra-spränga.[41]
1994Borrning återupptas.[42]
1995Kraftbyggarna drar sig ur projektet. Uppdraget förändras mot Skanska.[13][41]
1997Stoppas vid bas från giftskandal tillsammans med Rhoca-Gil.[42][44]
2005Skanska-Vinci återupptar borrningarna.[42]
2010Tunnelborren utför genombrott inom östra tunnelröret den 25 augusti klockan 13:10.[3]
20134 september: Genombrott inom västra tunnelröret[45]
2015Trafikstart 13 månad 2015.[42]
2016I slutet från januari upptäcks skakningar inom vissa järnväg, samt hastigheten genom tunneln begränsas. inom mitten från mars tillåts tågen köra tillsammans full hastighet igen.[46][47]
2021 PFAS hittat inom tunnelvattnet ifrån Hallandsåstunneln.[48]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Snabbfakta”. Trafikverket. Arkiverad ifrån originalet den 7 april 2011. https://web.archive.org/web/20110407172732/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Byggnation/Byggteknik/Snabbfakta/. Läst 5 januari 2012. 
  2. ^ [ab] ”Tunnelfakta”. Trafikverket. Arkiverad ifrån originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114143137/http://www4.banverket.se/hasp/HASP/Hem/dlgTunnelfakta.aspx?5d8e21cf-370d-45e0-90dc-7d68ba3a5ee8. Läst 5 januari 2012.  (Länkat ifrån TunnelstatusArkiverad 6 april 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine..)
  3. ^ [ab] ”Det inledande tunnelröret genom Hallandsås existerar färdigborrat”. Trafikverket Pressmeddelande. 25 augusti 2010. Arkiverad ifrån originalet den 6 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120106123959/http://www.trafikverket.se/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden/Nationellt/2010/2010-08/Det-forsta-tunnelroret-genom-Hallandsas-ar-fardigborrat--om-fem-ar-beraknas-de-forsta-tagen-passera-/. Läst 29 augusti 2010. 
  4. ^”Äntligen ljus inom tunneln”. Nationalencyklopedin. 26 augusti 2010. http://www.ne.se/news/shownews.jsp?blogId=18362. Läst 26 augusti 2010. 
  5. ^Trafikverket. ”Byggnation Hallandsås”. Trafikverket. Arkiverad ifrån originalet den 18 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151018230530/http://www.trafikverket.se/nara-dig/Skane/projekt-i-skane-lan/Hallandsas/Byggnation. Läst 16 oktober 2015. 
  6. ^Trafikverket. ”Hallandsåstunneln - mottagen mot invigningen”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/nara-dig/Skane/projekt-i-skane-lan/Hallandsas/. Läst 16 oktober 2015. 
  7. ^”Hallandsåstunneln försenas igen”. Ny Teknik. 10 oktober 2008. Arkiverad ifrån originalet den 2 femte månaden i året 2014. https://web.archive.org/web/20140502200644/http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article426430.ece. Läst 31 femte månaden i året 2010. 
  8. ^Sydsvenskan 29 månad 2016
  9. ^”Markarydsbanan”. Trafikverket. Arkiverad ifrån originalet den 14 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100614023127/http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sveriges-jarnvagsnat/Markarydsbanan/. Läst 1 juni 2010. 
  10. ^”Järnvägshistorik”. Trafikverket. Arkiverad ifrån originalet den 30 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150730043836/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Bakgrund/Jarnvagshistorik/. Läst 20 april 2010. 
  11. ^ [ab] ”Motiv samt miljönytta”. Trafikverket. Arkiverad ifrån originalet den 6 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100606005343/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Bakgrund/Motiv-och-miljonytta/. Läst 20 april 2010. 
  12. ^ [abc] Mårald (2007), s. 94-102 - Se även tryckta källor
  13. ^ [ab] ”Projekthistorik”. Trafikverket. Arkiverad ifrån originalet den 24 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100824194720/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Bakgrund/Projekthistorik/. Läst 20 april 2010. 
  14. ^”Tågstart inom slutet från 2015?”. helsingborgs Dagblad. 31 femte månaden i året 2010. Arkiverad ifrån originalet den 2 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100602200414/http://hd.se/bastad/2010/05/30/fakta-om-tunnelbygget/. Läst 3 juni 2010. 
  15. ^SVT redogörelse, 13 oktober 1997.
  16. ^Mårald (2007), s. 111-117 - Se även tryckta källor
  17. ^”Slipper erlägga skandalen vid Hallandsåsen”. Kvällsposten. 25 september 2007. https://www.expressen.se/nyheter/slipper-betala-skandalen-pa-hallandsasen/. Läst 25 april 2010.  samt ”Inget överklagande från Rhodia-dom”. Sveriges Radio P4 Kristianstad. 16 oktober 2007. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=1659777. Läst 25 april 2010. 
  18. ^Stig Strömkvist, "Två tunnelchefer åtalas", Sydsvenskan 15 månad 2007
  19. ^”Projektchefer friade på grund av utsläpp av ämnenofta föroreningar nära Hallandsåsen”. Byggvärlden. 9 juni 2008. Arkiverad ifrån originalet den 23 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100823193926/http://www.byggvarlden.se/nyheter/byggprojekt/article86813.ece. Läst 21 femte månaden i året 2010. 
  20. ^”Applåd på grund av Banverket då vattnet kopplades på”. Helsingborgs Dagblad/Nordvästra Skånes Tidningar. 6 juni 2003. http://www.hd.se/lokalt/bastad/2003/06/05/applad-for-banverket-nar-vattnet-kopplas-pa/. Läst 19 november 2015. 
  21. ^”Vattennätet uppenbart innan tunnelborrning börjar”. helsingborgs Dagblad/Nordvästra Skånes Tidningar. 29 september 2005. http://www.hd.se/lokalt/bastad/2005/09/29/vattennatet-klart-innan-tunnelborrning-borjar/. Läst 19 november 2015. 
  22. ^ [ab] ”Snabbfakta”. Trafikverket. 2010. Arkiverad ifrån originalet den 7 april 2011. https://web.archive.org/web/20110407172732/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Byggnation/Byggteknik/Snabbfakta/. Läst 24 augusti 2010. 
  23. ^”Tunnelborrmaskinen Åsa”. Trafikverket. 2010. Arkiverad ifrån originalet den 13 november 2012. https://web.archive.org/web/20121113061023/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Byggnation/Byggteknik/Asa/. Läst 26 femte månaden i året 2010. 
  24. ^”Banverket fryser ner Möllebackzonen”. fräsch Teknik. 2006. https://www.nyteknik.se/nyheter/banverket-fryser-ner-130-meter-hallandsas-6438648. Läst 1 juni 2010. 
  25. ^”Möllebackzonen”. Trafikverket. Arkiverad ifrån originalet den 11 november 2012. https://web.archive.org/web/20121111233525/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Byggnation/Byggteknik/Mollebackzonen/. Läst 1 juni 2010. 
  26. ^”Genombrott inom små istunnel”. Trafikverket. 1 juni 2010. Arkiverad ifrån originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418115116/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Nyhetsarkiv-Hallandsas/Nyheter/201006/Genombrott-i-liten-istunnel/. Läst 1 juni 2010. 
  27. ^Annika Hanéll (26 augusti 2024). ”Äntligen ljus inom tunneln”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/news/shownews.jsp?blogId=18362. Läst 26 augusti 2010. 
  28. ^”Nytt borrhuvud säkrar återstarten inom detta västra tunnelröret”. Trafikverket. 29 augusti 2024. Arkiverad ifrån originalet den 8 femte månaden i året 2014. https://web.archive.org/web/20140508222453/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Nyhetsarkiv-Hallandsas/Nyheter/201004/Nytt-borrhuvud-sakrar-aterstarten-i-det-vastra-tunnelroret-/. Läst 29 augusti 2010. 
  29. ^ [ab] plan Hallandsås firar nytt etappmål – genombrott vid mellanpåslaget
  30. ^Lägesrapport uppdrag Hallandsås sju dagar 23Arkiverad 18 juni 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  31. ^ [ab] ”Tvärtunnlar”. trafikverket.se. 10 januari 2013. Arkiverad ifrån originalet den 12 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130112005054/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Byggnation/Byggteknik/Tvartunnlar/. Läst 24 augusti 2013. 
  32. ^Projekt HallandsåsArkiverad 19 månad 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  33. ^ [ab] Tidsplan samt KostnadArkiverad 30 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine., Trafikverket, Läst 27 månad 2015.
  34. ^Trafikverket.se: Västlänken - problem att diskutera samt svar[död länk] (kostnad till Västlänken)
  35. ^ [ab] ”Tunnlar på grund av miljarder”. undersökning & Framsteg. 2006. http://www.fof.se/tidning/2006/3/tunnlar-for-miljarder. Läst 9 juni 2010. 
  36. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 27 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130627045949/http://www.trafikverket.se/PageFiles/129095/forslag_till_nationell_plan_for_transportsystemet_2014_2025_remissversion.pdf. Läst 15 juni 2013. 
  37. ^Mikkelsen, Angelica (2007). Relationer mellan grundvattenmagasin samt geologiska strukturer inom samband tillsammans med tunnelborrning genom Hallandsås, Skåne. Examensarbeten inom Geologi nära Lunds högskola - Berggrundsgeologi. "215". http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2335509&fileOId=2335510 
  38. ^Erlström, Mikael; Guy-Ohlson, Dorothy (1999). ”An Upper Triassic, Norian-Rhaetian, outlier in Skåne, southern Sweden” (på engelska). Bulletin of the Geological kultur of Denmark 45: sid. 89–97. 
  39. ^ [ab] ”Järnvägshistorik”. Arkiverad ifrån originalet den 30 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150730043836/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Bakgrund/Jarnvagshistorik/.  2010-04-20 Trafikverket
  40. ^”Historik”. Arkiverad ifrån originalet den 6 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100606004843/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Bakgrund/.  2010-04-20 Trafikverket
  41. ^ [abcd] ”NyTeknik: Hallandåsen - grafik 1988-1994”. Arkiverad ifrån originalet den 28 månad 2021. https://web.archive.org/web/20211228163112/https://medier.publicwebsites.se/media/article6315340.ece/BINARY/Halland%C3%A5sen%20-%20grafik:%201988-1994. Läst 28 månad 2021.  2010-08-20 nyteknik.se
  42. ^ [abcdef] ”Genombrott inom tunneln ursprunglig inom höst - land - Sydsvenskan”. Arkiverad ifrån originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114172340/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article634564/Genombrott-i-tunneln-forst-i-host.html.  2010-03-03 sydsvenskan.se
  43. ^”Hallandsås, Förslöv, Skåne - plan - Skanska”. Arkiverad ifrån originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818225202/http://www.skanska.se/sv/Projekt/Visa-projekt/?pid=1190.  2010-04-19 skanska.se
  44. ^”NyTeknik: Tiden går - åsen består”. Arkiverad ifrån originalet den 10 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130810065630/http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article252980.ece. Läst 19 augusti 2010.  2010-08-20 nyteknik.se
  45. ^”Genombrott 2013”. Trafikverket. 28 augusti 2013. Arkiverad ifrån originalet den 5 september 2013. https://web.archive.org/web/20130905113013/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Genombrott-2013/. Läst 4 september 2013. 
  46. ^”Sänkt hastighet inom Hallandsåstunneln efter rapporter ifall vibrationer.”. DN. 3 månad 2016. http://www.dn.se/ekonomi/sankt-hastighet-i-hallandsastunneln-efter-rapporter-om-vibrationer/. Läst 4 månad 2016. 
  47. ^”Hastigheten genom tunnlarna höjs igen.”. helsingborgs Dagblad. 9 mars 2016. http://www.hd.se/lokalt/bastad/2016/03/09/hastigheten-genom-tunnlarna-hojs-igen//. Läst 9 mars 2016. 
  48. ^Yucel, Saffi; Kristianstad, P4 (18 november 2021). ”Bekräftat: PFAS inom tunnelvattnet ifrån Hallandsåstunneln”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/bekraftat-pfas-i-tunnelvattnet-fran-hallandsastunneln. Läst 18 november 2021. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Mårald, Erland (2007). Svenska miljöbrott samt miljöskandaler 1960-2000. Hedemora: Gidlunds förlag. ISBN 978-91-7844-733-6 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]