Gustav den tredje kommitten lyx

Gustav III

Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 inom Kungshuset vid Riddarholmen inom Stockholm^[1], död 29 mars1792 vid Stockholms slott^[2], plats monark från landet ifrån 1771 fram mot sin död.

Han plats son mot Adolf Fredrik samt Lovisa Ulrika, broder mot Karl XIII, far mot Gustav IV Adolf, samt släkting mot Katarina II från Ryssland. vid bas från sitt stora kulturintresse kallas denne ibland "Teaterkungen". han instiftade bland annat Kungliga Musikaliska Akademien samt Svenska Akademien.^[3]

1772 genomförde denne ett statsvälvning (en statskupp, alternativt såsom denne egen sade: revolution) då riksrådet fängslades. Kuppen genomfördes tillsammans med hjälp från militära trupper samt Sveriges inledande politiska partier, hattarna samt mössorna, upplöstes. Detta satte punkt till dem partistrider samt den korruption liksom tidigare ägde präglat svensk utrikes- samt inrikespolitik. Genom den nya regeringsformen ifrån 1772 delades den politiska makten återigen mellan konungen samt riksdagen. identisk kalenderår avskaffade Gustav III även tortyr såsom förhörsmetod, samt tortyrkammaren Rosenkammaren stängdes på grund av ständigt. Gustav III genomdrev dessutom ett inskränkt tryckfrihetsförordning 1774.

År 1775 tillkännagav han stadgan på grund av Marstrand likt han gjorde ifall mot ett nästintill helt självstyrande ö. Marstrand erhöll privilegier samt omvandlades mot frihamnen Marstrand efter italienska förebilder. Frihamnen upphörde 1794.^[4]

Efter riksdagen 1778–1779 liberaliserades ekonomin samt strafflagstiftningen, var exempelvis dödsstraffet begränsades samt barnamordsplakatet infördes. Dessutom skapades ett begränsad religionsfrihet likt medförde för att katoliker ifrån 1781, genom toleransediktet, samt judar ifrån 1782, genom judereglementet, fick bosätta sig inom riket, dock tillsammans med begränsade medborgerliga rättigheter.

År 1784 överlät land i västeuropa mot land den karibiska ön Saint-Barthélemy mot handelsrättigheter inom landet (se Franska tomten). Gustav III:s avsikt plats för att nyttja ön till för att stärka den svenska statskassan.^[5] Då ön ej fanns lämpad på grund av jordbruk gjordes den 1785 angående mot frihamn.

I förenings- samt säkerhetsakten ifrån riksdagen 1789, utvidgades kungens kraft dock den ledde även mot en jämkade från ståndsskillnaderna inom land, samt ifrån samt tillsammans idag fanns dem flesta ämbetena inom riket även öppna till ofrälse personer. Lagen återgav även skattebönder (jordägare) jakträtten dem tappat bort eller missat 1647.

Hans konflikt mot Ryssland 1788–1790 slutade utan gränsjusteringar efter detta andra slaget nära Svensksund, likt blev enstaka massiv seger mot den ryska flottan. Fredsslutet inom Värälä medförde dock en slut vid Rysslands inblandning inom svensk politik.

Gustav fanns personlig kamrat tillsammans detta franska kungahuset. han engagerade sig inom motståndet mot den franska revolutionen samt införde ett strikt censur från pressen. Hans politik gjorde honom impopulär inom delar från högadeln samt detta bildades ett sammansvärjning till för att avsätta honom. denne sköts nära enstaka maskeradbal vid operahuset inom huvudstaden den 16 mars 1792 från gärningsmannen Jacob Johan Anckarström samt dog 2 veckor senare från sårfeber.

Kunglig titel

[redigera | redigera wikitext]

Gustav III:s fullständiga titel vid svenska löd:

Gustaf, tillsammans Guds Nåde, Sveriges, Götes samt Vendes Konung, etc., Arvinge mot Norge, Hertig mot Schleswig Holstein, Stormarn samt Dithmarschen, Greve mot Oldenburg samt Delmenhorst, etc.^[6]

Kronprinstiden

[redigera | redigera wikitext]

Gustav III, Adolf Fredriks samt Lovisa Ulrikas äldste son, föddes inom Kungshuset, Riddarholmen inom huvudstaden den 24 januari 1746 (n.s.; 13 januari g.s.). Genom sin närmaste omgivning – inom inledande grabb modern dock även guvernörer, uppvaktning samt pedagog – gjordes han tidigt vän tillsammans med den franska upplysningsåskådningen. Gustavs tillväxt påverkades ofördelaktigt^{[förtydliga]} från söndringen mellan hans föräldrar samt pedagog samt riksdagens inblandning inom hans uppfostran. tillsammans med den nya omgivning såsom ständerna 1756 gav honom (Carl Fredrik Scheffer blev hans guvernör), uttryckte kungaparet öppet även inom sonens närvaro sitt missnöje, samt den unge fursten hörde skarpa mening ifall rikets maktägande ständer.^{[förtydliga]}

Gustav såg sig tvungen för att i enlighet med ständernas krav gifta sig tillsammans med Sofia Magdalena från land (1766) dock kom på det sättet inom konflikt tillsammans sin mor, likt fattat motvilja mot den danska prinsessan. Redan vilket kronprins deltog denne, ej utan avund ifrån moderns blad, inom hovpartiets ledning samt framträdde mer samt mer liksom dem konstitutionellt samt nationellt sinnade svenskarnas hopp. denne tog livligt sektion inom dem förhandlingar mellan dem förenade hov- samt hattpartierna samt franske ambassadören såsom föregick 1769 års riksdag samt bidrog inom central mån mot för att förmå Adolf Fredrik för att avsäga sig kronan beneath decemberkrisen 1768 på grund av för att framtvinga ett urtima riksdags sammankallande samt förbättring från statsskicket.

År 1766 gifte sig kronprins Gustav samt den danska prinsessan Sofia Magdalena (1746–1813). Vigselakten ägde plats den 1 oktober vid Christiansborgs slott inom Köpenhamn utan brudgummens närvaro. vid sin färd mot huvudstaden möttes Sofia Magdalena några dagar senare från kronprinsen inom Helsingborg till för att tillsammans tillsammans honom gå vidare resan.

Porträtt från Gustav III liksom ungar.
Den tioåriga kronprinsen Gustav, från Ulrika Pasch 1756
Den ca 25-årige kronprins Gustav strax innan faderns död, från Lorens Pasch d.y. ca 1770.

Kung Gustav III

[redigera | redigera wikitext]

Gustav III bestiger tronen

[redigera | redigera wikitext]

Vid faderns död den 12 månad 1771 befann sig Gustav inom Paris samt utverkade var åt sig franska regeringens löfte angående bistånd nära den förestående riksdagen. Den gamle Ludvig XV gav honom dock rådet för att inom inledande grabb försöka försona partierna samt förmå dem mot för att jobba gemensamt på grund av rikets räddning beneath kungamaktens ledning.

Den 25 juni 1771 höll Gustaf III Riksdagens högtidliga öppnande beneath Riksdagen 1771–1772 var kungen försöker för att försona dem stridande partierna. denne säger bland annat;

”	Född samt upfödd ibland Eder, besitter jag alt ifrån dem spädaste år lärt, at älska okänt Fädernesland, at anse på grund av den största lycka, at ware Swensk, samt den största Ära at wara den förste Medborgaren ibland et Fritt människor.	„
– Gustav III:s anförande mot ständerna den 25 juni 1771

Riksmötet fortsatta beneath hösten 1771 samt in inom 1772, samt man firade även beneath riksdagen den 29 femte månaden i året 1772 Gustav III:s ceremoni för att kröna någon inom Storkyrkan.

Statskupp samt stärkt kungamakt

[redigera | redigera wikitext]

I Jacob Magnus Sprengtporten samt Johan Christopher Toll fann Gustav kompetenta samt nitiska medhjälpare, vilket åtog sig för att uppmana land i norden samt Skåne mot uppror mot regeringen. Då emellertid detta skånska upproret utbröt inom förtid samt mösspartiet fick kunskap ifall detta, vågade kungen ej liksom avtalat invänta Sprengtportens återkomst ifrån land i norden, utan genomförde vid personlig grabb statsvälvningen inom huvudstaden. tillsammans med framför allt Livgardets bistånd arresterades rikets råd samt dem främsta riksdagsmännen inom mösspartiet den 19 augusti 1772, samt numeriskt värde dagar därefter fick ständerna bekräfta ett från kungen utarbetad färsk regeringsform, 1772 års regeringsform, varefter dem fängslade frigavs. Även prästen samt hattpolitikern Anders Carl Rutström ägde arresterats, sannolikt vid bas från sitt mot trycket befordrade anförande inför Artilleriregementet, tillsammans vass bedömning mot kungamakten, beneath Lovisa Ulrikas försök mot statskupp 1756. samt Rutström frigavs ej några dagar senare utan dog inom slottshäktet den 20 oktober.

Genom den nya, mot sitt innehåll obestämda samt svävande regeringsformen lades maktens tyngdpunkt inom händerna vid kungen, likt fick tämligen stort utrymme på grund av sin personliga aktivitet, dock mot enstaka start återställdes dock jämvikten mellan statsmakterna. detta sätt liksom Gustav beneath dem inledande år använde denna nyförvärvade inflytande gav honom inom rikt mått folkets älskade. Omgiven från män vilket bröderna Carl Fredrik samt Ulrik Scheffer, Johan Liljencrants, Carl Sparre, Henrik af Trolle tillsammans flera, vidtog denne ett mängd förbättringar vid nästan samtliga samhällslivets områden: tortyrens avskaffande (1772), förbättring från allmänna hälsovården, rensning ifrån missbruk inom förvaltningen samt inom samband tillsammans med detta nya förbättrade lönestater på grund av rikets ämbetsmän, spannmålshandelns frigivning (1775 samt 1780), inrättande från enstaka diskont (1773), invandrare tillsammans ytterligare tro än protestantismen fanns för tillfället tillåtna, armén samt flottan satta inom förbättrat skick, initiativ mot mildrad strafflag samt framför allt den tillsammans massiv skicklighet utförda myntrealisationen 1777. inom samband tillsammans för att tortyren avskaffades, infördes istället en institut likt innebar för att den misstänkte sattes inom fängelse vid obegränsad period tills vederbörande bekände.

1777 blev han den inledande statschefen inom världen för att erkänna USA vilket färsk stat.^[7] denne ägde detta för att yttra angående Amerikanska revolutionen redan inom oktober 1776:

Det existerar en således intressant skådespel för att titta enstaka stat vilket skapar sig egen, för att jag – angående jag idag ej plats den jag existerar – skulle bege mig mot Amerika på grund av för att vid nära håll följa varenda faser inom denna nya republiks tillkomst. – Detta existerar möjligen Amerikas århundrade. Den nya republiken, såsom knappast besitter ett förbättrad sammansatt befolkning än Rom ägde mot för att börja tillsammans, möjligen ett dygn kommer för att utnyttja Europa, vid identisk sätt likt Europa inom numeriskt värde sekler besitter utnyttjat Amerika. Hur vilket helst förmå jag ej låta bli för att beundra deras mod samt livligt gilla deras djärvhet.^[8]

Gustav III grundade städerna Tammerfors 1779, Kaskö 1785, Kuopio 1785 samt Östersund 1786.

Upplyst envälde samt motstånd mot kungen

[redigera | redigera wikitext]

Liksom flera andra från 1700-talets kungligheter plats Gustav III influerad från dem franska upplysningsfilosoferna. han fanns väl förtrogen tillsammans med tidens tänkare samt ägde likt kronprins brevväxlat tillsammans Voltaire. denne plats angelägen ifall för att inom sin kungagärning förena sin förstärkta kungamakt tillsammans med upplysningens idéer ifall tolerans samt frihet. dock han fanns ej bara upplyst utan även enstaka despot. denne betraktade sig egen såsom enstaka verklig tryckfrihetsvän samt uppmuntrade publikationer inom samhällsnyttiga ämnen, dock då oppositionen mot honom växte sig starkare drog han sig ej på grund av för att inskränka tryckfriheten. 1774 utfärdades enstaka fräsch tryckfrihetsförordning vilket innehöll enstaka rad begränsningar jämfört tillsammans med den tidigare förordningen ifrån 1766.^[9]

Redan nära riksdagen 1778–1779 framträdde start mot enstaka fräsch motstånd, såsom kritiserade flera från kungens åtgärder samt framför allt riktade sig mot hans något som ökar i storlek eller antal tendens på grund av envälde. Gustav III fanns emot dödsstraff samt lade fram enstaka proposition inför riksdagen 1778–1779, liksom avskaffade dödsstraff till varenda förbrytelse utom mord, barnamord samt dråp. Dessutom plats samtliga dödsstraff underkastade kungens underskrift, samt kungen skrev sällan beneath. Detta tolkades från hans kritiker vilket ett otillbörlig mildhet inom sedlighetsmål, eftersom sodomi fanns en från dem förbrytelse likt renderade dödsstraff. Senare tiders forskare äger menat för att detta förmå ses liksom bevis vid för att kungen förmå äga haft sexuellt umgänge tillsammans män.^[10] detta saknas dock tillförlitliga belägg till detta inom sakliga historiska källor på grund av för att utföra en sådant antagande.^[11]

Han tillhörde den exklusiva samling prenumeranter vid upplysningstidens berömda tidskrift Correspondance littéraire, philosophique et critique.

Utrikespolitik samt krigsplaner

[redigera | redigera wikitext]

De nödår såsom inträdde tillsammans den sällsynt långvariga missväxt likt började 1780 bidrog mot för att fördystra stämningen. Kungens nyfikenhet till detta inre reformarbetet blev allt mindre samt riktades inom stället mot nya fakta utåt. sålunda länge den försiktige Ulrik Scheffer ledde utrikespolitiken hölls dock Gustavs tendenser igen. Efter Scheffers avgång 1783 blev Gustav inom egentligaste fras sin personlig utrikesminister. dem äldre rådgivarna trädde efter grabb samtliga igen till nya män, bland vilka beneath dem närmaste år Toll samt senare Gustaf Mauritz Armfelt samt Evert Vilhelm Taube framstår liksom maximalt inflytelserika. Gustavs inledande erövringsplan fanns riktad mot Norge, liksom han hoppades behärska erövra ifrån land genom en plötsligt anfall. en bekymmer plats emellertid för att land plats allierat tillsammans med Ryssland. nära en personligt träff tillsammans med sin släkting kejsarinnan Katarina II från Ryssland inom Fredrikshamn 1783 sökte Gustav beveka hon för att avstå inblandning inom en eventuellt svenskt-danskt konflikt. nära Katarinas bestämda vägran för att lämna land strandade läka planen, samt Gustav begav sig inom stället utomlands vid ett långvarig utflykt, beneath vilken han besökte företrädesvis Italien samt land i västeuropa (1783–1784).^[12] inom Paris förvärvade han kolonin Svenska S:t Barthélemy.

Från denna period såg han inom Ryssland sin främste fiende, mot massiv sektion vid bas från dess inblandning inom svenska utrikesärenden, samt väntade endast vid en gynnsamt situation för att angripa landet. Gustavs krigspolitik gav ökad hastighet åt oppositionen, likt även trängt in bland dem ofrälse stånden. Slöseriet samt lättsinnet nära hovet, den begynnande skuldsättningen utan ständernas bifall, detta avstannande reformarbetet, något som ökar i storlek eller antal godtycke nära befordringar samt ökningen från andra missbruk inom förvaltningen (pastoratshandeln) tillsammans med mera, gjorde oppositionen allt kraftigare. inom spetsen på grund av denna stod den gamle partichefen greve Axel von Fersen d.ä., samt nära 1786 års riksdag gavs missnöjet atmosfär genom avslag vid nästan varenda Gustavs propositioner. inom stället på grund av för att försöka kompromissa tillsammans oppositionen valde Gustav för att ännu ivrigare söka sin räddning ur varenda svårigheter genom en lyckosamt konflikt. Förbindelsen mellan den fanatiska delen från adelsoppositionen samt ryske ministern samt begynnande separatistiska stämplingar inom land i norden, ledda från Göran Magnus Sprengtporten, liksom inom slutet från 1786 övergick inom rysk service, ökade faran inom Gustavs läge. land syntes nästan återkastat inom frihetstidens elände. Gustav hälsade därför underrättelsen angående en rysk-turkiskt krigsutbrott vid hösten 1787 tillsammans lycka. denne fanns ifrån start besluten för att begagna tillfället, samt våren 1788 började inom djupaste hemlighet ett upprustning.

Ryska kriget 1788–1790

[redigera | redigera wikitext]

Utan säkra förbindelser tillsammans andra länder samt utan säkerhet ifrån land, likt han förgäves sökt vinna på grund av sig genom en personligt mottagning inom Köpenhamn vid senhösten 1787, lät Gustav inom slutet från juni 1788 sina trupper vandra ovan ryska gränsen utan föregående krigsförklaring, beneath förevändning från en obetydligt gränstumult arrangerat från honom egen. Gustavs strategi för att genom överrumpling bemäktiga sig Sankt Petersburg gick emellertid angående intet, då hertig Karl inom slaget nära Hogland inom juli ej lyckades krossa den ryska flottan, samt hans försök för att erövra gränsfästningen Fredrikshamn misslyckades, bland annat mot resultat från detta myteri, Anjalaförbundet, såsom inom augusti utbröt inom officerskåren.

Danmarks anfall vid land – detta således kallade Teaterkriget – nära denna period syntes råga måttet från olyckan, dock gav Gustav situation för att tillsammans heder lämna land i norden samt för att vädja mot detta svenska folkets patriotism. detta finska officersupproret, liksom ej fick tillräckligt stöd ifrån Ryssland, föll samman från sig självt inför den allmänna domen; vid hösten kunde Gustav arrestera dess främsta män samt inom månad utfärda kallelse mot Riksdagen 1789. Då adeln denna plats fortsatte sin kamp mot kungen samt sökte förhindra för att ständerna hjälpte honom inom hans finansiella trångmål lät Gustav plötsligen, inom månad 1789, arrestera riddarhusets främsta män (Axel von Fersen d.ä., Charles dem Geer, Claes dem Frietzky tillsammans flera) samt genomdrev tillsammans med dem ofrälse ståndens hjälp trots adelns protester ett färsk grundlag, Förenings- samt säkerhetsakten, vilket utvidgade kungens inflytande dock likt även jämkade ståndsskillnaderna inom land, samt ifrån samt tillsammans med för tillfället fanns dem flesta ämbeten även öppna på grund av ofrälse personer.

Kriget, likt vilat beneath vintermånaderna, uppflammade därefter vid nytt samt fortgick beneath omväxlande segrar samt nederlag beneath dem nästa numeriskt värde år. Gustav ägde egen inga fältherreegenskaper, dock tog energisk personlig sektion inom krigshändelserna samt hemförde egen några mindre segrar mot lands: slaget nära Uttismalm inom juni 1789 samt slaget nära Valkeala inom april 1790, samt mot sjöss ovan enstaka rysk skärgårdseskader inom slaget nära Fredrikshamn inom femte månaden i året 1790. Den 9 juli stod slaget nära Svensksund såsom existerar Sveriges största marina seger någonsin. Freden inom Värälä den 14 augusti 1790 gav inga landvinster dock gjorde slut vid den ryska inblandningen inom svensk politik.

Franska revolutionen samt nya krigsplaner

[redigera | redigera wikitext]

Gustav III såg ett ära inom för att bli respekterad vilket enstaka massiv krigarkung samt började genast dra upp nya krigsplaner. Personlig vänskap tillsammans med den franska kungafamiljen, fruktan till dem revolutionära idéerna samt begäret för att spela enstaka briljant roll inom Europa väckte tanken hos honom för att forma ett koalition från Europas furstar på grund av för att hejda alternativt kväva revolutionen inom land i västeuropa samt återupprätta monarkin inom land i västeuropa.

Gustav III plats enstaka svuren fiende mot revolutionen. han avskydde ej minimalt samhällsomstörtarnas hänsynslösa framfart mot den förfinade gamla tradition såsom han kär samt beundrade. han vägrade erkänna både detta nya Frankrikes flagga, trikoloren, samt detta sändebud såsom vid våren 1791 kom mot huvudstaden tillsammans fullmakt ifrån "fransmännens konung", vilket franska nationalförsamlingen numera benämnde den vilket förut titulerat sig "Frankrikes konung". Gustav förbjöd mot samt tillsammans med tidningsskrivare samt författare för att ens omnämna oroligheterna inom land i västeuropa alternativt den nya nationalförsamlingens överläggningar samt beslut.^[13]

Hans strategi fanns för att sätta inom gång en korståg mot revolutionen, samt han egen skulle leda företaget.^[13] inom spetsen till enstaka krigshär, mot vilken landet skulle bidra tillsammans 16 000 man, skulle denne beneath franska folkets glädjerop intåga likt segrare inom Paris samt återupprätta den franske kungens gamla auktoritet samt myndighet. denne lockades ej enbart från äran samt makten utan även från vy mot den franske kungens tacksamhet samt därmed nästa subsidier tillsammans mera. Hans iver underblåstes ivrigt från Katarina II, liksom han åter närmat sig efter freden. dem båda suveränerna ägde återknutit den intima brevväxling liksom blev avbruten 1784.^[14]

Med detta franska kungaparet underhöll Gustav förbindelse genom greve Axel von Fersen, Marie-Antionettes hängivne beundrare. Gustav understödde kungaparet inom deras planer vid för att flyga eller fly undan land i västeuropa samt komma tillbaka beneath skydd från den krigsmakt vilket skulle slå ned revolutionen.^[14] Gustav III vistades nära tiden på grund av Ludvig XVI:s samt Marie-Antoinettes flyktförsök, vid sommaren 1791, inom Aachen. Meningen fanns för att denne skulle sammanträffa var tillsammans med detta franska kungaparet. han omgavs inom Aachen från enstaka mängd flyktiga franska adelsmän, dem således kallade emigranterna, vilka underblåste hans avsky mot revolutionen samt smickrade honom såsom detta franska kungadömets blivande räddare.^[15] Då kom budskapet för att detta franska kungaparets flyktförsök blivit upptäckt innan dem flyende hunnit ovan gränsen, samt för att Ludvig samt Marie-Antoinette blivit återförda mot Paris, var dem sedan hölls beneath sträng bevakning. vid Gustav verkade dessa händelser inom upphöjd grad uppskakande, samt denne satte genast inom gång tillsammans arbetet vid ett motrevolution.^[16]

Hans program ledde dock ej mot något konsekvens, eftersom den ej fick tillräcklig uppmärksamhet hos dem stora makterna, samt vid personlig grabb kunde Gustav ingenting uträtta. han blev ej ens inbjuden för att artikel tillsammans med vid detta sammanträde var kejsaren från Österrike samt kungen från Preussen dryftade frågan.^[16]

Mordet vid Gustav III

[redigera | redigera wikitext]

Gustav III:s konflikt mot Ryssland samt genomförandet från Förenings- samt säkerhetsakten 1789, vilken starkt begränsade adelns privilegier samt inom praktiken gjorde kungen mot envåldshärskare, bidrog mot för att öka detta hat mot Gustav III liksom funnits vid flera håll inom adeln ända sedan statskuppen 1772. beneath vintern 1791–1792 bildades ett sammansvärjning inom adeln, vars avsikt plats för att mörda kungen samt reformera regeringssättet. inom spetsen på grund av mordplanen stod Jacob Johan Anckarström, Adolph Ribbing samt Claes Fredrik Horn, till dem konstitutionella reformplanerna bröderna Jacob samt Johan von Engeström, Carl Pontus Lilliehorn, Johan Ture Bielke samt Carl Fredrik Pechlin. Intrigen inom sin totalitet leddes tydligen från den sistnämnde. Även häradshövdingen Anders Nordell ansågs från samtiden äga legat på baksidan attentatsplanerna, då denne ofta ägde kritiserat Gustav III samt kände Anckarström väl inom egenskap från hans juridiske rådgivare. Nordell blev förfrågad från polisen dock friades inom bristande vid bevis, dock blev fråntagen sitt domarämbete.

Attentatet mot kungen skedde beneath enstaka maskeradbal vid operan inom huvudstaden den 16 mars 1792. Kungen ägde identisk natt då denne samt några från hans vänner intagit ett supé inom den sålunda kallade Kungsvåningens Drabantsal, fått en varningsbrev ifrån Carl Pontus Lilliehorn. Gustav läste igenom brevet, stoppade detta vid sig, dock beslöt för att ändå vandra ner mot balen.^[17] Efter middagen visade kungen brevet på grund av sin kompis Hans Henric von Essen vilket blev många upprörd samt bad honom för att ej vandra ner. Kungen svarade då "Skola dem ett fåtal tro, för att jag existerar rädd?". han klädde vid sig sin maskering, trekantiga huvudbonad samt den tunna venetianska sidenkappan. vid bröstet plats kungens ordensstjärnor fullt synliga. Kungen samt von Essen gick ledd inom ledd ned ifrån den kungliga logen, förbi inledande raden, samt ut vid operans scen. Snart omringades dem från svartklädda män tillsammans med vita masker. Anckarström drog fram sin en pistol samt avlossade den vid nära håll. Skottet träffade kungen inom ryggslutet.

Kungen vacklade mot, måste stödja sig vid von Essen, samt sade vid franska; "Ah! Je suis blessé, tirez-moi d'ici et arrêtez-le" ("Aj! Jag existerar sårad, ta mig härifrån samt fånga honom!"). Samtidigt började dem sammansvurna ropa "Elden existerar lös!", detta till för att producera panik på grund av för att behärska flyga eller fly undan. Baron von Essen ägde dock redan beordrat för att dörrarna skulle stängas samt varenda gäster undersökas innan dem fick lämna platsen, vilket ledde mot för att flera från dem skyldiga kunde fångas redan efter några dagar. Anckarström arresterades redan morgonen därpå, samt erkände sig ansvarig nära inledande förhöret. Trots för att listan ovan dem skyldiga kunde göras utdragen, beslöt man för att välja ut en begränsat antal skyldiga. Straffet varierade till dem inblandade, vissa fängslades vid livstid medan andra landsförvisades. Anckarström fick stå liksom syndabock inför människor, samt dömdes mot skamstraff samt dödsstraff. denne avrättades vid Galgbacken vid Hammarbyhöjden den 27 april 1792.

Gustav III:s skador ansågs mot ett start ej artikel livshotande, dock nära närmare analys visade detta sig för att pistolladdningen, vilket bestod från numeriskt värde kulor, hagel samt spik, trängt djupt in samt skadat ädlare delar från kroppen. detta plats omöjligt för att ta ut kulorna. Kungens kirurg, överdirektör Théel, lyckades "endast uttaga några små spiknubbar", i enlighet med Armfelt, vilket fanns nära kungens blad. "Under läka den plågsamma operationen", skriver Armfelt, "höll konungen mig inom handen, vilken han då samt då hårt tryckte. Några gånger förvreds hans ansikte, dock intet skrik, ingen klagan undslapp honom."^[18] Inför den annalkande döden skedde enstaka försoning mellan Gustav III samt flera från adelns främsta män. dem uppvaktade den döende kungen samt betygade sin sorg samt avsky ovan mordgärningen.^[19]

Kungen dog inom sviterna från blodförgiftning samt lunginflammation den 29 mars 1792 inom paradsängkammaren vid Stockholms slott. Hans sista mening blev Jag existerar således sömnig, samt jag önskar försöka vila mig litet grann.^[20]

Gustav III existerar begravd inom Riddarholmskyrkan inom huvudstaden.

Gustav III:s individ samt familjeförhållanden

[redigera | redigera wikitext]

Gustavs familjeförhållanden fanns olyckliga; denne uttryckte egen för att detta "blivit honom förbehållet för att uppleva sorger, till vilka den ringaste från hans undersåtar plats fritagen". tid 1766 ägde denne ingått en konvenansäktenskap tillsammans prinsessan Sofia Magdalena från land (1746–1813), dock denne fick inte någonsin någon nära förbindelse tillsammans hon.

I juli-september 1768 ägde Gustav sitt livs enda kärleksaffär, tillsammans med Charlotte ni Riez (född dem Geer), dock förhållandet tog slut då Gustav insåg för att denna plats otrogen mot honom. Brevväxlingen mellan dem båda finns bevarad inom Uppsala universitetsbibliotek. Förhållandets karaktär besitter dock senare ifrågasatts från vissa forskare.

Länge behandlade denne sin gemål tillsammans med massiv kallsinnighet, dock 1775 åstadkom förste hovstallmästarenAdolf Fredrik Munck en närmande mellan makarna, samt 1778 föddes ett tronföljare. detta spända förhållande likt alltsedan 1766 (med en vykort uppehåll 1772) rådde mellan kungen samt hans mor förvärrades nära denna period, då denna gav hastighet åt en då gängse rykte för att Munck fanns far mot detta unge, Gustav IV Adolf, såsom drottningen skulle att födas. 1782 fick kungaparet ytterligare enstaka son, vilket emellertid dog året därpå.

Barn

[redigera | redigera wikitext]

Kulturfrämjande

[redigera | redigera wikitext]

För vitterhet samt konstverk fanns Gustavs statsmakt ett gynnsam tidsperiod, samt detta uppsving vilket innan detta börjat beneath frihetstiden befordrades ivrigt från Gustav. Uppfostrad inom den franska smakriktningen samt inom allmänhet hyllande dess lagar, strävade denne emellertid efter för att uppmuntra enstaka, åtminstone mot innehållet, nationell svensk litteratur samt bildkonst. mot den bildande konsten ägde han förvärvat sig älskade ej endast vid rent teoretisk väg, utan även liksom utövande dilettant inom tecknings- samt etsningskonsten.

Som en drag mot befolkningens överdådiga tävlan inom klädlyx uppfann kungen 1778 den Nationella dräkten.^[21] Gustav III gjorde även en medvetet urval från dräkter beneath sin livstid likt han ansåg plats värda för att sparas till eftervärlden. liksom sådana räknades plagg liksom erinrade ifall viktiga händelser, både inom hans privata liv samt kulturella saga. Kungens dräkter utgjorde en anmärkningsvärt undantag inom den Kungliga klädkammaren, då dem kungliga plaggen vanligtvis införlivades tillsammans med kammaren inledningsvis efter ägarens död. Idag finns en tjugotal dräkter ifrån Gustav III sparade hos Livrustkammaren.^[22]

För en Äreminne öfver Riks Rådet samt Fält Marskalken Lennart Torstenson, den från Gustav instiftade Svenska Akademiens inledande tävlingsämne, vann Gustav 1786 denna akademis stora kostnad. Genom sina riksdagstal samt andra anföranden visade Gustav sig artikel enstaka från Sveriges yppersta politiska talare. Konung Gustaf III:s skrifter inom politiska samt vittra ämnen; tillika tillsammans dess brefvexling utgavs 1806–12 från Johan Gabriel Oxenstierna (i numeriskt värde upplagor, enstaka fransk samt ett fransk-svensk). ifall hans efterlämnade historiska skrifter, titta Gustavianska papperen. Mer än genom eget författarskap alternativt personlig konstutövning verkade Gustav till den svenska vitterheten samt konsten genom den uppmuntran samt detta ekonomiska stöd likt han skänkte deras idkare, samt genom stiftandet alternativt återupprättandet från flera institutioner, såsom Musikaliska akademien (1771), Målar- samt bildhuggarakademien (1773), Svenska Akademien (1786) samt Vitterhets- historie- samt antikvitetsakademien (1786).

År 1773 lades grunden mot Svenska Operan samt 1782 invigdes Kungliga teatern, sedermera dagens Kungliga Operan tillsammans en från världens äldsta balettkompanier, Kungliga Baletten ifrån 1773. Efter några tidigare hovteaterförsök instiftade 1782 kungen även Förbättringssällskapet på grund av svenska språket tillsammans övning för att utarbeta grunderna till talteater vid svenska språket (i stället på grund av den brukliga franskan) samt inom numeriskt värde faser 1787–1788 grundades därför den svenska nationalscenen till talteater vid svenska, Kungliga Svenska Dramatiska Teatern, sedermera dagens Kungliga Dramatiska Teatern.

Gustav III beskyddade ej bara dem svenska konstnärerna, utan inkallade även framstående utlänningar, bland andra Louis jean Desprez, Louis Masreliez, Johann Gottlieb Naumann, samt förvärvade genom förvärv (i synnerhet beneath sin italienska utflykt, 1783–84) ett mängd antika skulpturarbeten från stort konstvärde på grund av statens räkning, vilka idag ingår inom Gustav III:s antikmuseum liksom återinvigdes 1958. enstaka staty ovan Gustav III, modellerad från Johan Tobias Sergel, restes inom huvudstaden 1808.

Gustav III existerar idag ett från Sveriges maximalt välkända kungar. detta besitter skrivits flera skrivna verk angående honom samt många drama- samt dokumentärfilmer äger gjorts ifall honom vid teve. Den italienske kompositörenGiuseppe Verdi baserade 1859, beneath viss förklädnad, sin kända musikdrama Maskeradbalen vid mordet vid Gustav III.

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Det brinnande personliga teaterintresset blev ej sällan ett komplikation på grund av Gustav, både vad gäller hans anseende liksom monark samt tidsfördelningen mellan ämbetets plikter samt teaterkonsten. Kungen önskade egen leda teaterverksamheten nära såväl Drottningholms slottsteater liksom operan nära Kungliga teatern samt slottsteatern vid Gripsholms slott samt plats inom upphöjd grad verksam likt såväl dramatiker vilket aktör samt även regissör därför ofta vilket situation bjöds. Sina inledande pjäser skrev denne vid franska redan liksom unge. enstaka inledande skratt, Le jeune Seigneur, existerar daterad 1756 samt skildrar tillsammans med munter självironi hans dagligt liv vilket tioårig gosse, likt hellre agerar scen än ägnar sig åt dem studier hans guvernör söker ett fåtal honom för att koncentrera sig vid.

Därefter följde en stort antal skådespel, operalibretti samt divertissement, flera historiska skådespel, ej sällan tillsammans Johan Henric Kellgren vilket medförfattare, såsom Gustaf Adolphs ädelmod (1783), Helmfelt (1783), Gustaf Adolph samt Ebba Brahe (1783), Drottning Christina (1784), Gustaf Wasa (1786; även såsom operanGustaf Wasa tillsammans med toner från Johann Gottlieb Naumann) , dock även verk tillsammans utländska alternativt gömt personliga motiv. dem sista pjäserna ger goda inblickar inom författarens eget liv, familjeproblem samt svårigheter inom ämbetet, ifall än förtäckt. tillsammans med komedierna Den en till den andra (1788) samt Födelsedagen (1789) ville denne skildra borgerskapets livsmiljöer samt vinna deras gillande inom konflikterna tillsammans adeln. Alexis Michelowitch samt Natalia Narischkin (1789) samt den sista fullbordade pjäsen, Den svartsjuke neapolitanaren (1789), existerar personliga, utlämnande dramer ifall relationsproblem, isolering samt konflikter, tillsammans med ett stark längtan efter för att bli älskad likt människa. Oscar Levertin beskriver många från detta inom sina skrivna verk ifall kungen, hans teaterverksamhet samt hans tidsperiod.

Gustav III:s dramatik

[redigera | redigera wikitext]

Le jeune seigneur
La mort dem Henri IV
Coriolanus
Thetis samt Pelée
Birger Jarl samt Mechtild
Aeneas inom Carthago
Gustaf Adolphs ädelmod
Helmfelt
Frigga
Gustaf Adolph samt Ebba Brahe
Drottning Christina
Sune Jarl
Gustaf Wasa
Siri Brahe
Den en till den andra
Den bedragne Bachan
Alexis Michaelowitsch samt Natalia Narischkin
Födelsedagen
Den svartsjuke neapolitanaren

Bevarade dramatiska fragment inom övrigt

Ingri Folkunge samt Sverker
Fale Bure samt Siri Folkunge
Folke Algotsson samt Ingri Folkunge
Torkel Knutssons död
Nyköpings gästabud
Erik XII:s död
Engelbrekt
Christina Gyllenstjerna alternativt detta stockholmska blodbadet
Daljunkaren
Jacob dem la Gardie inom Nowgorod
Banérs död
Demogorgons dotter
Karnevalen inom Venedig
Mercure vid Parnassen
Atalibas död
Oedipe inom Colone
Alsindor samt Roger

Anfäder

[redigera | redigera wikitext]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Gustav III, inom sin kröningsdräkt, målad från Lorens Pasch d.y.
Tre bröder. Gustav III inom guldfärgad rock mot vänster tillsammans bröderna prins Fredrik Adolf samt prins Karl, sedermera monark Karl XIII.
Gustav III, inom sin kröningsdräkt, avmålad 1777 från Alexander Roslin
Gustav III:s bilägersdräkt, 1766.
Gustav III:s kröningsstövel. Livrustkammaren.
Gustav III:s staty vid Skeppsbron inom huvudstaden. Kungen existerar klädd inom skärgårdsflottansuniform efter för att äga kommit tillbaka ifrån kriget samt skänker fredensolivkvist mot Stockholms borgare. Gustav avbildas likt Apollo di Belvedere. från Johan Tobias Sergel.
Gustav III tid 1772. Porträttet (målat från Alexander Roslin) visar monarken iförd kuppmakaruniformen ifrån 1772. denne små frukter från växter Serafimerorden (blått grupp samt kraschan), Nordstjärneorden (svart band) samt Vasaorden. Den vita armbindeln blev enstaka detalj mot officersuniformen efter kuppen 1772.
Gustav III tillsammans tillsammans med Katarina II inom Fredrikshamn 1783. Kungen ägde strax innan brutit vänster ledd då denne föll från hästen beneath enstaka militärmanöver nära Parola malm, miniatyr från Cornelius Høijer.
Gustav III iförd arméns flottasuniform m/1779. Kungen små frukter från växter vid bilden Serafimerordens axelband samt dess kraschan, han små frukter från växter runt halsen Svärdsorden samt dess kraschan vid bröstet. beneath Svärdsorden skymtar även Stora Svensksundsmedaljen.
Gustaf III åm mårgonen då han kommer inom mitt atelier, illustration från Tobias Sergel
Carl August Ehrensvärds nidbild från Gustav III:s inledande samlag tillsammans med sin fru. ifrån vänster Sofia Magdalena, Gustav III samt Adolf Fredrik Munck.
Porträtt från Gustav III, iklädd den Lilla Serafimerdräkten, 1780-talet.
Gustav III iförd Svea Livgardes uniform m/1779, från Lorens Pasch den yngre.
Gustav III avporträtterad inom Nationella dräkten från Niklas Lafrensen.
Gustav III, framför enstaka byst från Gustav II Adolf, iklädd den Nationella dräkten, vid ett konstverk från Per Krafft den äldre.
Gustav III:s ceremonidräkt.
Gustav III:s stövletter, tillhör hans ceremonidräkt.
Meissenservis tillsammans Gustav III:s foto, tillverkad 1772–1774.
Stolen inom vilken Gustav III efter skottet vid operan skall äga blivit utburen inom. Man förmå ännu titta ett fläck av blod vid ryggstödet.