Hur skär man en diamant
Diamant
Diamant (grekiska αδάμας adamas, oövervinnerlig) existerar enstaka allotrop från grundämnet kol. mot skillnad ifrån grafit samt fulleren (som även består från kol) existerar den många hård. Diamant existerar ett ädelsten samt tackar vare sin hårdhet använd inom industrin vilket skär- samt slipmedel. Oslipade diamanter kallas rådiamanter. Inom industrin används syntetiska diamanter inom stället till naturliga.
Fysiska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Ett ämnes hårdhet mäts ofta inom Mohs hårdhetsskala, såsom existerar baserad vid tio naturligt förekommande mineraler. på denna plats definieras mineralet talk mot för att äga värdet 1 samt diamant såsom detta hårdaste tillsammans värdet 10.
Diamant existerar den hårdaste mineralen liksom förekommer inom naturen, inom solens tid är kapabel man industriellt tillverka några erhålla ämne likt existerar tuffare. en sådant tema existerar kol-60-molekyler, liksom beneath extrema tryck- samt temperaturförhållanden är kapabel forma ämnet ACNR (Aggreted Carbon NanoRods), såsom existerar 11 % svårare för att pressa ihop än diamant. detta finns emellertid andra ämne likt även existerar strängare än diamant dock ej baserade vid kol. en modell existerar rheniumdiborid. Den stabila formen från kol nära dem tryck likt råder vid jordens yta existerar grafit. Diamant, likt bildas inom jordens övre mantel samt snabbt transporterats tillsammans med vulkaniska magmor mot jordens yta, bibehåller dock sin kristallstruktur genom för att den låga temperaturen nära jordytan förhindrar för att atomstrukturen förändras mot grafit. Sålunda existerar diamant vad man kallar metastabil. mot skillnad ifrån andra ädelstenar existerar den dock ej något som tål hög värme utan att skadas, samt nära 700 °C börjar den angripas från syret inom luften samt omvandlas mot koldioxid. Därför förmå diamanter försvinna spårlöst efter bränder.
Diamant existerar god värmeledare samt elektriskt isolerande. en undantag existerar den azurblå varianten, såsom existerar halvledare. Diamant besitter en många högt brytningsindex, vilket ger detta speciella glittrande utseendet.
Densiteten existerar 3,15-3,53 g/cm³ tillsammans med en värde vid 3,52 g/cm³ till extremt rena diamanter. Brottsegheten äger beräknats mot 3,4 MNm-3/2 [1] vilket existerar högt till ädelstenar dock lågt på grund av konstruktionsmaterial. vid bas från kristallstrukturen existerar diamanterna sprödare inom vissa riktningar samt segare inom andra. Detta äger massiv innebörd, då man bör att fatta beslut eller bestämma något hur man bör klyva enstaka massiv rådiamant till vidare bearbetning.
Kristallstrukturen existerar sålunda kraftfull för att bara kväve-, bor- samt väteatomer existerar små nog för att ta sig in inom strukturen samt orsaka färgskiftningar. Kväve existerar den vanligaste föroreningen samt ger upphov mot enstaka citrongul, brun alternativt rosa nyans. Bor orsakar gråblå nyanser samt väte röda, olivfärgade, blå samt violetta färgnyanser. Gammastrålning är kapabel ge gröna nyanser, samt plastisk deformation ger rosa samt röda nyanser.
Bildande
[redigera | redigera wikitext]Diamanter bildas beneath högt tryck samt upphöjd temperatur inom jordens övre mantel vid 150–200 kilometers djup. detta finns huvudsakligen numeriskt värde typer från diamanter såsom bildas genom metasomatiska processer inom bergarterna peridotit samt eklogit. Peridotitiska diamanter bildades på grund av cirka 3,5 miljarder kalenderår sedan samt eklogitiska äger bildats inom olika generationer såsom existerar mellan 900 miljoner samt 2,9 miljarder kalenderår gamla. Diamanterna förvaras inom jordens övre mantel inom upp mot flera miljarder kalenderår innan dem transporteras mot jordens yta tillsammans vulkaniska magmor, vanligtvis kimberlit-magma. enstaka "perfekt" diamant liksom bildats långsamt består från rent kol, existerar färglös, besitter oktaedrisk struktur samt existerar många hård. detta vilket äger hänt existerar för att kolatomen äger bundit sig mot fyra andra kolatomer inom struktur från enstaka tetraeder runt sig. Kolatomerna hålls ihop tillsammans med hjälp från många starka bindningar. Diamantens andra grundform existerar kubisk samt bildas snabbare än oktaedriska diamanter. Sålunda existerar kubiska diamanter ofta mer oregelbundna samt besitter mer mineral- samt vätskeinkluderingar vilket drar ner dess värde. Atomära föroreningar från olika stöt ger diamanter tillsammans olika färger, sålunda kallade "fancies".
Diamanter är kapabel även skapas naturligt nära meteoritnedslag. detta plötsliga tryck samt den snabba temperaturhöjningen såsom uppstår nära en nedslag kunna artikel tillräckligt till för att producera mikrodiamanter samt kunna användas liksom enstaka markör vid för att en nedslag besitter ägt plats.
Konstgjorda diamanter
[redigera | redigera wikitext]Metoden för att tillverka konstgjorda diamanter uppfanns inom månad 1953 till svenskt industriföretag från Erik Lundblad samt hans medhjälpare. dem konstgjorda diamanterna kunde framställas tillsammans hjälp från högtrycksmaskiner utvecklade vid svenskt industriföretag inspirerade från Baltzar von Platens modell. dem sålunda kallade syntetiska diamanterna, liksom främst används inom industrin, blir ofta ej lika stora vilket dem naturligt bildade samt äger oftast enstaka gulaktig färg alternativt skiftar inom grönt. Dock äger detta vid senare tidsperiod utvecklats metoder till för att framställa större färglösa diamanter vilket endast kunna skiljas ifrån naturliga diamanter tillsammans med hjälp från många sofistikerade analystekniker.[2][3][4]
Exempel vid diamantimitationer:
Metoden tillsammans kombination från högt tryck samt upphöjd temperatur anges ofta tillsammans akronymenHPHT. inom litteraturen förmå man ibland titta HTHP på grund av identisk sak. HPHT existerar dock vanligast.
Ett annat sätt för att tillverka diamant existerar genom processenkemisk förångningsdeposition, CVD (Chemical Vapor Deposition). ett kolhaltig gas beneath lågt tryck joniseras elektriskt från spänning samt dras från elektriska krafter mot enstaka diamantskiva, liksom därvid efter grabb blir allt grövre. Därefter förmå plattan slipas mot önskad struktur. 2015 ägde tillsammans denna teknik tillverkats enstaka diamant vid läka 3,09 carat (0,618 g). Klassificeringsinstitutet HRD gav den betyget VS2 (se del Renhet nedan), vilket existerar nära nog perfekt, dock man kunde konstatera för att den plats syntetisk,[5] vilket sänker detta ekonomiska värdet betydligt. Icke desto mindre existerar den, liksom nära den tidpunkten plats världens största syntetiska diamant, långt ifrån värdelös.
Laserborrade diamanter
[redigera | redigera wikitext]Laserborrade diamanter existerar vanligt förekommande inom bland annat USA, dock inom land besitter branschen enstaka helt ytterligare samt tillsammans betydligt mer restriktiv ögonkontakt vid denna teknik för att manipulera diamanter. dem diamanter likt denna teknik ofta används vid existerar diamanter tillsammans större tydliga inneslutningar var man tillsammans hjälp från laserborrning är kapabel borra försvunnen dessa samt sedan fyllning igen hålrummet tillsammans med ett fyllning såsom besitter identisk ljusbrytningindex (2,42) såsom diamanten. Dessa stenar existerar dock förrädiska då mot modell enstaka fingerprydnad liksom hettas upp nära storleksändring kunna leda mot för att stenen spricker. inom landet förekommer denna salg från stenar ej ovan platta dock fara kunna dock finnas vid andrahandsmarknaden från stenar likt importerats ifrån fri import utan ursprung. detta vilket inom USA kallas på grund av "treated diamonds" existerar vanligt förekommande dock accepteras ej inom landet utan enstaka sådan berg klassificeras ej i enlighet med GIA-regler.
Användningsområden
[redigera | redigera wikitext]Diamanter existerar maximalt kända likt ädelstenar dock används även inom skärverktyg till kopp samt inom borrindustrin vilket borrspetsar.
Ett annat region existerar slipskivor, såsom ytterst besitter försetts tillsammans en grupp från mässing tillsammans med ingjutet "diamantgrus". Maskiner tillsammans med sådana slipskivor används från bl a optiker på grund av kantslipning från ögonglas nära tillpassning inom glasögonbågar från varierande struktur.
Kvalitetsklassning
[redigera | redigera wikitext]Inom diamantbranschen kvalitetsgraderas samt värderas diamanter efter fyra olika attribut, diamantens 4C:
- Color (färg)
- Clarity (renhet)
- Cut (slipning)
- Carat (vikt)
De maximalt kända klassningssällskapen är:
Färg
[redigera | redigera wikitext]Färgen bör artikel helt genomskinlig, ofärgad (kallas gemenligen vit), helst tillsammans med skiftning inom blått (blåvit), vilket existerar den finaste kvaliteten). Gul- samt brunaktiga skiftningar nedsätter värdet. Man brukar klassificera egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser inom ett skal ifrån D mot Z. Klasserna A mot C användes tidigare mot illa definierade struktur. på grund av för att undvika missförstånd omdefinieras ej dessa klasser, utan överges numera helt. inom äldre litteratur är kapabel man förstås ännu hitta dem, dock man måste existera vid sin vakt nära tolkningen.
Wesselton existerar enstaka traditionell objekt till kvalitetsindelning från färglösa, helt klara, genomskinliga diamanter. Benämningen kommer från staden Wesselton inom Sydafrika, var enstaka diamantgruva finns. Den helt renaste kvaliteten kallas Top Wesselton, därnäst Wesselton. detta liksom kommer sen kallas ej längre färglösa. Nyare graderingar besitter enstaka finare indelning, såsom framgår från detta nästa.
Det finns diamanter såsom skiftar inom olika färger. Färgerna kommer från för att spår från vissa grundämnen ingår inom diamanten. Helt homogent nyanserade diamanter existerar många sällsynta inom naturen, storleksordningen 1 vid 10 000 ofärgade, oavsett storleken. varenda kulör är kapabel knytas mot enstaka viss fyndort. detta hänger samman tillsammans med stöt från bergarter vid fyndorten.
Det finns tekniska möjligheter för att inom efterhand bibringa enstaka ifrån start ofärgad diamant ett viss ton. då sådant fusk upptäcks blir prisfallet stort. Naturfärgade diamanter kallas fancy-diamanter (fantastiska, extrafina). dem existerar många sällsynta, hittas möjligen 1 vid 10 000 vanliga, ofärgade diamanter. Priset blir även därefter. ifall däremot nyanserade partier finns likt inneslutningar (klumpvis) inom ett inom övrigt ofärgad diamant anses detta såsom enstaka defekt. Redan små inneslutningar äger massiv effekt vid priset.
| Spårämne | Resultat |
|---|---|
| Bor | Gråblå |
| Järn | Brun, mörk |
| Kväve | Gult, brun, rosa |
| Väte | Röd, olivgrön, azurblå, violett |
Man existerar ej riktigt trygg vid vad liksom utför diamanter röda. detta verkar ej bara bero vid för att något mikroelement finns homogent inom diamanten, dock man lutar mot för att detta även förmå bero vid defekter inom kristallstrukturen.
Så kallade svarta diamanter, vilket kallas carbonado, existerar egentligen ej homogent nyanserade, utan existerar inom stället fulla från mängder svarta föroreningar (polykristallina), likt ger detta läka en mörk utseende.
Gemological Institute of Americas (GIA) färggraderingsskala [6]
| GIA-kod | Traditionell beteckning | |
|---|---|---|
| D-E | River (R) | Mycket sällsynt vit. Den högsta färgkvalitet som finns vid diamanter |
| F-G | Top Wesselton (TW) | Sällsynt ljus |
| H | Wesselton (W) | Vit |
| I (Com) | Top Crystal (TCr) | Mycket enkel dämpad ljus. |
| J (Com) | Crystal (Cr) | Lätt nyanserad ljus |
| K (Com)-L | Top Cape (TCa) | Tonad ljus |
| M-N | Cape (Ca) | Lätt gulaktig |
| O-R | Light Yellow (LY) | Lätt gult |
| S-Z | Yellow (Y) | Gult |
Den relativa sällsyntheten från olika naturfärger kunna rangordnas inom nästa serie:
- Gul (minst ovanlig), brun, färglös ("vit"), azurblå, smaragdgrön, mörk, skär, apelsinfärg, purpur, skarlakansröd (mest sällsynt)
Renhet
[redigera | redigera wikitext]Sedan ett kunnig diamantgraderare analyserat provföremålet tillsammans enstaka lupp tillsammans med 10× förstoring klassas renheten i enlighet med nästa.
| Klass | Svenska | Kommentar | |
|---|---|---|---|
| LC | (Loup clean) | Luppren | |
| 2 underklasser: | |||
| FL (Flawless) | Felfri | ||
| IF (Internaly flawless) | Ingenting inneslutet är kapabel upptäckas | Yttre repor kunna finnas | |
| VVS | (Very, very small inclusions) | Ytterst små inneslutningar | Nästan omöjligt för att upptäcka tillsammans med 10× förstoring |
| 2 underklasser: | |||
| VVS1 | Förenklat skrivsätt VVS1 | ||
| VVS2 (ej fullt sålunda god likt VVS1) | VVS2 | ||
| VS | (Very small inclusions) | Mycket små inneslutningar | Även ett van bedömare besitter svårt upptäcka brister |
| 2 underklasser: | |||
| VS1 | VS1 | ||
| VS2 | VS2 | ||
| SI | (Small inclusions) | Åtskilliga små inneslutningar | Lättupptäckt |
| 2 underklasser: | |||
| SI1 | SI1 | ||
| SI2 | SI2 | ||
| I | (Imperfect) | Sekunda | |
| 3 underklasser: | |||
| I1 | Inneslutningar syns tydligt, men ljusbrytningen påverkas ej | I1 | |
| I2 | Inneslutningar syns klart redan utan lupp, ljusbrytningen påverkas enstaka aning | I2 | |
| I3 | Flera stora, alternativt flera små inneslut- ningar, ljusbrytningen påtagligt försämrad | I3 | |
Utan lupp kunna allt mellan VS1 samt SI2 synas ungefär lika. I-klasserna kallas ibland piqué (stött):, P1, P2, P3. Indelning inom underklasser tillämpas till provföremål större än 0,5 carat.
Som orenheter alternativt felaktigheter avser man inneslutningar, sprickor, blåsor tillsammans med mera liksom förmå minska värdet högst betydligt. Även helt små klassklyftor mellan numeriskt värde jämförbara diamanter är kapabel ge stora utslag vid priset.
Slipning
[redigera | redigera wikitext]Slipning från diamanten utför man på grund av för att fånga samt tänka ljuset vid en tilltalande sätt samt ge ädelstenen dess glittrande utseende. enstaka fasettslipad diamant kallas skarpt.
Det existerar många viktigt för att erhålla riktig proportioner nära briljantslipning. då diamanten äger riktig vinkel nära briljantslipning reflekteras ljuset ut igen via taffeln (bordsfasetten vilket existerar den plana översidan). angående man slipar stenen till djup alternativt på grund av platt återreflekteras ej detta infallande ljuset utan läcker ut via underdelen från stenen.
De viktigaste slipformerna är:
- Fullslipad skarpt, tillsammans taffel, 33 fasetter vid toppen samt 24 vid undersidan.
- 8-kantslipad skarpt, tillsammans med taffel, 8 fasetter vid toppen samt 8 vid undersidan.
- Rosensten tillsammans med fasetter ovan kurera toppen (vanligen 24 stycken) samt program undersida.
- Carré- samt baguettslipning, d.v.s. kvadratiska alternativt rektangulära briljanter tillsammans långsmala fasetter längs kanterna; även tillsammans med brutna hörn (smaragdslipning).
I USA, Ryssland samt övriga Europa äger dessa områden sina gammal proportioner vid briljanter. Israel-briljanter förmå dock äga något avvikande proportioner.
Kvaliteten vid slipningen ges bedömning i enlighet med nästa 5 klasser:[6]
| Excellent, ideal | Utomordentlig, bästa tänkbara. erhålla alternativt obetydliga märken |
|---|---|
| Very good | Mycket god skärpa eller glans, erhålla yttre märken |
| Good | Medelgod skärpa eller glans, några stora yttre märken |
| Fair | Passabel. Minskad skärpa eller glans, flera större, alternativt flera små yttre märken |
| Poor | Dålig. skärpa eller glans betydligt minskad, stora yttre märken |
Om enstaka enstaka skada ligger nära enstaka kant vid ett skarpt, förmå den ibland döljas beneath enstaka fattningsklo inom en prydnad.
Vikt
[redigera | redigera wikitext]Vikten vid enstaka diamant nämns inom carat. 1 carat existerar 200 milligram; den kunna delas inom 100 point. 1 point existerar alltså = 2 mg.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Diamanter utvanns såvitt existerar känt på grund av inledande gången inom Indien till ovan 4 000 tid sedan. detta fanns dock inledningsvis 1456, då Louis dem Berqueur upptäckte hur diamanter kunde slipas, likt intresset vaknade till denna berg. Fram mot 1700-talet fanns detta inom princip bara inom Indien diamanter utvanns, närmare bestämt inom gruvorna inom Golconda. 1726 gjordes sedan fynd från diamanter inom Brasilien.
Den moderna diamantindustrin samt diamantslipningsindustrin föddes genom fynden från diamanter inom Hopetown, söder ifall Kimberley inom Sydafrika1867. en från företagen ifrån diamantruschen inom Sydafrika, dem Beers, existerar idag detta ledande företaget vid marknaden, tillsammans med ett ställning således kraftfull för att man vid personlig grabb förmå påverka priset vid rådiamanter, vilket besitter skett genom Londonsyndikatet alternativt senare huvud Selling Organisation (CSO). Större omfattning äger bearbetningsindustrin/diamantslipningsindustrin bland annat inom Nederländerna, USA, Israel samt Indien.
Två tredjedelar från samtliga diamanter inom världen kommer ifrån gruvor inom Afrika, oftast ifrån Angola, Botswana, Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa, Namibia, Sierra Leone samt Sydafrika. vid senare period äger diamanter från god standard hittats inom Kanada, Ryssland Sibirien samt även inom Australien Argyle (1970) finns detta diamanter. Man besitter även hittat diamanter inom små mängder inom landet, mot modell vid Alnön samt inom landskap.
Beryktade diamanter
[redigera | redigera wikitext]Priser
[redigera | redigera wikitext]I november 2013 såldes diamanten Pink Star till 83,2 miljoner dollar, ovan 540 miljoner kronor, vid ett auktion inom Genève. detta fullfölja den mot världens hittills dyraste diamant. detta tidigare rekordet innehades från ett ytterligare rosa diamant vilket såldes till 320 miljoner kronor 2010.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Diamantring
Till vänster renhet VS1, mot motsats till vänster SI2
2,80 carat, 4×4×4 mm a)
18,7 carat, 16×15×15 mm b)
Små diamanter 2, 3 samt 4 point
Tillsammans 5,36 carat, värt cirka 50 000 kr (2016)3 carat, 9×8×8 mm
4,27 carat, 9×9×8 mm
Sammanlagt 275 carat c)
Diamantsmycken d)
Darya-e-Noor,
Ljusets älv, ljusflödet k)Gyllene ögat, 43 carat e)
Tiffany, 128,54 carat f)
Replik från Nassak g)
Replik från Söderns stjärna h)
Replik från Gröna Dresden h)
Replik från Mogul den store h)
Replik från Afrikas stora stjärna, 108,93 carat i)
Replik från Koh-e-Noor, 108,93 carat h)
Diamanter uppvisar helt andra färger då dem blir belysta från ultraviolett ljus
–––––––––––––––
a) 5 sammanväxta diamantkristaller ifrån Kongo-Kinshasa. numeriskt värde existerar golvtextil kuber, likt tränger in inom varandra inom numeriskt värde gula nyanser; den stora kristallen liksom skimrar inom gult existerar enstaka kubisk oktaheder, samt dem sista numeriskt värde skinande nejlikbruna ser ut likt stympade oktaedrar.
b) Proveniens. Denna berg existerar enstaka från dem ett fåtal vilket man äger kunnat datera samt spåra mot fyndorten, Kimberleygruvan. Nästan helt säkert existerar den ifrån tidigt 1800-tal, alternativt var omkring. Den tillfördes Smithsonian-samlingen före inledande världskriget samt såldes mot Walt Lidstrom vid 1960-talet. Stenen pausade inom familjens session från s.k. tumnagel- samt tånageldiamanter — liknelsen syftar vid storleken — ända mot långt efter Lidstroms död. Den såldes senare mot Bill Pinch, såsom insåg dess vetenskapliga samt historiska värde, då denne tillägnade den sig, ty stenen fanns försedd tillsammans originaletikett jämte inspelade eller skrivna bevis, såsom visade för att den kom just ifrån själva Kimberley-gruvan samt ej ifrån någon från Kimberley-bolagets flera andra, senare tillkomna gruvor.
c) Napoleon inom gav detta diamanthalsband mot kejsarinnan Marie Louise till för att fira födelsen från den son, såsom sedermera blev "kungen från Rom'"
d) Drottning Silvia nära bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria samt Daniel Wrestling 2010. flera diamanter samt andra ädla stenar inom dem svenska kronjuvelerna. ovan motsats till vänster axel (heraldiskt sinister) detta ljusblå Serafimerordensbandet.
e) I USA tagen inom beslag ifrån ett penningbedragare. Förverkad mot staten samt såld vid exekutiv auktion 2007 tillsammans med utropspriset USD 900 000
f) Från Kimberley-gruvan 1878. Ursprungligen 287,42 carat, nerslipad mot 128,54 carat tillsammans 82 fasetter
g) Finns inom Museum Reich der Kristalle inom München. Originalet äger dock fler fasetter, samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser existerar ej lika intensivt azurblå, likt inom kopian
h) Finns inom Museum Reich der Kristalle inom München
j) ifrån den styckade Cullinandiamanten, liksom ifrån start plats 530,2 carat. Kopian finns inom Museum Reich der Kristalle inom München. Originalet ingår bland dem brittiska kronjuvelerna.
k)Tillhör dem iranskariksregalierna. Förvaras inom Teheran
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lundblad, Erik G. (1989). ”Diamanter: utvecklingen nära svenskt industriföretag 1953-1965”. Dædalus (Stockholm) 1989/90(58),: sid. 118-137 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528. Libris2834567
- Lundblad, Erik G. (1988). ”Om konsten för att utföra diamanter”. Dædalus (Stockholm) 1988(57),: sid. 60-76 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528. Libris2834210