Redogör för grundtankarna i de behavioristiska teorierna

Teorier på baksidan beteendepsykologi samt inlärningspsykologi.

Behaviorismen existerar enstaka psykologisk inriktning vilket uppstod inom start från 1900-talet lanserad från amerikanen John B. Watson, dock vilket blivit allra maximalt förknippad tillsammans med B. F. Skinner. detta existerar en mentalt perspektiv såsom gäller studiet från detta yttre beteendet var miljön samt ej arvet sätts inom fokus. Inom psykiatrin tillämpas dess teorier inom struktur från beteendeterapi alternativt beteendeanalys.

Miljön avgör individens attribut samt beteende

Enligt en behavioristiskt synsätt existerar människan ifrån start ej predestinerad från biologiska faktorer inom någon högre grad (somliga behaviorister inom den radikala inriktningen tillbakavisar helt detta biologiska inflytandet), utan kommer förlänas attribut genom sina erfarenheter samt inflytande ifrån omgivningen.

då detta gäller vilket såsom styr beteenden ur en inlärningsperspektiv finns inom grunden ett erfarenhetsbaserad delning:

• Belöningar. Positiva erfarenheter kommer leda mot för att oss upprepar handlingen  
• Bestraffningar. Negativa erfarenheter kommer leda mot för att oss låter bli för att upprepa handlingen.

Dessa utgör delar inom vad såsom kallas belöningssystemet.

flera behaviorister existerar därför ej intresserade från personligheten då detta gäller beteendet. dem anser för att den yttre miljön utgör orsakerna mot beteendens upphov. Beteendet ses utifrån detta perspektiv såsom respons vid stimulus, var stimulis existerar miljöpåverkan.

mot skillnad ifrån mot modell psykoanalysen existerar behaviorismens förutsägelser betydligt mer lämpade på grund av för att testas genom experiment. en experiment liksom bedrivits inom massiv skal samt rönt stort nyfikenhet existerar teorin ifall lärande genom betingning. Genom för att utsätta den vilket deltar inom experimentet på grund av yttre miljöpåverkan besitter detta kunnat fastställas för att endast miljön inom sig alternativt stimulering, alternativt både samt, kunnat ändra vid vanor hos den likt deltagit inom experimentet.

en sådant experiment utfördes tillsammans med ett pojke liksom ej tidigare uppvisat någon fruktan på grund av möss, dock däremot på grund av starka ljud. Genom för att tilldela möss associationer, inom detta fall starka ljud, uppvisade pojken småningom fruktan på grund av möss. Detta existerar en modell vid lärande genom betingning inom vilken rädslan blir betingad respons vid musen. ett evolutionärbiologisk förklaring mot denna reaktion existerar för att människan många väl kunde äga nytta från för att uppleva fruktan genom associationer, mot modell tät tropisk skog (association) – jagare (fara).

John B. Watson, Ivan Pavlov samt B.F. Skinner

En från dem inledande för att betona miljöns effekt vid beteendet fanns John B. Watson likt beneath 1910-talet såg mot för att behaviorismen fick genomslag inom USA. på grund av honom styrdes ej beteende från behov, känslor samt reflektioner utan plats inom stället responsen vid upplevelse ifrån den yttre miljön.

Samtidigt såsom Watsons teorier spred sig ifrån USA verkade inom Ryssland enstaka mentalvårdare nära namn Ivan Pavlov. Hans huvudsakliga bidrag mot behavioristisk psykologi existerar klassisk betingning, i enlighet med vilken lärande sker genom för att en stimuli utlöser ett reflex inom form eller gestalt från lust- alternativt obehagskänslor. inom en experiment tillsammans med hundar visade Pavlov för att saliv bildades då föda sattes fram var saliv fanns ett obetingad respons vid föda vilket plats en obetingat stimulis. enstaka obetingad process innebär för att den sker naturligt utan lärande. Klassisk, alternativt respondent, betingning, innebär för att inlärningen sker genom enstaka association.

Genom för att ange ett meddelande inom samband tillsammans med för att maten ställdes fram kunde detta sammankopplas tillsammans med maten. vad Pavlov kunde visa fanns för att detta efter en tag räckte tillsammans för att ange signalen till för att salivutsöndring skulle ske hos hundarna, ett betingad reflex ägde uppstått. ett betingad reaktion innebär för att den sker genom för att äga blivit inlärd via associationer.

Den mentalvårdare likt allra främst förknippas tillsammans behaviorismen existerar B.F. Skinner såsom fanns verksam beneath mitten från 1900-talet. Hans huvudsakliga tes plats för att beteenden förmå förstärkas genom för att dem får positiva konsekvenser samt inom förlängningen kunna mänskligt beteende därför kontrolleras.

Operant betingning existerar enstaka sektion från Skinners teori ifall lärande samt beskriver en beteende vilket blivit inlärt via konsekvenser. inom stället på grund av för att reaktionen utlösas från en stimuli utvecklas operant betingning genom för att oss lär oss ifrån konsekvenser beteenden leder mot. då en beteende leder mot önskad respons sker enstaka positiv förstärkning tillsammans med den resultat för att sannolikheten på grund av för att oss bör upprepa beteendet ökar. Tvärtom gäller för att beteenden liksom får ett negativ resultat medför ett negativ förstärkning samt tenderar avhålla personen ifrån beteendet.

Skinner skulle ett fåtal en enormt effekt vid psykologin beneath utdragen tidsperiod, dock enstaka bit in vid 1960-talet skulle hans teorier tappa inom mark, då dem började ses vilket alltför ensidiga inom takt tillsammans för att bilden från detta mänskliga beteendets orsakssammanhang vidgades.

Kognitiv behaviorism

Det besitter gjorts försök för att sammanlänka behaviorismen samt kognitivismen. Denna tillväxt började märkas vid 1970-talet samt ett från dem tongivande psykologerna plats kanadensaren Albert Bandura.

I stället till för att vårt beteende blott existerar responser vid yttre stimuli menade Bandura för att även kognitiva processer ingår inom beteendet. Förutom miljön borde inverkan ifrån vilket oss samlat inom vårt minne vägas in samt för att detta inom sin tur kunna utföra vårt beteende mer aktivt. Detta dels genom för att oss själva tillåts påverka vår lärande tillsammans vårt tänkande, dels för att genom observationer från andras beteende kunna lära oss saker ifall vår omgivning.

Om man agerar efter en invant mönster beror vid sådant likt angående lön samt vällust skapats genom beteendet samt ta efter andras beteende ifall dessa upplevs positiva, vilka då bildar mönster på grund av personen. Vidare menar Bandura för att oss förmå bearbeta den stimuli oss mottar samt vid således sätt inom viss mån granska vårt beteende. Inre förstärkningar liksom kommer från för att oss mottar vällust inför vissa handlanden inom situationer kunna leda mot för att inre förstärkningar kunna överskugga yttre stimuli.

Sammanfogningen från perspektiven äger beneath 2000-talet lett mot terapiformer liksom kognitiv beteendeterapi samt dialektiska beteendeterapi.

Källor

• Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
• Egidius, Henry (2001), Tio teman inom psykologins historia

Artikel publicerad: 2015.10.10
Författare: Psykologisktvetande.se