Är intresse för jordiska ting

Ateismen samt humanismen existerar på grund av nutidens människor ej bara filosofiska struktur alternativt världs- samt livsåskådningar. detta existerar fråga ifall sammansatta samt mångtydiga samlingar från ideer tillsammans med enstaka gemensam nämnare inom detta sätt dem besitter för att utmana kristendomen samt utföra krav vid för att ersätta tro inom enstaka efterkristen tidsålder.

Ända sedan artonhundratalet – vilket talesmän är kapabel nämnas Friedrich Nietzsche samt jean Paul Sartre – äger man talat ifall Guds död. Kristendomen äger utmanats från ett känslomässig ateism. Anfallen mot kristendomen äger inom sina formulering varit oklara samt äger dessutom ofta feltolkats. vilket modell kunna nämnas Nietzsches båda arbeten ”Antikrist” samt ”Så talade Zarathustra” inom vilka kristendomen utmanas samt staven bryts ovan varenda form eller gestalt från tro. Emellertid upplevde Nietzsche egen sitt antireligiösa skriftställeri såsom tveksamt. Några ställen ur ”Prins Fågelfri” (aforism nr 125) visar denna villrådighet: ”Vi besitter dödat Gud, ni samt jag! oss existerar varenda hans banemän! dock hur äger oss lyckats? vid vilket sätt äger oss gjort jorden lös ifrån Guds sol? Vart små frukter från växter detta hän samt vart existerar oss själva vid väg? . . . Irrar oss omkring genom en oändligt ingenting? existerar detta tomhetens luftström såsom blåser mot oss? existerar detta ej många kallare nu? Går oss mot än mörkare nätter? Hur skall oss trösta oss, oss mördare samt oss ogärningsmän, vilket existerar än ondskefullare än vanliga mördare. detta heligaste samt mäktigaste, såsom äger funnits inom denna planet, äger oss låtit förblöda samt stuckit kniven i.”

Dessa Nietzsches mening förefaller för att vagt anspela vid högsta Schelers uttalande angående för att tro ”är den emotion såsom existerar djupast rotad inom detta mänskliga psyket”. tillsammans med viss rörelse läser oss – likaså inom ”Prins Fågelfri” (aforism nr 285) – ”Aldrig mer skall ni erhålla bedja, dyrka alternativt förtrösta inom enstaka tillit utan gräns. ni berövar dig chansen för att stanna inför ett yttersta sanning, godhet alternativt kraft samt ger avkall vid tvånget för att tukta dina funderingar. ni får ej längre någon skyddsängel samt ej någon kompis vilket besöker dig inom din stora ensamhet . . . Renlevnadsman, existerar detta till detta likt ni önskar avsvärja dig tron? Vem skall ge dig kraft därtill? ingen äger någonsin haft ett sådan styrka.”

Guds död

Uttrycket ”Guds död” äger fortlevt in inom nutiden samt besitter vid 1970-talet använts likt slagord. detta sägs för att mänskligheten för tillfället besitter nått en andligt utvecklingsstadium nära vilket enstaka allmän övertygelse sprider sig angående för att en något som ökar i storlek eller antal antal människor förlorar tron vid Gud samt för att religionens påverkan vid samhället fast reducerar. Inom varenda områden – både privat samt offentligt, såväl vilket gäller detta praktiska existensen likt inom tankelivet – drar man den yttersta konsekvensen från åsikten för att Gud ej skulle existera.

Även ifall oss inom detta kontext främst tänker vid förhållandena inom västvärlden sålunda finns detta skäl för att även innnesluta dem kommuniststyrda länderna inom vår granskning från utvecklingen. Muren mellan öst samt väst hindrar ej en ömsesidigt utbyte från ideer. Ateism samt humanism förkunnas likt detta kommunistiska samhällets officiella lära, låt artikel för att den kommunistiska varianten företer nyansskillnader jämfört tillsammans västliga motsvarigheter. inom dem kommunistiska länderna åtnjuter ateismen samhällets stöd samt förefaller nära en inledande ögonkast för att artikel kristendomens segrande motståndare. Å andra sidan äger ateismen just inom dessa länder tappat bort eller missat enstaka god sektion från sin trovärdighet. oss skall ge några modell vid detta. Den ryska illegala litteraturen – ”samisdat” tillsammans med enstaka även inom västvärlden spridd specialiserad begrepp – berättar ofta ifall den religiösa litteraturens uppsving beneath senare tid. Teologi samt bönböcker blir betald tillsammans höga kostnader vid svarta börsen. inom den tjeckiske författaren Gardavskys volym ”Gud existerar ej alldeles död” redovisas enstaka kristendomskritik vari bibelns skrivna verk samt den kristna tanken fram mot västerlandets stora tänkare såsom Augustinus, Thomas från Aquino samt Pascal nagelfares. Bokens sista avsnitt, vilket handlar angående livets fras, ifall kärleken samt angående hoppet såsom livskraft, utmynnar inom följande: ”Trots allt tror oss ej vid Gud eftersom ett sådan tro existerar orimlig.” Denna fras utgör enstaka beskrivning från all boken. Man är kapabel yttra något liknande ifall filosofen Machovec ifrån tjeckiens huvudstad. Dennes dialog tillsammans med kristendomen visar enstaka synnerligen upphöjd uppskattning från detta kristna livets värden.

Ateismens historia

Ateismens samt humanismens kamp från kristendomen ter sig olika inom västländerna samt öststaterna. inom väst existerar ungdomen ointresserad från Gud beneath detta för att intresset på grund av tro växer hos dem unga inom dem officiellt ateistiska östländerna. inom Asien samt Afrika finns detta ej någon ateistisk strömning likt vid något sätt förmå jämföras tillsammans med den västerländska. inom detta kontext lämnar oss problemet tillsammans med den principiella ateismen inom viss indisk tro därhän. Man är kapabel helt allmänt förklara ateismens uppkomst samt tillväxt i enlighet med nästa linjer – ifall vilka både katolska samt protestantiska sakkunniga tycks existera ense:

a. Den kristna världens splittring beneath 1500-talet – alternativt måhända redan delningen från Kyrkan inom enstaka östkyrka samt ett västkyrka – skapade detta tvivel inom kristenheten, likt utlöste utvecklingen;

b. Upplysningstidens tänkesätt samt deismen medförde beneath 1700-talet samt 1800-talet för att Gud skildes ifrån världen samt för att förutsättningar på grund av tron vid enstaka sammansatt gudomligt/mänskligt högre ordning undergrävdes. vid detta sätt berövades läran ifall inkarnationen sina grundvalar.

c. Den öppna kampen mot gudstron, vilket påbörjades beneath 1800-talet, beneath åberopande från Nietzsches, Sartres samt Marx’ auktoritet.

För för att förbättrad förstå allt detta existerar detta nödvändigt för att närmare skärskåda den ateistiska tankens tillväxt. då man vid sin tidsperiod kallade Sokrates, Platon samt Aristoteles på grund av ateister berodde detta vid för att dem angrep vidskepliga bruk inom den offentliga religionsutövningen. vid identisk sätt förekom detta även för att dem kristna beneath dem inledande århundradena kallades till gudsförnekare eftersom dem ej godtog den statligt sanktionerade tro. ej heller beneath renässansen fanns detta fråga ifall någon ateism inom egentlig fras. Giordano Bruno förkunnade sålunda ett panteistisk naturlära. Hos denna fanns dock redan enstaka trend för att lägga tonvikten vid människan samt ställa frågan angående Guds existens åt sidan.

Ateismen inom egentlig fras framträder beneath 1700-talet hos filosofer vilket Holbach samt Helvetius samt hos andra franska encyklopedister. Diderot fullföljde Spinozas mekanistiska tänkesätt fram mot den rena materialismen. i enlighet med Diderot bör man kasta försvunnen Gud vid identisk sätt vilket man fullfölja sig kvitt en uselt alternativt onyttigt verktyg.

Feuerbach – såsom tillhörde den hegelianska vänstern – äger klart samt tydligt förklarat för att detta gällde för att minska teologin mot antropologi samt för att därefter ersätta undervisningen angående Gud tillsammans med utbildning ifall människan. inom Feuerbachs litteratur ”Kristendomens väsen” ifrån tid 1841 möter detta berömda uttalandet: ”Min inledande tanke gällde Gud, min andra Förnuftet samt min tredjeplats samt sista Människan.” till Feuerbach plats detta nödvändigt för att förneka Gud till för att människan skulle behärska artikel fullt ut människa. detta återgivna uttalandet bådar angående fransk existentialism samt kämpande ateism.

Människan – sig egen nog

Därmed existerar oss framme nära vår personlig tids ateism. mot dem nämnda tankeströmningarna fogar sig politisk kamp mot kyrkan inom struktur från antiklerikalism. Detta gäller särskilt dem latinska länderna. inom dessa till man tydligt fram krav vid skilsmässa mellan stat samt kyrka samt vid för att tro ej skall erhålla påverka detta offentliga existensen. Denna tillväxt berodde mot enstaka sektion vid detta sekulariserade synsätt – väl för att skilja ifrån sekulariseringen vilket historisk process – såsom ägde vunnit fotfäste. Detta synsätt innebar för att människan tolkade världen, sig egen samt sina gärningar inom rent inomvärldsliga begrepp. Religionens samt religiös tolkning från världen förkastas samt människan blir enstaka helt oberoende existens, såsom antingen allt efter vilken världsåskådning man väljer – framtonas liksom den kämpande Prometeus alternativt liksom förnekare av värden. Gud behövs ej till för att människan skall behärska förverkliga sig egen inom denna planet. Gud skulle existera en hinder till den energiska samt talangfulla människans sysselsättning tillsammans med för att förverkliga dem planer likt denna egen ritar upp. Guds existens skulle ligga ner inom vägen till för att människan tar befälet ovan sig egen samt ovan världen. Endast Guds död tillåter för att människan får situation för att fullständigt förbättra sig egen. ”Om Gud existerar sålunda existerar människan ingenting” säger Sartre. Simone dem Beauvoir tillfogar: ”Människan skapar sina egna värden samt människans frigörelse existerar högsta ideal till vår strävan. Denna frigörelse bör oss ägna all vår kraft.”

Det finns även skäl för att uppmärksamma den världsåskådning, likt anser för att människans frigörelse framför allt bör riktas in vid detta ekonomiska samt sociala fältet.

Dagens ateism innesluter en flertal skilda åskådningar. Termen ”ateism” bör möjligen förbehållas åskådningar, liksom utesluter utomvärldsliga förklaringar samt nöjer sig tillsammans för att återföra allt vid detta vilket hör denna världen mot utan för att peka mot något hinsides. enstaka ”relativ ateism” – såsom exempelvis panteismen – förnekar endast för att Gud existerar ett inflytande alternativt individ, liksom existerar utanför den synbara världen.

Ateism tillsammans med flera ansikten

Det existerar dock omöjligt för att uppenbart skilja mellan ateism inom egentlig fras samt relativ ateism. dem båda typerna flyter ofta samman. Ateismen innefattar sålunda en flertal skilda former. Vissa från dessa former innebär för att man uttryckligen förnekar Guds existens beneath detta för att andra – såsom agnosticismen – innebär för att man bestrider vår tillfälle för att nå någon insikt ifall om Gud existerar. Vissa typer från ateism går längre än empirisk vetenskap inom krav vid bevis samt hävdar för att man ej förmå lära uppleva samt förklara något vilket ej existerar tillgängligt till naturvetenskaplig undersökning. andra ateister förnekar existensen från enstaka helt sanning samt bestrider chansen för att informera förståelse angående Gud. andra säger för att dem till personlig sektion besitter större nyfikenhet från för att analysera människan samt människans villkor än från för att förneka Gud. dem betonar dock mot den grad människans innebörd för att intresset på grund av Gud helt förbleknar.

Andra besitter vid personlig grabb skaffat sig ett foto från Gud, såsom ej överensstämmer tillsammans evangeliernas. Den gud, likt dem förnekar, existerar då ej någon ytterligare än deras personlig tro ifall Gud. Detta gäller inom synnerhet angående enstaka god sektion från dem likgiltiga. Den ryske rymdfararen Gagarin berättade nära sin återkomst, för att han ej ägde sett Gud ute inom rymden. Denna incident vittnar ifall ett tro såsom äger förblivit barnslig samt inte utvecklad. riktig flera människor sysselsätter sig ej tillsammans Gud alternativt tillsammans teologiska bekymmer därför för att dem ej besitter funnit någon anledning härtill. Trots detta finns detta ofta inom botten vid enstaka ateistisk åskådning ett form eller gestalt från uppror mot allt ont likt sker denna plats inom världen. Man bör även komma minnas för att vårt sätt för att leva samt den moderna civilisationen fullfölja detta svårare än förr för att söka Gud. Utan för att detta särskilt åsyftas inriktas människans aktivitet därmed ensidigt vid jordiska ting.

Om oss försöker dela in dem olika typerna från ateism inom grupper är kapabel oss inledningsvis särskilja numeriskt värde huvudarter:

Den inledande sorten utmärks genom den våldsamhet varmed den omfattas samt genom missionsiver. Den filosofiska ateismen försvarar sig tillsammans rationella argument. Den kämpande ateismen angriper varenda form eller gestalt från tro samt träffar fast, för att den religiösa tron existerar ett vederstygglig villfarelse ifrån vilken detta gäller för att befria mänskligheten. Härigenom anser sig den kämpande ateisten främja mänsklighetens lycka. Den allmänna ateism, liksom möter inom detta dagliga existensen, besitter ytterligare karaktär. Den existerar likgiltig på grund av varenda religiös fråga samt missionerar ej. Den existerar likväl många smittsam.

Den andra arten från ateism äger rubricerats tillsammans ”ateism såsom världsåskådning”. Denna ateistiska världsåskådning förmå inom stort sett uppdelas inom fyra varianter.

Först besitter oss den lärda ateismen hos dem filosofiska materialisterna, nämligen marxisterna samt positivisterna. till dessa finns detta enstaka naturvetenskaplig världsförklaring, liksom utför Gud obehövlig. i enlighet med dessa intellektuellas fras existerar gudstron något liksom äger värde endast inom befolkningsskikt, vilket ej äger resurser mot naturvetenskaplig insikt. Mot detta är kapabel oss protestera för att Gud ingalunda existerar ett sektion från den planet, såsom existerar åtkomlig till den naturvetenskapliga forskningen. Denna använder ju metoder, såsom ej existerar ägnade på grund av annat än för att söka rent jordiska sanningar samt den fullfölja heller ej krav vid annat. detta vore dessutom en grovt misstag för att nyttja Gud likt förklaringsgrund varenda gång oss står inför något såsom existerar oförklarligt. Gjorde oss detta skulle oss degradera Gud mot ett ämne, vilket oss efter behag kunde nyttja till för att beläggning ut tomrum inom vårt vetande. till oss räcker detta för att känna till, för att naturvetenskapen ej ger svar vid frågan ifall livets mening.

Den andra varianten existerar den relaterade till känslor ateismen. i enlighet med denna går detta ej för att förena tron vid ett både allsmäktig samt god Gud tillsammans allt detta elände vilket finns på denna plats inom världen. Hunger, sjukdom, konflikt, ondska, våld, naturkatastrofer syns klart visa, för att Guds existens existerar orimlig.

Den tredjeplats typen existerar den ateism såsom arbetar tillsammans antaganden. Man antar för att Gud ej förmå finnas eftersom världen skulle artikel utmärkt många förbättrad ifall Gud verkligen existerade. Man antar för att världen – beneath förutsättning för att Gud existerar – skulle existera Guds manifestation samt för att allt detta elände, likt existerar vårt dagliga bakverk, existerar bevis ifall Guds icke-existens. Denna typ från ateism existerar – vilket oss ser – riktig lik den relaterade till känslor ateismen.

Albert Camus plats ett företrädare till denna tredjeplats typ från ateism. Denne hävdade för att människan måste utföra uppror mot Gud samt sade ”den liksom tror samt förtröstar vid Gud godtar för att detta onda på denna plats inom världen besitter tillåtits från Gud. dem gudstroende tål därför för att detta onda finns. oss däremot – vilket oss emellan delar ansvaret till kurera mänsklighetens lycka – måste däremot kämpa mot sjukdom, okunnighet, fattigdom samt krig.” mot dessa invändningar mot gudstron fogas således ytterligare en skäl: Tron vid Gud hindrar enstaka finansiell samt social tillväxt, såsom gagnar människans frigörelse, enär denna tro existerar inriktad vid detta fåfänga hoppet angående en liv efter döden. Den religiösa människan vänder sig därför försvunnen ifrån uppgiften för att utveckla detta jordiska samhället. Detta existerar även dem marxistiska ateisternas åsikt. Hos dem existerar ateistisk utbildning till dem unga obligatorisk samt ingår inom samhällets allmänna verksamhet.

Den fjärde typen från ateism existerar agnosticismen. enstaka agnostiker anser sig ej känna till något angående Guds existens samt hävdar därför för att oss heller ej förmå uttala oss ifall huru Gud existerar. på grund av nypositivisterna betyder detta för att påståendet angående för att Gud existerar kommer inom konflikt tillsammans med semantiska samt syntaktiska regler eftersom påståendet varken förmå verifieras alternativt avvisas. en sådant påstående anses därför sakna fras. Genom ”Gud existerar dödteologien” (William Hamilton, Paul van Buren, Thomas Alizer, Dorothee Sulle) besitter dessa ideer även trängt in inom detta kristna tänkandet. Företrädarna till denna ”teologi” anser för att oss lever inom ett efterteistisk tidsålder samt underlåter för att intressera sig på grund av frågan ifall Guds existens. Dessa tänkare redogör sig dock tro vid Jesus Kristus eftersom denne äger demonstrerat test vid full komlig älskade. dem bjuder envar för att bli enstaka Kristi efterföljare; varvid detta dock förutsätts, för att detta rör sig ifall enstaka människa samt ej angående Guds son.

Humanism – en värdigt mänskligt liv

Det existerar omöjligt för att ge enstaka presentation från termen ”humanism”, likt varenda är kapabel godtaga. Humanismen betyder ej bara övergången mellan medeltid samt modern tidsperiod. Den betyder även läran ifall människans andliga tillgångar då denna tar sitt förnuft inom krav samt utnyttjar all sin kraft samt samtliga dem tillfällen likt står mot buds samt härigenom realiserar sig vilket människa. Den grekisk-romerska antiken existerar en modell vid enstaka period då denna hållning fanns allmän.

Idag betyder humanism en värdigt mänskligt liv. en liv inom vilket människan blir mer mänsklig samt ges situation för att egen strukturera sitt liv inom enlighet tillsammans hennes personlig värdighet samt tillsammans beaktande från dem särskilda data såsom möter envar inom livet.

Det existerar ej svårt för att ange humanismens allmänna förutsättningar. Svårigheterna börjar då oss försöker besvara frågan angående vad såsom verkligen utmärker just den mänskliga naturen. vad existerar människans kallelse samt arbetsuppgift denna plats inom världen? Vart små frukter från växter detta hän, vilket existerar vårt uppgift samt vilket besitter människans existens till mening? dem skilda – inom vissa fall även motsägande – svar likt humanister ger vid dessa problem att diskutera visar för att humanismen ej existerar ett enhetlig åskådning.

Vad gäller vår personlig tidsperiod måste oss utföra numeriskt värde viktiga bestämningar. Man bör inledningsvis skilja mellan humanismen såsom enstaka allomslutande världsåskådning samt enstaka mer begränsad humanism. Den senare typen intresserar sig bara till vissa allmänna drag hos den mänskliga naturen. Den såsom äger humanismen såsom världs- samt livsåskådning nödgas väga in människans varenda brister inom sin beräkning. Humanister från detta stöt känner medansvar samt lån på grund av detta onda. Döden, otryggheten, hopp samt ängslan, inre bekymmer samt svikna förhoppningar existerar domstol såsom besitter sin område inom denna typ från humanistisk livsåskådning.

Vidare bör man skilja mellan öppen samt sluten humanism. Inom den slutna humanismen bestrider man för att detta existerar möjligt för att vinna förståelse ifall detta likt ligger utanför detta rent jordiska. Inom den öppna typen existerar man beredd erkänna, för att insikt ifall enstaka planet hinsides vår personlig kanske förmå vinnas. Dessa öppna humanister respekterar följaktligen även dem religiösa värdena. Den öppne humanisten erkänner, för att människan inom viss mån existerar enstaka fri varelse samt existerar mottaglig till andliga samt kulturella värden samt bejakar teknikens landvinningar. enstaka människa tillsammans slik ögonkontakt vid existensen tar ej avstånd ifrån för att man söker ett Skapare från denna vår planet. tillsammans med andra mening kunna detta sägas för att den slutne humanisten värnar ifall människan såsom ett självständig samt ingen underdånig varelse beneath detta för att den öppne går tillsammans med vid för att människans frihet samt självständighet trots allt existerar begränsad. Den öppne humanisten existerar dessutom väl medveten – bl.a. genom dem vittnesbörd vilket den allmänna samt jämförande religionsvetenskapen lämnar – angående för att tro beneath ett alternativt ytterligare struktur ständigt äger tillhört mänsklighetens kompanjon. Människan besitter sålunda i enlighet med denna åskådning ej uppfunnit tro alternativt vid något sätt inympat den vid utvecklingen enär tro existerar enstaka sektion från detta mänskliga existensen. Religionsvetenskapen äger ju sedan länge konstaterat för att människan mot sin natur existerar enstaka religiös varelse (”Homo est djur religiosum”).

Den religiösa humanism, likt står på grund av tro utan dogmer, förmå sägas existera ett form eller gestalt från religiös liberalism inom ordets djupaste fras. enstaka företrädare till denna riktning plats Bertrand Russel (jfr ”Varför jag ej existerar kristen”). Även biologen Th. Huxleys brorson J. Huxley – såsom inom dem engelsktalande länderna gäller vilket typisk företrädare på grund av ateismen – tillhör denna riktning från ”religiösa” ateister.

I Östeuropas socialistiska länder undviker man termen ”ateism” samt föredrar för att kalla den militanta samt från staten stödda ateismen på grund av ”socialistisk humanism”.

Trots olika ursprung betecknar idag termerna ”ateism” samt ”humanism” – inom detta senare fallet beneath användning från termen inom strikt filosofisk fras – inom praktiken identisk sak.

Termen ”ateism” små frukter från växter vid enstaka negativ tryck. detta tillhörde nämligen förr ej god ton för att yttra för att man fanns ateist. Åtminstone ej inom borgerliga kretsar. Otron äger därför föredragit för att beteckna sin hållning tillsammans med termen ”humanism” inom stället på grund av den illaljudande termen ”ateism”. Termen ”humanism” används därvid på grund av för att täcka in läka spektrum från skilda former från otro, religiös likgiltighet alternativt agnosticism. Den allmänna likgiltigheten på grund av tro samt den blomstrande praktiska ateismen samt tanken för att människor numera föga beaktar religiösa värden inom detta dagliga existensen beror mot enstaka sektion från effekt ifrån informationskällor såsom television, bio samt press. Genom dessa massmedia förkunnas ”dagens sanning” samt denna färgas mot massiv sektion från humanistiska attityd. Denna upplysning gagnar den ateistisk-humanistiska förkunnelsen.

Påståendet angående för att kristendomen samt tro successiv försvinner står ej oemotsagt. detta existerar enkel för att ange ett sektion indikator vid enstaka ytterligare tillväxt. en sådant indikator existerar detta något som ökar i storlek eller antal intresset till tro bland yngre ryska lärda. en annat existerar detta evangeliska klostret inom Taizé. ett färsk pingstväckelse besitter uppstått bland särskilt Nordamerikas katoliker samt protestanter. inom dem tyskspråkiga länderna må särskilt framhållas detta något som ökar i storlek eller antal intresset bland tidigare religiöst oengagerade unga till bön samt meditation. Focolarirörelsen inom den katolska kyrkan förmå även nämnas likt en indikator inom tiden. eftersom människans andliga svaghet existerar roten mot många ont bemödar man sig vid flera håll angående meditation vilket en medel till för att vinna andlig styrka. Propagandan till meditation besitter utan tvivel gjort intryck vid dem unga. inom Tyskland äger såväl ”Gesellschaft zur Vereinigung des Weltchristentums” såsom ”Children of God” vunnit anhängare inom synnerhet bland studenter samt unga lärda. Världsåskådningar, såsom existerar lika hemliga vilket andligt krävande till kretsen från initierade – såsom exempelvis antroposofien – försöker ge svar vid frågan ifall livets samt världsaltets fras. flera unga äger personligen gripits från Jesusgestalten. Dock syns dem inom allmänhet existera mer intresserade från valet mellan enstaka allmän religiös hållning samt radikal gudsförnekelse. – Ateismen tjänar ofta vilket fasad till den okonfessionella religiositet såsom alltmer vinner terräng.

Ateism samt kristendom inom konfrontation

Eftersom den vanliga tämligen ofilosofiska ateismen alternativt religiösa likgiltigheten tävlar tillsammans kristendomen samt man hävdar för att den efterkristna tiden redan besitter börjat finns detta goda skäl för att närmare undersöka några punkter var kristen samt humanistisk-ateistisk åskådning råkar inom delo. Såväl den religiösa likgiltigheten – företrädd både från icke-kristen humanism vilket från antikristen humanism – likt den aktivt kämpande gudlösheten drabbar samman tillsammans med kristendomen. inom detta nästa redovisas inom tre punkter hur kristendomen från idag bemöter ateismen.

1. Någon tvekan angående för att ateismen snabbt vunnit succé samt burskap inom vida kretsar finns ej. Dock fanns detta inledningsvis andra Vatikankonciliet såsom vid allvar tog itu tillsammans med problemet. Något tidigare allmänt kyrkomöte inom den katolska kyrkan ägde ej behandlat frågan. Avsnitten nitton mot tjugoett inom den från konciliet avgjorde pastorala konstitutionen ”Kyrkan inom världen från idag” existerar helt ägnade ateismen samt den ateistiska humanismen. inom konstitutionen sägs för att ateismen ”bör räknas mot dem maximalt viktiga inslagen inom dagens samhälle samt förtjänar den största uppmärksamhet” (19:1).

Utan för att angripa ateismen vilket sådan går konstitutionen igenom dem skilda typer från ateism vilket förekommer på grund av för att sedan lägga fram förslag ifall den hållning likt kyrkan bör intaga. Även frågan ifall den enskilda kristnas ansvar beträffande denna fråga behandlas inom konstitutionen: ”De troende äger en ej ringa medansvar mot ateismens uppkomst samt tillväxt. inom sålunda måtto för att dem kristna äger försummat för att förkovra sin tro, för att dem besitter lämnat bedrägliga framställningar ifall troslärans innehåll samt för att deras religiösa, moraliska samt sociala liv äger uppvisat brister äger dem gömt Guds ansikte samt trons väsen istället till för att vittna härom.” (19:3).

Mot ateism finns detta ej något annat motmedel än för att lägga fram religiös lära vid en sätt liksom svarar mot tidens krav samt för att kyrkan liksom institution samt dess medlemmar utmärker sig genom enstaka fläckfri vandel. Ateismen liksom tidstecken ställer oss inför detta gudlösa alternativet ansikte mot ansikte samt påkallar ett samvetsrannsakan inom dem kristna kyrkorna – inom synnerhet inom den katolska kyrkan.

2. Tre sekretariat äger inrättats till för att följa upp vissa problem att diskutera såsom behandlades nära andra Vatikankonciliet. detta inledande från dessa sekretariat sysslar tillsammans med för att främja dem kristnas grupp, detta andra tillsammans den dialog vilket förs tillsammans med icke-kristna troende samt detta tredjeplats sekretariatet tillsammans dem ”icke-troende”. Detta sekretariat på grund av problem att diskutera rörande icke-troende bedriver sin aktivitet tillsammans stöd från lokala institutioner inom varenda världsdelar samt inom samtliga språkgrupper. Sekretariatet står mot arbete eller position inom en organisation då kristendomen möter otron. Sekretariatet till dem icketroende inrättades 1965 samt leds vid påvens uppgift från artikelförfattaren. detta existerar ej sekretariatets övning för att predika korståg mot gudlöshet. Fastmer gäller detta för att leta reda vid samtliga möjligheter på grund av för att ge tro livsrum inom detta moderna samhället samt för att försöka hitta enstaka grundval på grund av konversation tillsammans med gudsförnekarna. nära ett inledande blick ter detta sig liksom ifall detta vore omöjligt för att hitta enstaka sådan gemensam bas var dem troende samt gudsförnekarna skulle behärska mötas. Likväl existerar dock själva den mänskliga naturen samt den mänskliga existensen något liksom troende samt icke-troende besitter gemensamt. Den pastorala konciliekonstitutionen ”Kyrkan inom världen från idag” hävdar sålunda bestämt: ”Troende samt icke-troende existerar ense angående för att allt vid jorden står mot människans förfogande samt för att denna existerar skapelsens topp samt höjdpunkt” (12:1).

I enstaka planet såsom sakta dock säkert går mot allt större likformighet finns detta gemensamma information likt avvaktar både troende samt icke-troende. Främjande från freden existerar ett sådan övning. Detsamma gäller ifall ansträngningarna för att upprätta enstaka mer rättvis samt mer mänsklig samhällsordning, vilket existerar ägnad för att underlätta fredlig samlevnad. Samarbete mellan troende samt icketroende bör – även ifall därför endast omväg – behärska främja arbetet tillsammans för att bygga ett förbättrad planet. – detta finns hopp angående för att man genom mänskliga kontakter skall behärska lyckas ändra dem kämpande ateisternas hållning samt stämma dem vänligare mot sinnes mot oliktänkande tillsammans med religiös världsåskådning.

3. Ateismen besitter – inom egenskap från praktisk livsåskådning – främjats från söndringen mellan dem kristna. Mötet tillsammans med otrons representanter bör dock på grund av nutidens kristna behärska verka liksom ett sporre till ekumeniskt samarbete. tillsammans största lycka äger artikelförfattaren lagt symbol mot för att detta goda samarbetet mellan sekretariatet på grund av dem kristnas enande samt Kyrkornas världsråd inom Geneve äger gjort en gott intryck vid icke-troende humanister. Sekretariatet på grund av icke-troende äger vid sin kant deltagit inom detta ekumeniska arbete.

Mötet mellan kristen samt ateistisk världsåskådning äger varit nyttigt. dem kristna tar ateisterna vid allvar – andra Vatikankonciliet vittnar härom – samt anser för att ateismen utmanar dem kristna samt därmed bjuder dem för att tillsammans större nit driva detta ekumeniska arbetet. Inom otrons planet äger man å sin blad begripet för att dem kristna söker enstaka minsta gemensam nämnare inom avsikt för att behärska börja en konversation tillsammans otrons företrädare. Denna gemensamma nämnare förmå ej artikel något annat än människan egen samt den mänskliga naturen samt detta samarbete, såsom behövs till för att bygga enstaka rättvisare samt fredligare planet åt människorna.

Översättning: Bengt Rur