Var i världen finns hundar

Det existerar dags för att revidera bilden från husdjurens ursprung. Länge ansåg forskarna för att ett vild djurart liksom människan ägde format mot djur som bor i hus vid enstaka viss ställe tillsammans tiden spreds mot andra delar från världen genom affär samt folkvandringar. dock senare års genetiska studier äger demonstrerat för att utvecklingen liksom regel besitter varit betydligt mer komplicerad än således. Hos flertalet djur som bor i hus hittar man nämligen flera tydliga samt relaterat till gener åtskilda utvecklingslinjer. Mångfalden tyder vid för att vilda varelse ifrån olika geografiska områden äger legat mot bas på grund av dagens djur som bor i hus. Dessutom besitter detta demonstrerat sig för att den genetiska variationen hos flera djur som bor i hus existerar därför massiv för att flera vilda varelse måste äga ingått inom den tidiga aveln.

För geten samt fåret tycks flera ursprungsområden äga funnits inom alternativt kring den produktiva halvmånen, detta önskar yttra dem bördiga floddalarna ifrån Anatolien inom nuvarande Turkiet samt region via eufrat samt tigris österut mot Indus utlopp. Kon besitter en ursprung inom den västra delen från denna distrikt samt en annat inom Indien. ifrån Indien kommer dem puckelryggiga sebu-korna, liksom existerar tåligare mot värme samt tropiska sjukdomar än andra nötkreatur.

Grisen tämjdes både inom sydvästra Asien samt inom Kina. Färska effekt visar dessutom för att detta finns en relaterat till gener inslag från europeiska vildsvin bland europeiska tamgrisar. Vattenbuffeln existerar ännu en djur som bor i hus vilket äger utvecklats ifrån vilda vilt vid numeriskt värde platser, inom Indien respektive Kina.

Utvecklingen från vilda vilt mot djur som bor i hus – domesticeringen – började vid allvar till cirka 10 000 tid sedan. Jordens befolkning ägde redan börjat växa samt fler munnar skulle mättas. Våra förfäder ägde utvecklat förbättrad jaktmetoder, vilket efter grabb innebar för att bytesdjuren blev färre. Människorna såsom ägde vandrat norrut ifrån Afrika levde inom en oförutsägbart klimat. Perioder från överflöd avlöstes från svält. samt detta fanns svårt för att spara föda, speciellt beneath långa vandringar.

Allt detta skapade förutsättningar till enstaka från dem maximalt intensiv förändringarna inom människans historia: övergången ifrån nomadiserande jägar- samt samlarkultur mot jordbrukskultur. Den därför kallade neolitiska revolutionen innebar enstaka helt färsk livsstil till därför gott liksom bota mänskligheten – samt på grund av får, getter, kor, höns, svin, hästar samt flera andra vilt. Människorna valde ut djurindivider till avel samt förändrade djurens attribut vid en spektakulärt sätt. till evolutionslärans fader, Charles Darwin, fanns jordbrukarnas avelsarbete en klart modell vid hur urval förmå ändra arternas egenskaper.

Hunden plats först

Det allra inledande domesticerade djuret – hunden – härstammar ifrån vargar såsom kom inom människans arbete eller position inom en organisation långt innan oss blev jordbrukare. ett betydande pusselbit på baksidan den slutsatsen kommer ifrån den amerikanska evolutionsbiologen Jennifer Leonard, numera verksam nära Uppsala högskola. denna besitter analyserat DNA ifrån forntida hundben inom Amerika. Hundarna levde tillsammans tillsammans med nordamerikanska indianfolk redan innan européerna anlände mot kontinenten till cirka 500 tid sedan. Indianernas hundar plats närmare släkt tillsammans asiatiska vargar än tillsammans nordamerikanska. Människorna liksom koloniserade Amerika via landförbindelsen ovan nuvarande Berings sund på grund av cirka 15 000 kalenderår sedan måste alltså äga haft tillsammans med sig hundar såsom deras förfäder inom Asien redan ägde domesticerat.

Människan tog kontroll

När vilt kommer in inom mänskliga samhällen påverkas både människor samt varelse. Domesticeringen förändrar djurens biologi samt människornas traditioner. Jag tror för att denna komplicerade process förmå äga börjat vid minimalt numeriskt värde olika sätt.

De tidiga människorna levde nära naturen. möjligen tog dem grabb ifall övergivna ungar inom ett anda från ”medmänsklighet”, alternativt på grund av för att söka att vara nära något alternativt förströelse. dem allra flesta däggdjur kunna leva inom sällskap tillsammans människor, åtminstone såsom ungar. oss vet för att tidiga kulturer ägde lite udda djurarter nära inpå sig. en modell vid detta existerar fyndet från enstaka cirka 8 000 kalenderår äldre underkäke ifrån ett björn inom enstaka grotta inom sydöstra land i västeuropa. vid båda sidor från käken finns ett försänkning inom benet vilket sannolikt äger uppstått vid bas från för att djuret björn varit bunden tillsammans en rep. Fyndet betyder ej för att djuret björn besitter varit tam, dock detta visar för att människan experimenterade tillsammans med för att ta kontrollen ovan vilda djur.

En ytterligare struktur från domesticering förmå äga börjat tillsammans med för att jägarfolk inriktade sig vid vissa bytesdjur, särskilt större flockdjur. ifrån start ägde människorna ej många annat omröstning än för att följa djurens vandringar samt vanor efter bästa förmåga. tillsammans tiden lärde dem sig för att driva hjordarna inom önskad riktning, samt möjligen även för att skydda dem mot andra jagare. Genom för att förse djuren tillsammans krydda samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kunna våra förfäder äga fått djuren för att justera sig mot människan, snarare än tvärtom.

Man är kapabel tycka för att dem vanligaste bytesdjuren skulle äga legat närmast mot hands för att bli domesticerade. Arkeologiska fynd visar för att hjortar dominerade likt att ge liv vid flera platser inom Europa, gaseller inom Asien samt bison inom Nordamerika. Inget från dessa vilt finns inom dagens lantbruk. Varför existerar detta så?

Mycket bör stämma

Svaret hänger troligen samman tillsammans för att flera varelse besitter svårt för att ta sig genom den process vilket leder mot domesticering. enstaka grundförutsättning existerar för att djuret måste acceptera för att föröka sig inom fångenskap. Djuret måste även existera tåligt samt snabbt behärska justera sig mot den nya livsmiljön, enstaka fräsch diet samt nya sjukdomar. Bara detta faktum för att djurets dygns- samt säsongsrytm möjligen ändras inom fångenskap är kapabel leda mot stress likt stör olika kroppsfunktioner. Djuret måste även äga en beteende liksom existerar förenligt tillsammans med människans dominans samt övervakning. detta bör artikel en socialt vilt likt underkastar sig ett chef, samt likt ej existerar flyktbenäget alternativt nervöst.

Hjortar samt gaseller existerar nervösa vilt vilket ej gärna accepterar för att fösas ihop samt drivas. Får, getter samt boskap däremot existerar relativt lätthanterliga. Särskilt geten existerar känd på grund av för att äga små krav vid sin livsmiljö. Vargen existerar en utpräglat socialt varelse vilket naturligt underkastar sig enstaka chef. till dessa varelse fanns sannolikt även enstaka rad användningsområden utöver för att dem tjänade såsom att ge liv. Människan ägde alltså många för att vinna vid för att börja handskas tillsammans med dem.

De domesticerade vargarna – våra inledande hundar – kunde användas mot jaktverksamhet samt försvar. Geten fanns enstaka produktiv buskröjare då fräsch mark skulle beredas på grund av odling. Boskap kunde användas likt dragdjur inom jordbruket. Horn samt ben blev mot objekt samt vapen, samt textilier tillverkades från hudar. ifrån levande boskap fick man spillning likt gav gödsel, bränsle samt byggmaterial.

Geten samt fåret hörde mot dem inledande djuren liksom domesticerades efter för att människan ägde börjat bli bofast. nära utgrävningar från cirka 10 000 kalenderår gamla lager inom den palestinska staden Jeriko hittade arkeologerna bara ett fåtal kvarlevor från får samt getter, såsom troligen plats vilda. inom senare lager fanns får samt getter dem vanligaste djuren. Den snabba förändringen från djurarter inom lämningar ifrån olika tider beror sannolikt vid för att människan lade sig mot tillsammans med husdjur.

Könen följer olika mönster

I detta arkeologiska fyndmaterialet är kapabel detta artikel svårt för att skilja mellan vilda samt domesticerade vilt. detta existerar väl känt för att vilt reducerar inom storlek inom samband tillsammans för att dem blir domesticerade. troligen beror detta vid för att djurens livsbetingelser blir sämre. dock storleksskillnaden gentemot dem vilda formerna existerar ej helt. en förbättrad indikator vid för att enstaka djurart äger börjat domesticeras existerar för att köns- samt åldersfördelningen inom detta arkeologiska materialet förändras. noggrann vilket inom delar från dagens djurproduktion tycks redan ifrån start unga hanar inom inledande grabb äga använts på grund av konsumtion, medan honorna hölls långt in inom myndig ålder på grund av för att behärska producera avkommor. Därför dominerar unga handjur samt gamla hondjur inom utgrävningsmaterial ifrån jordbrukskulturer.

Modern genteknik besitter gett nya möjligheter för att undersöka hon- samt handjurens roller inom domesticeringen. Hittills besitter dem flesta genetiska studier från husdjurens ursprung analyserat DNA ifrån mitokondrierna, cellernas kraftverk. Mitokondrier nedärvs strikt vid mödernet. Mitokondrie-DNA speglar därför bara honornas bidrag mot utvecklingen. till för att vid motsvarande sätt behärska följa hanarnas bidrag behövs analyser från Y-kromosomen, något liksom tidigare ej varit möjligt vid bas från bristande vid genetisk förståelse ifall denna kromosoms sammansättning. dock idag kommer dem inledande studierna från husdjurens Y-kromosomer, samt nya mönster träder fram.

Gamla koben berättar

När detta gäller kossan säger den gängse teorin för att dem europeiska raserna härstammar ifrån kor likt dem inledande bönderna förde tillsammans med sig då dem vandrade upp genom Europa ifrån Anatolien samt region. Kossans vilda ursprungsform existerar uroxen. Analyser från mitokondrie-DNA ifrån uroxar såsom levde inom Europa på grund av tusentals kalenderår sedan visar för att dessa varelse ägde enstaka ytterligare mitokondrievariant än dagens europeiska kossor. detta stöder idén angående för att våra kossor härstammar ifrån uroxar domesticerade inom sydvästra Asien, ej inom Europa.

Studier från Y-kromosomen likt Anders Götherström samt jag nyligen besitter gjort ger dock ett ytterligare foto. Genom analyser från mångtusenårigt benmaterial fann oss för att europeiska uroxar dryckesställe vid enstaka speciell variant från Y-kromosom såsom inom solens tid existerar vanlig hos nordeuropeiska koraser, dock likt saknas hos tjurar ifrån södra Europa samt Turkiet. Detta tyder vid för att detta förekom korsningar mellan vilda uroxar samt dem inledande kossorna vilket kom upp genom Europa. Kossan verkar alltså äga ett spretigare stamtavla än vilket man tidigare äger trott.

Korsningarna äger ej lämnat några spår inom mitokondrierna. oss tror för att detta beror vid för att vilda tjurar parade sig tillsammans med domesticerade hondjur. Parningarna är kapabel äga skett mot böndernas vilja. troligen plats detta svårt för att hålla korna beneath fullständig övervakning. enstaka ytterligare tillfälle existerar för att dem tidiga bönderna medvetet avlade in vilda tjurar till för att bättra vid avelsmaterialet, alternativt på grund av för att dem helt enkelt ej ägde resurs mot andra tjurar.

Hästar påverkade krig

Även hästens arvsmassa små frukter från växter spår från enstaka komplicerad bakgrund tillsammans stora skillnader mellan könen. Vår undersökning visade på grund av några kalenderår sedan för att ston små frukter från växter vid enstaka mängd olika utvecklingslinjer, något likt troligen beror vid för att hästen äger domesticerats vid flera olika platser vid jorden. möjligen plats chansen för att utnyttja hästar på grund av transporter samt inom konflikt således nödvändig för att man vid flera olika platser börja tämja hästar då ryktet ifall deras användbarhet spreds. ifrån historien finns flera modell vid hur numerärt underlägsna dock beridna arméer äger kunnat vinna stöt mot stora mängder fotfolk.

Få hingstar inom aveln

I enstaka bedömning från en stort antal hingstar ifrån flera olika raser inom Europa samt Asien fann oss dock nyligen för att varenda dryckesställe vid ett enda likartad variant från Y-kromosomen, inom bjärt kontrast mot den stora genetiska variation liksom tidigare setts inom hästens mitokondrie-DNA. detta tyder vid för att flertalet idag levande tamhästar inom all världen besitter en sentida gemensamt ursprung inom ett samt identisk urhingst. ett möjlig orsak mot denna skillnad mellan ston samt hingstar förmå existera för att människan redan ifrån start bedrev utpräglad avel tillsammans sina hingstar, samt för att detta efter grabb fanns enstaka enda hingstlinje vilket kom för att dominera ovan stora områden. ett sådan dominans från enstaka enskild hingstlinje finns dokumenterad även inom modern tid: bland dagens engelska fullblod små frukter från växter 95 andel från handjuren hingstlinjen efter Darley Arabian, född kalenderår 1700. detta existerar slående hur tydliga spår människan besitter lämnat inom hästens biologi, en från dem domesticerade varelse såsom beneath historien besitter haft störst innebörd till människans traditioner.