Är polisen.se en trovärdig källa
Wikipedia:Trovärdiga källor
Traditionella uppslagsverks trovärdighet vilar vid för att deras författare existerar experter samt auktoriteter vid sina ämnesområden, medan Wikipedias trovärdighet vilar vid dess källor. tillsammans undantag till självklara information samt påståenden vilket rimligen ej förmå ifrågasättas måste därför innehållet inom Wikipedias föremål eller textstycken stödjas tillsammans tillförlitliga samt tillgängliga källor således för att detta existerar möjligt till läsaren för att granska uppgifterna inom artikeln mot källorna. Källhänvisningar existerar särskilt viktiga på grund av för att styrka sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, värdeomdömen, begrepps svenska benämning samt andra fakta såsom är kapabel komma för att ifrågasättas, samt utför för att detta blir enkel för att kontrollera dem. Källor likt existerar oberoende från artikelämnet behövs på grund av för att påvisa för att artikelämnet existerar encyklopediskt betydelsefull, detta önskar yttra tillräckligt känt samt uppmärksammat på grund av för att passa inom Wikipedia.
Olika krav ställs beroende vid vilken typ från arbetsuppgift såsom källan bör stödja. Även mindre något eller någon med hög trovärdighet eller myndighet källor är kapabel accepteras, nära icke-kontroversiella information, dock ej liksom enda källa inom enstaka nyhet. mot syvende samt senaste måste enstaka rimlighetsbedömning göras från angående uppgiften existerar pålitlig, oomstridd samt verifierbar inom flera olika källor, snarare än för att värdera för att varenda enskild källa besitter högt anseende.
Källkritiskt förhållningssätt
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Källkritik
Det existerar inga helt pålitliga källor, utan varenda källor bör läsas tillsammans visst mått från tvivel samt kontrolleras mot varandra. Hur pålitlig ett viss källa existerar beror vid flera saker i enlighet med källkritikens kriterier: vem likt skrivit den, inom vilket avsikt, dess ålder, angående källan existerar tendentiös, angående dess fakta kunna verifieras från andra oberoende källor. Wikipedias källor skall dessutom bedömas utifrån vem såsom faktagranskat samt publicerat den, samt vilken typ från arbetsuppgift den används till för att styrka.
Ett grundkrav existerar för att källan skall existera mer pålitlig än "någon okänd individ skrev detta vid Internet", vilket existerar den trovärdighet såsom ett källös Wikipedia-artikel besitter. från detta skäl godtas ej mot modell direkta hänvisningar mot andra språkversioner från Wikipedia, alternativt andra sajter tillsammans liknande arbetsmetoder. Försök istället hitta dem källor dessa använt samt nyttja dem.
Reklam, anonyma källor, egenpublicerade källor, källor författade från icke yrkesverksamma inom området, från personer tillsammans intressekonflikter samt liksom skriver vid uppgift till enstaka intresseorganisation, debattinlägg samt åsiktsjournalistik äger överlag nedsänkt trovärdighet. Wikipedia förlitar sig vid oberoende källor (vars författare samt utgivare ej står inom direkt beroendeställning mot artikelämnet alternativt förstahandskällan). Wikipediaartikar bör domineras från faktauppgifter samt väl grundad teoretisk insikt, varför källorna även inom huvudsak bör artikel faktakällor samt ej åsiktskällor.
Kom även minnas för att detta existerar möjligt för att nyttja en flertal källor likt kompletterar varandra. ett äldre källa kunna artikel mer utfyllig än ett nyare liksom dock ger kompletterande perspektiv, enstaka tungläst vetenskaplig skrivelse vid främmande tungomål kunna kompletteras från enstaka mer populär skildring vid svenska, samt således vidare.
Primär-, sekundär- samt tertiärkällor
[redigera | redigera wikitext]Primärkällor existerar liknande var ett arbetsuppgift ursprunglig existerar angiven. Vanligen används begreppet ifall historiska samt biografiska texter; exempelvis existerar gamla skattelängder primärkällor mot information angående Sveriges befolkningsutveckling. Sekundärkällor existerar sådana vilket utgår ifrån primärkällor samt värderar innehållet inom dem, ibland inom ljuset från teorier likt andra sekundärkällor fört fram. Tertiärkällor existerar liknande likt utgår ifrån främst sekundärkällor på grund av för att notera översikter, t.ex. uppslagsverk.
Wikipedia bör främst utgå ifrån sekundärkällor (vars författare existerar experter såsom äger värderat vad liksom existerar trovärdigt, sakligt samt betydelsefull inom primärkällors uppgifter). till enstaka kontroversiell övning är kapabel man tillsammans med fördel att ange eller meddela något flera från varandra oberoende sekundärkällor (se vidare Wikipedia:Neutral utgångspunkt). för att även att ange eller meddela något källa till ett övning underlättar på grund av läsaren för att granska samt bedöma sekundärkällan, medan tertiärkällor kunna användas till för att påvisa för att ett arbetsuppgift existerar välkänd alternativt enstaka teori existerar etablerad.
Primärkällor bör ej användas utan sällskap. för att citera ett källa bör endast göras ifall sekundärkällor påvisar för att primärkällan existerar betydelsefull inom sammanhanget.
Åsikter samt ideologi
[redigera | redigera wikitext]I allmänhet existerar detta acceptabelt för att ange vad personer samt organisationer själva anger existerar sin åsikt alternativt tankesystem. till liknande utsagor är kapabel källkravet allmänt sänkas: man kunna t.ex. leda mot en politiskt partis hemsida till för att redogöra till deras nuvarande ståndpunkt inom ett fråga, även ifall man ej är kapabel nyttja dem motiveringar dem anger såsom neutrala faktauppgifter.
Man bör dock kvar iaktta viss försiktighet: åsikter kunna ändras ovan period, samt detta någon tidigare motsatte sig är kapabel idag omfamnas helt. inom vissa fall finns även enstaka motsättning mellan vilket någon anger sig stå till, samt hur dem faktiskt agerar. Hittar man fristående samt trovärdiga källor såsom motsäger egenutsagorna bör man därför existera exakt samt ej automatiskt välja den en ovan den andra.
Källornas ålder
[redigera | redigera wikitext]Källorna bör inom allmänhet existera "moderna" – dem bör redovisa dem föreställningar likt idag existerar förhärskande. Äldre litteratur, mot modell skandinavisk familjebok (Ugglan) alternativt Svensk uppslagsbok, existerar mindre lämplig såsom primär källa inom ämnen vilket genomgått en alternativt flera paradigmskiften (historieskrivning, folkbeskrivning, hbtq-studier et cetera) alternativt var forskningen gjort stora framsteg från andra skäl (naturvetenskap). dem är kapabel dock kvar användas likt källa, speciellt mot äldre uppfattningar samt begrepps innebörd samt till specifikation angående föråldrad teknik liksom beskrivs mer ytligt inom sentida verk.
Hur äldre litteratur vilket existerar föråldrad varierar väldigt många ifrån tema mot tema. Inom vissa områden fungerar hundra tid gamla källor, även ifall sentida givetvis ofta existerar för att föredra, dock inom andra områden existerar 10–20 tid gamla fakta redan utan hopp antika.
Ett vanligt bekymmer existerar för att vissa typer från data endast står för att återfinna inom äldre källor. Då bör enstaka artikel extra försiktig, samt fråga sig angående detta är kapabel bero vid för att dessa information existerar därför grundligt motbevisade för att sentida författare ej finner dem mödan värt för att behandla. granska tillsammans med översiktsverk.
En vanlig missförstånd existerar för att gamla källor ifrån personens levnad skulle existera trovärdigare än mer sentida källor. Missuppfattningen bygger vid för att då enstaka söker originalkällor inom inledande grabb bör hitta papper såsom ligger därför nära händelsen inom period såsom möjligt, även angående andra faktorer även påverkar källornas trovärdighet. vid Wikipedia var källorna existerar tryckta arbeten existerar detta istället källornas standard samt vilket ämne dem bygger vid såsom existerar detta intressanta samt ej deras ålder. Begreppen standard samt ålder innebär dock ej för att dessa står inom enstaka axiomatisk motsatsställning.
Om medier likt källor
[redigera | redigera wikitext]Grundprincipen existerar för att dem medier liksom följer professionella journalistiska rutiner inom sin produktion allmänt sett äger enstaka högre tillförlitlighet än medier vilket ej tillämpar sådana elementär publicistiska rutiner.
När skribenten utför sin studie från mediets allmänna tillförlitlighet finns detta därför anledning för att titta inom vilken mån likt detta strävar efter enstaka klar uppdelning mellan å en sidan åsikter samt värderingar (normalt framföra vid ledarsidor, krönikor samt ytterligare subjektivt präglad journalistik) samt, å andra sidan, sakligt beskrivande samt åsiktsneutral nyhetsförmedling. andra attribut liksom kunna guida existerar inom vilken mån såsom detta finns ett journalistiskt utbildad alternativt kunnig redaktion, samt hur mediet uppfattas samt värderas från andra seriösa samhällsaktörer.
Även relativt nyetablerade webbpublikationer kunna inom vissa kontext tillmätas ett relativt upphöjd tillförlitlighet, beneath förutsättning för att dem följer dem elementär principer likt även råder på grund av gammal tryckta medier, etermedier samt andra publicistiskt seriösa publikationer.
Varje övning såsom publiceras måste dock källvärderas individuellt. Nyheter ifall pågående skeenden besitter ej granskats grundligt ens från den maximalt ambitiösa källa. data likt ej handlar ifall enstaka boks alternativt artikels egentliga kurs besitter inom allmänhet ej granskats särskilt noga, inom synnerhet angående dem ej ingår inom skribentens expertisområde. föremål eller textstycken ifall på grund av skribenten något främmande teman är kapabel enkel ge ett ensidig alternativt skev foto. detta finns flera liknande bekymmer.
Mediekällor vid till wikipedianen främmande tungomål, alternativt ifrån till wikipedianen främmande områden förmå artikel något som är viktigt eller nödvändigt svårare för att värdera, då källan förmå artikel svårare för att sätta inom en kontext. detta är kapabel existera svårare för att uppleva mot samt att fatta beslut eller bestämma något mediets standard, synen vid publiceringsetiska normer samt rutiner är kapabel skilja sig mellan olika medietraditioner, samt wikipedianen möjligen ej existerar medveten ifall för att ämnet existerar kontroversiellt samt för att författaren förfäktar ett viss ståndpunkt.
Om vetenskapliga publikationer vilket källor
[redigera | redigera wikitext]Vetenskapliga föremål eller textstycken, avhandlingar samt rapporter liksom existerar granskade från fristående experter existerar ofta tillförlitliga såsom källor dock är kapabel artikel svåra för att nyttja till den liksom ej existerar specialinsatt. För den wikipedian såsom ej existerar specialist vid ämnet förmå detta artikel svårt för att bedöma vilka källor vilket alls existerar relevanta för att nyttja, samt då man läser dem är kapabel detta artikel svårt för att förstå varenda term samt resonemang, tolka sammanhanget samt bedöma dem referenser såsom presenteras.
Det gäller även för att våra uppmärksam vid fanns publiceringen sker. detta finns ett mängd ”vetenskapliga” publikationer vilket behandlar en många brett fält samt var varken redaktion alternativt inspektör behöver existera experter inom forskarens/författarens specialområde.
För områden var man ej egen existerar väl insatt existerar detta därför ofta förbättrad för att nyttja behöriga populärvetenskapliga alternativt vetenskapsjournalistiska källor.