Vad innebar folkskolestadgan av 1842
Folkskola inom Sverige
Folkskola plats den primärskola inom land liksom blev lagstadgad samt gav små människor baskunskaper inom olika ämnen. Efter flera experiment beneath samt talet var man försökte tillsammans med enhetsskola inom vissa kommuner samt skoldistrikt plats skolformen således gott såsom avvecklad inom start från talet då parallellskolesystemet upphört inom Sverige.[1]
Folkskolans tillkomst
[redigera | redigera wikitext]Den inledande fasta barnskolan inom landet anses existera den vilket inrättades inom Sigtuna[2] Den inledande vid ruralt område upprättades från riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm vid hans egendom Sundbyholm. beslöt riksdagen för att enstaka barnskola skulle etableras inom varenda ort, var barnen skulle lära sig studera inom volym, notera samt räkna. inom års kyrkolag stadgades bland annat för att kyrkoherden skulle lägga sig vinn ifall för att ungdomen inom hans socken lärde sig studera inom volym samt förstå sina kristendomsstycken. bestämdes för att unge borde lära sig studera inom litteratur innan dem fyllde 10 tid. Tanken plats för att föräldrarna skulle lära sina ungar för att studera, samt angående dem själva ej kunde låta klockare alternativt skolmästare utföra detta. inom praktiken fungerade detta ej riktigt lika väl liksom detta fanns tänkt. påbjöds för att skolmästare skulle anställas inom samtliga socknar var klockaren ej egen kunde sköta uppgiften, dock regelverket plats således vagt för att erhålla skolor inrättades. nära slutet från talet fanns endast fasta skolor inom landet, dem flesta tillkomna genom enskilda donationer. Efter statskuppen föreslogs folkskolereformer nära dem flesta riksdagar. mot ett start fanns detta främst adeln likt stödde folkskoleutbyggnaden, dock tillsammans med tiden blev detta bondeståndet liksom blev folkskolans främsta förkämpar.[3]
Framstegen gick dock sakta. fanns 40 fasta samt 11 ambulerande skolor inom Linköpings stifts församlingar, samt 44 fasta samt 14 ambulerande skolor inom Strängnäs stifts församlingar. inom Växjö stift fanns 10 fasta samt 6 ambulerande skolor vid församlingar. Bäst fanns Visby stift tillsammans fasta skolor inom samtliga 92 församlingar. detta kunna dock anmärkas för att från dessa skolor fanns detta 59 andel liksom undervisade inom skrivning samt räkning, medan dem övriga 41 procenten endast lärde ut innantilläsning samt katekesen. genomfördes ett rapport inom huvudstaden, vilket visade för att 1&#; små människor, varav flickor, fick skolundervisning. Detta beräknades artikel ungefär 15 andel från barnen inom staden.[3]
Vid start från talet ägde övertygelsen ifall för att menige man behövde ett förbättrad utbildning mognat bland Sveriges inflytelserik män samt vunnit ett varm förespråkare inom själva kungahuset, nämligen dåvarande kronprins Oscar. denne tog inom enstaka tidningsartikel mot orda till enstaka genomgripande reform från folkupplysningen. samt kalenderår , då Karl Johan en halvt tid vistades inom Norge, begagnade kronprinsen sin ställning vilket ordförande inom den tillförordnade regeringen mot för att förbereda ett massiv omdaning inom frågan. inledande steget plats för att regeringen utfärdade en cirkulär mot domkapitlen tillsammans med anmodan för att inkomma tillsammans förslag mot folkskolornas omdaning.[4]
Till –41 års riksdag lades fram en regeringsförslag inom folkskolefrågan i enlighet med vilken detta inom varenda socken borde anställas minimalt ett pedagog vilket skulle informera utbildning nära fast alternativt flyttande skola.[5] i enlighet med underlaget fanns då inom rikets 2&#; socknar 1&#; fasta skolor tillsammans 1&#; pedagog samt församlingar tillsammans ambulerande pedagog. 1&#; socknar saknade ännu helt skolundervisning. ämnen såsom dök upp plats angående särskilda ”fattigskolor” skulle etableras alternativt ifall den obligatoriska folkskolan borde omfatta även flickor. Den 18 juni fastställdes folkskolestadgan.[3] i enlighet med denna stadga skulle minimalt enstaka – helst fast – folkskola etableras inom varenda socken, samt samtliga föräldrar blev skyldiga för att låta sina ungar ett fåtal utbildning ej endast inom innanläsning samt kristendom utan även inom skrivning samt räkning. Minimilönen på grund av läraren skulle utgöra 8 tunnor spannmål samt 53 riksdaler 16 skilling banco inom penningar samt kofoder samt bostad, bestående från en litet boende. detta plats ett avsevärd förbättring från skollärarnas ekonomiska ställning, även angående lönen ej gick upp mot vilket vilket brukade bestås enstaka bonddräng inom Skåne.[6]
Folkskolan infördes tillsammans med ett dispenstid vid fem tid på grund av för att ge socknarna chans för att inrätta skolor samt anställa pedagog. inom praktiken visade detta sig omöjligt för att erhålla detta all för att fungera därför snabbt. inledningsvis fanns folkskolor allmänt inrättade, förutom inom några från dem nordligaste socknarna. medgavs avlägsna byar chans för att inrätta provisoriska skolor utan kvalificerade pedagog, beneath förutsättning för att dessa pedagog godkänts från socknens pastor. Någon läsundervisning fanns ifrån start ej inom folkskolan, till eleverna förutsattes äga fått den elementär undervisningen inom hemmen. detta visade sig dock ej fungera, på grund av dem flesta studenter ägde ej dem erforderliga kunskaperna då dem började inom skolan. Därför infördes småskolan, såsom tillsammans års folkskoleplan blev tvåårig. samordnades småskola samt folkskola helt.[3]
Folkskolan styrdes inom start från sockenstämmorna, dock efter års kommunalreform från kyrkorådet samt ursprunglig övertog kommunerna driften från skolorna. Skoltiden fanns ifrån start ej reglerad dock tog enstaka normalplan till 6–7-årig skolundervisningsform fram, liksom tillsammans års folkskolestadga blev obligatorisk.[3]
Undervisning
[redigera | redigera wikitext]Skolstarten skedde vanligtvis nära sju års ålder. Folkskolestadgan föreskrev för att barnen skulle börja före slutet vid sitt 9:e levnadsår. Även ifall den svenska folkskolan blivit berömd vilket 6-årig utökades den tillsammans tiden genom fortsättningsskola (sjunde samt åttonde klass) vilket ifrån fick statsbidrag. 7-årig folkskola lagstadgades samt ifrån talet började 8-årig folkskola bli lagstadgad. Folkskolan blev således kallad ”bottenskola” på grund av dem vilket sedan valde för att analysera nära läroverk, dock till dem flesta inom land blev folkskola den enda formen.
Samundervisning tillämpades inom den svenska folkskolan. Man ägde klasslärare inom struktur från folkskollärare samt småskollärare, ej ämneslärare vilket inom läroverken, tillsammans med undantag till praktiska ämnen likt skolkök, hantverk samt gymnastik tillsammans med lek samt idrott, samt böckerna fanns inom bänk. Skolaga tillämpades; ifrån slutet från talet minskade dock användandet från agan samt förbjöds den helt.
Grundskola ersätter folkskolan
[redigera | redigera wikitext]Med enhetsskolans samt grundskolans framväxt inom landet beneath efterkrigstiden upphörde folkskolan inom start från talet. Kvarlevor ifrån folkskolan kunde främst märkas inom grundskolans låg- samt mellanstadium (skolbänkar, klasslärare), medan högstadiet främst hämtade inspiration ifrån läroverken (ämneslärare tillsammans mera). ett folkskola hette ofta även ”folkskola” inom namnet, medan enhetsskolan/grundskolan oftast bara använt ”skola” inom namnet.
Ämnen
[redigera | redigera wikitext]Läroplaner
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ett människor börjar skolan: folkskolan år&#;: . Stockholm: Allmänna förl. Libris ISBN &#;
- Richardson, Gunnar (). Svensk utbildningshistoria: utbildning samt samhälle förr samt nu (8. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris ISBN &#;
- Wagnsson, Ruben; Nils Wikström (). Svenska folkskolans ledning inom mening samt bild. Stockholm: Biografiskt Galleri. Libris&#;
- Westberg, Johannes (), för att bygga en skolväsende: Folkskolans förutsättningar samt framväxt (Nordic Academic Press)
- Westberg, Johannes (), "Basic Schools in Each and Every Parish: The School Act of and the Rise of Mass Schooling in Sweden" (Palgrave Macmillan, )
- Wästerfors, David (). ”Skolstart – den svenska folkskolans historia”. Populär historia (Lund&#;: Populär bakgrund, ) ,: sid.&#;&#;: ill.. ISSN ISSN ISSN &#;&#;Libris