Hur gammalt är danska språket

Danska (danska: dansk) existerar en östnordiskt tungomål liksom existerar nationalspråk inom land samt modersmål till flertalet danskar. Bland danska medborgare vid Grönland samt Färöarna besitter endast 10–15 % danska liksom modersmål, medan övriga talar danska vilket andraspråk. detta talas även från cirka 50 000 personer inom Sydslesvig inom Tyskland, var detta besitter ställning eller tillstånd liksom minoritetsspråk.

Danskan, vilket tillhör dem östnordiska språken, existerar nära besläktad tillsammans svenskan samt norskan. Skriven danska existerar enkel för att förstå från såväl svenskar likt norrmän, var cirka 90 andel från orden existerar igenkännbara tillsammans små stavningsskillnader. Före reformen 1907 inom Norge, fanns bokmålet närmast identiskt tillsammans med tidens danska skriftspråk. Sålunda ligger danska samt norska närmare varandra, än vad svenskan utför inom förhållande mot båda språken. flera svenskar besitter svårt för att särskilja danska ifrån norska i skrift. till innehållsförteckningar samt dylikt används ibland sålunda kallad "dansk-norska".

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Urnordiska mot medeltidsdanska

[redigera | redigera wikitext]

Danskan äger utvecklats ifrån detta gemensamma nordiska språket urnordiska, vilket talades fram mot vikingatiden inom nuvarande land, Norge samt land. tillsammans vikingatiden utvecklades dialektskillnader inom fornnordiskan, samt danernas tungomål dominerade inom dem från vikingarna inom västerled ockuperade områdena, såsom Färöarna, Grönland, Island, region i frankrike samt Danelagen inom England. inom England kom detta forndanska/fornnorska tungomålet för att påverka den framväxande engelskan inom således upphöjd grad för att flera mening inom modern engelska besitter sitt ursprung inom skandinaviskan. Språket beneath vikingatiden existerar känt ifrån runinskrifter samt kallas från den anledningen ofta på grund av rundanska.

De latinska skrivtecknen kom mot Norden – samt land – inom samband tillsammans kristendomens intåg beneath sen vikingatid. Omkring 1100 inträdde den litterära tiden inom land, samt markerar därmed enstaka färsk språkhistorisk period. Den romersk-katolska kyrkan existerar enstaka kulturbärande institution nära denna period inom land, samt självklart enstaka ledande faktor inom språklig samt kulturell tillväxt. ifrån kristendomen samt latin kommer ett mängd lånord, främst tillsammans koppling mot kyrkliga fenomen. beneath denna period står danskan även beneath stort påverkan från lågtyska. Hansaförbundet existerar ett ledande kultur- samt språkfaktor, samt flera från den tidens tekniska samt kulturella landvinningar benämns tillsammans lågtyska term, då dessa kommer in inom danskan via Hansans verksamheter inom Norden.

Danska börjar användas inom text beneath slutet från 1100-talet. Runt 1200 tecknas dem äldsta skrivna landskapslagarna ned. Man förmå genom studier från dem inledande skrivna källorna titta för att danskan nära denna period besitter börjat skilja ut sig ifrån norskan samt svenskan, dock man är kapabel även iaktta antydningar mot dialektala skillnader inom danskan; östdanska inom Skåne, ö-danska vid Själland, samt västdanska vid Jylland. inom huvudsak existerar dialekterna mer konservativa inom öster, samt mer förändringsbenägna inom väster. Dessa drag återfinns även inom dagens dialekter, inom den mån dialekt ännu talas.

Tidigt beneath medeltiden, möjligen cirka 1100, utvecklades en prosodiskt uttrycksmedel, detta således kallade stödet, detta önskar yttra ett speciell betoning från stavelser genom enstaka ”luftstöt”. inom danskan såsom totalitet började beneath denna period även ett ytterligare skillnad mot övriga tungomål för att skönjas – tryckförsvagning inom trycksvaga stavelser. Detta fenomen vidareutvecklas cirka 1150–1300 inom danskan mot den sålunda kallade infortisförsvagningen (svækkelsen), vilket innebär för att vokalerna a, inom och u försvagas inom trycksvag stavelse mot en schwa (ə).

Samtidigt tillsammans infortisförsvagningen inträffade även spirantförsvagningen, vilken berör dem tre samnordiska frikativerna mjukt g, mjukt d (ð), samt v. Mjukt g blev mot ett halvvokal, [j ↓] efter främre vokal samt [w] efter bakre. Detta fick även genomslag inom skriften. Försvagningen inom sig träffade regelmässigt samtliga mening tillsammans aktuella ljud, dem oregelbundenheter såsom finns idag beror vid för att vokalljuden (som styrde försvagningen åt olika håll beroende vid ifall detta plats fråga ifall främre alternativt bakre) inom vissa fall äger ändrats. detta är kapabel även artikel fråga ifall senare lån. Spirant siffra numeriskt värde, ð, försvagas inom flera danska dialekter mot en [j ↓] alternativt försvinner, dock ej inom köpenhamnsdialekten (vid denna tid). Spirant siffra tre, v, utvecklas mot en [w]. Efter bakre vokal faller ljudet därmed samman tillsammans detta mjuka g:et – såväl ”lov” likt ”lag” får identisk uttal.

Den tredjeplats samt sista inom raden från stora försvagningar nära denna period plats klusilförsvagningen, vilken inträder cirka 1200–1350. inom korthet innebär den ett förmjukning från eftervokala korta p, t samt k, mot tonat b, d samt g, respektive. Utvecklingen gick därefter vidare, dock detta existerar bokstäverna b, d samt g såsom fastnade inom skriftspråket. inom köpenhamnsdialekten försvagades tonat b ytterligare mot otonat b, alternativt inom vissa varianter mot w. Betonat d vidareutvecklas mot ð. Betonat g blev mot mjukt g, dock fortsatte försvagningen inom några mening, vid identisk sätt likt inom spirantförsvagningen, detta önskar yttra för att detta mjuka g:et vidareutvecklades mot [j ↓] efter främre vokal samt [w] efter bakre.

Förutom dem tre försvagningarna, vilket får anses likt en inom huvudsak typiskt danskt särdrag, förekommer även andra ljudändringar från språket gemensamt tillsammans med övriga nordiska tungomål. Exempelvis försvann den frikativa klusilen (th); inom tryckstark position utvecklades detta mot en (t), inom trycksvaga mot (d). en annat modell existerar bortfall från h framför j samt v.

enstaka ytterligare ljudutveckling liksom skedde sidled inom Norden, dock tillsammans med olika styrka samt hastighet, existerar vokalöppningen, detta önskar yttra korta stängda vokaler inom vissa mening försköts ifrån mer slutna mot öppnare. Ljudet inom utvecklades mot e, y mot ø, ø mot ö samt u mot o. Fonemet /ö/ fick dock ingen personlig tecken. Överhuvudtaget ledde vokalöppningen ej mot någon större stavningsförändring från skriven danska. Cirka 1300 rundades detta gammalnordiska långa a mot en å (vilket fick skrifttecknat aa), samt begränsad a förlängdes mot detta tidigare långa a.

Under tidig medeltid blev land ett stormakt samt tillsammans med sin nära anknytning mot kontinenten förändrades dem danska dialekterna snabbare än dem svenska. Framförallt Jylland samt dem danska öarna förändrades snabbt, dock inom viss mån även detta danska Skåne samt Bornholm. dem betonade stavelserna fick mer tryck, samt detta plats idag vilket den på grund av danska därför karakteristiska stöten uppstod (se nedan). dem obetonade ändelserna började idag stavas -e samt -æ alternativt försvann helt samt hållet, vilket vid Jylland. P, t samt k började uttalas tonande mellan vokaler.

Traditionellt anger man cirka 1350 såsom ett gräns mellan yngre samt äldre middeldansk. detta existerar nära denna tidsperiod såsom flera ändringar vid allvar slog igenom inom skriftspråket, bland annat dem tre försvagningarna, böjningssystemet upplöses, samt flera mening kom in ifrån lågtyskan. detta skedde en stort inflöde från lågtyska köpmän samt arbetare, samt dessa blev föregångsmän inom dessa nya näringar. Då lågtyskan dessutom ligger språkligt nära dem nordiska språken, fanns således såväl sociala såsom språkliga förutsättningar på grund av ett kraftig konsekvens ifrån lågtyska, särskilt ifråga ifall nya lånord. Litteraturen vid danska blev beneath yngre middeldansk-perioden mer omfångsrik samt diversifierad. många existerar dock översättningar, ifrån latin, lågtyska samt svenska.

Senare beneath medeltiden (1350–1500) fortsatte latin för att utöva påverkan vid danskan. inom samt tillsammans med hansan samt dem flera tyskar vilket bodde inom land kom danskan för att ärva enstaka sektion ändelser ifrån tyskan: -bar, -eri samt -het tillsammans mera.

1500-till 1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under 1500-talet knöts land fastare samman, på grund av för att alltmer domineras från Själland samt Köpenhamn. detta blev detta enhet såsom för tillfället drev språkutvecklingen. Danskan blev för tillfället mer enhetlig, delvis vid bas från Kristian III:s Bibel (1550) samt den Danske Lov (1683).

Språkperioden cirka 1525–1700 kallas till äldre nydansk. inom start från 1500-talet infördes boktryckarkonsten, reformationen genomfördes, samt riksenheten (byråkratin) stärktes, vilket allt samverkade mot för att påverka språket. Reformatorerna använde boktryckarkonsten mot för att sprida religiös litteratur vid danska, samt överhuvudtaget tog danskan platsen vilket bruksspråk inom kyrka samt förvaltning, vid bekostnad från latinet. Genom ett massiv användning från danskan inom tryck, blev detta nödvändigt tillsammans ett upprensning från den tidigare nyttja dekorativa stavningen. eftersom Köpenhamn samt Själland redan nära denna period utgjorde rikets administrativa centrum, kom detta själländska språket för att bli riksnorm, inledningsvis på grund av skriftspråket, dock efterhand även till talspråket (under 1600-talet). Christian III:s bibel ifrån 1550 existerar reformationstidens maximalt viktiga verk, samt den inledande fullständiga bibelöversättningen vid danska. Efter reformationen blev lågtyskan avlöst från högtyskan liksom den viktigaste källan till lånord, dock även franskan ägde en stort påverkan.

Gränsen mellan äldre samt yngre nydansk brukar dras nära cirka 1700. Orsaken existerar den store författaren Ludvig Holberg, vilket använde danska språket på grund av litterära framställningar likt man tidigare ej trott detta tungomål existera gott nog till. beneath upplysningstiden kom även reaktioner mot ”utländskt” påverkan vid danskan, samt man försöker för att rensa ut franska, latinska samt grekiska lånord. Dock ökade istället strömmen från lånord. Tyska samt franska plats dem viktigaste källorna, dock beneath 1800-talet började även engelskan för att utföra sig gällande.

Under 1700- samt 1800-talen trycktes både latinet samt tyskan igen, på grund av för att mer betraktas såsom överklasspråk. Danskan visade genom flera litterära verk för att den kunde stå vid egna ben. beneath H. C. Andersens tidsperiod fanns danskan sålunda dominant för att den även påverkade svenskan inom form eller gestalt från danska lånord. Den dansk-norska realunionen 1536–1814 medförde för att danskan plats detta officiella skriftspråket inom Norge samt totalt dominerade utvecklingen från bokmålet fram mot den norska språkreformen 1907.

Under 1900-talet skedde enstaka snabb uttalsförändring såsom kom för att öka distansen mellan danskan samt svenskan. Utmärkande på grund av denna tillväxt fanns bland annat dem försvagade slutstavelserna samt kraftiga frikativor efter betonad vokal. Dessutom blev detta tidigare öppna a:et mer ä-likt, något likt existerar klart då man jämför modern danska tillsammans med enstaka dansk spelfilm ifrån 1960-talet. Uttalsutvecklingen besitter lett mot för att detta idag existerar massiv skillnad mellan skriftspråk samt talspråk. ett tillväxt likt skiljer danskan ifrån dem nordiska grannländerna existerar dialekternas borttynande samt riksdanskans genomslagskraft. Urbanisering samt utvecklade kommunikationer, dem korta avstånden samt den geografiskt lilla ytan, samt avsaknad från annat större socio-ekonomiskt centrum än Köpenhamn, ses såsom förklaringar mot varför dialekterna håller vid för att dö ut helt.

Stavningsreformen 1948

[redigera | redigera wikitext]

I den stora stavningsreformen 1948 infördes bokstaven "å", hämtad ifrån svenskan. Dubbelbokstaven "aa" (med å-uttal) inom orden byttes då inom allmänhet ut mot "å", något vilket skett inom Norge beneath perioden 1869–1938. Diskussioner angående för att ersätta aa tillsammans med å inleddes dock redan inom slutet från 1700-talet, samt å förekom såsom tangent vid vissa tidiga skrivmaskiner ifrån 1870-talet.^[1]

Den tidigare danska stavningen från å-ljudet tillsammans numeriskt värde a-n, "aa", utför för att exempelvis stadsnamnet "Århus" stavas Aarhus vid äldre kartor. Kommunen inom stad i danmark äger officiellt valt för att gå vidare för att nedteckna stadsnamnet i enlighet med äldre traditioner samt skriver således ännu stadens namn såsom Aalborg. ifrån 1 januari 2011 stavas även Aarhus igen officiellt tillsammans "aa",^[2] vilket förklaras likt ett internationalisering från namnet.

Samtidigt slutade man notera andra substantiv än egennamn tillsammans versal ("stor bokstav"); tidigare ägde varenda dessa efter tyskt maner skrivits tillsammans med start versal. "Den gamle Fabrik" skrivs efter 1948 (ofta) likt "Den gamle fabrik".^[3]

Även efter 1948 års stavningsreform kvarstår inom danskan ett större frihet (jämfört tillsammans svenska) vilket gäller stavning från verks titlar. Därför kunna man än idag stava titlar vid skrivna verk, verk, lagar samt liknande tillsammans med endast inledande mening samt grundlig namn tillsammans start versal. Man äger även frihet för att välja stavning även från andra "viktigare" mening inom titeln tillsammans med start versal. vad gäller längre titlar, att föreslå eller råda något dock Dansk Sprognævn för att man använder gemener även vid dessa "viktigare" mening. Exempel:^[4]

• Den lille havfrue alternativt Den Lille Havfrue (Den lilla sjöjungfrun)
• Bibliografi over arbejder ifall nyere principper for arbejdsledelse

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Danska äger flera dialekter, vilket klart noteras då detta existerar enkel för att lyssna vilken sektion från land ett dansktalande individ kommer ifrån. Riksdanska (rigsdansk) existerar detta officiellt erkända danska riksspråket, vilket används inom TV, radio samt inom utbildning. Uttalet från riksdanska ligger nära dem dialekter såsom talas vid Själland samt sägs äga uppstått ur Köpenhamns borgarklass tillsammans med effekt ifrån övriga nordsjälländska samt östsjälländska dialekter samt sydvästskånska.^[5][6][7] vid Färöarna talades tidigare Gøtudansk, enstaka variant från danska tillsammans färöiskt uttal.

Tidigare plats användningen från dialekt samt den dialektala särarten mer utpräglad. Numera talar man vid danska oftare angående regionalsprog (regional danska) än ifall konkreta dialekter.^[8]

Dialektområden

[redigera | redigera wikitext]

I land finns huvudsakligen tre olika dialektområden – jyska, ömål samt bornholmska. dem existerar ledande vid Jylland, öarna mellan Jylland samt landet samt detta något isolerade Bornholm längst bort inom öster.^[9]

Nedan listas dem (cirka) 32 danska dialekter likt definieras från Afdelning for Dialekforskning nära skandinavisk Forskningsinstitut, Köpenhamns universitet:^[10]

• Ømål
  • Amagermål
  • Sjællandsk
    • Nordsjællandsk
    • Nordvestsjællandsk
    • Sydvestsjællandsk
    • Østsjællandsk
    • Sydsjællandsk (sydligt sydsjællandsk)
  • Sydømål
    • Østmønsk
    • Vestmønsk
    • Nordfalstersk
    • Sydfalstersk
    • Lollandsk
  • Fynsk
    • Østfynsk
    • Vestfynsk (nordvest- samt sydvestfynsk)
    • Sydfynsk
    • Langelandsk
    • Tåsingsk (med Thurø)
    • Ærøsk (med Lyø, Avernakø, Strynø, Birkholm, Drejø)
• Jysk
  • Nørrejysk (vestjysk samt østjysk)
  • Vestjysk
    • Thybomål
    • Morsingmål
    • Sallingmål
    • Hardsysselsk
    • Fjandbomål
    • Sydvestjysk (med Fanø)
    • Sydøstjysk
  • Østjysk
    • Vendsysselsk (med Hanherred samt Læsø)
    • Himmerlandsk
    • Ommersysselsk
    • Djurslandsk (Nord- samt Syddjurs samt Nord- samt Sydsamsø, Anholt)
    • Midtøstjysk
  • Sønderjysk
    • Vestlig sønderjysk (med Mandø samt Rømø)
    • Østligt sønderjysk (med Als)
    • Söder ifall tyska gränsen: mellemslesvisk, angelmål, fjoldemål
• Bornholmsk

Fonologi

[redigera | redigera wikitext]

Uttal samt förståelse

[redigera | redigera wikitext]

Talad danska existerar ofta svårare för att förstå till både svenskar samt norrmän vid bas från den snabba uttalsutveckling liksom danskan haft beneath 1900-talet. Svenskars bekymmer för att förstå danska existerar huvudsakligen ett vanefråga, samt sålunda äger skåningar vanligen enklare till danska än mot modell nordsvenskar. beneath TV-monopolets dagar fanns tittandet vid DR-TV många vanligt inom dem delar från land var dansk TV kunde tas in. tillsammans med detta ökande utbudet TV-kanaler ser sannolikt något färre sydsvenskar än förut vid danska TV-kanaler. Å andra sidan framträda många mer dansk TV-drama vid svenska TV-kanaler än före cirka 1990.

I samtliga händelser är kapabel flera svenskar lära sig förstå danska vid autodidakt vis, flera danska mening finns även inom svenskan. Exempelvis aften detta önskar yttra "afton" alternativt "kväll". Svårare existerar dem lågtyska mening liksom exporterats mot danskan dock ej mot svenskan, mot modell isenkram (av lågtyska språket isenkram, från fornhögtyska isan "järn") vilket betyder "järnvaror". Motsatsen finns dock också; mot modell kommer termen "fönster" ifrån medellågtyskans vinster, medan danskan använder ett omskrivning från "vindöga", vindue (engelskans window härstammar även ifrån detta fornnordiska mening vindauga).

Språkljud

[redigera | redigera wikitext]

Danskan innehåller 31 vokaler (20 monoftonger samt 11 diftonger). Detta existerar detta största antalet vokaler från varenda germanska tungomål.

Främre		Central	Bakre
orundad	rundad		orundad	rundad
Sluten	i	y	u
Mellansluten	e	ø	o
Mellanvokal	ə
Mellanöppen	ɛ	œ	ɐ	ɔ
Öppen	a	ɑ	ɒ

Några danska vokaler, mot modell "a", besitter flera varianter liksom uppkommer före/efter vissa konsonanter. dem flesta vokalerna uttalas tillsammans tungan belägen lägre inom munnen inom fall dem kommer före alternativt efter "r". Exempel:

[ε] + [r] = [ar] / [ra]

[ø] + [r] = [ör] / [rö]

Danskan besitter 18 konsonanter liksom ofta uttalas olikt deras svenska motsvarigheter.

Några typiska drag hos detta danska uttalet är:

1. d efter vokal uttalas inom danska ungefär liksom th inom engelskans that. Efter n samt l uttalas d ej alls. Jämför mot modell inom orden: knalde (smälla) samt sand (sand).
2. Danskan besitter tungrots-r. Dock ligger r:et ej fullt således långt bak inom munnen liksom inom skånskan, samt efter vokal blir r:et mer såsom ett svag diftong tillsammans med ö. Exempel: kirke [kiöke] (kyrka).
3. Om v ej startar en mening uttalas detta ungefär vilket w inom engelska. Exempel: blive [bliwe] (bliva).
4. De danska konsonanterna inom paren [d ~ t], [k ~ g] samt [p ~ b] existerar samtliga tonlösa, samt all olikheten mellan dem numeriskt värde ljuden inom varenda par grundas vid aspirationen. Aspirationen inom danskan existerar starkare än inom mot modell svenskan alternativt engelskan.

Stöten

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Stød

Stötljudet (på danska: stødet alternativt stødtonen) existerar en ljud vilket uppstod inom danskan beneath tidigare delen från medeltiden. detta uttalas tillsammans med ett stöt genom stämbanden samt besitter identisk funktion inom danskan såsom akut accent äger inom svenskan. Utan detta uttal ägde detta ej varit möjligt för att skilja vid vissa mening likt stavas likadant. därför mot modell betyder hjælper tillsammans stöt "hjälper", medan hjælper utan stöt betyder "hjälpare". Jämför tillsammans med svenskans anden (av and uttalas tillsammans akut accent samt anden (av ande, uttalas tillsammans grav accent). (På danska betyder anden tillsammans med stöt "and-en", medan anden utan stöt betyder "annan".)

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Dansk grammatik

Danska samt svenska besitter förhållandevis små grammatiska skillnader. ett skillnad ligger inom stavning från böjningsformer. Standarddanska äger, noggrann såsom standardnorska, uteslutande e liksom vokal inom böjningsformer, medan svenskan är kapabel äga a, e, i, o, u alternativt ingen vokal alls.

Detta gäller både verb ("dansa"=danse, "druckit"=drukket) samt adjektiv ("breda"=brede, "bredare"=bredere, "bäste vän/bästa väninna"=bedste ven/bedste veninde).

För substantiv finns pluralböjningarna

• ingen, et kalenderår, flere år
• -e, et hus, flere huse
• -er, en bil, flere biler
• vokalbyte, et barn, flere børn

Dessutom besitter sammansatta substantiv vilket vid svenska existerar oregelbundna endast vokalen e ("kvinno-"=kvinde-, "gatu-"=gade-).

Avsaknad från pluraländelse hos neutrala substantiv, vilket existerar vanligt inom svenskan (ett byggnad, flera hus) existerar ovanligare inom danskan. detta förekommer dock (et kalenderår, flere år).

Skillnader inom syntax samt ordföljd finns även, dock dem existerar ett fåtal. på denna plats finns modell likt "Ih, hvor er detta smukt" ('Å vad detta existerar vackert') samt "tage maden frem" ('ta fram maten').

Räkneord

[redigera | redigera wikitext]

Här följer enstaka register ovan dem danska räkneord vilket inom någon högre grad avviker ifrån motsvarande svenska. Orden på grund av tiotalen 50–90 kommer ifrån den förr vanliga tjogräkningen. Halvtreds (50) existerar ett äldre förkortning från halvtredje sinde tyve, vilket inom sin tur kommer från numeriskt värde tjog (på danska snes) samt halvparten från detta tredjeplats tjoget, detta önskar yttra 2½ tjog – alltså: 2,5 x 20 = 50.

Talen 21, 22 stavas en og tyve, to og tyve, talet 99 heter ni og halvfems. vid identisk sätt blir 372 tre hundrede to og halvfjerds.

Ordningstalen tjugoandra, nittionionde samt trehundra sjuttiotredje blir vid danska toogtyvende, niooghalvfemsindstyvende samt trehundredetreoghalvfjerdsindstyvende.

Siffra	Stavning	Uttal
1	en/et	en, et
2	to	to
7	syv	syw
8	otte	'å-de
16	seksten	sajsdn
17	sytten	södn
18	atten	ädn
20	tyve	'ty-u
30	tredive	'trað-vö
40	fyrre	'fö-å
50	halvtreds	häl-'tress
60	tres	tress
70	halvfjerds	häl-'fjäås
80	firs	'fi-ås
90	halvfems	häl-'föms

Lånord

[redigera | redigera wikitext]

Danskan äger flera nyare lånord vilket utgör direktlån ifrån engelskan: Computer, teenager, babysitter, download samt weekend existerar några modell. inom motsats mot svenskan, samt ännu mer norskan, äger danskan ett kraftfull trend för att behålla liknande mening inom originalform. en förslag mot ett mindre stavningsreform, var fördanskad stavning tilläts såsom alternativ, från mening liksom mayonnaise vilket majonæse, möttes tillsammans med stort motstånd från danska skribenter samt tidningsmän (det således kallade Majonnäskriget).

Tendensen för att oftare behålla engelska ursprungsstavningen inom lånord underlättas från för att danska samt engelska besitter fler vokalöverensstämmelser än inom exempelvis svenskan. detta gäller bland annat uttalen från u samt a. Anpassning från stavningen besitter dock skett inom exempelvis fjæs (engelska: face).^[11]

Kommatering

[redigera | redigera wikitext]

Traditionell dansk kommatering existerar mer stark än svenskans. nära varenda "paus" är kapabel en kommatecken placeras ut. Senare års försök för att införa ett kommatering vilket existerar mer lik svenskans samt norskans^[12] äger gått trögt.^[13]

Exempel vid traditionell kommatering: De senere års forsøg, vid at indføre enstaka färsk dansk kommatering, er gået inom stå. [Der er ingen kommaer inom den viste sætning vid dansk].

Två modell vid traditionell kommatering, detta en helt utan komman, detta andra tillsammans med flest möjliga:

Der är kapabel såsom hjælp til at lette læserens forståelse af teksten valgfrit sættes dem såkaldte forståelseskommaer inom meget lange sætninger vid dansk.

Den, der gør dette, bør, af hensyn til læseren, overveje, angående detta ikke vil være bedre, hvis kommaer blev erstattet tillsammans med tankestreger, parenteser alternativt opdeling.

Kommatering besitter efter flera förändringar, senast dem inom 2004 års rekommendationer, blivit enstaka många omdiskuterad fråga.^[14]

Språknormering

[redigera | redigera wikitext]

Danska språket regleras ej från någon motsvarighet mot Svenska Akademien. Istället kommer förändringar mot vid initiativ ifrån exempelvis Dansk Sprognævn,^[15]Den Danske Ordbog,^[16] alternativt ifrån högskola.

Förhållandevis flera mening kunna därför stavas vid mer än en sätt. modell betyder jysk alternativt jydsk båda numeriskt värde "jylländsk". Lokalt förekommer mot samt tillsammans grammatiska skillnader. Den möjligen maximalt kända dito existerar bruket från bestämd skrivelse från engelsk typ (på delar från Jylland). dock istället till the används æ. Exempel:

• æ huse er høje. såsom betyder "husen existerar höga" (normal danska husene er høje).

Alfabetet

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Dansknorska alfabetet

Forndanska skrevs tillsammans runalfabetet. detta latinska alfabetet infördes inom samband tillsammans med kristendomens intåg.

Medeltidsdanskan tog likt svenskan in ligaturernaÆ samt Œ ifrån medeltidslatin. Œ äger troligen uppkommit genom för att bokstaven tillsammans med tiden tappat bort eller missat dem horisontella linjerna samt resten från E getts lutning.

I likhet tillsammans med dem tyska varianterna från ligaturerna Æ samt Œ, var E markerats liksom prickar ovan inledande vokalen – Ä samt Ö, skapades bokstaven Å inom landet på grund av Gustav Vasas Bibel 1526. var placerades a tillsammans med fingerprydnad ovanför, såsom en förenklat a alternativt o på grund av för att symbolisera omvandlingen mot ljud likt O. Aa ägde sedan medeltiden uttalats vilket Å (ungefär [o:]) inom Norden, utvecklat ur fornnordiskans långa A.

Sedan 1948 existerar bruket från Å infört även inom danskan såväl liksom inom norskan. Efter effekt ifrån engelskan samt internet äger "Aa" respektive "aa" åter kommit inom bruk, samt sålunda heter mot modell Aabenraa officiellt ej längre Åbenrå.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Ågerup Jervelund, Ågerup (2008): Sådan staver vi. dsn.dk. Läst 19 juli 2015. (danska) ( PDF)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]