pealead.pages.dev




De abrahamitiska religionernas syn på människan

Abrahamitiska religioner

Abrahamitiska religioner används ofta inom religionsvetenskap, pluralistiskt orienterade religiösa riktningar samt islam såsom ett samlande beteckning till judendom, kristendom samt islam, vilkas profeter samt grundare Moses, Jesus samt Muhammed i enlighet med religionernas egna urkunder skulle existera ättlingar mot patriarken Abraham. Begreppet existerar därför ibland även använt angående ytterligare en antal religioner liksom vid olika sätt vördar Abraham, mot modell samarisk tro, mandeism, manikeism, drusisk tro, yarsanism, bahá'í samt jamaicansk religion. Inom islam används även begreppet "bokens folk" till sådana religioner samt Bokens människor blir inom islam en formulering till samhörighet mellan dessa världsreligioner, såsom utgår ifrån den mytiskepatriarken Abraham, alternativt Ibrahim[1][2] likt denne kallas inom Koranen, vilken framställs såsom enstaka ganska isolerad monoteist inom enstaka planet från månggudsdyrkare.[3] Beteckningen "abrahamitisk" äger även använts på grund av för att producera enstaka gemenskap samt dämpa tendenser mot konflikter mellan dem tre monoteistiska religionerna judendom, kristendom samt islam, såsom samtliga uppstått inom Sydvästasien.[4] Begreppet "abrahamitisk" äger emellertid ifrågasatts eftersom dem nämnda tre religionerna ej kunna isoleras ifrån detta effekt egyptiska, iranska samt från indien religioner haft vid judendomen, samt därmed även vid kristendom samt islam. Monoteism, paradis, helvete, djävulskap, den yttersta domen, lön alternativt straff efter den fysiska kroppens död, existerar samtliga föreställningar liksom judarna "importerat" före Jesu födelse.[5][6][7][8] flera (först plats troligen jesuitiska missionärer) besitter även sett likheterna inom namn mellan Abram/Abraham samt dennes fru Sara/Sara, samt dem från indien gudomerna Brahma samt Saraiswati.[9][10][11]

Bibelns samt Koranens rapport från religionernas utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Bibeln framställer skeendet liksom för att patriarken Abraham, bördig ifrån Mesopotamien, "fick" Kanaans nation (landet väster angående Jordan, senare benämnt Palestina samt Israel) från Gud såsom därmed ingick en förbund tillsammans Abraham samt dennes varenda ättlingar (1 Mos 17:1-8). efterkommande Isak, Jakob samt dennes tolv söner bör även äga levt inom Kanaan liksom monoteister, dock vid bas från den såsom slav avyttrade sonen Josefs yrkesliv inom Egypten bör Jakob samt dem övriga elva manliga barn äga fått faraos tillåtelse för att bosätta sig inom Egypten efter några kalenderår från missväxt inom Kanaan (1 Mos 45, 46). Abrahams ättlingar, likt brukar benämnas hebréerna, bör tillsammans tiden äga förslavats inom Egypten, samt tillsammans med tiden övergick flertalet hebréer mot polyteismen. dem befriades slutligen från Moses likt predikade engudstro samt lovade för att föra dem igen mot Kanaans nation likt den ende Guden gett dem (2 Mos 3:3-15).

Enligt både Koranen samt Bibeln fick Abraham tillsammans tillsammans med sin bihustru Hagar sonen Ismael. dock därefter skiljer sig historien angående Hagar samt Ismael inom Koranen samt Bibeln. inom Bibelns Gamla Testamente förskjuter Abraham Hagar samt Ismael, eftersom Abrahams inledande fru Sara ville för att deras gemensamma son Isak skulle ärva isolerad samt ej tillsammans tillsammans med halvbrodern Ismael. i enlighet med Koranen däremot förskjuter ej Abraham sonen Ismael. Ismael betraktas såsom arabernas stamfader samt i enlighet med islamisk tradition plats detta Ismael såsom tillsammans tillsammans med sin far Abraham byggde den heliga Kaba inom Mecka. Efter Muhammed existerar Jesus, Abraham samt Moses dem stora profeterna till världens muslimer. inom Koranen (2: 136) står: "Säg: oss tror vid Gud samt vid detta likt äger uppenbarats till oss samt detta likt uppenbarades på grund av Abraham samt Ismael samt Isak samt Jakob samt deras efterkommande samt detta vilket uppenbarades till Moses samt Jesus samt på grund av dem andra profeterna från deras Herre; oss utför ingen skillnad mellan dem."[12]

Ofta används termen "abrahamitisk" inom synkretistisktekumeniska kontext. dem abrahamitiska religionerna besitter idag omkring 3,8 miljarder anhängare.

Begreppets innebörd

[redigera | redigera wikitext]

De abrahamitiska religionerna
1900-1500 f.Kr. Abraham anses äga levt då någon gång. Hans son Ismael anses äga blivit stamfader mot araberna, samt hans son Isak mot judarna.
1200-talet f.Kr. Mose, stiftaren från den israelitiska tro samt israeliternas förbund tillsammans med Gud samt mottagare från Guds 10 budord, leder israeliterna (hebréerna) ut ur Egypten till för att ta dem åter mot detta nation Abraham ansågs äga fått från Gud.
597-520 f.Kr. Elitskiktet från israeliterna inom landet Juda förs inom fångenskap mot erövrarmakten Babylon. Israeliterna börjar kallas på grund av judar. Den judiska tro påverkas många från den persiska. term såsom paradis samt helvete samt uppfattningar vilket den angående enstaka odödlig själ samt Gud likt en rent andeväsen införlivas successiv inom den judiska tron.
cirka 30-33 Jesus, likt förkunnat Guds rike inom Galiléen samt Judéen, judiska områden såsom fanns ockuperade från romarna, avrättas genom korsfästning.
år 64 Paulus, såsom undervisat angående kristendomen på grund av icke-judar, avrättas inom Rom från kejsaren Nero.
cirka 610-632 Muhammed, islams grundare, verkar likt uppenbarelseprofet inom Mecka, vilket idag ligger inom landet Saudiarabien.

Begreppet "abrahamitisk religion" härrör ifrån en term från islamiskt ursprung, Millat Ibrahim,[3][13] även ifall muslimer anser för att endast islam verkligen återspeglar den tro såsom Abraham bekände sig mot. detta hänvisar mot dem arabiska muslimernas sedvänja hävdan för att dem skulle artikel relaterade mot Abraham genom hans son Ismael, vilket utvidgas mot för att även omfatta Muhammed, samt såsom vid sålunda sätt utför Abraham mot den gemensamma förfadern mot samtliga dem senare profeterna. Kristna hänvisar mot Abraham vilket "trons fader" (se Romarbrevet 4).[1]

Enligt Toran existerar Abraham israeliternas förfader genom sin son Isak, född från Sara efter en löfte ifrån gudenJahve inom inledande Moseboken (B'reshit) 17:16.[14]

Gemensamma drag

[redigera | redigera wikitext]

Judendom, kristendom samt islam besitter likt religioner bland annat nästa likheter tillsammans varandra:

  • Monoteism: Samtliga religioner säger sig artikel monoteistiska. flera judar samt muslimer menar dock för att doktrinen angående treenigheten (vilken supportas från dem flesta kristna kyrkor samt samfund) snarare utför kristendomen mot ett polyteistisk religion.
  • Profetisk tradition: varenda tre religioner erkänner profeter, dock dem existerar ej eniga angående vilken alternativt vilka liksom förmedlat detta sanna budskapet mot mänskligheten.
  • Semitiskt ursprung: Judendomen samt kristendomen besitter sitt ursprung inom enstaka etniskt judisk befolkning[15] samt islam uppkom bland araber. Hebreiska samt arabiska existerar båda semitiska språk.
  • En bas inom gudomliga uppenbarelser inom stället på grund av (till exempel) filosofiskaspekulationer alternativt sedvänja.
  • Liknande etik: samtliga tre religioner talar ifall en omröstning mellan gott samt ont, likt sammanhänger tillsammans med lydnad alternativt olydnad mot ett enda gud samt denne guds lag.
  • Ett linjärt historiekoncept, ibland kallat eskatologi, vilket börjar tillsammans Skapelsen samt tanken för att Gud verkar genom historien, samt liksom avslutas tillsammans dem dödas uppståndelse samt den slutliga domen.
  • Godkännande samt anammande inom kristendomen från vissa från judendomens religiösa ansvar, vilka återfinns inom Bibeln liksom andlig hängivenhet mot traditionen ifrån Abraham (snarare än ifrån Moses),[16] samt inom islams fall även inkluderande berättelser liksom äger paralleller inom Koranen, såsom berättelserna angående Adam, Nuh, Ibrahim samt Mousa.
  • En uppfattning angående själen, såsom efter döden bedöms samt straffas alternativt belönas.
  • Litterär tradition, var heliga skrivna verk agerar enstaka huvud roll.
Bahá'í
är ett tro liksom växte fram ur den religiösa väckelserörelse vilket Báb (1819–1850) startade kalenderår 1844 inom detta shia-muslimskaIran. beneath 1860-talet omformulerade Bahá'u'lláh (1817–1892) bábí-tron mot den utpräglat pacifistiska samt globaliseringssträvande bahá'í-tron. Ibland anses bahá'í ingå bland dem sålunda kallade abrahamitiska religionerna, dock den äger från muslimerna inte någonsin fått ställning eller tillstånd såsom "bokens folk". Bahá'í-tron möter ej varenda dem villkor vilket anges inom listan ovan gemensamma drag ovan samt den definierar ej sig egen såsom abrahamitisk. Den existerar ursprungligen iransk samt ej semitisk samt äger vidareutvecklats tillsammans en ej obetydligt nordamerikanskt samt brittiskt effekt. Även zoroastrism samt vissa sekter tillsammans synkretistiskt tänkande äger påverkat dess grundare.[17]Själen existerar odödlig samt fullfölja enstaka utdragen utflykt inom riktning mot Gud, dock döda kroppar uppstår inte någonsin. Vidare finns inom bahá'í tron vid religionens progressiva utveckling: mänskligheten utvecklas kurera tiden andligen samt Gud ingriper inom mänsklighetens saga genom enstaka rad från uppenbarare (Krishna, Moses, religiös reformator, Buddha, Jesus, Muhammed, Báb, Bahá'u'lláh, samt fler inom framtiden), vilka genom sina andliga budskap ger mänskligheten enstaka allt större insikt ifall detta vilket inom bas samt botten existerar Guds enda tro, på grund av detta förmå bara finnas ett. Dessa budskap leder även mot ett förnyelse från civilisationen. Tron vid människans förmåga för att vid sikt förbättra en fredligt samt andligt högtstående idealsamhälle existerar drivkraften på baksidan bahá'íernas utbildning, ej rädslan till för att Gud bör döma mänskligheten samt förstöra världen.[18][19]

Ett samt identisk väsen

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar inom liberalteologiska kretsar numera ett närmast allmän perception för att detta existerar enstaka samt identisk gudom likt tillbes inom dem tre abrahamitiska religionerna samt dessas olika inriktningar, liksom inom bahá'í, zoroastrism samt sikhism. Tolkningen är kapabel grundas vid detta gemensamma ursprunget inom den fornsemitiskahöggudenEl.[20] Hur detta verkligen förhåller sig inom dygn kräver enstaka grundligare undersökning tillsammans med utgångspunkt inom skapelseberättelserna. från ålder, samt oavsett teologisk inställning, besitter man inom kristenheten sett en särskilt samband mellan just den islamska tron, judendomen samt kristendomen. Detta yttrar sig bland annat inom detta faktum för att ett individ vilket byter tro ifrån islam mot kristendom kallas konvertit, medan hedningen inom identisk situation kallas proselyt.

Judendomen samt islam dyrkar ett enda, odelbar gud likt existerar den förste samt den siste samt helt utan like. Kristendomen instämmer inom denna gudsuppfattning, dock menar samtidigt för att denne Gud framträdde inom mänsklig gestalt genom Jesus. Den kristna guden betraktas likt enstaka helig treenighet, detta önskar yttra tre personer inom en enda gudomligt väsen.[21][22]Fadern, Sonen samt Den Helige Ande inom ett enda gud existerar enstaka perception såsom ej delas från dem numeriskt värde andra abrahamitiska religionerna, samt ej heller från bahá'í-tron. detta finns även en stort antal kristna likt ej stöder tron vid läran ifall treenigheten. Unitarismen samt andra kristna motståndare mot treenighetstanken hävdar bland annat för att treenighetstanken uppkom vid bas från konkurrensen ifrån den synkretistiska manikeismen, liksom uppträdde vilket en slags kristendom inom Romarriket.[23] (formuleringen från treenighetsläran accepterades nära kyrkligt sammanträde inom Nicaea tid 325 e.Kr, detta önskar yttra nära trehundra tid efter detta för att Jesus lämnat denna jord[24]).

Det högsta väsendet inom judendomen benämns inom den hebreiska Bibeln vid flera sätt, bland annat såsom Elohim, Adonai alternativt tillsammans med dem fyra hebreiska bokstäverna "J-H-V-H" (Tetragrammaton), vilket uppmärksamma judar från respekt samt gudsfruktan ej uttalar. dem hebreiska orden Eloheinu ("Vår Gud") samt Hashem ("namnet"), liksom dem svenska namnen "Herre" samt "Gud", används även inom den moderna judendomen. detta senare skrivs ibland liksom "G-d" tillsammans hänvisning mot detta tabu liksom finns mot för att uttala tetragrammaton.

Muslimer tror för att judendomens gud existerar densamme liksom deras gud (på arabiskaAllah),[25] samt för att Jesus (Isa) fanns enstaka gudomligt inspirerad profet, dock ej Gud egen. Både Toran samt Nya Testamentet anses från muslimer existera grundade vid gudomliga uppenbarelser. Muslimer hävdar dock för att dem blivit förvanskade,[26] både oavsiktligt genom missuppfattningar samt fel inom översättningar, samt medvetet från vissa judar samt kristna beneath århundradena. Muslimer vördar istället samt håller fram Koranen såsom Guds slutliga samt oförvanskade ord;[27] detta sista testamentet medfört från den siste profeten - Muhammed.[28] Muhammed betraktas vilket "Profeternas sigill"[29] samt islam ses likt den slutliga monoteistiska tro vilken läka mänskligheten bör erkänna sig mot.

Bahá'íer tar liksom muslimer samt judar avstånd ifrån kristendomens tes ifall treenigheten. Gud existerar ett, samt således massiv för att människan ej är kapabel omfatta honom tillsammans med sitt förnuft. Bahá'íer tror vid ett enda, oförgänglig gud, skaparen från samtliga domstol, varenda varelser samt krafter inom universum. Denna guds existens tros existera för alltid, utan start alternativt slut, samt beskrivs såsom enstaka personlig Gud, källan mot varenda uppenbarelser, allvetande, allestädes närvarande samt allsmäktig. Inget hindrar den bahá'í-troende för att studera Bibeln, Koranen alternativt andra skrifter såsom uppenbarats från tidigare gudsmanifestationer. Bahá'í-tron existerar möjligen den enda tro likt erkänner samtliga andra större religioner samt deras heliga skrifter vilket sanna, legitima samt fullvärdiga. Bahá'íer kunna däremot tolka berättelser, vilket exempelvis skapelseberättelsen, symboliskt samt ej bokstavligt.[30]

Abrahams betydelse

[redigera | redigera wikitext]

För judar existerar Abraham främst ett helig förfader alternativt patriark, kallad "Vår Fader Abraham", åt vem Gud gav flera löften. till kristna existerar Abraham enstaka andlig förfader snarare än ett direkt förfader (enligt aposteln Paulus inom Romarbrevet 4:9-12). inom kristen tro existerar Abraham ett förebild inom tron (Hebreerbrevet 11:8-10), samt hans lydnad mot Gud, vilken han visade genom för att artikel beredd för att offra sin son Isak, anses förebåda Guds offrande från sin son Jesus.[31] Muslimer betraktar Abraham såsom den förste inom en led från profeter såsom börjar tillsammans Adam (1 Mos. 20:7) samt såsom slutar tillsammans Muhammed. Även inom islam kallas han "Vår Fader Abraham" (arabiska: ابونا ابرهيم), såväl likt Ibrahim al-Hanif, alternativt "Abraham Monoteisten". Bahá'íer tror vid Abraham vilket ett gudsmanifestation, enstaka människa såsom Gud utsett mot uppenbarare från sitt budskap.

Historiska samband

[redigera | redigera wikitext]

Samhörigheten mellan judendomen samt kristendomen står bland annat för att hitta hos aposteln Paulus. Denne kallar vid olika ställen inom flera från dem skrivelse vilket finns tillsammans inom Nya Testamentet dem kristna på grund av "judar", medan dem sedvänja judarna kallas på grund av "judar från köttet". Känslan från samhörighet mellan islam samt kristendom är kapabel utläsas sålunda tidigt liksom inom medeltidalitteratur, var poet inom sin Divina Commedia placerar Muhammed inom helvetets nionde krets, såsom ett "splittrare från religionen". Detta visar visserligen vid enstaka avsky på grund av islam, dock ändå en erkännande från likheterna dem numeriskt värde trosriktningarna emellan. inom vissa textpassager betecknar Koranen judar samt kristna vilket "Bokens folk", tillsammans ett skyddad ställning inom en islamiskt samhälle.[32]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Massignon, Louis (1949) "Les trois prières d'Abraham, père di tuos fransk artikel croyants" inom Dieu Vivant, 13, ss 20-23.
  2. ^Anidjar, Gil (2003) The Jew, the Arab: A History of the Enemy (Cultural Memory in the Present) . Stanford University Press; 1 edition (June 9, 2003).
  3. ^ [ab] Smith, Jonathan Z. (1998), "Religion, Religions, Religious", inom Taylor, Mark C. Critical Terms for Religious Studies, University of Chicago Press, s. 276, ISBN 978-0-226-79156-2.
  4. ^Why Abrahamic?Arkiverad 8 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine. Lubar Institute for the Study of the Abrahamic Religions at the University of Wisconsin.
  5. ^Heaster, Duncan. ”The Real Devil A Biblical utforskning. Israel In Exile: The Babylonian / Persian Influence”. realdevil.info. http://www.realdevil.info/1-1-1.htm. Läst 18 juli 2011. 
  6. ^Carus, Paul (1996). The History Of The Devil And The Idea Of Evil. New York: Gramercy Books. sid. 58 
  7. ^Shaked, Shaul (1984). Iranian influence on Judaism: first century B.C.E. to second century C.E. ." Introduction; The Persian Period". Eds. W. D. Davies and Louis Finkelstein. Cambridge University Press, 2011 
  8. ^Sorman, Guy (2001). Genius of India. Macmillan 
  9. ^Matlock, Gene D.. ”Who Was ABRAHAM?”. viewzone2. http://viewzone2.com/abrahamx.html. Läst 18 juli 2011. 
  10. ^Sanders, Michael S (2003). ”Abraham In Arabia?”. Biblemysteries.com. http://www.biblemysteries.com/lectures/abrahaminarabia.htm. Läst 18 juli 2011. 
  11. ^Carney, Larry (2005). ”Abraham The Sabean”. aumshalom.com. Arkiverad ifrån originalet den 11 november 2011. https://web.archive.org/web/20111111065826/http://aumshalom.com/abraham2.htm. Läst 18 juli 2011. 
  12. ^Wennegren, Anna (2007) Bokens folk[död länk] inom följd Muslim inom Europa
  13. ^Anidjar, Gil (2001), "Once More, Once More: Derrida, the Jew, the Arab". införande. Acts of Religion. från Derrida, Jacques. New York & London: Routledge, s. 3, ISBN 0-415-92400-6.
  14. ^Scherman, Nosson, (ed.), Tanakh, Vol.I, The Torah, (Stone edition), Mesorah Publications, Ltd., New York, 2001, s. 34-35.
  15. ^Barnett, Paul, Jesus & the Rise of Early Christianity: A History of New Testament, InterVarsity Press, 2002, s. 48.
  16. ^Reid, Barbara E., Choosing the Better Part?: Women in the Gospel of Luke, Liturgical Press, 1996, s. 183.
  17. ^Qazvini, J (1919) "Historical Epitome" inom E.G. efternamn (red). Materials for the Study of the Bábí Religion. Cambridge: Cambridge University Press 
  18. ^Bahá'í Topics:. ”The Oneness of Religion”. The Bahá'í International Community. Arkiverad ifrån originalet den 1 september 2011. https://web.archive.org/web/20110901212810/http://info.bahai.org/article-1-4-0-4.html. Läst 2 september 2011. 
  19. ^Hatcher, William S. & Martin, J. Douglas (1985). The Bahá'í Faith: The framträdande Global Religion. San Francisco: Harper and Row. sid. 81-84 
  20. ^Mettinger, Tryggve N. D.; Namnet samt Närvaron. Gudsnamn samt gudsbild inom Böckernas Bok. Örebro: Libris (1987).
  21. ^Katolska kyrklig katekes, andra avdelningen: bekännelsen från den kristna tron, inledande kapitlet: Jag tror vid Gud Fader. Paragraf 2: Fadern. III. Den heliga Treenigheten inom trosläran. Den kyrkliga läran angående den heliga Treenigheten.
  22. ^Katolska kyrklig katekes, översikt från andra avdelningen: bekännelsen från den kristna tron, inledande kapitlet: Jag tror vid Gud fader. Paragraf 2: Fadern. 266-267.
  23. ^Encyclopedia Britannica: "Trinity"
  24. ^Edward Carpenter, Pagan and Christian Creeds: Their ursprung and Meaning, The Book Tree Publishing.
  25. ^F.E. Peters, Islam, s.4, Princeton University Press, 2003
  26. ^Bernard Lewis, The Jews of Islam (1984). Princeton: Princeton University Press. ISBN 0-691-00807-8. s.69
  27. ^Living Religions: An uppslagsverk of the World's Faiths, Mary Pat Fisher, 1997, s. 338, I.B. Tauris Publishers.
  28. ^Watton, Victor, (1993), A student's approach to world religions: Islam, Hodder & Stoughton, s. 1. ISBN 0-340-58795-4
  29. ^Tafsir Ibne Kathir, Vol. 3, s. 493-494
  30. ^BBC: tro & Ethics. Bahá'í - Beliefs
  31. ^Rom. 8:32. MacArthur, John (1996). The MacArthur New Testament Commentary: Romans. Chicago: Moody Press. s. 505.
  32. ^"Säg: oss tror vid Allah samt vid detta liksom äger uppenbarats på grund av oss samt detta likt uppenbarades på grund av Abraham samt Ismael samt Isak samt Jakob samt deras efterkommande samt detta vilket uppenbarades på grund av Moses samt Jesus samt till dem andra profeterna från deras Herre; oss utför ingen skillnad mellan dem." Koranen (2:136).

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]