Hur lång tid tar det för bomull att brytas ner
Gammal bomull blir nya tyger
Flera miljoner ton textilavfall förbränns alternativt deponeras årligen inom EU. ett försvinnande små sektion går mot återvinning. Befintliga tekniker sliter vid fibrerna, vilket fullfölja för att man måste blanda in nya jungfruliga ämne på grund av för att plaggen bör hålla. idag förmå dock svenska vetenskapsman existera vid väg för att revolutionera branschen.
Allt eftersom jordens befolkning växer ökar efterfrågan vid bomull samt därför även efterfrågan vid återvunnen bomull. Hittills besitter dock industrin haft svårt för att möta efterfrågan, vilket främst beror vid för att bomullsfibrerna återvinns mekaniskt samt då utsätts till stort slitage. Lösningen besitter varit för att tillsätta jungfruliga bomullsfibrer, vilket fullfölja för att efterfrågan vid den vattenkrävande bomullen kvar kvarstår.
För för att råda bot vid åtminstone enstaka små sektion från problemet grundade vetenskapsman nära Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution textilmassaföretaget re:newcell kalenderår 2012, vars koncept går ut vid för att producera viskos- samt lyocellfiber från återvunnen bomullstextil.
– Tyvärr är kapabel man ej ta ett använd bomullströja samt utföra enstaka fräsch eftersom bomullsfibrerna tappar inom standard nära varenda användning. Däremot går detta för att åtgärda upp cellulosafibern samt regenerera den mot exempelvis viskos- alternativt lyocellfiber liksom äger attribut likt liknar bomull, säger Hanna dem la Motte, vetenskapsman nära Sveriges Tekniska Forskningsinstitut samt Mistra Future mode, MFF, var även re:newcell ingår.
Viskos istället till bomull
Den viskos samt lyocell liksom finns vid marknaden inom dygn utvinns ifrån cellulosa ifrån trä- samt pappersmassaproduktion. Re:newcell använder istället kasserade textilier, osålda plagg samt produktionsspill.
– oss tar cellulosabaserade textilier – framförallt bomull – samt klipper detta inom mindre bitar, slänger ner detta inom enstaka svar var egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser försvinner samt drar ut cellulosan. Denna torkas sedan mot ett dissolvingmassa likt man är kapabel spinna viskos- samt lyocellfiber vid, säger Louise Norlin, företagsutvecklare vid re:newcell.
Någon storskalig produktion existerar ännu ej igång, vilket beror vid för att pilotanläggningen existerar tydlig ursprunglig inom sommar. Målet existerar dock för att börja sälja dissolvingmassa mot marknaden inom september.
– Anläggningen äger ett produktionskapacitet vid 7000 ton textilier, vilket motsvarar ungefär 11500000 jeans. på grund av för att nå upp mot 7000 ton äger oss behövt ta in 8 000 ton pre- samt brev consumer textilier. detta existerar inklusive knappar samt blixtlås tillsammans med mera liksom ökar volymen, dock liksom ej går för att nyttja. Målet existerar dock för att får oss in enstaka t-shirt inom 100 andel bomull därför bör oss behärska återvinna 100 andel från den.
Bättre produkt
Förutom den uppenbara miljöfördelen för att ta tillvara vid textilier liksom redan äger producerats sålunda menar Louise Norlin för att detta även finns kvalitetsmässiga fördelar.
– Viskos såsom existerar gjort vid vår massa äger bland annat enstaka högre våtstyrka än den vilket äger producerats från skogsmassa. Man får alltså ut ett förbättrad vara än vilket liksom säljs inom dag.
Inledningsvis kommer re:newcell främst för att fokusera vid processen att extrahera eller ta ut något från cellulosa ur bomullsfibrer, dock detta finns planer vid för att undersöka hur man är kapabel separera oljebaserade fibrer, mot modell polyester, ifrån cellulosa på grund av för att återvinna sålunda massiv mängd från dagens textilier likt möjligt.
Olika typer från textilier
Kläder är kapabel existera gjorda från både naturfibrer samt konstfibrer.
Naturfibrer kommer antingen ifrån växtriket, mot modell bomull samt lin, alternativt ifrån djurriket, mot modell silke samt ull.
Konstfibrer existerar just konstgjorda, antingen regenatfibrer alternativt syntetfibrer. Regenatfibrer är utvunnet ur en naturmaterial, oftast trämassa ifrån gran. var existerar viskos samt lyocell vanliga exempel. Syntetfibrer skapas vid rent kemisk väg samt existerar ett slags plast likt ofta utvinns ur petroleum. detta existerar polyester, syntetisk plast eller färg samt fleece vanliga exempel.
Källa: Materialskolan
Detta existerar dock något vilket Hanna dem la Motte samt hennes kollegor nära MFF redan forskar vid. på grund av tre tid sedan inleddes projektet Polycotton Pilot likt går ut vid för att separera bomull samt polyester ur servicetextiler ifrån vårdinrättning samt logi på grund av för att materialåtervinna bomullsfibern mot bland annat viskos.
– enstaka från fördelarna tillsammans servicetextilier existerar för att lakanen existerar chippade, vilket utför för att oss vet hur flera gånger en sängkläder besitter blivit tvättat. vid sålunda sätt är kapabel oss även jämföra hur fiber påverkas från för att tvättas samt användas, säger Hanna dem la Motte.
Svensk skogskunskap på baksidan återvinning
Förutom utvinningen från bomull bryter metoden även ner polyestern mot byggstenar vilket sedan förmå användas på grund av för att bygga fräsch polyester alternativt andra plastpolymerer.
Ren polyesterutvinning finns redan inom massiv skal inom Japan, dock detta liksom utför MFF:s arbetsuppgift speciellt existerar för att forskarna använder enstaka kemi likt existerar känd ifrån svensk skogs- samt massaindustri.
– Skogsindustrin jobbar inom således massiv skal samt tänker ekonomiskt vid vad såsom existerar rimligt. detta existerar ett fördel för att nyttja ett kemi likt redan existerar känd eftersom detta då blir enklare för att integrera inom deras processer. detta existerar även enklare för att utföra kostnadsberäkningar eftersom man vet vilket kemikalierna kostar.
Just för tillfället befinner sig projektet inom uppskalningsstadiet samt detta existerar även idag likt Hanna dem la Motte tror för att dem kommer för att stöta vid flest hinder.
– detta svåraste blir för att skal upp detta därför för att detta blir hållbart både ekonomiskt samt miljömässigt. detta finns sålunda flera aspekter såsom måste undersökas, mot modell angående materialet existerar färgat alternativt kontaminerat, samt hur detta kommer för att påverkas då volymerna blir större.
Hon skrattar samt fortsätter:
– ägde detta varit enkel ägde tekniken redan funnits vid marknaden.
Visste ni detta angående våra textiler?
- Varje tid deponeras alternativt förbränns 4,3 miljoner ton textilavfall inom EU.
- Sverige importerar samt producerar 13,1 kilo textil per individ samt år.
- Av dessa slängs åtta kilo textil inom soporna – enstaka massiv sektion existerar plagg såsom oss besitter tröttnat vid samt såsom skulle behärska användas igen.
- Konsumtionen från textilier står till 2-3 andel från svenskarnas utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser, sett ur en konsumtionsperspektiv.
- En undersökning ifrån 2014 visar för att 2,4 kilo textil per kalenderår samt individ samlas in mot välgörenhet inom Sverige.
- Det går åt 7 000 liter dricksvatten på grund av för att producera ett t-shirt.
- Ett kilo olja behövs till för att producera en kilo bomull.
- Klädproduktion använder upp enstaka massiv andel från den totala användningen från jordbrukskemikalier samt ej mindre än 25 andel från den totala kvantiteten insektsbekämpningsmedel.
- Att producera en kilo textil (bomull, viskos alternativt polyester) ger utsläpp av ämnenofta föroreningar vid motsvarande 15 kg växthusgaser.
Källa: IVL, Naturskyddsföreningen samt Naturvårdsverket
Text: Izabella Rosengren, vid uppgift från forskning.se
warning Denna nyhet existerar några kalenderår äldre samt detta är kapabel finnas nyare undersökning ifall identisk kurs. Använd gärna vår sökfunktion!