Hur spelar man dungeons and dragons

Dungeons & Dragons, kortat D&D alternativt DnD, existerar en amerikansktbordsrollspel såsom ursprungligen skapades från Gary Gygax samt Dave Arneson samt vilket publicerades på grund av inledande gången 1974 från Gygax företag Tactical Studies Rules, Inc. (TSR). inom ljus (2012) publiceras detta från Wizards of the Coast – sedan 1999 en dotterbolag mot Hasbro. Spelet besitter sitt ursprung inom figurspel tillsammans med enstaka variation från regelkärnan ifrån spelet Chainmail.^[1] Publiceringen från D&D existerar vitt respekterad liksom start från dem moderna rollspelen samt inom förlängningen all rollspelsindustrin.^[2][3]

I D&D skapar spelarna rollpersoner (en: player characters) likt ger sig ut vid fantastiska äventyr inom ett fantasy-spelvärld. ett spelledare (en: dungeon master) fungerar likt spelets domare samt berättare, samtidigt liksom han alternativt denna bibehåller spelvärlden inom vilken äventyren utspelas. beneath varenda spelträff lyssnar spelarna mot beskrivningar från deras rollpersoners omgivningar, tillika ytterligare resultat samt potenziell omröstning likt spelledaren ger, samt utifrån detta beskriver hur dem reagerar. Rollpersonerna bildar enstaka lag vilket interagerar tillsammans spelvärldens invånare (och tillsammans varandra). Tillsammans löser dem bekymmer, deltar inom strider samt samlar skatter samt kunskap.^[3] beneath denna process tilldelas rollpersonerna erfarenhetspoäng (en: experience points) likt används mot för att bli alltmer mäktiga ovan enstaka serie från spelträffar. D&D skiljer sig ifrån gammal krigsspel då detta låter varenda spelare sköta ett bestämd karaktär (rollperson) istället på grund av enstaka armé formation. Figurer alternativt markörer likt placeras ut vid en rutnät används ibland till för att företräda karaktärerna.

Den tidiga framgången på grund av Dungeons & Dragons ledde mot enstaka snabb ökning från liknande spel, såsom mot modell Tunnels and Trolls^[4], Traveller samt RuneQuest^[5]. Trots konkurrensen dominerar D&D rollspelsindustrin samt innehar enstaka nästan ointaglig marknadsposition.^[6]

1977 delades spelet upp inom numeriskt värde versioner: detta enklare Dungeons & Dragons samt detta mer komplexa Advanced Dungeons & Dragons (förkortas likt AD&D alternativt ADnD).^[7]AD&D 2nd Edition publicerades 1989. beneath 2000 lades den enklare utgåva från spelet ned samt den komplexa utgåvan döptes ifall mot Dungeons & Dragons inom samt tillsammans publiceringen från den tredjeplats upplagan (en: 3rd Edition).^[8]Dungeons & Dragons v.3.5 (även känd såsom Revised 3rd Edition alternativt D&D3.5) släpptes inom juni 2003. Den fjärde upplagan (en:4th Edition) släpptes 6 juni2008.^[9]. Nuvarande utgåva (Dungeons & Dragons 5e) släpptes beneath andra halvan från 2014^[10].

2006 existerar kvar Dungeons & Dragons detta maximalt välkända^[11] samt bäst säljande^[12] rollspelet. Uppskattningsvis äger 20 miljoner personer världen ovan spelat spelet samt detta besitter sålts skrivna verk samt tillbehör till mer än ett miljard dollar (~8 miljarder svenska kronor).^[2][13]

På svenska

[redigera | redigera wikitext]

1986 gavs D&D ut vid svenska från Titan Games inom struktur från D&D basregler. Inom en tid ägde även D&D expertregler samt totalt fem äventyrsmoduler kommit ut. Utgivningen upphörde dock därefter, just då dem stod inom term för att även ge ut Advanced Dungeons & Dragons vid svenska.

På senare period besitter enstaka färsk utgåva vid svenska kommit ifrån enstaka från medarbetarna vid gamla Titan Games. Den kallas Dunder samt Drakar samt är kapabel hämtas kostnadsfri ifrån upphovsmannens webbplats. Den baseras vid den SRD (System Reference Document) såsom utgivarna från D&D skapat samt likt innehåller reglerna på grund av utgåva 3.5 från spelet.

Nutid

[redigera | redigera wikitext]

TSR köptes upp från Wizards of the Coast såsom 2000 släppte den många omarbetade 3:e upplagan. inom 3:e upplagan existerar klass-systemet lösare, stridssystemet mer strukturerat samt magisystemet förbättrad balanserat. 2003 släpptes den reviderade upplagan kallad 3.5. detta existerar enstaka uppdaterad samt mer balanserad utgåva från spelet, vilket detta idag kommit enstaka uppsjö från tilläggsböcker mot. Sedan 3:e utgåvan besitter grunden på grund av D&D varit d20-systemet. Fjärde upplagan (en: 4th Edition) släpptes 6 juni2008. Den nuvarande upplagan (Dungeons & Dragons 5e) släpptes beneath andra halvan från 2014.

Grundsystem

[redigera | redigera wikitext]

Dungeons & Dragons använder detta därför kallade d20-systemet. detta kallas sålunda vid bas från för att all handlingsresolution, oavsett angående man mot modell försöker träffa någon tillsammans med en vapen, försöker smyga förbi ett ouppmärksam vaktpost alternativt undvika för att bli påverkad från enstaka besvärjelse, blir bestämt genom för att man träffar ett tjugosidig tärning samt försöker komma ovan enstaka viss siffra till för att lyckas. Denna siffra, kallad svårighetsgrad (difficulty class), existerar olika upphöjd beroende vid hur enkel alternativt svårt detta man försöker utföra anses existera.

Andra tärningar liksom används inom d20-systemet, förutom tjugosidiga, existerar fyrsidiga, hexagonala, åttasidiga, tiosidiga samt tolvsidiga tärningar.

Ett flertal andra rollövning, förutom Dungeons & Dragons, använder d20-systemet, bland annat Star Wars Roleplaying Game samt Stargate SG1: The Roleplaying Game, på grund av för att bara nämna några.

D20-systemet ligger beneath enstaka sålunda kallad "öppen spellicens" Open Gaming License, vilket innebär för att vem likt helst, därför länge vissa krav ifrån upphovsmännen Wizards of the Coast följs, får kommersiellt publicera rollövning samt rollspelsmaterial likt använder systemet.

Magi

[redigera | redigera wikitext]

All magi inom Dungeons & Dragons kunna delas in inom numeriskt värde grupper; gudomlig magi (divine magic) samt mystisk magi (arcane magic). Gemensamt till utövare från båda grupperna existerar för att dem enstaka gång angående dagen måste förbereda vilka besvärjelser dem önskar behärska kasta. varenda magikunniga äger resurs mot fler besvärjelser än dem kunna förbereda, sålunda detta omröstning är kapabel artikel många viktigt. Undantaget ifrån denna regel existerar besvärjare (sorcerers) samt klassen warlock såsom är kapabel välja fritt bland dem besvärjelser dem äger resurs mot.

Magisystemet inom Dungeons & Dragons existerar starkt inspirerat från magin inom fantasyförfattaren Jack Vances läsning Den döende jorden.

Strider

[redigera | redigera wikitext]

Stridssystemet existerar baserat vid samtida struktur på grund av minifigurer (i princip 35 mm tennsoldater samt dylikt). då strid uppstår delas tiden, på grund av för att utföra detta mer överskådligt samt till för att behärska att fatta beslut eller bestämma något inom vilken ordning saker samt domstol sker, upp inom tio sekunder långa enheter, kallade stridsrundor (combat rounds). detta inledande vilket sker existerar för att man avgör inom vilken ordning dem inblandade agerar. då detta existerar gjort agerar den man konstaterat existerar inledningsvis genom för att prata angående vad dennes rollfigur utför samt eventuellt träffar tärningar till för att titta ifall man träffar sin motståndare. angående någon blir träffad träffar anfallaren fler tärningar på grund av för att titta hur många skada såsom målet åsamkas. varenda aktör, vare sig detta existerar enstaka rollfigur alternativt en monster, besitter skadepoäng (hit points) såsom avgör hur många skada dem tål. Resultatet från skadetärningsslaget dras från ifrån målets skadepoäng samt då dem existerar nere inom noll existerar denne död alternativt medvetslös. Detta återkomma tills samtliga fiender besegrats alternativt striden tar slut vid annat sätt (rollfigurerna kunna flyga eller fly undan, mot exempel). enstaka rollfigurs attribut, mot modell dennes styrka samt smidighet, kunna påverka sannolikheten för att träffa samt den skada vilket görs.

Erfarenhet

[redigera | redigera wikitext]

Rollfigurerna får erfarenhetspoäng (experience points), då dem besegrar monster, löser gåtor samt övervinner svårigheter vid samtliga vis. då enstaka rollfigur besitter samlat tillräckligt flera erfarenhetspoäng stiger den inom nivå (level) samt förmå bli förbättrad vid för att slåss, tåla mer skada, erhålla fler samt mäktigare formler samt resurser mot fler förmågor, allt beroende vid vilket arbete rollfiguren äger.

Rollfigurer

[redigera | redigera wikitext]

Spelaren skapar ett rollfigur likt existerar från ett viss klass alternativt arbete (class). detta finns ett mängd liknande för att välja mellan dock dem vilket finns inom senaste utgåvan från spelets grundregler är; krigare (fighter), magiker (wizard), kyrkoherde (cleric), tjuv (rogue), druid, barbar (barbarian), förkämpe, bard, trollkonstnär (sorcerer), munk (monk) samt jägare (ranger), vilket bestämmer många från dess förmågor inom spelet. Allteftersom spelet fortskrider är kapabel man gå vidare inom identisk yrkesliv alternativt grena ut mot andra.

Spelaren väljer även livsåskådning (alignment) åt sin rollfigur. Livsåskådning existerar tvådelat. ursprunglig väljer man om man existerar god, ond alternativt neutral. mot detta lägger man även mot plats man befinner sig vid axeln lag/kaos, även den tillsammans med ett neutral mittposition. Således finns detta nio olika kombinationer likt förmå utgöra ens livsåskådning.

Folkslag (Races)

[redigera | redigera wikitext]

När man skapar sin rollfigur inom Dungeons & Dragons måste man dessutom välja vilket folkslag (race) man skall tillhöra. dem vanligaste samt några från dem erhålla likt grundregelboken redogör existerar människa, halvalv, alv, halvling, halvorch, gnom samt dvärg.

Alv (Elf)

[redigera | redigera wikitext]

Alverna existerar likt den typiska fantasyalven tillsammans med vackert utseende samt naturvänligt beteende. dem besitter enstaka fallenhet på grund av för att nyttja magi samt då dem tvingas ta mot vapen använder dem helst pilbågar, gärna ur välkamouflerade bakhåll.

Dvärg (Dwarf)

[redigera | redigera wikitext]

Dvärgarna existerar typiska på grund av dem dvärgar vilket existerar vanliga inom fantasyn samt existerar korta, robusta samt vanligen utrustade tillsammans med långa skägg. dem bor djupt beneath bergen var dem ägnar sig åt gruvdrift samt smideskonst. Dvärgiska krigare använder oftast yxor samt ringbrynjor.

Gnom (Gnome)

[redigera | redigera wikitext]

Gnomerna existerar korta varelser tillsammans enstaka förkärlek till magisk illusionism. dem existerar påhittiga, klåfingriga samt existerar kända på grund av för att dem gärna agerar sin omgivning spratt, liksom bara ibland uppskattas.

Halvalv (Half-Elf)

[redigera | redigera wikitext]

Halvalven existerar enstaka korsning mellan ett människa samt ett alv samt vars utseende enklast är kapabel beskrivas likt enstaka människa tillsammans några alviska drag alternativt tvärt angående. Även ifall dem oftast ej vid något sätt existerar utstötta således besitter dem ofta lite bekymmer för att uppleva för att dem passar in, vare sig dem existerar uppvuxna hos alver alternativt människor.

Halvling (Halfling)

[redigera | redigera wikitext]

Halvlingen förmå bäst beskrivas likt ett variant från J.R.R. Tolkienshobbitar. mot utseendet liknar dem människor tillsammans vassa öron samt ett aning längre viktig, vilket skiljer sig ifrån J.R.R. Tolkienshobbitar. Däremot således existerar dem små samt kvicka, vilket utför för att dem passar utmärkt såsom tjuvar (rogue) då dess lilla storlek existerar ett fördel inom detta yrket.

Halvorch (Half-Orc)

[redigera | redigera wikitext]

Halvorcherna existerar sådana var den ene föräldern existerar människa samt den andre orch. detta existerar lite olika vilken från föräldrarna dem tar efter, vissa halvorcher skulle behärska tas på grund av fullblodsorcher medan andra ej går för att skilja ifrån vanliga människor. dem flesta besitter dock ärvt lite ifrån båda folken samt dem existerar vanligen storvuxna, gulögda samt ganska med mycket hår. Ofta existerar dem utstötta, både från människor samt orcher samt tenderar för att leva lite nära sidan från detta vanliga samhället.

Människa (Human)

[redigera | redigera wikitext]

Människor inom Dungeon & Dragons världar existerar identiska tillsammans med människor ifrån vår personlig planet.

Yrken (Classes)

[redigera | redigera wikitext]

I spelet finns detta enstaka mängd yrken (Classes), vilka enklast är kapabel beskrivas vilket rollpersonens aktivitet alternativt vilken typ från figur detta existerar. enstaka persons arbete besitter massiv innebörd till vilka förmågor denne besitter, inom ännu högre grad än mot modell vilket folkslag denne tillhör. detta finns enstaka massiv mängd olika yrken för att välja mellan, dock nästa finns beskrivna inom den utgåvan 3.5 från spelets grundregler; Barbar (Barbarian), Bard (Bard), kyrkoherde (Cleric), Druid (Druid), Krigare (Fighter), Munk (Monk), riddare (Paladin), Jägare (Ranger), Tjuv (Rogue), Trollkonstnär (Sorcerer) samt Magiker (Wizard).

Även angående man allmänt startar tillsammans med bara en arbete således existerar detta fullt möjligt för att sålunda småningom skaffa fler. Detta kallas Multiclassing.

Det finns inga begränsningar vad gäller folkslag samt arbete, även ifall vissa kombinationer existerar vanligare än andra. Halvorcher mot modell existerar ofta barbarer, medan halvlingar ofta existerar tjuvar samt dvärgar ofta väljer krigaryrket.

Barbar (Barbarian)

[redigera | redigera wikitext]

Barbaren existerar ett vildmarkskrigare, känd till sin styrka samt uthållighet. detta liksom skiljer dem ifrån andra krigare existerar deras förmåga för att jobba upp sig inom en bärsärkliknande tillåtelse från vrede (Rage) var dem inom närstrid beneath enstaka begränsad period är kapabel åsamka sina fiender större skador, samtidigt liksom dem ej bryr sig angående sig personlig säkerhet.

Bard (Bard)

[redigera | redigera wikitext]

Barden existerar ett skojare tillsammans med flera olika förmågor. dem existerar kunniga angående gamla legender samt sägner, samtidigt vilket dem existerar fenomenala inom olika sociala situationer. dem äger även ett begränsad magisk förmåga.

Präst (Cleric)

[redigera | redigera wikitext]

Religion existerar inom Dungeons & Dragons olika världar enstaka konkret realitet samt dem gudar likt finns lägger sig gärna inom dem förehavanden såsom pågår var. Prästen existerar enstaka individ vilket ej bara bekänner sig mot enstaka viss tro utan likt även vigt sitt liv åt den. sålunda länge prästen följer sin guds bud således äger denne passage mot en antal olika gudomliga förmågor, dem maximalt spektakulära existerar för att dem besitter förmågan för att kurera sjuka samt skadade samt för att dem inom sin guds namn är kapabel fördriva samt, inom vissa fall, även förinta vandöda.

Druid (Druid)

[redigera | redigera wikitext]

Druiden existerar ett variant från prästen (se ovan) dock såsom istället på grund av för att erkänna sig mot ett viss tro istället vördar naturen såsom varande gudomlig. Druiden existerar ofta väktare ovan en visst geografiskt plats samt många lite sker däri utan för att dem äger uppfattning ifall detta.

Krigare (Fighter)

[redigera | redigera wikitext]

En krigare existerar specialiserad vid strid från samtliga stöt. dem besitter vana från för att nyttja samtliga typer från vapen samt äger passage mot ett utdragen rad inriktade stridsmanövrer.

Munk (Monk)

[redigera | redigera wikitext]

En munk existerar ett individ vilket tillhör ett klosterorden samt existerar kunnig vid utan vapen strid. dem värdesätter disciplin samt vilja ovan allt annat samt existerar kapabla mot fysiska bragder bortom vad enstaka människa bör klara från. Munken existerar uppenbart inspirerad från österländska kampsportsutövare ifrån vår personlig planet.

Paladin/Tempelriddare (Paladin)

[redigera | redigera wikitext]

En hjälte existerar enstaka likt, likt prästen (se ovan), vigt sitt liv åt ett tro dock tillsammans med den skillnaden för att enstaka riddare existerar enstaka krigare såsom tillsammans kallt stål tjänar sin gud. ett riddare tjänar ett från dem goda gudarna samt strävar efter för att bekämpa ondska. enstaka förkämpe äger ingång mot vissa från prästens förmågor, ifall än inom många begränsad struktur.

Jägare (Ranger)

[redigera | redigera wikitext]

Detta existerar enstaka vildmarksexpert likt både existerar stigfinnare, spårare samt utbygdsjägare. dem existerar specialister vid för att leva inom vildmarken samt behöver sällan existera utan varken föda, vätska alternativt skydd. dem existerar ofta dödliga tillsammans med pilbågar samt andra avståndsvapen.

Tjuv (Rogue)

[redigera | redigera wikitext]

En tjuv existerar ett individ liksom specialiserat sig vid rörlighet, lömskhet samt lurendrejeri. dem existerar ofta kunniga inom sådant vilket låsdyrkning, fälldesarmerande samt smygande. inom spelet får dem ofta agera spejare liksom smyger inom förväg framför resten från gruppen. dem existerar även specialister vid för att anfalla ur bakhåll samt får ett extrabonus mot chansen för att utdela riktigt svåra skador ifall offret existerar helt ovetandes. Denna specialförmåga kallas "smyganfall" (Sneak Attack).

Fram mot spelets tredjeplats utgåva vilket utkom kalenderår 2000, kallades yrket Rogue på grund av Thief (Rogue ägde tidigare använts likt gemensam beteckning till Thief samt Bard). Detta ändrades till för att poängtera för att detta handlade angående något mer än ett simpel tjuv, utan enstaka spejare samt spanare såsom även fanns ett kunnig vid för att ta sig förbi fällor samt låsanordning.

Trollkonstnär (Sorcerer)

[redigera | redigera wikitext]

En trollkonstnär existerar enstaka individ vilket äger förmågan för att kasta trollbindande besvärjelser. detta såsom skiljer enstaka trollkonstnär ifrån enstaka magiker (se nedan) existerar för att trollkonstnärens förmåga existerar medfödd mot skillnad ifrån enstaka magiker. dem besitter även lite större frihet för att välja vilka besvärjelser dem önskar kasta, dock äger inom gengäld ej resurs mot riktigt lika mäktig magi vilket ett magiker samt besitter dessutom en många mer begränsad antal olika besvärjelser.

Magiker (Wizard)

[redigera | redigera wikitext]

En magiker existerar enstaka individ vilket besitter förmågan för att kasta trollbindande besvärjelser. detta vilket skiljer ett magiker ifrån ett trollkonstnär (se ovan) existerar för att magikern studerat sig mot sin förmåga mot skillnad ifrån trollkonstnären vars förmåga existerar medfödd. enstaka magiker existerar även något mer begränsad inom sitt omröstning från besvärjelser eftersom denne varenda morgon måste välja vilka besvärjelser denne önskar behärska kasta beneath den kommande dagen. Magikern besitter å andra sidan resurs mot något kraftfullare magi än ett trollkonstnär.

Häxmästare (Warlock)

[redigera | redigera wikitext]

En warlock existerar bunden från ett pakt mot ett övermäktig patron, samt säljer sin lojalitet på grund av övernaturliga förmågor samt unik magi.

Dunder samt Drakar

[redigera | redigera wikitext]

Dunder samt Drakar existerar enstaka inofficiell svensköversatt utgåva från detta amerikanska bordsrollspelet Dungeons & Dragons. ett starkt och högt ljud ofta av åska samt Drakar existerar en arbetsuppgift vilket drivs från Mikael Börjesson, ett från grundarna från företaget Titan Games likt vid 1980-talet gav ut officiella översättningar från Dungeons & Dragons.

Andra produkter

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1983 samt 1985 producerade Marvel Productions den tecknade TV-serien Drakar & Demoner (en: Dungeons & Dragons) inom samarbete tillsammans TSR. TV-serien existerar delvis baserad vid bordsrollspelet, samt handlar angående ett lag ungdomar vilket hamnar inom Drakarna & Demonernas planet samt måste strida mot den onde Venger tillsammans hjälp från krafterna dem erhåller ifrån Drakmästaren. Krafterna barnen erhåller existerar baserade vid yrkena jägare, krigare, tjuv, akrobat, magiker samt barbar ifrån rollspelet.

En långfilm tillsammans med titeln Dungeons and Dragons, tillsammans innehåll baserat vid Dungeons & Dragons-mytologin, släpptes 2000. Både liksom rulle samt likt D&D-produkt får den anses existera tveksam samt den uppskattades från ett fåtal. ett fortsättning, Dungeons & Dragons: Wrath of the Dragon God, äger även gjorts, fast tillsammans helt ytterligare regissör samt manusförfattare. Den fångar känslan inom D&D något förbättrad, dock blev knappast något mästerverk den heller.

Officiellt licensierade titlar bland datorspel inkluderar Baldur's Gate-serien, Icewind Dale-serien, Neverwinter Nights-serien samt Planescape: Torment. en online-spel likt utspelar sig inom staden Stormreach (i kampanjvärlden Eberron) besitter utvecklats från Turbine Entertainment, Dungeons & Dragons Online. Man besitter dock ändrat reglerna enstaka hel sektion (och dem ändras alltmer inom varenda uppgradering), sålunda detta får snarare ses likt en online-spel inom D&D-miljö än en D&D-spel online. Utgivningen från Dungeons & Dragons-baserade datorspel mot ett utdragen rad hemdatorer samt spelkonsoler tog hastighet inom slutet från 1980-talet.

2003 släppte man The Dungeons & Dragons Miniatures Game likt säljs inom struktur från plastfigurer. dem existerar slumpvist blandade samt färdigmålade. dem används antingen vilket en komplement mot standardspelet alternativt spelas vilket en eget spel då man agerar tillsammans med förenklade regler.

En rad officiellt licensierade tidningar samt romaner besitter givits ut. Dragonlance-serien existerar ett från dem kändaste bokserierna tillsammans med D&D-tema. Dragon samt Dungeon existerar numeriskt värde från dem kändaste tidningar liksom getts ut, samt likt än idag ges ut från Wizards of the Coast inom PDF-form.

I slutet från 2014 släppte Wizkids spelet Dungeons & Dragons Attack Wing. ett figurspel baserat vid Regelsystemet flygning Path™ likt existerar maximalt känt ifrån Fantasy flygning Games populära spel Star Wars: X-wing. inom Dungeons & Dragons Attack Wing existerar rymdskeppen ersatta från drakar, jättar samt allsköns andra varelser likt känns igen ifrån Dungeons & Dragons miljöer.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Schick, Lawrence (1991) (på engelska). Heroic Worlds: A History and Guide to Role-Playing Games. Amherst, New York: Prometheus Books. ISBN 0-87975-653-5