pealead.pages.dev






Kan man mjölka en gris


Utevistelse samt foder för djur som hö och gräs ger utmärkt djurvälfärd på grund av slaktgrisar

Grisar inom ekologisk produktion äger större ytor för att röra sig vid inne inom stallet samt svenska svin såsom existerar KRAV-certifierade besitter tillfälle för att artikel ute samt beta samt böka inom marken. Ekologiska svin såsom existerar kontrollerade i enlighet med EU:s regelverk besitter resurs mot enstaka rastgård. från dem svenska ekologiska grisarna existerar cirka 70 andel KRAV-certifierade. Ekogrisar besitter även ingång mot fiberrikt foder för djur som hö och gräs, såsom hö alternativt djurfoder (mjölksyrajäst växtmaterial, oftast olika klöver- samt gräsarter)bestående från mot modell klöver, växttäcke, cikoria alternativt majs. Detta sammantaget ger eko-grisarna goda möjligheter för att utföra primär beteenden vilket för att söka att ge liv, böka samt utforska sin miljö.


Ett foder tillsammans mer fibrer ökar mättnadsgraden hos något som ökar i storlek eller antal svin [Ref 422] samt man äger sett för att grovfodret utför grisarna aktivare samt stimulerar deras födosöksbeteenden [Ref 422][Ref 282][Ref 283][Ref 284][Ref 285]. Den rikliga resurser mot foder för djur som hö och gräs inom ekoproduktionen sysselsätter grisarna, vilket fullfölja för att dem spenderar tidsperiod tillsammans grovfodret istället på grund av för att rikta sin nyfikenhet mot sina boxkompisar alternativt boxinredningen. detta leder mot färre skadliga beteenden, liksom mot modell bitskador [Ref 422][Ref 284][Ref 285][Ref 282]. Utevistelse utför även grisarna mer aktiva samt dem väljer för att spendera många tidsperiod vid utearealen, ifall dem äger chans för att välja. Denna miljö främjar naturliga beteenden samt reducerar kvantiteten skadliga beteenden [Ref 422][Ref 286]. Sammantaget förmå passage mot foder för djur som hö och gräs, större ytor inom stallet samt utevistelse minska stress samt stressrelaterade skador [Ref 288][Ref 289]. djurfoder ger även positiva effekter vid grisarnas mag- samt tarmhälsa samt reducerar andelen svåra magsår [Ref 287].


Eko ger även välfärdsfördelar till suggor samt smågrisar

Välfärdsfördelar finns även på grund av suggor samt smågrisar vilket får vandra inom lösdrift, vid större ytor samt inom assemblage beneath digivningen.  Suggornas naturliga beteende främjas samt smågrisarnas sociala tillväxt stimuleras samtidigt likt ett anpassning mot tiden efter avvänjningen underlättas [Ref 290][Ref 291][Ref 292][Ref 293][Ref 294]. enstaka mer successiv samt förlängd avvänjningsprocess, liksom ekologisk uppfostran innebär, existerar positiv på grund av grisarnas beteende [Ref 292] eftersom detta efterliknar den naturliga avvänjningsprocessen hos svin [Ref 345]. detta existerar däremot viktigt för att ej äventyra den lilla smågrisens välbefinnande beneath den inledande tiden efter födseln. utfall ifrån en svenskt forskningsprojekt besitter medfört för att man rekommenderas vänta mot omkring tre veckor efter grisning innan suggorna tillsammans sina smågrisar släpps ihop inom större grupper [Ref 295].

Forskning äger även demonstrerat för att foder för djur som hö och gräs såsom mot modell djurfoder äger potential för att stärka suggors samt smågrisars immunförsvar [Ref 296]. Längre digivningsperiod samt mer successiv avvänjning utför för att smågrisarna börjar förtära fast att ge liv tidigt, vilket utför dem förbättrad rustade inför avvänjningen, samt ökar chanserna för att dem existerar friska samt växer utmärkt [Ref 297].


Vissa hälsoproblem hos ekologiska suggor

Risk till uselt hull Längre digivningstid inom ekologisk produktion ställer höga krav vid utfodringen till för att suggan ej bör tappa inom hull. inom kombination tillsammans med för att suggan får flera griskultingar per kull förmå detta utföra för att detta existerar svårare för att hålla ekologiska suggor inom god hull. Då resurser mot ekologiskt godkända proteinråvaror från god standard existerar begränsad, är kapabel detta existera svårare för att erhålla enstaka foderblandning likt når ett upphöjd näringsmässig standard. Även detta kunna öka risken på grund av för att suggorna tappar inom hull [Ref 298][Ref 299]. Grupphållning vid större ytor utför dock för att suggorna kunna styra digivningen, vilket ger enstaka mer successiv avvänjning, något såsom existerar gynnsamt på grund av hullet.

Reproduktionsförmåga Suggor vid ekologiska gårdar, alternativt såsom föds upp inom andra mer extensiva samt utomhusbaserade struktur, besitter allmänt sett något sämre reproduktionsresultat samt ett större individuell variation inom resultatet, än suggor vid konventionella gårdar [Ref 300][Ref 301][Ref 302]. Reproduktionsresultat mäts ofta inom produktionsutfall, detta önskar yttra antal levande  per kull, antal kullar per tid, antal dagar ifrån avvänjning mot brunst tillsammans med mera. Lägre produktion behöver dock ej betyda för att djurhälsan existerar äventyrad samt upphöjd produktion existerar heller ej för att jämställa tillsammans med god djurvälfärd.

Grisningsfeber noggrann vilket hos svin inom konventionell avel eller uppfödning av djur förekommer grisningsfeber bland suggor inom ekologisk uppfostran. inom ett forskningsstudie vilket utfördes vid ekologiska gårdar inom åtta EU-länder, inklusive landet, uppgav lantbrukarna för att detta plats en stort hälsoproblem bland suggorna [Ref 303].

Foto: Magdalena Åkerfeldt/SLU


Smågrisdödlighet existerar en bekymmer inom grisproduktion allmänt

I både ekologisk samt konventionell produktion existerar smågrisdödlighet enstaka massiv kamp. Den vanligaste dödsorsaken existerar för att smågrisarna drabbas från undernäring, vilket ökar risken till för att dem blir ihjälklämda [Ref 346][Ref 302][Ref 304]. Den totala smågrisdödligheten vid ekologiska gårdar inom Europa beneath perioden innan avvänjningen, detta önskar yttra då grisarna skiljs ifrån suggan, äger rapporterats existera cirka 20 andel [Ref 305][Ref 306]. detta existerar högre än inom konventionell produktion inom andra länder inom Europa (cirka 13 procent) samt något högre än inom landet (cirka 17-18 procent). Den högre dödligheten inom ekoproduktionen är kapabel mot viss sektion förklaras från för att miljön existerar annorlunda, mot modell då suggorna svin utomhus inom hyddor, alternativt går inom gruppboxar, tillsammans med kallare temperaturer samt större ytor. Detta fullfölja detta svårare på grund av lantbrukaren för att övervaka samt sköta ifall smågrisarna [Ref 307]. Dessutom får suggorna varken inom ekologisk alternativt inom svensk konventionell produktion fixeras beneath grisningsperioden, vilket existerar vanligt inom konventionell produktion inom flera andra europeiska länder. Fixeringen inkräktar starkt vid suggornas djurvälfärd, dock innebär för att färre smågrisar kläms ihjäl, vilket redogör den lägre dödligheten. ifall grisarna plats utomhus året runt, angående dem fanns delvis utomhus inom perioder, alternativt inuti tillsammans med ingång mot utevistelse vid skiva spelade ej någon roll på grund av smågrisöverlevnaden inom ekologiska struktur [Ref 306].


Bättre lunghälsa hos ekologiska svin inom Sverige?

Forskning äger demonstrerat för att svin inom ekologisk produktion äger förbättrad lunghälsa än svin inom konventionella struktur [Ref 303] samt för att utevistelsen äger enstaka positiv påverkan [Ref 306] vid lunghälsan. dock detta finns även studier såsom ej kunnat påvisa någon större skillnad inom vare sig risken för att drabbas [Ref 308] alternativt förekomsten från luftvägsinfektioner mellan svin inom ekologisk samt konventionell produktion [Ref 309].

I land äger man dock sett ett ökande trend från luftvägsproblem bland ekologiska slaktgrisar, i enlighet med ett narrativ ifrån Hushållningssällskapet [Ref 310]. dem senaste siffrorna likt existerar ifrån 2012 visar för att lungsäcksinflammationer fanns vanligare hos svin nära slakt inom svenska konventionella besättningar, medan andelen svin tillsammans lunginflammation plats högre inom ekologiska struktur (KRAV-grisar) samt för att det  även ökat beneath ett resultat från tid. ett ökad förekomst från luftvägsproblem kunna bero vid för att slaktgrisar inom landet idag existerar mer innesluten tillsammans passage mot utevistelse vid ett betongplatta utanför stallet samt tillbringar mindre period vid bete än tidigare. dock detta finns inga studier liksom kunna bekräfta detta.  

 

Ben- samt ledproblem då svin går ute – dock problemen reducerar inom svensk ekoproduktion

Ben- samt ledproblem existerar en angeläget hälsoproblem likt är kapabel kopplas mot miljön likt grisarna vistas inom. detta existerar viktigt för att man försöker minska risken till haltande eftersom detta existerar smärtsamt [Ref 311]. fakta angående hur vanligt detta existerar tillsammans ben- samt ledproblem hos suggor samt slaktgrisar inom ekologiska struktur varierar. detta finns undersökning liksom visar för att ekologiska suggor existerar mindre drabbade [Ref 298][Ref 318][Ref 306][Ref 303], dock även för att detta existerar en från dem vanligaste bekymren hos ekologiska suggor. inom några länder, bland annat landet, Italien samt Tyskland, uppges även för att ben- samt ledproblem existerar en från dem stora hälsoproblemen bland ekologiska slaktgrisar [Ref 303]. för att ekologiska svin besitter ben- samt ledproblem beror vid för att svin likt går ute enklare drabbas från infektion från jordlevande bakterier såsom kunna ge ledinfektioner*. Ledbroskförändringar vilket ger haltande kunna bero vid för att utegrisar rör sig mer inom ojämn terräng såsom fullfölja för att dem blir halta. inom landet äger andelen ledanmärkningar nära slakt hos svin ifrån ekologiska gårdar minskat samt existerar relativt nedsänkt i enlighet med nyare undersökning. detta existerar viktigt för att även äga koll vid ifall grisarna haltar beneath uppfödningstiden eftersom varenda hältor vilket påverkar djurens välfärd ej syns inom slakterianmärkningarna [Ref 307].

* Ledproblem kunna delas upp inom numeriskt värde olika typer; artrit, artrit, samt ledinfektion orsakade från jordlevande bakterier (rödsjukebakterier), samt andra förändringar inom leder alternativt ledbrosk utan inflammation, artros, alternativt osteokondros. Risken till ledinflammationer samt ledbroskförändringar ökar nära utevistelse.


Ledförändringar leder ej ständigt mot hälta

Förekomsten från ledbroskförändringar inom armbågs- samt haslederna hos svenska slaktgrisar liksom vistats fritt utomhus plats högre, jämfört tillsammans svin liksom fanns inomhus inom konventionella boxar [Ref 314]. Trots för att ledbroskförändringarna fanns fler samt från svårare grad, visade ej grisarna mer haltande. detta är kapabel tyda vid för att kroppslig träning är kapabel hjälpa mot för att stärka ledens vävnader samt för att grisarna därmed påverkas mindre samt upplever mindre smärta [Ref 313]. inom kombination tillsammans med användning från snabbväxande grisraser kunna utomhusbaserade struktur medföra fara till benhälsoproblem. inom enstaka svensk undersökning såg man dock ej för att benhälsan hos ekologiska svin förbättrades genom för att byta ras vid galtarna inom aveln. Man bytte mot rasen Duroc, såsom ofta anses artikel mer kraftig, istället på grund av den inom land vanligt förekommande rasen Hampshire.

Foto: Janne Nordlund Othén/SLU

Utegrisar besitter mer parasiter än dem såsom hålls inomhus

Eftersom man inom ekologisk produktion ej får nyttja avmaskningsmedel inom förebyggande avsikt existerar detta viktigt för att lantbrukaren besitter enstaka plan på grund av hur betesmarkernas bör nyttjas sålunda för att risken på grund av för att djuren bör drabbas från parasiter minimeras. Inälvsparasiter existerar vanligt bland ekologiska svin samt svin såsom hålls ute, jämfört tillsammans med konventionella inomhusgrisar [Ref 303][Ref 302][Ref 308][Ref 315][Ref 309]. Speciellt förekommer höga nivåer från spolmask [Ref 316] både före samt efter avvänjning från smågrisar. Detta ger även enstaka högre andel leveranmärkningar nära slakt hos ekologiska svin. Leverskadorna beror vid för att maskens förstadium passerar levern beneath sin utveckling.

Även angående detta existerar vanligt för att man ej låter grisarna vandra vid identisk mark tid efter kalenderår, utan låter betet vila 2–3 tid mellan varenda gång grisarna existerar var, visar studier för att detta troligen ej existerar tillräckligt på grund av för att bekämpa dem långlivade parasitäggen ifrån spolmask samt piskmask. Detta innebär ett massiv kamp inom ekologisk produktion [Ref 317].


Referenser