Vad pratade vikingarna för språk
Viking
- För andra betydelser, titta Viking (olika betydelser).
Vikingar plats sjökrigare samt sjörövare[1], ifrån inom huvudsak nuvarande Norden, likt deltog inom båtburna plundringar samt krigståg inom Norden, Europa samt Västra Asien ifrån 793 fram mot 1100-talet. beneath perioden erövrade nordiska krigare stora delar från brittiska öarna samt norra land i västeuropa.
Ordet viking dyker ursprunglig upp inom fornengelska källor, samt inom dem flesta tidiga källor, inklusive nordiska, syftar detta vid pirater, utan närmare information från ursprung. Betydelsen kom sedan för att inskränkas således för att detta enbart syftade vid dåtida nordbor (nordmän). beneath nationalromantiken vid 1800-talet kom ett romantisk ögonkontakt vid vikingarna för att formas från danska samt svenska diktare. Idag kunna termen, beroende vid brukare, äga vitt skilda betydelser. detta kunna på det sättet syfta vid från allt krigiska skandinaviska sjöfarare mot inom princip varenda skandinaver beneath vikingatiden.[2] Denna otydlighet fullfölja för att termen undviks från vissa vetenskapsman, även ifall detta kvar besitter starkt symbolvärde.[3]
Etymologi samt betydelse
[redigera | redigera wikitext]Termen viking förekom före vikingatiden inom såväl fornengelska likt anglo-frisiska skriftliga källor beneath 700-talet. dem inledande nordiska beläggen existerar ifrån vikingatida runstenar vilket exempelvis Härlingstorpstenen inom Västergötland. vid Island förekommer termen vikingr vid 1100-talet då dem inledande isländska sagorna nedtecknades.
I slutet från ordets vikingatida språkutveckling ägde termen, i enlighet med språkforskaren Fritz Askeberg, numeriskt värde olika betydelser inom fornnordiska språken, likt víking (femininum) vilket fanns ett handling, samt likt substantiv víkingr (maskulinum) liksom benämning till den alternativt dem vilket utförde aktiviteten.[4]
Det besitter funnits olika omstridda teorier ifall ordens ursprung, vilka varenda äger kritiserats samt ingen äger uppnått fullt stöd bland vetenskapsman. mot exempel:
- att fara inom viking kommer från för att man nedsänkt inom försåt tillsammans med sina skepp inom havsvikar.
- personer ifrån området Viken, vilket syftar vid området främst omkring Oslofjorden inom Norge samt Bohuslän inom landet. Området motsvarar inom stort dagens norska fylken Vestfold, Akershus samt Østfold. inom landet omfattar området dagens Bohuslän mot Göta flod inom sydöst, inklusive läka Hisingen. Mot denna teori talar detta faktum för att människor ifrån Viken ej inom litteraturen inom nämnvärd utsträckning äger beskrivits likt sjörövare, samt teorin anses från övervägande andel historiska vetenskapsman liksom osannolik.[5]
- begreppet veckosjö (medelsträcka avverkat från en roddarlag nära bytet nära årorna, motsvarande drygt fyra sjömil), ifrån tiden innan nordborna lärt sig seglarkonsten.[6][7]
- det latinska termen vicus ('by', 'köpstad'), via fornengelskanswíc. Ur detta skulle då en mening till köpmän äga utvecklats.[8]
Samtliga källor fram mot nationalromantiken framställer termen viking inom dess olika former vilket ett översättning från latinets pirate, innan termen pirat började användas inom nordeuropeiska tungomål, samt termen besitter ej inom någon från dessa källor haft någon geografisk begränsning, utan använts på grund av pirater ifrån Frisland[9], Skottland[10][11], Irland[10][11], Venden[10][12], Estland[10], Kaukasus[10][13], Kurland[10][14], Moriska (muslimska) Spanien[10][15], Israel[10] samt mer ospecificerat Österled (Österut) [10]. Flera källor uppger för att vikingatågen kunde bestå från blandade etniska människor, vilket den Stora Hednaarmén, samt historikern Anders Magnus Strinnholm, refererar inom verket Svenska folkets bakgrund ifrån äldsta mot närvarande tider dem engelska krönikorna med: svärmar från okristen människor, Danskar, Norweger, Göter samt Svear, Vandaler (Vender) samt Friser (Danos et Norwegenses, Gothos et Swathedos, Wandalos et Fresos) [9]
Historiska museet skriver vid sin temawebb ifall vikingar: Ordet viking finns vid några erhålla runstenar ifrån perioden samt verkar oftast betyda ungefär ”sjörövare”. detta plats alltså ej namnet vid en människor alternativt ett team. dem allra flesta människor kallade sig ej sålunda, utan levde en fredligt jordbrukarliv.[16]
Nutida historieforskare undviker termen viking samt ersätter detta tillsammans med ”sjöfarande nordbo beneath vikingatiden”.[17]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Både arkeologin samt historievetenskapen beräknar perioden ifrån cirka 800 mot cirka 1050 vilket vikingatiden. detta finns ej någon klar skiljelinje såsom anger vikingatidens start alternativt slut. Äldre, mer militärhistoriskt samt politiskt orienterad historieskrivning anger epoken ifrån överfallet vid Lindisfarne (793) mot antingen Slaget nära Stiklestad (1030) alternativt Slaget nära Stamford Bridge (1066). Numera anser man dock ej för att detta går för att vid detta sätt nyttja enskilda händelser till för att tidfästa vikingatiden. Dessutom tar denna tidsangivelse sin utgångspunkt inom ett västeuropeisk, särskilt anglosaxiskt orienterad historieskrivning, var vikingarnas handling inom östra Europa lämnas utan hänsyn. vid senare tidsperiod därför besitter man funnit fynd vilket tytt vid för att vikingaaktivitet inom österled är kapabel äga förekommit 100 kalenderår innan Lindisfarne samt för att vikingar plundrat Östersjöns östra delar beneath ett massiv sektion från 700-talet. Räder inom österled innan den "klassiska vikingatiden" beskrivs inom dem isländska sagorna.[18]
Plundringar österifrån mot Sveriges västkust existerar förklarat inom flera källor, samt särskilt Härjningen från Sigtuna 1187. Svensk uppslagsbok skriver: "1187 hemsöktes S. från karelska sjörövare, likt delvis brände staden."[19] Vissa källor talar angående ester, andra angående kareler inom Novgorods arbete eller position inom en organisation. ett biskopskrönika ifrån 1300-talets Uppsala noterar härjningen samt tillägger för att dem skyldiga fanns hedningar (pagani) samt Erikskrönikan utpekar kareler såsom skyldiga.[20][21] andra tänkbara kandidater existerar "kurländarna", alltså anfölls Sigtuna från karelska alternativt baltiska vikingar.[22]Ester ifrån Ösel skadade i enlighet med Henrik från Lettlands krönika tid 1203 inom Blekinge samt nära en situation förstörde dem enstaka kyrka, slog ihjäl, samt tillfångatog slavar. Flera mindre novgorodiska plundringståg ägde boende, mot modell mot Tavastland år 1186, 1191 samt 1226–1227, tillsammans med åtminstone en tavastländskt motanfall 1228. land drabbades samtidigt från vendertågen.[21]
Vikingatågen kom för att täcka en många stort geografiskt sektor, något liksom helt förmå tillskrivas vikingatidens högt stående skeppsteknologi. Utomnordiska plundringar samt krigståg beneath vikingatiden existerar samtliga koncentrerade mot kuster samt mot större flodsystem inom vilka dem grundgående skeppen enkel kunde ta sig fram. västra europa drabbades vid detta sätt hårt från vikingarnas plundringar samt konflikt. inom västra europa fick vikingatågen inom en senare skede karaktären från regelrätta erövringskrig, ledda från nordiska regenter. Färderna åt öster samt sydöst tycks förutom plundrings- samt erövringståg även äga haft karaktären från handels- samt värvningsresor mot den östromerske kejsarens flotta samt armé. en känt stort krigståg inom österled existerar detta därför kallade Ingvarståget. Dock existerar tågen inom österled ej lika kända såsom dem västerut då vikingatida skriftliga källor ifrån Östeuropa saknas samt då tidiga medeltida skrifter ifrån landet, inom motsatt mot norska samt isländska sådana, existerar många skrala. Även dem västligt inriktade vikingarna tog stundom mer alternativt mindre något som är kortvarigt eller inte permanent service hos lokala härskare. kalenderår 866 kunde mot modell bretagnare plundra le Mans efter för att äga allierat sig tillsammans med 400 nordbor.[23]
Plundrare
[redigera | redigera wikitext]Den äldsta bevarade tillförlitliga skriftliga referensen mot vikingaaktivitet existerar plundringen från klostret Lindisfarne vid nordostkusten från England den 8 juni 793. dock liknande plundringar besitter bevisligen skett innan detta. Gregorius från Tours nämner mot modell inom sin frankiska krönika Chochilaicus, enstaka nordman likt plundrade den frisiska landremsa vid havet innan denne besegrades från frankerna. Detta skall alltså äga skett någon gång vid 500-talet. Strandhugg samt härjningar genomförda från nordmän mot folken inom Östersjön, exempelvis finnar, kurer, ester samt ryssar besitter ett äldre saga än dem inom väst, dock äger ej bevarats inom mening mot eftervärlden, eftersom dessa människor ej ägde någon skriftkultur.
Vikingatiden måste ses inom ljuset från den sociopolitiska situation vilket Europa befann sig inom efter Västromerska rikets fall vid 400-talet. detta tidigare kejsardömet fanns idag indelat inom flera mindre hövdingadömen, germanska folkslag plats vid vandring samt konflikter uppstod ofta. vid flera sätt kunna man yttra för att vikingatiden existerar enstaka förlängning från folkvandringstiden likt inföll inom Europa beneath århundradena före vikingatiden.
År 814 dog Karl den store samt hans rike försvagades, samt beneath 830-talet började mer grundlig expeditioner riktas mot karolingerriket, inom start mot Nordtyskland samt Nederländerna, samt sedan även mot dagens Frankrike; år 834–837 plundrades Dorestad söder angående Utrecht flera gånger, 843 anfölls Nantes, ett mer permanent bas upprättades nära Loires mynning, samt 848 plundrades Bordeaux. 844 skedde den inledande belagda räden mot Iberiska halvön, 859 övervintrade vikingar inom Rhône-deltat, vid ön Camargue.[24]
En typisk plan plats för att tillfångata lokala potentater samt kräva lösesumma, alternativt kräva detsamma ifrån kungar samt religiös byggnad. Emiren från kalifatet Córdoba tvingades erlägga lösesumma till kvinnor.[24]
Förutom dyrbarheter tog vikingarna dessutom slavar. dem personer såsom tillfångatogs från vikingarna beneath deras räder inom västra europa, liksom Irland, kunde säljas vid slavhandeln inom huvudstaden i irland, från vilket ställe dem såldes vidare mot slaveri inom al-Andalus, [25] alternativt även transporteras mot Haithabu alternativt mot Brännö nära Göta flod, samt därifrån ovan Östersjön vidare via Volgas handelsrutt mot Ryssland, var slavarna såldes mot muslimska köpmän inom utbyte mot dem silver dirham samt siden såsom besitter återfunnits inom Birka, Wollin samt Dublin;[26] beneath 700- samt 800-talen gick slavhandeln mellan vikingarna samt den muslimska världen främst via Khazarriket[27], dock ifrån cirka 900 samt vidare gick den genom via Volgabulgariska riket, från vilket ställe slavarna transporterades via Khwarizm mot Samanidernas slavmarknad inom Bukhara inom Centralasien samt därifrån vidare mot slaveri inom Abbasidkalifatet inom Mellanöstern.[28]
Denna handel med slavar fungerade ifrån åtminstone 786 mot 1009, då silvermynt ifrån Samaniderna hittats inom Skandinavien, samt dem människor såsom kidnappades beneath vikingarnas räder inom västra europa såldes troligen just från vikingarna mot araberna inom Centralasien, ett köp liksom plats sålunda lukrativ för att den kunna äga bidragit mot vikingarnas räder inom västra europa, likt plats enstaka från deras källor på grund av slavhandeln.[29] Bland vikingaskatter vilket innehållit liknande arabiska mynt förmå nämnas Spillingsskatten samt Sundvedaskatten.
Legoknektar
[redigera | redigera wikitext]Förutom dem vikingar likt sökte sig mot väringalidet inom Konstantinopel verkade även västliga vikingar liksom legoknektar. Frankerna tog ibland vikingar inom sin service på grund av för att skydda sig mot andra vikingar, samt både Ludvig den fromme samt dennes son Lothar inom överlät områden inom Frisland mot Harald Klak, enstaka landsflyktig dansk monark. kalenderår 862 ledde både Salomon från Bretagne samt Robert från Anjou varsin vikingaflotta, samt efter för att äga avsatts till för att äga misslyckats för att skydda sitt människor ifrån vikingar tog Pippin II från Akvitanien hjälp från just liknande på grund av för att återfå sitt rike. han deltog inom deras plundringar från bland annat Poitiers, samt rykten gick angående för att han övergått mot deras nordiska tro.[23]
Bosättare samt erövrare
[redigera | redigera wikitext]Flera vikingar lyckades etablera sig såsom lokala makthavare. Paradexemplet existerar hur Rollo lyckades erhålla monark Karl den enfaldige för att ge honom området kring Seines mynning likt förläning, vilken sedan utökades på grund av för att mot slut bli dagens region i frankrike. vid 800-talet utvecklades dessutom Irlands inledande städer – förutom stadsliknande bosättningar kring vissa religiös byggnad – ur vikingarnas härläger. modell vid sådana städer existerar huvudstaden i irland, kort vers samt Cork. Även inom Skottland lyckades vikingarna lägga beneath sig stora landområden. inom England ersattes dem inhemska härskarna ovan Northumbria samt East Anglia beneath andra halvan från 800-talet tillsammans med nordmän. detta erövrade området kallades Danelagen. inom söder kunde Alfred den store från Wessex stå emot vikingarnas angrepp, samt hans ättlingar kunde sedan beneath 900-talet stegvis erövra Danelagen. beneath slutet från 900-talet återkom dock vikingarna. inom start fordrade dem endast tribut, dock efter en tag tog tågen återigen karaktär från erövringståg, samt Sven Tveskägg erkändes 1013 liksom engelsk monark. denne dog dock snart, dock sonen Knut den store återtog riket 1016, varefter danska kungar härskade inom landet fram mot 1042.[30]
Under andra halvan från 1000-talet minskade vikingarnas handling inom väster utanför deras länder samt vikingatiden gick mot sitt slut. Slaget nära Stamford Bridge1066 fanns detta sista försöket ifrån nordmännens blad för att återerövra England, samt Magnus Barfot stupade inom Irland 1103 vilket den sista från vikingakungarna. [källa behövs]
I den slaviska Nestorkrönikan berättas angående hur nordmän (kallade varjager) skadade bland dem ryska stammarna. ett klanhövding nära namn Rörik (på ryska "Rurik") från rusernas (svearnas) huvuddel fick omsider mandat från slaverna för att styra deras områden, varvid detta inledande ryska riket skall äga uppstått. detta besitter spekulerats inom ifall Rörik ägde kopplingar mot detta dåvarande svenska kungahuset, den ätt såsom i enlighet med isländska sagor utgick ifrån Björn Järnsida. Rörik efterträddes från ett anhörig nära namn Helge från Kiev (ryska Oleg) likt inom sin tur efterträddes från Ingvar Röriksson (ryska Igor). detta tidiga Ryssland kallas därför ibland till Stora landet (Sviþioð hinn mikla) inom dem fornnordiska sagorna. tillsammans utgångspunkt ifrån detta rike företog nordmännen vikingatåg mot detta bysantinska riket. Omsider tog flera från dem arbete eller position inom en organisation hos den bysantinske kejsaren såsom legosoldater inom ett speciell skandinavisk elitstyrka. Dessa krigare dryckesställe namnet väringar samt styrka kallades väringalidet. Väringarna blev många berömda till sitt oförfärade mod samt sin lojalitet dock även till sina nordiska dryckesvanor.
Bland orsakerna mot vikingatidens slut nämns bland annat detta danska nordsjöväldets upplösning, för att uppmärksamheten inom Norge vändes ifrån yttre expansion mot inbördeskrig efter 1130, för att dem europeiska statsmakterna blev starkare samt därmed kunde försvara sig förbättrad mot anfall utifrån, samt för att dem rysk/grekiska handelsvägarna klipptes från på grund av svearna. ett ytterligare nödvändig orsak kunna äga varit kristendomens insättning, varvid enstaka fredligare samt mindre krigisk mentalitet fick fäste.
Rädslan till vikingarna
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]Den svenska runstenen Assurs sten alternativt Assursstenen (Bro kyrka (U 617)) nämner ett man tillsammans namnet Assur, vilken liksom "landvärnare" sannolikt ägde enstaka ledarposition inom svenska ledungen. Intressant existerar för att vikingar omtalas, samt stenen ger en stöd till teorin för att svensk region, åtminstone nära denna tidsperiod, ägde en regionalt strukturerat försvar gentemot fientligt inställda vikingaflottor, vilket upprepande gjorde strandhugg utmed kusterna. Assur ägde "Geter" likt medhjälpare, från detta vikingatida hövdinganamnet "Kaetir" inom betydelsen "sjökonung".[31]
Danmark
[redigera | redigera wikitext]I land nämns monark Harald Blåtandslandeværnsmand Ejvind, vilken försvarade land mot angripande vikingar.[32] samt även inom berättelser monark Svend Estridsen existerar enstaka landeværnsmand mot vikingar nämnd[10]. monark Erik Ejegod tillintetgjorde vikingar samt andra illgärningsmän [33]
Norge
[redigera | redigera wikitext]Harald Hårfager, den förste kungen likt enade Norge, organiserade inom start från 900-talet jakter vid vikingar samt fördrev dem ifrån norskt territorium mot Island. i enlighet med Heimskringla skall Magnus den gode från Norge 1043, efter för att venderna inom området vägrat lyda honom, äga beslutat för att sätta punkt till hotet ifrån jomsvikingarna. han anföll därför Jomsborg samt dödade samtliga. monark Magnus Barfot sägs äga rensat Norge ifrån vikingar samt fredlösa inom start från 1100-talet.[35]
Europa
[redigera | redigera wikitext]I västra Europa utlöste angriparna ifrån norr bekymmer samt fruktan. i enlighet med traditionen löd bönen A furore Normannorum libera näsa, Domine (För nordmännens raseri, bevare oss, milde herre Gud!) ifrån kyrkor samt religiös byggnad. Inga samtida källor omtalar emellertid denna uttryck, dock Karl den skalligesantifonarium innehåller enstaka liknande bön: de gente fera Normannica näsa libera.[36][37] Invasionerna från vikingar bidrog, tillsammans tillsammans dem återkommande invasionerna från nomader ifrån stäpperna inom öst, mot för att stärka riddarklassens makt.[38]
Under nationalromantiken tonades dem barbariska sidorna hos vikingarna ned från nordiska författare samt forskare. Den norske historikern P.A. Munch hävdade nära mitten från 1800-talet mot exempel: att vikingtågen vid detta läka taget utfördes tillsammans med ett på grund av forna tider sällsynt samt tillsammans hänsyn mot tågens avsikt konstig ärlighet samt humanitet.[39]
Sociala, ekonomiska samt teknologiska förutsättningar till vikingarnas resor
[redigera | redigera wikitext]Under dem senaste 200 år äger ett rad teorier lanserats till för att förklara vikingarnas flerhundraåriga militära expansion. Vikingatidens samhälle fanns uppbyggt runt personliga relationer, detta önskar yttra ett persons ställning, ställning eller tillstånd, rättigheter samt plikter bestämdes helt samt hållet från dennes släktskapsförhållande alternativt tjänsteförhållande mot ett storman.
Samhället plats strukturerat hierarkiskt tillsammans med flera sociala skikt, kungar överst samt slavar nederst vid rangskalan. inom land är kapabel man mot modell vid runstenarna studera angående "thegnar" vilka troligtvis stod kungen nära, samt "drengar", detta önskar yttra stormän. inom Sveariket norr ifall Mälaren förekommer ej termen "thegnar" vid runstenarna. Titeln "dreng" förekommer dock rikligt var. termen "bryte" tycks äga stått på grund av personer inom ett klass strax ovanför den lägsta, trälarnas klass. Brytarna verkar äga varit enstaka slags arrendatorer, detta önskar yttra brukare från mark dock utan ägorätt. termen förekommer inom olika dåtida handlingar, mot modell inom lagar. Vikingafärderna gav även upphov mot enstaka inströmning från nya slavar mot dem nordiska länderna.
Skeppen
[redigera | redigera wikitext]Att vikingarna kunde slå mot mot områden således långt ifrån sina hemländer berodde vid den högt drivna skeppsteknologi såsom utvecklats inom Skandinavien beneath slutet från yngre järnåldern. beneath vikingatiden fanns en flertal olika skeppstyper. då man drog inom viking användes krigsskepp, detta önskar yttra relativt smala dock långa skepp. inom på papper eller digitalt källmaterial omtalas dessa vilket "långskepp" samt "snäckor". i enlighet med identisk källor kunde en krigsskepp bära mellan sextio samt hundra man.
Vikingarnas utrustning
[redigera | redigera wikitext]Vikingarnas utrustning kunde bestå från yxa, kastspjut alternativt pilbåge samt sköld. Vanliga vikingar ägde långbyxor, kolt samt mantel från ylle, samt luva alternativt mössa. Vanligen plats detta bara stormän samt deras hird såsom ägde skyddshuvud, ringbrynjeskjorta samt svärd.[41]
Vikingatidens svärdsklingor kunde existera damasksmidda, detta önskar yttra för att klingan plats smidd delvis från kolfritt samt delvis från kolberikat stål. detta ger en vackert mönster från ljust samt mörkt stål. Klingor ifrån Rhenlandet inom Frankerriket fanns särskilt eftertraktade vid bas från deras höga standard. likt regel stod smedens namn skrivet liksom en slags varumärke vid klingan.
Det existerar ett utbredd felaktig show för att vikingarna dryckesställe hjälmar tillsammans med horn.
Skriftliga källor
[redigera | redigera wikitext]Senare generationers ögonkontakt vid vikingatiden existerar starkt påverkad från vilka källor likt bevarats samt finns tillgängliga. flera från dem skriftliga källorna existerar nedteckningar från muntlig tradition gjorda flera århundraden senare. flera från dem existerar dessutom skrivna från vikingarnas motståndare samt offer, vilket starkt färgar synen vid vikingarna; dem beskrivs inom dessa källor vanligen liksom ogudaktiga hedningar. Berättelserna nedtecknades inom enstaka kristen, högmedeltida, stat, likt plats många olik detta förkristna samhället liksom beskrevs.
Ett stort antal kväden, vilka mot skillnad ifrån sagorna existerar tillkomna beneath vikingatiden, finns även. forskare äger därför större tillit mot kvädena än mot sagorna. Dock gäller för att var offrens skildringar från vikingarna existerar odelat negativa, sålunda existerar kvädena samt sagorna odelat positiva. inom synnerhet sagorna, dock även kvädena, författades inom huvudsak vid Island, likt ursprungligen koloniserades från norrmän. Även denna omständighet besitter färgat historieskrivningen vid sålunda sätt för att oss vet betydligt mer angående dem norska vikingarnas bedrifter än ifall dem vilket verkade inom landet.
Generellt gäller för att ju senare händelser, desto förbättrad källäge. detta finns alltså gott ifall kunskaper för att plocka upp eller ta ifall enstaka sentida individ liksom Harald Hårdråde, medan inget alls existerar känt angående den individ likt ledde angreppet mot Lindisfarne.[42] Vidare existerar tågen inom väster betydligt mer kända än dem inom öster, då dem nordösteuropeiska folken kristnades sent samt därför saknade förståelse angående skriften.
Utomnordiska källor
[redigera | redigera wikitext]Den arabiske geografen samt krönikören Ahmed Ibn Fadlan beskrev inom enstaka reseskildring ca 921 sitt sammanträde tillsammans nordbor, ruser nära vattendrag Volga.
De vikingar liksom sökte sig mot Konstantinopels väringagarde besitter satt spår inom källorna var, samt sålunda nämns mot modell Harald Hårdråde inom Logos nuthetetikos, var denne används vilket modell vid enstaka exemplarisk legoknekt.[42]
Runstenar
[redigera | redigera wikitext]Runstenarna existerar ett nödvändig samtidskälla på grund av vikingatida expeditioner, samt namnger flera olika aktörer. liknande stenar återfinns vid flera platser inom Norden. en modell existerar runstenarna inom Mälardalen inom landet, såsom restes mot minne ovan detta ödesdigra Ingvarståget in inom dagens Ryssland beneath tidigt 1000-tal. Förutom för att artikel ett källa ifall vikingarna, därför existerar runstenarna även källor mot samhället inom övrigt inom dem nordiska områdena.
Belägg
[redigera | redigera wikitext]Anglosaxiska belägg
[redigera | redigera wikitext]De allra första beläggen på grund av orden kommer ifrån anglosaxisk-latinska ordlistor ifrån 700-talet, var detta förklaras tillsammans med "pirata”, 'sjörövare'. inom enstaka anglosaxisk parafras vid andra Moseboken (Exodus), används uttrycket sæ-wícingas (hav- alternativt sjövikingar) nära passagen genom Röda Havet används angående manliga barn mot Ruben, patriarken Jakobs äldste son samt stamfader på grund av Rubens huvuddel, ett från Israels tolv stammar.[10][källa behövs]
Ordet 'viking' förekommer även inom dikten Widsith, bevarad inom ett nedteckning ifrån slutet från 900-talet. Liksom Beowulfkvädet beskriver den personer samt människor ifrån 500-600-talet, vilket ej innebär för att dikten existerar uppkommen då. Widsith använder termen angående wicinga cynn vilka dem danska kungarna inom Lejre, Hroþwulf samt Hroðgar, bortdrivit. vid en annat plats inom dikten säger sig Widsith äga varit tillsammans vikingarna liksom nämns nära sidan från folkslag såsom daner, götar, svear samt vender. Widsith nämner även han varit hos 'lidvikingarna' mid Lidwicingum ic wæs.
I dikten Slaget nära Maldon (The Battle of Maldon) beskrivs ett strid såsom 991 stod inom Essex mellan invaderande nordmän samt inhemska försvarare:
| fornengelska | engelska.[43] | svenska, inom översättning från Gunnar D Hansson.[44] |
|---|---|---|
þa stod on stæðe, stiðlice clypode | Then on the finansinstitut stood a Viking messenger, | Ivrigt ropande stod vid stranden |
Krönikor
[redigera | redigera wikitext]I dem olika källorna vilket nämner skandinaver liksom anfallit nordfranska kuster används inte någonsin termen viking, utan uteslutande termen Normannen, samt ursprunglig kalenderår 879 används termen inom Angelsaxiska krönikor inom samband tillsammans skandinaviska plundringståg inom England. Senare används termen bara tre gånger inom skrifter ifrån 885, 921 samt 1098,[45] samt plats alltså även beneath dem tvåhundra kalenderår likt England lydde beneath danelagen, en ovanligt mening inom den samtida anglosaxiska litteraturen, samt organiserade invasioner från engelska samt irländska landområden nämner inte någonsin termen viking, utan daner samt nordmän.[46]
I sjätte kapitlet från fjärde boken inom Adam från BremensGesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum ifrån cirka 1070 framgår för att ett assemblage vikingar vid Själland kallas vikingar från den övriga befolkningen:
| ” | Aurum ibi plurimum, quod raptu congeritur piratico. Ipsi enim piratae, quos illi Wichingos as appellant, nostri Ascomannos regi Danico tributum solvunt. | „ |
| ” | Där [på Själland] finns gott angående guld, såsom samlas genom sjörövarfärder. Dessa sjörövare, liksom invånarna kallar vikingar, våra landsmän däremot askomanner (askmän), betalar avgift mot den danske kungen ... | „ |
| – Adam från Bremen[47] | ||
Under 1100-talet ökar användning från termen, samt Poeta Saxo (en sentida benämning vid enstaka författare vars verkliga identitet existerar okänd) jämställer termen askomanner tillsammans pirater, samt beneath 1200-talet inom Hallar-Steins dikt angående Olav Tryggvason (Óláfs fabel Tryggvasonar enstaka mesta) inom boken Rekstefja, används termen viking såsom synonym mot rövare samt förbrytare.[48]