Lågt järn men normalt hb

Järnvärde

Järnvärdet existerar en mått vid järnkoncentrationen inom blodserum alternativt plasma samt referensvärdet existerar cirka 10–30 μmol/liter. Varken på grund av låga järnvärden ifall cirka 5–10 μmol/liter alternativt på grund av höga järnvärden ifall cirka 40–50 μmol/liter existerar utmärkt. Järn används på grund av för att binda syre mot blodpigmentet hemoglobin likt sedan transporteras mot all kroppens vävnader. Järn binds även mot en färgämne inom muskelcellerna vilket kallas myoglobin. Järnet existerar var ett förutsättning på grund av normal funktion från skelettmuskulatur samt hjärtats muskler. Järn behövs även på grund av för att celler bör behärska dela sig samt växa normalt samt till immunförsvaret. Järn äger alltså fler funktioner än för att bara transportera syre via hemoglobinet. Man kunna äga en lågt mängden järn i blodet dock samtidigt utmärkt Hb-värde (Hemoglobinvärde) samt järnbrist behöver ej innebära anemi (dvs reducerad förmåga hos blodet för att ta upp syre vid bas från bristande vid röda blodkroppar). Dock kommer icke-behandlad järnbrist för att leda mot lågt Hb tillsammans med tiden. Järnbristanemi betyder egentligen lågt hemoglobin. Förr fick läkarna lära sig termen järnbristanemi vilket existerar förmå artikel något vilseledande eftersom järnbrist ej inledningsvis behöver betyda lågt Hb. Järnbristanemi kunna bero vid fler olika orsaker samt ej bara bristande vid järn. detta är kapabel bero vid besvär inom levern, inom njurarna, bristande vid folat, vitamin B-12, sickelcellanemi bland annat. Dessutom finns detta olika typer från anemi. Järn transporteras samt lagras tillsammans hjälp från olika ämnen:

• Hemoglobin: järnrikt protein inom dem röda blodkropparna.
• Ferritin: järndepåer på grund av lagring från järn inom cellen.
• Transferrin: återvinner järn mot benmärgen samt lymfkörtlarna, dvs dem organ som bildar blod. 

Blodvärde (Hb)

Blodvärdet alternativt hemoglobinvärdet brukar man kalla koncentrationen hemoglobin inom blodet. Hemoglobinvärde existerar en mått vid koncentrationen från detta järnrika protein hemoglobin inom dem röda blodkropparna (erytrocyter). Hemoglobin binder mot samt transporterar syre ifrån lungorna mot varenda kroppens celler via dem röda blodkropparna. Cirka 97 % från torrvikten från ett blodcell utgörs från hemoglobin. Lågt blodvärde kallas anemi samt detta betyder helt enkelt för att man ej äger tillräckligt tillsammans friska blodceller samt för att cellerna ej får tillräckligt tillsammans syre vilket är kapabel leda mot abnorm utmattning samt andningsbesvär beroende vid vilken grad från anemi man besitter. Hemoglobinvärdet mäts inom vanliga fall inom gram per liter samt normala Hb-värden till enstaka man existerar cirka 130–170 g/liter, 120–150 g/liter på grund av ett kvinna, 110–160 g/liter på grund av unge samt 110–120 g/liter till gravida. för att mannens Hb existerar högre än kvinnans existerar på grund av för att män äger robustare kroppsbyggnad samt utvecklar mer muskler än kvinnor. 

Proteinet hemoglobin finns inom dem röda blodkropparna samt detta sköter blodets förmåga för att transportera syre mot varenda celler. Lågt blodvärde kunna leda mot kraftlöshet samt utmattning samt kallas alltså till anemi. Blodvärdet kunna öka onormalt från flera orsaker. nära uttorkning koncentreras blodet samt blodvärdet höjs. ifall man vistas vid upphöjd höjd, var syrehalten existerar lägre, kommer kroppen för att öka nybildningen från blodkroppar därför för att blodvärdet stiger. Rökare besitter ofta högre blodvärde beroende vid för att den kolmonoxid dem dagligen får inom sig spärrar enstaka sektion hemoglobin vilket kroppen kompenserar genom för att forma fler blodkroppar därför för att den verksamma kvantiteten hemoglobin blir normal. Man är kapabel även äga ett rubbning inom benmärgen således för att den läka tiden producerar till många röda blodkroppar (s.k. polycytemia vera).

Blodvärdet är kapabel sjunka från flera orsaker. angående man drabbas från ett leukemi förmå den tränga undan nybildningen från röda blodkroppar. detta finns även medicin samt gifter liksom kunna hämma benmärgsfunktionen, liksom kraftiga samt utbredda inflammationer även förmå utföra. Bildningen från röda blodkroppar stimuleras från hormonet erytropoeitin såsom bildas inom njuren, samt därför förmå man även ett fåtal en lågt blodvärde nära njursvikt. ifall man ofta drabbas från blödningar (kraftiga menstruationsblödningar alternativt blödningar mot tarmen) är kapabel man successivt utarma järndepåerna inom kroppen samt erhålla en lägre blodvärde. på grund av bildningen från röda blodkroppar behövs bl.a. järn samt kobalamin (vitamin B12), folsyra varför enstaka bristande vid någon från dessa kunna orsaka en lågt blodvärde.

Ferritin

Ferritin, även kallat järndepå, existerar en protein liksom innehåller järn. Ferritin existerar den primära form eller gestalt från järn likt förvaras inne inom cellen. Själva ferritin-provet mäter dock den lilla mängd ferritin såsom cellen släpper samt vilket cirkulerar inom blodet. Ferritinvärdet stiger normalt tillsammans med ökad ålder. Höga ferritinvärden ses bland annat nära levernekros (leverceller dör) alternativt långt gången hemokromatos (för många järn tas upp samt kroppen ej är kapabel utföra sig från tillsammans med överskottsjärn.) Ferritin kunna öka vid bas från inflammation vilket är kapabel leda mot för att man får falska höga värden. Transferrinreceptor kunna då artikel en förbättrad test. detta existerar receptorer vilket finns vid ytan vid förstadiet mot mogna röda blodkroppar. nära järnbrist kommer antalet receptorer för att öka eftersom kroppen försöker motarbeta järnbristen genom en förbättrad absorption. Lågt ferritin beror nästan ständigt vid avsaknad från järn.

Negativ järnbalans – ej tillräckligt tillsammans järn

Om man får inom sig mindre järn än vad man utför från tillsammans med samt järnbalansen blir negativ leder detta till:

1. Järndepåerna töms vilket innebär för att Ferritin sjunker medan transferrinreceptor ökar eftersom kroppen försöker kompensera till järnförlusten. 
2. Bildning från röda blodkroppar tillsammans med järnbrist. Laboratorieprov på grund av S-Fe, dvs järn bundet mot transferrin sjunker dock transferrin ökar eftersom kroppen försöker öka transporten från järn mellan mjälte samt benmärgen. Högt transferrinvärde behöver ej bara bero vid järnbrist utan förmå även bero vid tillskott från östrogen. Låga transferrinvärden beror ej sällan vid inflammation, leverskada och/eller till högt intag från järn. Transferrinmättnaden sjunker däremot eftersom andelen transferrin såsom existerar mättat tillsammans med järn minskar.
3. Anemi uppstår samt den genomsnittliga storleken vid dem röda blodkropparna reducerar. detta provet heter MCV vilket står till Medelcellvolym.

Varför får man järnbrist?

Normalt beror detta vid för att man får inom sig på grund av lite järn, för att kroppen ej tar upp järn likt detta bör, ej sällan vid bas från sjukdomar liksom celiaki (glutenintolerans) alternativt inflammatoriska sjukdomar inom tunntarmen. Graviditet ställer högre krav vid järnintag. 

Vad är kapabel man utföra på grund av för att ett fåtal förbättrad järnvärden?

• Ta Blood Builder ifrån MegaFood alternativt Iron Response ifrån Innate Response mot enstaka måltid. Börja tillsammans för att ta ett medicindos per ljus (de flesta får upp sina blodvärden tillsammans bara enstaka medicindos trots för att den innehåller fyra gånger mindre järn än exempelvis Niferex alternativt Duroferon). ifall dina värden ej går upp är kapabel ni temporärt ta numeriskt värde tabletter per ljus, förslagsvis utspritt vid numeriskt värde måltider. fullfölja detta inom 2–3 veckor samt ta sedan nya blodprover. 
• Vid den måltid ni tar Blood Builder alternativt Iron Response, ät ej sädesslag (vete, råg, korn, havre, råris) alternativt baljväxter (soja, frön från växter ofta använda som mat, linser) alternativt nötter samt frön liksom innehåller fytat. detta påverkar nämligen järnupptaget negativt. 
• Undvik även mörk bladte, bryggdryck, samtliga former från mjölkprodukter, soja, vassleprotein, kasein, äggvita samt spenat nära detta situation ni tar Blood Builder alternativt Iron Response till för att maximera upptaget. 
• Det existerar perfekt för att ta Blood Builder alternativt Iron Response mot enstaka måltid tillsammans någon form eller gestalt från animaliskt protein inom struktur från animalisk föda, vattendjur alternativt skaldjur samt enstaka sallad. 
• Ta extraC-vitamin inom whole food-form mot identisk måltid. 
• Det mesta järnet tas upp inom tolvfingertarmen (duodenum) samt inom proximala tomtarmen (dvs delen från tunntarmen mellan tolvfingertarmen samt krumtarmen (duodenum). detta innebär för att tunntarmens funktion måste existera god samt fungera väl. oss att föreslå eller råda något varmt för att man följer dieten inom PXP – Ditt bästa jag på grund av för att optimera tarmhälsan samt tar enstaka daglig dos från goda tarmbakterier. 
• Om ni lider från hypotyreos, ta genast grabb angående detta. ifall ni lider från hypotyreos äger oss likt sagt en riktigt utmärkt samt helt kostnadsfritt rapport på grund av detta. Maila oss sålunda får ni det. 

Vi besitter mot dags dato ej stött vid en förbättrad tillskott till enstaka utmärkt blodbild än Blood Builder ifrån MegaFood samt Iron Response ifrån Innate Response samt även våra kunder vittnar ifall identisk sak. 

Källor & vetenskapliga referenser

World Health Organization. (2001). WHO/NMH/NHD/MNM/11.2 - Iron deficiency anaemia: assessment, prevention, and control. 

Donald B. McCormick. The American Journal of Clinical Nutrition (2000). The Physiological and Biochemical Actions of Vitamin B6 and Its Role in Human Nutrition. 

Pauline M. Rudd. (2014). National Center for Biotechnology resultat - Iron and Its Role in Health. 

Michael Auerbach. (2018). British Journal of Haematology - How inom manage patients with iron deficiency.

Matthias Theurl. (2008). The Journal of Clinical Investigation - Iron metabolism, hepcidin.

Cassie Williamson et al. (2019). Nutrients.PMID: 31438603.

JJ Breymann et al. (2019). Archives of Gynecology and Obstetrics. PMID: 30796406.

Chih-Cheng Hsu, Nancy Berliner. (2016). The Lancet. PMID: 26708617.

Alice Dautry-Varsat. (2016). Trends in Microbiology. PMID: 27085729.

Pierre Brissot et al. (2017). Critical Reviews.PMID: 28886826.

John Beard et al. (2016) Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation. PMID: 26895597.

Tobias Gaweda et al. (2018). Deutsches Ärzteblatt International. PMID: 30358103.

Författare & granskare

Vetenskapliga referenser samt källor