Har lett både oss och britter

Soldater reser mot "Fjärran Östern". konstverk från Henry O'Neil (1817-1880).

Många inom 1800-talets England önskade för att banden liksom förenade Storbritannien samt kolonierna borde stärkas. dem menade då inom inledande grabb dem kolonier såsom befolkats från britter. vilket gällde områdena var befolkningen huvudsakligen utgjordes från icke-européer borde man dröja tillsammans med för att ge dem självständighet. Kolonier liksom nått enstaka viss tillväxt borde bli självständiga. dock ursprunglig måste folken inom dem koloniserade områdena bli mer västerländska, resonerade man. Sedan skulle dem uppgå inom dem fria staternas krets.

Författaren samt imperialisten Rudyard Kipling myntade detta bevingade begreppet "Den vite mannens börda". Alltså, detta fanns den vite mannens plikt för att "uppfostra" andra människor inom europeisk anda.

Andra engelsmän såg kolonierna bara såsom ett finansiell börda. dem menade för att kolonialväldet borde avvecklas.

Men fram mot förra sekelskiftet växte tanken vid för att stärka imperiets sammanhållning. skrivna verk liksom Dilkes Greater Britain hjälpte mot för att vända opinionen mot ett mer imperievänlig politik. Man började för tillfället även lägga beneath sig nya områden. dem konservativa regeringarna tillsammans premiärministrarna Benjamin Disraeli samt Robert Salisbury (med namn Chamberlain vilket drivande kraft) förde enstaka energisk imperiepolitik. Den liberale William Gladstone däremot plats inom bas motståndare mot enstaka sådan politik. Må existera för att han ansåg sig tvungen för att ta i besittning Egypten.

Bild: Project Gutenberg

Cecil Rhodes plats möjligen den maximalt fanatiske imperialisten. denne talade ifall "den anglosaxiska rasens korrekt för att styra världen". Genom pressens romantiska reportage angående kolonierna samt dem små spännande kolonialkrigen växte allmänhetens stöd på grund av enstaka energisk imperialistisk politik.

Joseph Chamberlain

När England börjat segra inom boerkriget (1899-1902) inom Sydafrika kunde man inom Svenska Dagbladet läsa:

Då trädde namn Chamberlain fram. Nya hundratusen Tommies (soldater) skrevs ut samt sändes mot Kap. Chamberlains energiska insatser hänförde. Man jublade ovan honom inom parlamentet samt vid gatorna. samt man jublade tillsammans honom ovan den imperialistiska idén. Chamberlain plats "lejonet på grund av dagen" inom England, segern inom Sydafrika hans förtjänst. samtliga "sanna brittiska patrioter" fanns hans bundsförvanter.

Socialliberalen namn Chamberlain plats anhängare från detta brittiska imperiet - Englands arbetsuppgift liksom världens behärskare. för att förespråkare från kolonialpolitiken även ägde ett socialistisk samt radikal samhällssyn plats ej ovanligt beneath sekelskiftet. Imperialismen sågs såsom en jättelikt demokratiskt arbete. Chamberlain talade angående ett demokrati likt kastat försvunnen "den fega fruktan för att artikel stor". Världen skulle säkras på grund av dem västerländska idealen genom för att detta brittiska världsväldet byggdes ut.

Redan vilket ung plats Chamberlain ett förmögen man samt denne drog ifrån London till för att erövra enstaka provinsstad - Birmingham. inom denna tätort blev han snart känd såsom "mannen tillsammans med monokeln", ytterst elegant samt enstaka ivrig dansör. "Han små frukter från växter sin monokel såsom ett gentleman", löd detta spydiga omdömet ifall honom. dock Chamberlain såg Birminghams smutsiga, överfyllda fattigkvarter. han agiterade till en politiskt schema, likt nedsänkt socialismen nära. då han således småningom blev borgmästare, sanerades många från slummen bort.

Chamberlain stod inom torypartiet till enstaka social inriktning. Denna inriktning fortsatte för att dominera grupp fram tills den vid 1980-talet avlöstes från thatcherismen. Den chamberlainska traditionen inom detta konservativa grupp kom för att efterträdas från ett politik, likt utmärktes från reträtt ifrån både välfärdspolitiken samt socialreformerna inom inrikespolitiken. vad gällde utrikespolitiken innebar thatcherismen även enstaka brytning tillsammans chamberlainismen. Intresset på grund av samväldet avtog markant.
 

Imperialisten Rudyard Kipling

Rudyard Kipling fanns den stora publikens man beneath år kring förra sekelskiftet. Stoffet mot sina berättelser samt ballader hämtade denne ifrån kolonierna inom fjärran länder, främst Indien. Djungelboken existerar hans möjligen maximalt berömda verk. "O, öst existerar öst samt väst existerar väst samt inte någonsin mötas dem två", sålunda uttrycker sig Kipling. Denna inställning kommer fram inom dikten "Mandalay". var berättas ifall kärleken mellan ett brittisk soldat samt enstaka burmesisk flicka.

Under boerkriget började Kipling oroa sig på grund av Englands kommande samt uppleva hotet ifrån detta nya Tyskland. Hans son skulle senare anlända för att stupa beneath inledande världskriget.

Kiplings berättelser ifrån imperiet existerar berättelser nerifrån. denne tar upp mannen alternativt kvinnan inom ledet samt beskriver utifrån deras horisont hur detta existerar inom olika delar från imperiet. dock betoningen ligger vid britterna. detta existerar dem vilket bör leda dem kulörta folken mot ett lyckligare period. Den cockneydialekt (den dialekt vilket talades inom Londons East End - var detta fattigare människor bodde) han använder liknar den liksom förekom inom tidens music-hallföreställningar.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad betydde begreppet "Greater Britain" i enlighet med Charles Dilke?
    
2. Vad menade Rudyard Kipling tillsammans med "Den vite mannens börda"?
    
3. Beskriv hur namn Chamberlains uppfattningar förändrades beneath hans politiska yrkesliv. Ge modell vid specifika händelser alternativt beslut denne tog.

Diskutera:

1. Hur besitter kolonialism samt imperialism format samt påverkat dagens politiska samt kulturella landskap inom Storbritannien?

Ta reda på:

1. Vilka plats dem största kolonierna inom detta brittiska imperiet beneath 1800-talet?
    
2. Vad fanns huvudanledningarna mot för att Storbritannien valde för att lämna EU (Brexit) 2016?
    

Litteratur:
J.F.C. Harrison, Late Victorian Britain, Fontana Press, 1980
Robert A. Huttenbach, The British Imperial Experience, Harper & Row, 1966
Lawrence James, The Rise and Fall of the British Empire, Abacus, 1997
Paul Kerr, The Crimean War, Macmillan, 1997
Lytton Strachey, Drottning Viktoria, Hökenberg, 1921
Herbert Tingsten, Viktoria samt viktorianerna, Aldus/Bonnier, 1965
Litteraturens världshistoria: Sekelskiftet, inledande världskriget; Nationalismen, ed. Jansen, F.J. Billeskov, Norstedt, 1991
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad samt Gundel Söderholm, författare

Läs mer om