Har tegel stora fuktbetingade deformationer
Lättbetong
En enskiktsvägg är kapabel utföras inom enstaka rad olika ämne, lättbetong, betong, virke, tegel, cellplast. inom dessa väggar äger materialet både ett bärande samt enstaka isolerande funktion. Enskiktsväggen förmå förses tillsammans med en fasadskikt från träpanel, puts, plåt etc. inom vissa fall förmå den den även tilläggsisoleras.
Beskrivning från konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
I lättbetongväggen existerar detta främst regnfukt samt byggfukt liksom måste beaktas. Lättbetongväggar existerar inom regel lufttäta sålunda fuktkonvektion förekommer sällan. Lättbetongblocken levereras tillsammans med enstaka upphöjd fukthalt såsom måste behärska uttorkning ut. Uttorkning från byggfukt inom ytterväggar tar utdragen tidsperiod, minimalt en tid. Man måste räkna tillsammans med större värmetransmission detta inledande året.
Om lättbetongen placeras vid insidan skall enstaka sektion från byggfukten uttorkning inåt. Detta får ej förhindras genom för att placera ytskikt, möbler samt tavlor till nära väggen.
Erfarenhet ifrån skador
Lättbetongblock liksom innehåller många byggfukt ifrån start, dessutom finns massiv fara för att dem fuktats upp från nederbörd nära montage. Fukten måste uttorkning ut. ifall fuktkänsliga ämne liksom träpanel, träreglar, underlag fönsterbrädor monteras vid lättbetongen innan fukten torkat ut finns detta massiv fara på grund av mögelpåväxt samt fuktrelaterade rörelser inom träet.
Vid invändigt isolerade lättbetongväggar kommer den utvändiga lättbetongen för att äga ogynnsamma temperaturförhållanden samt uttorkningen från byggfukt samt regnfukt kommer för att vandra långsamt.
Försämrad värmeisoleringsförmåga:
Ökat fuktinnehåll leder ständigt mot för att värmeisoleringsförmågan reducerar. till lättbetong besitter detta massiv innebörd. Förutom från värmeledningsförmågan ökar därför behövs även stora mängder energi på grund av för att uttorkning ut detta vätska likt absorberats. Lättbetongväggar bör helst ej användas utvändigt samt måste därför skyddas mot slagregn till för att hindra enstaka uppfuktning.
Förändring från konstruktion
Vad sker nära förändring från befintlig konstruktion, t ex tilläggsisolering.
Beskrivning från konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
En massiv betongvägg bukar vanligtvis förses tillsammans med utvändig isolering samt en fasadskikt likt exempelvis eftermonterad mineralull samt skalmur, motgjuten cellplast samt skalmur, eftermonterad mineralull samt nätarmerad tjockputs, motgjuten cellplast samt glasfiberarmerad puts.
Risker samt svaga punkter
Platsgjuten betong existerar således hermetiskt samt sålunda diffusionstät för att bekymmer tillsammans med kondens ej förekommer. speciell ångspärr behövs ej. Byggfukten inom betongen måste däremot behärska uttorkning ut både inåt samt utåt. Fasadskiktet svarar till täthet mot slagregn. ifall betongväggen utförs från element måste fogarna bli lufttäta.
Förändring från konstruktion
Utvändig tilläggsisolering från enstaka skiljevägg förmå göras tillsammans mineralull alternativt cellplast såsom förses tillsammans en fasadskikt från puts, plåt, virke alternativt ett skalmur. tillsammans utvändig tilläggsisolering kommer den ursprungliga väggen för att bli varmare samt fuktförhållandena kommer för att förbättras. detta finns ingen fara på grund av kondens samt detta nya fasadskiktet skall neka nederbörd. Fukttekniskt bör utvändig tilläggsisolering fungera väl.
Invändig tilläggsisolering kunna göras tillsammans med mineralull mellan reglar. Den ursprungliga väggen blir kallare samt får därmed enstaka högre medelfukthalt. inom slagrika trakter förmå risken till frostskador inom fasaden öka. detta finns ett fara på grund av fuktskador ifall träreglar används mot ytterväggen.
Tilläggsisoleringen bör utföras tillsammans enstaka ångspärr vid insidan. inom fönstersmygen finns sällan område på grund av tilläggsisolering. Fönstersmygen kommer för att bli kallare viket medför ökad fara på grund av kondens. Gamla eldosor såsom byggs vid förmå forma köldbryggor samt medföra fara till kondens.
Beskrivning från konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
Massiv tegelvägg utförs numera nästa inte någonsin dock detta plats vanligt förr. Väggen fuktas upp nära slagregn dock fukten torkar ut igen eftersom detta existerar ett massiv drivkraft (ånghaltsdifferens) samt temperaturgradient ovan väggen.
Numera utförs murväggen såsom enstaka isolerad hålmur tillsammans värmeisolering från mineralull. Den inre delen från väggen existerar bärande samt den yttre existerar enstaka skalmur. Väggen är kapabel utföras tillsammans med alternativt utan luftspalt mellan skalmur samt värmeisolering.
Skalmuren skall hindra slagregn för att tränga in inom väggen. Väggen utförs normalt utan ångspärr. enstaka murad skiljevägg kunna ej förväntas bli hermetiskt. Putsas ej väggens insida finns detta inget riktigt lufttätt skikt inom konstruktionen såsom är kapabel förhindra fuktkonvektion. detta existerar då viktigt för att väggen slammas vid någon från dem ytor vilket vetter mot isoleringen.
Erfarenhet ifrån skador
Frostskador
I landet existerar frostsprängning enstaka från dem vanligaste skadorna vid murverksfasader. enstaka förutsättning till frostsprängning existerar för att fukttillståndet existerar många högt samtidigt likt fasaden genomgår enstaka fryscykel. flera fasader klarar normala vintrar dock kunna drabbas från enstaka kraftig skadeutveckling nära extremt blöta vintrar. Sprickor inom ett fasad tillsammans med vattenavvisande ytbehandling medför massiv fuktbelastning lokalt intill sprickorna. Nederbörd, läckage samt smältvatten existerar dem viktigaste fuktkällorna inom samband tillsammans frostskador.
Om en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tränger in genom väggen beror detta normalt vid för att detta finns ett genomgående sprickor alternativt felaktiga plåtdetaljer nära infästning från t ex glasruta. Däremot kunna dricksvatten sugas in mot insidan inom flera murverk.
Missfärgning
Fukt existerar nästan ständigt ett orsak mot för att kulören förändras alternativt avviker ifrån den avsedda. Fukt existerar enstaka förutsättning på grund av kalk- samt saltutfällningar. Dels löser fukten upp kalk samt krydda samt dels fungerar den liksom transportmedium fram mot ytan. ifall rinnande vätska koncentreras mot vissa stråk förmå detta lokalt ske enstaka urlakning från kalk liksom är kapabel avsättas vid andra ställen vid fasaden samt ge kraftiga utfällningar. detta är kapabel även handla angående ojämn nedsmutsning vid bas från för att olika delar alternativt ämne inom fasaden äger olika sugförmåga alternativt egentligen ojämn rentvättning.
Biologisk påväxt
Om fasaden existerar fuktig beneath utdragen period samt detta samtidigt finns näringsämnen tillgängliga är kapabel man ett fåtal bekymmer tillsammans med påväxt från alger, mossor, lavar alternativt svampar.
Förändring från konstruktion
Om man tilläggsisolerar ett massiv tegelvägg invändigt därför förändras temperaturgradienten ovan murväggen. Väggen kommer för att bli betydligt kallare. Slagregn liksom fuktar upp väggen kommer ej för att uttorkning ut lika snabbt. angående väggen ej existerar hermetiskt samt diffusionstät vid insidan kunna fukt ifrån inomhusluften kondensera mot den kalla tegelväggen.
I gamla murverk existerar markfukt enstaka nödvändig fuktkälla. en obehandlat murverk likt fungerat utan bekymmer kunna efter ett felaktig ytbehandling erhålla allvarliga frostskador beneath inledande vintern.
Beskrivning från konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
En yttervägg byggd tillsammans massivträteknik består från en bärande element från massivträ. Dessa tillverkas vid fabrik inom olika tjocklekar beroende vid användningsområde samt byggs upp från korslagda limmade alternativt spikade brädor tillsammans med udda antal lager.
Massivträväggen förses tillsammans med en utvändigt isoleringsskikt, vindskydd samt någon typ från fasadsystem (träpanel, puts alternativt plåt). Mellan isoleringsskiktet samt fasaden görs normalt enstaka luftspalt.
Invändigt kunna väggen antingen förses tillsammans med en tunt isoleringsskikt mellan träreglar såsom sedan täcks tillsammans gipsskiva alternativt således kläs massivträelementet endast tillsammans med gipsskivor. Oftast sätts enstaka diffusionsspärr vid insidan från massivträelementet samt väggen får då fukttekniska attribut vilket existerar många lika ett konventionell träregelvägg. inom vissa fall, då detta yttre isoleringsskiktet existerar tillräckligt tjockt, är kapabel diffusionsspärren placeras vid utsidan från massivträelementet. ett sådan konstruktion utför detta enklare för att ett fåtal enstaka kontinuerlig diffusionsspärr tillsammans med färre genomföringar vilket innebär mindre fara på grund av läckage genom densamma. ett ytterligare fördel existerar för att träets fuktbuffrade attribut kunna utnyttjas på grund av för att ett fåtal ett jämnare fuktnivå inom inomhusluften. detta existerar dock viktigt för att diffusionsspärren ligger tillräckligt varmt till för att undvika kondens vid dess insida.
Risker samt svaga punkter
Det viktigt för att skydda elementen mot fukt inom läka kedjan ifrån tillverkning från elementen mot färdig byggnad. Träet inom elementet kunna annars ta upp fukt vilket förmå ge grundlig skador inom form eller gestalt från mögelpåväxt samt inom extrema fall även röta. nära utskick mot byggplatsen samt före inbyggnad från elementen bör fuktkvoten kontrolleras. på grund av för att minska risken på grund av fuktskador vid bas från nederbörd bör stommen resas sålunda snabbt likt möjligt alternativt därför bör väderskydd användas. Ändträ samt syllar bör skyddas samt kontrolleras ytterligare noga.
För för att minska risken till sprickor vid bas från fuktbetingade rörelser inom träelementen, alternativt inom skarvar mellan dem, måste träet mot elementen artikel torkat mot enstaka fuktkvot såsom står inom balans tillsammans förväntat klimat inom detta färdiga huset. Detta särskilt ifall elementen bör artikel synliga vid insidan.
Förändring från konstruktion
Vid enstaka utvändig tilläggsisolering hamnar detta massiva träet inom väggen varmare samt därmed torrare. enstaka fara nära tilläggsisolering är kapabel existera för att eventuella reglar likt små frukter från växter upp tilläggsisoleringen hamnar inom en väldigt kallt samt fuktigt klimat. Tilläggsisolering bör därför ifall möjligt ske tillsammans med kontinuerliga isolerskivor.
Läs mer i
Byggsystem inom massivträ – Teknik finans samt utvecklingsbehov [Gustafsson, Anders, Gustafsson, Martin]
Flervåningshus tillsammans med trästomme – Uppföljning från kv Limnologen samt kv Rya, Rydebäck [Rosenkilde, Anders, Axelsson, Mats, Jarnerö, Kirsi]