Är jönköping större än växjö
Växjö
- För andra betydelser, titta Växjö (olika betydelser).
Växjö[ˈvɛkːˌɧøː] existerar enstaka bebott område inom södra Smålands inland samt centralort inom Växjö samhälle, residensstad på grund av Kronobergs län samt stiftsstad på grund av Växjö stift. Växjö, såsom fick stadsrättigheter 1342 samt blev universitetsstad 1999, samt fanns 2019 Sveriges 19:e största bebott område tillsammans med 70 489 invånare.[7][8]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Förhistoria
[redigera | redigera wikitext]Växjöbygden äger haft enstaka bofast befolkning åtminstone sedan den yngre stenåldern (4100–1700 f.Kr.). Flera hällkistor ifrån cirka 4000 tid igen inom tiden finns bevarade liksom lösfyndsmaterial liksom existerar minimalt lika gammalt.
Att vägar ifrån fem olika riktningar strålade samman nära Växjösjöns norra spets besitter haft ett kritisk innebörd till för att Växjö utvecklats vid denna ställe. Detta faktum återspeglas även inom namnet, liksom bildats från fornsvenskans vaegar samt sjö.[9] Växjö fanns sedan tidiga medeltiden mötesplats till Tiohärads lagsaga samt centrum till folklandet Värend.
Bygdens kristnande samt Växjö blir biskopssäte
[redigera | redigera wikitext]Under 1000-talet gjorde kristendomen sitt intåg samt ett kyrka inom virke uppfördes nära Växjösjöns kust. Senare byggdes ett stenkyrka vid identisk ställe. Växjös samt Värends kristnande äger beskrivits inom den medeltida Sigfridslegenden ifall engelsmannen Sigfrid, liksom påstås äga varit biskop inom York. han bör inom Växjö äga fått ett uppenbarelse ifall för att anlägga enstaka kyrka vid platsen samt mot sin hjälp för att sprida detta kristna budskapet bland Värends hedningar ägde han sina systersöner Unaman, Sunaman samt Vinaman.
Under flera tid gällde Sigfridslegenden likt sanning, dock senare undersökning besitter demonstrerat för att riktig flera detaljer ej stämmer, även ifall Sigfrid säkert spelade roll på grund av Växjös kristnande samt finns begravd inom Växjö domkyrka. Legenden fanns dock en framgångsrikt redskap för hjälp då man pläderade på grund av Växjö liksom blivande biskopssäte. samt namnen från såväl Sigfrid, vilket hans systersöner, lever kvar genom både statyer samt till för att äga gett namn åt skolor, gator, kvarter etc.
Cirka 1170 blev Växjö biskopssäte. Detta ägde enstaka kritisk innebörd till stadens tillväxt vilket både religiöst samt kulturellt centrum samt vilket skolstad.[9][10]
Stadsprivilegier samt handelscentrum
[redigera | redigera wikitext]År 1342 fick Växjö stadsprivilegier från monark Magnus Eriksson.
Växjö plats känt till sina numeriskt värde marknader – Sigfridsmässomarknaden inom mitten från månad samt Brittmässomarknaden inom start från oktober. dem omtalas inledande gången 1473, dock inom varenda fall den inledande äger betydligt äldre anor. Båda pågick inom tre-fyra dagar samt plats frimarknader, vilket innebar för att dem plats öppna på grund av borgare ifrån då samt fjärran. eftersom Växjö fanns ett gränsstad kom flera handlare även ifrån dem dåvarande danska städerna Ronneby samt Vä (numera Kristianstad).
Växjös utsatta läge nära gränsen mot land innebar för att staden anfölls samt ödelades flera gånger, bland annat 1570 samt 1612. Efter freden inom Roskilde 1658 kom Växjö för att befinna sig långt ifrån riksgränsen. Några månader senare identisk tid drabbades staden från ännu ett brand likt innebar ännu ett ödeläggelse, den tredjeplats vid mindre än 90 kalenderår. Detta innebar för att Växjö kunde lämna sin gamla, vildvuxna stadsplanering samt bygga upp staden efter en modernt, regelbundet rutmönster.[9]
[redigera | redigera wikitext]
Växjö blev residensstad 1634.
Såsom stiftsstad fick Växjö enstaka sålunda kallad domskola redan vid 1300-talet. tid 1643 fick skolan gymnasieprivilegier samt blev därmed Sveriges sjätte gymnasieskola inom ordningen. tid 1824 blev Esaias Tegnér biskop inom Växjö, tillika skolchef på grund av Katedralskolan. Även ifall Tegnér kom för att betyda många till staden, visar hans korrespondens för att denne ej trivdes, varken tillsammans med Växjö alternativt Växjöborna. han blev dock kvar likt biskop fram mot sin död 1846 samt existerar begravd vid kyrkogården likt små frukter från växter hans namn, Tegnérkyrkogården.[9]
Järnvägen dras fram
[redigera | redigera wikitext]1843 drabbades Växjö åter från ett förödande brand, den största inom stadens bakgrund. 1100 människor blev hemlösa samt förlorade detta mesta dem ägde, dock ingen miste existensen samt planerna till enstaka återuppbyggnad fanns snart igång. Den nya stadsplanen 1844 innebar för att torget blev många större samt enstaka tomt avsattes till en residens åt landshövdingen.
1865 kom järnvägen ifrån Alvesta mot Växjö, 1874 utsträckt mot Karlskrona samt Kalmar. Smalspåriga linjer tillkom inom etapper 1895–1922 mot Västervik samt 1897 mot Karlshamn.
Växjö äger haft ett fåtal industrier, dock 1868 grundades Wäxjö Tändsticksfabrik, vilket blev stadens största kontor tillsammans med såsom maximalt drygt 400 anställda 1887. 1922 brann fabriken ner samt byggdes ej upp igen.
Växjös ställning liksom skolstad förstärktes ytterligare då den obligatoriska folkskolan infördes 1842. Året efter startade folkskoleseminariet. Redan 1835 ägde småskoleseminariet börjat sin aktivitet. inom slutet från 1800-talet fick Växjö även enstaka lärcentrum till personer som inte kan se samt ett utbildning på grund av dövstumma.[9]
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Under 1900-talets inledande hälft förstärktes karaktären från Växjö vilket tjänstemannastad. Inga större industrier fanns kvar efter branden inom Wäxjö Tändsticksfabrik 1922, dock enstaka utbyggnad skedde från skolor, vårdinstitution samt regementet. Antalet invånare ökade fast beneath 1900-talet, särskilt snabbt beneath 1960-talet, då befolkning ökade tillsammans mellan 900 samt 1 800 personer per kalenderår.
År 1967 inrättades Universitetsfilialen inom Växjö beneath Lunds högskola, vilken 1977 blev den självständiga universitet eller akademisk institution inom Växjö. Denna fick universitetsstatus 1999. tid 2010 slogs Växjö högskola samt universitet eller akademisk institution inom Kalmar samman mot Linnéuniversitetet.
Växjö besitter inom takt tillsammans med den ökade folkmängden expanderat tillsammans med nya stadsdelar, vilket Vikaholm inom söder.[9]
Militär närvaro
[redigera | redigera wikitext]Kronobergs regemente bildades 1623 samt ägde inom slutet från 1600-talet Bäckaslövsfälten vilket exercisområde. vid 1770-talet ägde regementet Kronobergshed likt övningsplats.
Efter avskaffandet från den indelta armén 1901, blev tagna beslut 1907 angående inrättande från infanteriregementet I11 inom Växjö. Kasernområdet blev färdigt 1920, samt regementet blev tillsammans med drygt 300 anställda stadens största kontor.
Beslut ifall avveckling från regementet blev tagna efter Försvarsutredning 1988. kalenderår 1992 upphörde grundutbildningen från värnpliktiga samt 1997 avvecklades regementet tillsammans med dess försvarsområdesstab. Sedan 2005 finns staben till Försvarsmaktens utbildningsenhet Kalmar- samt Kronobergsgruppen förlagd mot Växjö. detta tidigare regementsområdet existerar omvandlad mot företagsstaden inom 11.[9]
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Växjö tätort ombildades nära kommunreformen 1862 mot ett stadskommun omgiven från Växjö socken/landskommun, var även ett sektion från ortens bebyggelse kom för att ligga ner samt Växjö Östregårds municipalsamhälle etableras 12 månad 1919. Socknen/landskommunen tillsammans med municipalsamhället uppgick 1940 inom stadskommunen vilket sedan 1971 uppgick inom Växjö samhälle var Växjö sedan dess existerar centralort.[11]
I kyrkligt hänseende besitter staden mot 1977 hört mot Växjö kyrka, före 1940 bestående från Växjö stadsförsamling samt Växjö landsförsamling. Sedan 1977 hör staden mot Växjö domkyrkoförsamling samt Skogslyckans samling varur utbröts 1995 Teleborgs samling samt Växjö Maria kyrka. Efter ortens expansion ligger även enstaka sektion inom Öjaby församling.[12]
Orten ingick mot 1971 inom domkretsen till Växjö rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Växjö inom Växjö domsaga.[13]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen inom Växjö 1960–2020[14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 |
| 22 784 | ||
| 1965 |
| 29 354 | ||
| 1970 |
| 39 019 | ||
| 1975 |
| 40 328 | ||
| 1980 |
| 42 632 | ||
| 1990 |
| 46 735 | 2 684 | |
| 1995 |
| 49 865 | 2 766 | |
| 2000 |
| 51 790 | 2 853 | |
| 2005 |
| 55 600 | 2 929 | |
| 2010 |
| 60 887 | 3 028 | |
| 2015 |
| 65 383 | 3 541 | |
| 2016 |
| 66 275 | 3 541## | |
| 2020 |
| 71 282 | 3 723 | |
Anm.: Sammanvuxen tillsammans med Bergsnäs 1970 samt tillsammans Sandsbro 1980. | ||||
Stadsbild
[redigera | redigera wikitext]Växjö ligger omkring 180 meter ovan havet samt existerar mot större delen omgivet från sjöar. Norr angående staden ligger den stora Helgasjön, inom nordost Toftasjön, inom väderstreck Norra Bergundasjön samt Södra Bergundasjön samt centralt Växjösjön samt Trummen.
I södra Växjö, inom stadsdelen Teleborg, finns Linnéuniversitetet samt dess Växjöcampus. Utmed den centrala Växjösjön ligger Växjös vårdinrättning, Centrallasarettet Växjö. Strax nordost ifall lasarettet ligger Växjö domkyrka, enstaka från stadens kända byggnader. Väster angående domkyrkan ligger Växjös stadskärna uppbyggt tillsammans med rutbebyggelse.[15] Fem torg finns inom stadskärnan, dessa existerar Stortorget, Teatertorget, Båtsmanstorget, Vattentorget samt Oxtorget. Samtliga från stadens torg utom Vattentorget samt Båtsmanstorget fungerar mot största sektion liksom parkeringsplatser inom staden. inom området finns även flera affärer, restauranger, caféer, scenkonst, bio, logi samt ytterligare service.
ICON Växjö inom Arenastaden likt färdigställdes 2018 existerar tillsammans sina 67 meter Växjös högsta byggnad.
Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]Växjö tätort äger 19 stadsdelar.[16] Teleborg existerar den största stadsdelen tillsammans med 11 460 invånare (2010).[17]
Under 2020 fortsätter expansionen från Växjös västra sektion tillsammans med detta helt nya området Bredvik tillsammans med 450 nya bostäder.[18]
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Järnväg
[redigera | redigera wikitext]I centrala Växjö ligger stations- samt kommunhuset likt invigdes 2021[19]. Järnvägsstationen äger fyra plattformsspår samt ligger nära Kust mot Kust-banan. Skåne samt Köpenhamn trafikeras även genom Öresundstågstrafiken. Regionaltågen lokal tåg går mot Jönköping, Nässjö samt Hässleholm. Växjös gamla järnvägsstation existerar unik inom landet, samt tillhör ett små skara ifall en tiotal inom världen, tillsammans för att äga haft spår tillsammans tre olika spårvidder.[20][källa behövs]
Vägar
[redigera | redigera wikitext]Växjö ligger var riksvägarna23, 25, 27, 29, 30 samt 37 träffas.
Bussar
[redigera | redigera wikitext]Länstrafiken Kronoberg administrerar en bussnät vilket utgår ifrån resecentrum samt täcker bota länet. Nobina samt Svenska kollektivtrafik trafikerar linjer liksom passerar Växjö.
Flyg
[redigera | redigera wikitext]Strax utanför Växjö ligger Växjö-Kronobergs flygplats.[21]
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Växjö ligger inom en skogrikt län samt skogen existerar sedan länge ett betydelsefull bas på grund av näringslivet. Bland annat äger Södra Skogsägarna sitt huvudkontor inom staden. Efterhand äger tillkommit företag inom mot modell maskin- samt elektroteknik. Företag likt grundats inom Växjö existerar bland andra Scandinavian PC Systems (1984), chef Media (1999) samt Fortnox (2001).
En massiv sektion från Växjös energibehov tillgodoses genom fjärrvärme ifrån kraftvärmeverket Sandviksverket.
Köpcentret Grand Samarkand valdes mot Sveriges bästa köpcentrum 2011-2012.[22]
Videum Science Park, vilket samverkar tillsammans detta närbelägna Linnéuniversitetet, besitter mer än 100 företag samt andra organisationer.[23]
Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]Kronobergs läns sparbank grundades 1828. nära enstaka större fusion 1969 blev den Sparbanken Kronoberg likt kalenderår 1979 uppgick inom Sparbanken Kronan, vilket inom sin tur senare blev enstaka sektion från Swedbank.
Smålands enskilda finansinstitut ägde en kontor inom Växjö ifrån dess grundande 1837. Den 1 månad 1869 öppnade Skånes enskilda finansinstitut en kontor inom Växjö.[24][25] enstaka folkbank kallad Wexiö handtverkares m. fl. förlagskassa etablerades 1868.[26] Den 1 oktober 1881 öppnade Sveriges riksbank en avdelningskontor inom Växjö.[27] Den 1 oktober 1903 öppnade Sydsvenska kreditaktiebolaget en kontor inom Växjö.[28] tid 1910 etablerade sig Stockholms Köpmannabank inom Växjö.[29] Denna finansinstitut övertogs några kalenderår senare från Skånska handelsbanken, vilket inom sin tur övertogs från Skandinaviska kreditaktiebolaget såsom då även övertagit Skånes enskilda finansinstitut. Den tid 1917 grundade Svenska lantmännens finansinstitut ägde tidigt kontor inom Växjö.[30] Dess person som följer efter någon annan Jordbrukarbanken[31] samt senare PKbanken ägde även kontor inom Växjö. Svenska Handelsbanken etablerade sig inom Växjö inledningsvis tid 1968.
Kultur samt sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Karl-Oskardagarna existerar ett årligen återkommande festival inom Växjö.[32] Festivalen anordnas normalt inledande helgen inom augusti.
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Växjö kallades tidigare till "stifts- samt skolstad" tillsammans ett utbildning inom direkt anslutning mot domkyrkan var pojkar kunde ett fåtal primär träning inom läsning samt skrivning utanför hemmet samt vid ett något högre nivå. Utöver rena yrkesutbildningar mot pedagog samt sjuksköterskor vid dem olika seminarierna, Norra, Östra respektive Västra seminariet, därför äger staden haft riksutbildning till döva flickor vid enstaka internatskola vid gymnasienivå samt "Statens utbildning till nyblinda vuxna" startade var.
Grundskolor
[redigera | redigera wikitext][33]
|
|
|
Gymnasieskolor
[redigera | redigera wikitext]I staden finns nästa gymnasieskolor[34].
Högre utbildning
[redigera | redigera wikitext]Vuxenutbildning
[redigera | redigera wikitext]Dagstidningar samt lokala medier
[redigera | redigera wikitext]Sport
[redigera | redigera wikitext]Växjö existerar både nationellt samt internationellt känd liksom idrottsstad. flera idrottsprofiler samt team besitter genom år satt staden vid kartan tillsammans med svenska mästerskapstitlar inom bland annat sport med puck och skridskor, fotboll, orientering, friidrott samt tennis samt internationella framgångar inom bland annat friidrott, orientering, bilsport, Ju-jutsu samt tennis. Carolina Klüft — olympia-, världs- samt europamästarinna inom sjukamp — tävlade till IFK Växjö. inom dygn finns idrott vid såväl elit- liksom folkrörelsenivå. Flera skolor inom Växjö erbjuder utbildningar tillsammans med idrottsprofil, samt Växjö högskola besitter utbildningsprogram mot Coaching samt idrott Management.[36] dem bedriver dessutom idrottsrelaterad forskning.[37]
Idrottsföreningar
[redigera | redigera wikitext]- Östers IF, fotboll
- Växjö DFF, fotboll
- Växjö Lakers Hockey, ishockey
- IFK Växjö, friidrott
- Öjaby fryst vatten, bandy
- Växjö OK, orientering
- Wexiö RK, Rugby
- Växjö IBK, innebandy
- Växjö Ravens BBK, Basket
- Växjö Norra IF, fotboll
- Växjö BK, fotboll
- Växjö TS, tennis
- Växjö konståkningsklubb, konståkning
- Växjö HF, handboll
- BTK Frej, bordtennis
- Växjö Schackklubb, schack
- Växjö Simsällskap, simning
- Växjö Volley, volleyboll
- Växjö Atletklubb, Styrkelyft samt tyngdlyftning
Idrottsanläggningar
[redigera | redigera wikitext]Miljöarbete inom Växjö
[redigera | redigera wikitext]Europas grönaste stad
[redigera | redigera wikitext]År 2007 utnämnde Brittiska BBC inom ett nyhet Växjö mot Europas grönaste stad till sitt målmedvetna jobb för att sänka sin klimatpåverkan.[38].
År 2017 tilldelades Växjö, tillsammans tillsammans med belgiska Leuven, priset europeisk Green Leaf Award. Priset delas ut mot städer vilket visar en utmärkt utfall då detta gäller miljö samt likt engagerar sig till för att generera smaragdgrön tillväxt [39].
Kända personer tillsammans anknytning mot Växjö
[redigera | redigera wikitext]- Agne Bergvall, friidrottstränare
- Bjorn Englén, musiker
- Stefan "Lill-Lövis" Johansson, racerförare
- Jonas Jonasson, författare
- Mattias Karlsson, politiker (SD)
- Carolina Klüft, friidrottare samt programledare
- Pär Lagerkvist, författare samt nobelpristagare
- Carl von Linné, botaniker, medicinsk expert, geolog samt zoolog
- Kristina Nilsson, operasångerska
- Peter Jihde, sportreporter samt programledare
- Andreas Ravelli, fotbollsspelare
- Thomas Ravelli, fotbollsmålvakt
- Fredrik "Fidde" Rosengren, tennistränare
- Oliver Rosengren, politiker
- Ola Salo, musiker
- Tone Sekelius, videobloggare
- Tommy Svensson, fotbollsspelare samt förbundskapten
- Per Tengstrand, pianist
- Esaias Tegnér, poet samt biskop
- Mats Wilander, tennisspelare
- Marika Willstedt, musiker
- Samuel Ödmann, psalmdiktare
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Land- samt vattenareal per den 1 januari efter distrikt samt arealtyp. tid 2012–2019, SCB, 21 månad 2019, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^Folkmängd samt befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [abc] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^”Städer”. Tacitus.nu. http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/stader.htm.
- ^Befolkning inom tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 19 oktober 2013.[källa ifrån Wikidata]
- ^Kodnyckel till SCB:s statistiska tätorter samt småorter - Koppling mellan gammalt samt nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^www.vaxjo.seArkiverad 1 september 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Folkmängd inom landet kommuner 1 januari 2016”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/25836/. Läst 22 månad 2016.
- ^ [abcdefg]
- ^”Sigfridslegenden”. https://www.svenskakyrkan.se/vaxjo/sigfridslegenden. Läst 10 november 2017.
- ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 månad 2013.
- ^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del från Riksantikvarieämbetets Tings- samt rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^”Statistiska centralbyrån - Folkmängd inom tätorter 1960-2005”. Arkiverad ifrån originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 månad 2010.
- ^Kartbild ovan centrala Växjö, Google Maps
- ^”Telestad samt Nylanda blir nya stadsdelar inom Växjö”. www.vaxjo.se. Arkiverad ifrån originalet den 13 april 2023. https://web.archive.org/web/20230413084028/https://www.vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/nyheter---trafik-och-stadsplanering/arkiv/2022-10-13-telestad-och-nylanda-blir-nya-stadsdelar-i-vaxjo.html. Läst 13 april 2023.
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927192902/http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=1599. Läst 8 april 2007. Växjö samhälle, Folkmängd inom Växjös stadsdelar
- ^”Bredvik”. www.vaxjo.se. https://www.vaxjo.se/bredvik. Läst 19 oktober 2020.
- ^”Öppet bostad inom nya kommunhuset den 30 oktober samt 13 november”. www.vaxjo.se. Arkiverad ifrån originalet den 18 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230318185209/https://www.vaxjo.se/sidor/politik-och-demokrati/nyheter---politik-och-demokrati/arkiv/2021-10-13-oppet-hus-i-nya-kommunhuset-den-30-oktober-och-13-november.html. Läst 18 mars 2023.
- ^”Spårvidder samt dess saga. Spårvidder inom olika länder”. www.historiskt.nu. http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html. Läst 13 månad 2018.
- ^Godkända/certifierade instrumentflygplatser, Transportstyrelsen
- ^Grandsamarkand.se http://grandsamarkand.se/nyhet/arets-basta-svenska-kopcentrum/Arkiverad 19 september 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Videum Science Park http://www.videum.se/scienceparkArkiverad 29 augusti 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Skånes Enskilda BankArkiverad 21 april 2021 hämtat ifrån the Wayback Machine., Lunds Weckoblad, 23 november 1869
- ^1866-1870 Kronobergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. fräsch resultat. 3. år 1866-1870. Kronobergs län, s. 10
- ^1893 - BISOS. Y. Sparbanksstatistik. inom. Sparbanker samt folkbanker. Statistiska centralbyråns underdåniga historia på grund av kalenderår 1893
- ^1881-1885 Kronobergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. färsk resultat. 6. år 1881-1885. Kronobergs län, s. 16
- ^1901-1905 Kronobergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. fräsch resultat. 10. år 1901-1905. Kronobergs län, s. 31
- ^Filial af Stockholms köpmannabank inom Växjö, Svenska Dagbladet, 3 månad 1910
- ^Aktiebolaget Svenska lantmännens finansinstitut inom Sveriges statskalender 1921
- ^AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949Arkiverad 11 april 2021 hämtat ifrån the Wayback Machine., Utredning angående överflyttning från viss sektion från Riksbankens rörelse mot enstaka statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
- ^”Officiell webbplats”. Arkiverad ifrån originalet den 29 femte månaden i året 2012. https://web.archive.org/web/20120529035337/http://www.karloskardagarna.se/. Läst 7 november 2010.
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 25 femte månaden i året 2012. https://archive.is/20120525092959/http://www.skolweb.vaxjo.se/. Läst 28 mars 2007. Växjö skolwebb
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 10 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070110150825/http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=368. Läst 31 mars 2007. Växjö samhälle ungar & Utbildning
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 14 juni 2007. https://archive.is/20070614121644/http://druvek.vxu.se/utb/program.lasso?ID=PR1027. Läst 8 juni 2007. Polisutbildning nära VXU
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927021540/http://www.vxu.se/iped/utb/program/coaching.xml. Läst 8 april 2007. Växjö högskola, Programmet till Coaching samt idrott Management
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927020335/http://www.vxu.se/iped/forskn/projekt/idrottsforskning.xml. Läst 8 april 2007. Växjo högskola, Strategisk satsning vid idrottsrelaterad forskning
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 21 månad 2008. https://web.archive.org/web/20081221031424/http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=31055. Läst 18 januari 2009.
- ^”Leuven samt Växjö existerar Europas grönaste städer!”. Arkiverad ifrån originalet den 10 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170610082444/http://vaxjo.se/-/Invanare/Hallbarhet--miljo/nyhetermiljoklimat/Leuven-och-Vaxjo-ar-Europas-gronaste-stader/. Läst 2 juni 2017.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lars-Olof Larsson, Växjö genom 1000 år. huvudstaden 1991, 586 sid.
- Harald en stor naturlig upphöjning av jordens yta & Ivan Svalenius, Växjö stads bakgrund. 1. Tiden fram mot 1718. Växjö 1956.
- Henry Lindström & P.G. Vejde, Växjö stads saga. 2. 1719-1862. 1863-1942. Växjö 1942.
- Kenneth Johansson m.fl., Växjö beneath detta fabriksrelaterade genombrottets tid (ActaWexionensida 1:6.) Växjö 1988.
- Åhman, Eva (1983). Växjö. redovisning / myndighet för kulturarv samt Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 46. Stockholm: myndighet för kulturarv samt Statens historiska mus. Libris7618999. ISBN 91-7192-561-9