Hur många är religiösa i norge

Människorna inom Midgård skyddades från gudarna. dock inom ödemarkerna utanför lurade Utgårds jättar samt andra demoniska varelser. Asagudarna fanns därför vid ständig vakt mot Utgårds mörka makter.

Då vikingatiden inleddes nära slutet från talet ägde människor inom västra europa blivit kristet. Kyrkor samt kloster ägde planta fram överallt. dock angående ni ägde levt inom Norden nära den på denna plats tiden, skulle ni troligen istället äga dyrkat Oden, Tor, Frej, Freja samt dem andra gudarna samt gudinnorna inom den fornnordiska religionen.

Nordbornas äldre tro brukar även kallas till asatro eftersom deras viktigaste gudar fanns asar. Asatron fanns hos varenda germanska människor inom Nordeuropa innan kristendomen trängde försvunnen den.

Mytologisk världsbild

Influenserna mot den fornnordiska religionens sagor äger kommit ifrån flera håll, bland annat ifrån grekisk samt romersk mytologi.

Den fornnordiska mytologin utgår ifrån den foto nordborna ägde från sin personlig planet liksom dem kallade till Midgård. inom mitten från Midgård nedsänkt Asgård vilket plats gudarnas hemvist. Människornas samt gudarnas planet utgjorde världsalltets centrum samt plats omgiven från ett enorm mur vilket uppförts från gudarna på grund av för att skydda den bebyggda jorden. Området utanför muren kallades till Utgård samt bestod från vildmark vilket fanns befolkad från jättar samt demoniska väsen.

Hela jorden fanns omgiven från världshavet. inom detta levde den väldiga Midgårdsormen samt andra havsmonster. ovan allt detta sträckte sig detta enorma samt evigt grönskande trädet Yggdrasil liksom överskuggade världen.

På dagen drogs solen ovan sky från hästen Skinfaxe samt vid natten förde hästen Rimfaxe månen inom sin väg eller spår. varenda morgon föll hans dregel ner vid jorden vilket dagg.

Människornas tillvaro plats ett kamp till överlevnad

Livet på järnåldern och vikingatiden fanns ofta hårt. Järnålderns klimat plats kallare än dagens samt tillvaron plats till detta mesta enstaka kamp till överlevnad. inom den tuffa vardagen behövdes starka bundsförvanter (vänner, allierade). Människorna sökte därför hjälp ifrån gudarna.

I den fornnordiska mytologin äger Utgårds mörka makter fått företräda många från detta onda likt dåtidens människor kunde råka ut för.

Midgårds världsordning hotades ständigt från Utgårds mörka makter

Människornas tillvaro inom Midgård skyddades från gudarna. dock den gudomliga ordningen fanns beneath ständigt hot ifrån Utgårds mörka makter. således länge gudarna kunde kämpa mot jättarna samt dem andra kaosmakterna, kunde hotet behållas vid avstånd. Asagudarna fanns därför ständigt vid vakt mot hotet utanför Midgård.

Jättarna inom Utgård kom ifrån en talrikt släkte. dem fanns ej bara oerhört starka utan ägde även massiv visdom vilket gjorde dem mot fruktansvärda motståndare.

Människornas samt gudarnas främsta förkämpe fanns Tor liksom flera gånger fick slåss vid personlig grabb till för att skydda världen samt upprätthålla världsordningen.

Bild: Nationalmuseum

Gudarna inom den nordiska mytologin

Gudarna bestod egentligen från numeriskt värde olika grupper: asar samt vaner.

Vanerna plats enstaka slags fruktbarhetsgudar, medan asarnas funktion existerar svårare för att fastställa eftersom den nordiska mytologins skriftkällor ofta benämner varenda gudar liksom asagudar. på denna plats nedan följer enstaka kreditkort redovisning från några från dem maximalt kända gudarna samt gudinnorna.

Oden

Oden plats den främste guden samt härskade ovan dem andra asagudarna. denne fanns den enögde vise fadersgestalten, dock även stridens, magins samt skaldekonstens gud. Oden ägde ett åttafotad ridhäst vilket hette Sleipner. han ägde även numeriskt värde korpar, Hugin samt Munin, såsom rapporterade mot honom angående allt likt hände inom människornas samt gudarnas värld.

Valhall fanns Odens boning samt krigarnas paradis. inom Valhall hamnade hälften från dem liksom dött inom strid samt hämtats från valkyriorna. Den andra hälften tog Freja grabb angående (se nedan). Valkyriorna plats en slags kvinnliga gudaväsen vilket ägde mot arbetsuppgift för att servera dem fallna kämparna inom Odens stora festhall. Platserna inom Valhall fanns exklusiva samt reserverade enbart på grund av dem såsom dog ett värdig död inom strid.

Tor

Tor plats krigets samt åskans gud samt Midgårds främste beskyddare. denne kämpade oupphörligt tillsammans för att försvara människor samt gudar mot Utgårds mörka makter. mot sin hjälp ägde han sin oerhörda styrka samt Mjölner (betyder krossaren) likt fanns enstaka dominerande magisk stridshammare.

Tor äger idag blivit ett älsklingsgestalt inom den nordiska mytologin. detta framgår ej minimalt genom den popularitet vilket Torshammaren besitter fått bland samtliga såsom existerar intresserade från fornnordisk tro. dock Tors hammare plats enstaka populär emblem redan beneath vikingatiden eftersom den sades skydda mot ondska.

Frej samt Freja

Frej (Frö) fanns ett fruktbarhetsgud samt Freja fanns fruktbarhetens gudinna. dem tillhörde vanernas gudasläkte samt hjälpte människorna mot en fredligt samt rikt liv. dem båda gudarna ägde massiv innebörd på grund av dåtidens människor liksom levde inom en jordbrukssamhälle såsom fanns uppbyggt kring sådd, resultat samt fortplantning.

Freja tog liksom Oden även emot krigare vilket stupat inom strid. Hälften från dem hamnade inom Folkang vilket fanns Frejas jättelika boning inom Asgård.

Frej härskade bland annat ovan vädret, medan Freja påverkade människors samt djurs fruktsamhet.

Ibland offrade människor mot fruktbarhetsgudarna alternativt någon från dem andra gudarna på grund av för att ett fåtal deras uppmärksamhet samt hjälp inom tillvaron. maximalt vanligt plats sannolikt för att offra på grund av för att ett fåtal ett god resultat alternativt ökat välstånd vid annat sätt. undersökning besitter även demonstrerat för att detta nära enstaka tillfällen förekom människooffer inom Norden nära den denna plats tiden.

Religionen satte sin prägel vid läka samhället

Det nordiska samhället fanns beneath senare delen från järnåldern samt vikingatiden en ättesamhälle likt baserades vid släktband. detta fanns därför livsviktigt för att tillhöra enstaka släkt. Utanför släktsamhällets gemenskap stod endast dem rättslösa trälarna samt dem fredlösa såsom uteslutits ifrån samhället.

Det vikingatida släktsamhället återhämtade sig mot massiv sektion vid ett religiös bas. Den sociala gemenskapen plats ett struktur från gemensam kult var rituella handlingar vägledde människan genom existensen ifrån födseln mot döden. Även samhällets ordning i rättssystemet plats genomsyrad från religiösa föreställningar. dem platser var rättsskipningen utövades betraktades vilket heliga samt stod beneath gudarnas beskydd. Kultplats samt tingsplats plats ofta förenade vid identisk lokal sålunda för att dem utgjorde en religiöst-rättsligt byggdecentrum. Ingenstans plats heligheten större än vid kultplatsen alternativt inom templet. Dessa platsers okränkbara frid skulle skydda mot samtliga tänkbara förbrytelse. Den likt ägde tillsammans med sig vapen alternativt bröt mot tempelfriden vid annat sätt straffades hårt.

I vikingarnas samhälle fanns inget renodlat yrkesmässigt prästämbete. vid Island fanns mot modell istället en ”godeämbete” inom vilket världsligt samt andligt ledarskap förenades. Den s.k. goden plats därför ej bara offerpräst utan fungerade även vilket politisk chef samt domare inom sin härad. Ämbetsinnehavarens myndighet återhämtade sig därför mot massiv sektion vid hans relation mot dem högre makterna. Utan gudarnas medverkan samt stöd fanns möjligheterna mot succé små inom både konflikt samt fred.

Seder samt ritualer kring döden

Släktsamhällets tankesystem samt värderingar något som har fått en viss form eller struktur vikingatidens tro vid döden. Släktens gemenskap innefattade ej bara dem levande utan även dem avlidna medlemmarna. detta fanns enstaka själslig samhörighet mellan dem levande samt döda anförvanterna. dem levande plats förvaltare från ett slags andlig kraft vilket fanns inom släkten samt vilket ägde byggts upp från förfäderna. då ett släktmedlem dog levde själen kvar inom dödsrikets skuggtillvaro medan den andliga kraft såsom släktingen bidragit tillsammans mot ätten beneath sin levnad, fortsatte för att leva kvar inom släktens levande medlemmar. enstaka ceremoni såsom befäste denna tro fanns då en ungar fick ta ovan någon nyligen avliden släktings namn. Man trodde då för att barnet blev delaktig från samt förde vidare den dödes andliga kraft.

Då ett individ dog blev tagna kroppen omhand från släktmedlemmarna varefter enstaka rad fromma ceremonier utfördes i enlighet med den fastställda traditionen. Efter några dagar följde begravningen då liket brändes alternativt begravdes. Begravningsritualerna varierade tillsammans med tiden samt kunde skilja sig åt vid olika platser. dock dem gällande sätten för att begrava dem döda plats genom bränning alternativt jordfästning. inom samband tillsammans begravningen offrades även gåvor mot den döde liksom han alternativt denna skulle erhålla användning från inom dödsriket.

Kristendomens ankomst

Den fornnordiska tro baserades vid sambandet mellan tro samt socialt liv. Den på denna plats samhörigheten plats framträdande bland annat inom rättsordningen. en sådant samordnat struktur existerar oerhört kraftfull således länge likt samhället äger enstaka gemensam religiös grundsyn. dock ifall religiös splittring uppstår, faller den rådande ordningen.

Detta utnyttjades från dem kristna missionärerna likt kom mot dem nordiska länderna. Den kristna missionen vände sig ej mot folkets breda massa, utan riktades istället mot kungar samt stormän liksom upprätthöll den religiösa samt världsliga ordningen inom samhället. då sedan kristendomen spreds inom Norden inom start talet dröjde detta ej länge förrän dem kristna kungarna förbjöd hedendomen (asatron). dock hos detta vanliga människor kom den fornnordiska tro, alternativt åtminstone delar från den, ändå för att leva kvar långt därefter, blad nära blad tillsammans med kristendomen. 

Med kristendomen kom även skriftspråket mot Norden vilket ses likt startpunkten till den nordiska medeltiden. detta plats därför ej förrän beneath medeltiden, då kristendomen dominerade, likt dem flesta källorna ifall den fornnordiska tro kom till.

Några från källorna samt dess problem

En från dem maximalt kända författarna ifrån tidig skandinavisk medeltid existerar Snorre Sturlasson likt plats född vid Island samt mördad vid sin gård vid befallning från den isländska kungen. Snorre skrev en antal olika verk var han vid olika sätt beskrev den tro såsom fanns innan kristendomen. en modell existerar Snorres Edda, skriven omkring Snorres Edda skulle fungera likt enstaka handbok till poeter. inom berättelsen Hur Gylfe blev lurad beskrivs hur kungen Gylfe beger sig mot Asgård. inom berättelsen får läsaren möta flertalet från dem gudar likt dyrkades samt lära sig angående skapelseberättelsen samt undergången. Snorres redogörelse från gudarna går inom stort ut vid för att dem bara plats vanliga människor fast lite speciella.

”Dessa människor dyrkades efter sin död likt gudar från okunniga människor.” (Näsström) Snorre skriver även för att samtliga nordbor enstaka gång inom tiden trodde vid den enda rätta guden, dock därefter gått ifrån den rätta tron samt istället börjat dyrka trollkarlar. flera vetenskapsman menar för att detta existerar bevis till Snorres djupt kristna tro samt för att hans berättelser angående fornnordisk tro därför existerar vinklad.

En ytterligare källa mot den fornnordiska tro existerar munken Saxo Grammaticus liksom kom ifrån Skåne vilket då tillhörde land samt fanns samtida tillsammans Snorre. denne skrev en historiskt verk såsom skildrade danskarnas bedrifter. Verket hette Gesta Danorum samt handlade mot stora delar angående legender samt gudar. inom Saxo Grammaticus lärobok beskrivs gudarna inom många negativa ordalag vilket kunna ses såsom en konsekvens från hans kristna världssyn. Likt Snorre beskriver han gudarna mer liksom märkliga människor än vilket verkliga gudomligheter. Oden beskrivs mot modell liksom ett våldtäktsman likt förgriper sig vid prinsessor, samt Frej sysslar tillsammans med orgier samt hemska offerceremonier inom Uppsala. oss finner därför identisk källkritiska bekymmer inom Saxo Grammaticus skrifter liksom hos Snorre Sturlasson, nämligen för att författarna existerar fromma kristna. inom Grammaticus fall önskar han uppenbarligen dessutom ge ett mörk foto från dem fornnordiska gudarna.

Ytterligare enstaka kristen källa kommer ifrån Adam från Bremen liksom fanns verksam såsom magister nära Domskolan inom den tyska staden Bremen. Adam från Bremens viktigaste verk angående förhållanden inom Norden inom samband tillsammans med kristnandet existerar Stiftet Hamburg-Bremens biskopskrönika vilket behandlar tiden mot inom den denna plats boken skildras bland annat kulten inom Uppsala, den innehåller även geografiska beskrivningar från hur land såg ut nära den denna plats tiden.

Det finns även några utomkristna källor liksom berättar enstaka sektion angående vår fornnordiska tro. Den romerska ämbetsmannen samt historikern Tacitus nedtecknade inom sitt verk Germania, ifrån omkring tid , enstaka redogörelse från dem germanska stammarna. en källkritiskt bekymmer tillsammans Tacitus beskrivningar angående dem germanska folken existerar för att han egen inte någonsin besökte trakterna norr ifall dem romerska gränslinjerna, utan istället använde sig från äldre källor samt egna sändebud såsom underlag på grund av bokens innehåll.

En ytterligare utomkristen betraktelse ovan nordbornas tro kommer ifrån muslimen Ahmad ibn-Fadlan liksom vid talet bevittnade ett vikingahövdings begravning nära vattendrag Volga inom Ryssland. Platsen var händelsen ägde utrymme nedsänkt längs tillsammans med dem svenska vikingarnas handelsrutt österut mot Konstantinopel. inom berättelsen beskrivs hövdingens sista utflykt var han bränns inom en långskepp tillsammans tillsammans med ett offrad slavflicka.  han beskriver vikingarna (som denne kallar Rus) liksom råa barbarer, smutsiga tillsammans med dålig hygien. många från detta liksom ibn-Fadlan skriver angående ceremonier samt levnadssätt existerar säkert precis, dock detta existerar viktigt för att äga inom åtanke för att denne fanns skickad liksom muslim på grund av för att skildra andra folks seder samt levnadssätt. möjligen plats detta han skrev noggrann detta såsom kalifen inom Bagdad ville höra?

Sammanfattningsvis förmå oss konstatera för att majoriteten från dem källor liksom finns samt likt berör den fornnordiska tro bygger vid muntliga traditioner samt existerar skrivna från män inom en kristet kontext. dem levde alltså inom enstaka kristen miljö samt fanns inom flera fall kyrkligt aktiva. Hur många beskrivningen från den förhistoriska tro inom Norden existerar speglad från en kristet synsätt alternativt inom hur massiv grad författarna medvetet ändrat inom tro, sagorna samt myterna förmå oss inte någonsin riktigt veta.

Den fornnordiska tro lever kvar inom namn vid veckodagar samt platser

Flera från dem maximalt kända gudarna lever kvar inom namnet vid några från våra veckodagar. Tisdagen existerar uppkallad efter Tyr vilket plats Odens son, onsdagen existerar Odens ljus, torsdagen existerar Tors samt fredagen existerar dedikerad Freja. dock även månens solens tid (måndag) samt solens ljus (söndag) kunna anses lyssna hemma inom den förkristna kulten. detta existerar egentligen bara lördagen liksom ej hör dit eftersom dess namn kommer ifrån ”löga” likt existerar en gammalt mening på grund av bada alternativt tvätta. för att tvätta sig dagen innan söndagen besitter sannolikt för att utföra tillsammans med kristna reningsceremonier.

Många orter samt idrottsplatser runt ifall land små frukter från växter även spår från asatron då dem existerar uppkallade efter asagudar samt annat liksom förmå knytas mot den fornnordiska mytologin, Torsåker, Torsby, Odensvi, Valhalla, Frövi, Ullevi samt sålunda vidare.
 

Asatro idag

Asatron äger nuförtiden uppstått vid nytt inom flera från Nordeuropas länder, dock detta existerar svårt för att uppskatta dess utbredning. uppenbart existerar ändå för att detta runt angående inom landet finns en stort nyfikenhet till fornnordisk tro. Detta framgår ej minimalt vid internet var detta finns massor tillsammans med hemsidor mot olika föreningar samt samfund liksom ägnar sig åt asatro.

LÄS MER:Vikingatiden

LÄS MER:Nordens kristnande

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Nämn några andra mytologier likt besitter influerat den fornnordiska mytologin.
    
2. Förklara kortfattat nästa begrepp:
   
        a) Midgård
   
        b) Asgård
   
        c) Utgård
    
3. Berätta kortfattat om:
   
        a) Oden
   
        b) Tor
   
        c) Freja
    
4. Nämn några modell vid hur tro genomsyrade detta fornnordiska samhället.
    
5. Livet efter döden plats ett huvud show (tanke) inom fornnordisk tro. Förklara hur detta tog sig formulering inom samhället: vilket trodde man på? Vilka seder samt ritualer gällde kring döden?
    
6. Redogör inom korta ordalag hur detta gick mot då Norden kristnades.
    
7. Nämn några från dem källkritiska bekymmer vilket religionshistoriker måste tampas tillsammans då dem studera dem äldsta källorna likt berör fornnordisk religion.
    
8. Nämn några svenska veckodagar samt geografiska platser tillsammans namn såsom kunna relateras mot fornnordisk religion.

Ta reda på:

1. Använd SCB:s webbplats samt ta reda vid hur flera inom landet liksom heter:
   
        a) Oden
   
        b) Freja
   
        c) Loke
   
        d) Idun
   
        e) Balder

Diskutera:

1. Vilka likheter finns mellan dem fornnordiska gudarna samt gudinnorna samt dem inom grekisk mytologi?
    

Litteratur
Britt-Mari Näsström, Fornskandinavisk religion, Studentlitteratur,
Folke Ström, Nordisk hedendom - tro samt sed inom förkristen tid, Akademiförlaget,  
Henrik Jansson, Till frågan angående Svearikes Vagga, från västergötland Hembygdsförbund,
Göran Burenhult, Arkeologi inom Norden 2, Natur samt traditioner,
 

FÖRFATTARE

Text: Robert dem Vries (red) samt Arvid Dahlberg, pedagog inom religionskunskap samt historia

Genomgång ( min) var religionskunskapsläraren Jonas Kander fortsätter informera angående asatron tillsammans fokus vid dess väsen, seder samt bruk. denna plats berörs bland annat: blot, völvor, sejd, maror, Nagelfar, Midgårdsormen, Fänriksulven, ragnarök, Nidhögg, Särimner samt runstenar.

Kort skrivelse samt boktips vid Historiska Medias webbplats var ni är kapabel studera angående Ragnarök inom fornnordisk sagor. Ragnarök föregås inledningsvis från ett period från allmän bekymmer, ofred samt nödsituation, därefter från enstaka lika utdragen period från bister kall luft, fimbulvintern. i enlighet med Snorre bör vintern existera inom tre år

Kort nyhet samt boktips vid Historiska Medias webbplats var ni kunna studera ifall några legender ifall världsträdet Yggdrasil. Völvans profetia samt Grimnersmål redovisas viktiga beståndsdelar från Yggdrasilmyten, inom motsats mot Vaftrudnersmål var varenda information ifall världsträdet verkar lysa tillsammans sin frånvaro, såtillvida detta ej nämnes inom versen liksom berör Hoddmimers skog

Kort skrivelse samt boktips vid Historiska Medias webbplats var ni kunna studera ifall Hugin samt Munin - Odens korpar. ingen gudom kunde mäta sig tillsammans Oden då detta gällde visdom. Odens omättliga törst efter mer insikt existerar enstaka blad från asarnas huvudgud vilket framhävs inom Vaftrudnersmål, vilket stämmer väl tillsammans den foto såsom dem övriga lärdomsdikterna samt Snorres Edda ger från den gudomlige visdomsmannen

Artikel vid SVT:s webbplats var ni förmå studera kortfattat angående modern asatro. Asatron existerar ett rörelse vid frammarsch. dock vilket existerar asatro? oss ställer frågan mot Fredrik Gregorius, religionsforskare nära Linköpings universitet