pealead.pages.dev






Hur kollar man hur någon är myndig

Myndig

Myndig existerar enstaka civilrättslig begrepp såsom innebär för att enstaka individ existerar berättigad för att vid personlig grabb ingå civilrättsliga giltiga avtal, bland annat rörande ekonomiska överenskommelser.

Ett villkor till för att artikel vuxen existerar samt äger normalt varit för att ett viss ålder uppnåtts – myndighetsålder. Historiskt samt inom olika länder finns även andra krav på grund av för att behärska existera vuxen. Kön äger varit samt existerar ännu inom vissa länder enstaka faktor likt avgör chansen existera vuxen, var kvinnor förvägra(t)s rätten. Slavar äger definitionsmässigt ej getts rätten för att bli myndiga. Personer tillsammans med grava mentala alternativt fysiska funktionsnedsättningar äger samt existerar ej ständigt berättigade bli myndiga inom samtliga länder. inom vissa tider samt länder besitter även rättssystemet fungerat därför för att detta varit svårt till dem svaga inom samhället samt icke läskunniga för att hävda sin korrekt för att fungera såsom myndiga.

Bland världens länder existerar detta vanligast tillsammans med krav främst vid ålder samt för att 18 tid existerar åldern till för att bli myndig.[källa behövs]

Att existera myndig

[redigera | redigera wikitext]

Att artikel vuxen betyder för att individer får inflytande samt ansvar ovan sig själva, sin egendom samt sitt dagliga liv. detta äger varit, samt existerar idag, oftast åldern liksom avgör då ett individ räknas vilket vuxen, därför kallad myndighetsålder. Kön, samt på grund av kvinnor deras civilstånd, besitter tidigare även varit enstaka kritisk faktor på grund av för att räknas liksom vuxen alternativt ej. för att existera vuxen ger individen chans för att, utan någon annans godkännande, besluta ovan sitt liv, sin egendom samt för att agera självständigt.[1]

Att existera omyndig

[redigera | redigera wikitext]

De likt ej existerar myndiga kallas omyndiga, vilket vanligast då avser dem liksom ännu ej kvalificerat sig till för att artikel myndiga. för att ta ifrån enstaka redan vuxen individ den rätten – för att omyndigförklara personen – besitter blivit mer ovanligt. inom landet avskaffades chansen 1989[2].[3]

Sverige plats en från dem sista länderna inom Europa tillsammans för att införa ett myndighetsålder till kvinnor.[4] Innan detta infördes fanns varenda kvinnor omyndiga samt tvungna, inom dem flesta fall, för att inom all sitt liv äga enstaka vårdnadshavare. för att existera omyndig innebar för att man ej kunde äga en hushåll, äga grabb ifall stora summor valuta, sköta sin finans, vandra inom borgen, notera beneath kontrakt, hyra bostad, driva företag samt sälja egendom.[5]

  • En kvinnas vårdnadshavare fanns framförallt fadern, dock då alternativt angående kvinnan gifte sig övergick förmyndarskapet mot mannen liksom då blev målsman på grund av sin fru. till dem ogifta kvinnorna fortsatte faderns förmyndarskap ända mot dennes död, då övergick förmyndarskapet mot ett broder, onkel alternativt morbror, inom vissa fall kunde även modern istället överta förmyndarskapet vilket änka.[4][6][7]

Krav vid civilrättslig myndighet inom andra sammanhang

[redigera | redigera wikitext]

Ordet vuxen används inom andra kontext utan koppling mot detta civilrättsliga begreppet, såsom straffmyndig, sexuell myndighetsålder. vuxenålder existerar ofta kopplad mot enstaka ålder såsom ger andra rättigheter utan för att dessa formellt existerar kopplad mot detta civilrättsliga begreppet myndighet. modell existerar rösträtt, körkort, förvärv från alkoholhaltiga drycker, delta inom olika yrkesuppgifter (inklusive militärtjänst) samt andra aktiviteter. Rätten för att ingå giftermål existerar inom vissa länder kopplad mot detta civilrättsliga begreppet myndighet, ibland existerar detta oberoende.

Myndighetsålder inom landet, historia

[redigera | redigera wikitext]

Den ålder då man blev vuxen plats i enlighet med romersk korrekt ursprungligen pubertetsåldern, 12 kalenderår på grund av kvinnor samt 14 kalenderår på grund av män samt i enlighet med germansk korrekt 12 kalenderår. till förmögenhet fanns ett trend för att omyndigheten varade mot 25 år.[8] Viss rättslig myndighet inföll redan nära 7 års ålder, samt möjligheter fanns för att behärska bli fullt myndigförklarad nära 18 kalenderår på grund av kvinna samt 20 kalenderår på grund av man.

I landet kom 12 kalenderår för att gälla i enlighet med Hälsingelagen samt 15 kalenderår i enlighet med övriga landskapslagar samt landslagar samt inom Norge samt land. Senare ändrades rättssystemet därför för att ogifta samt gifta kvinnor fanns omyndiga tillsammans man alternativt närmaste manliga anhörig vilket vårdnadshavare, dock blev myndiga liksom änkor. Gifte sig änkan blev denna återigen omyndig. Den romerska rätten tappade anhängare samt vuxenålder höjdes inom flera länder mot 21 kalenderår. inom landet, samt England, Sachsen samt Nordamerika, skedde detta 1721.[8] inom Norge ändrades vuxenålder mot 21 tid 1869 samt inom land 1911.[8] kalenderår 1921 avgjorde Sveriges riksdag för att kvinnor blir myndiga nära identisk ålder, 21 tid, liksom män. Tidigare ägde mäns myndighetsålder stadgats inom team sedan 1600-talet.[9] 1 juli 1969 sänktes vuxenålder mot 20 år[10], samt 1 juni 1974 ändrades vuxenålder mot 18 år.[11]

Kvinnlig myndighetsålder inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Kvinnofrågan inom Sverige § Myndighetsfrågan.

Kvinnors myndighet samt omyndighet reglerades före ändringarna beneath 1800-talets andra hälft ej från ålder, utan berodde vid civilstånd. Beroende vid angående dem fanns ogifta, gifta, frånskilda alternativt änkor, ägde dem olika myndighet. Ogifta kvinnor stod beneath närmsta manliga släktings förmyndarskap, samt gifta kvinnor beneath makens förmyndarskap. Kvinnor blev myndiga likt änkor oavsett ålder, dock åter omyndiga angående dem gifte ifall sig.

Omyndighetsåldern på grund av vuxna ogifta kvinnor gällde dock praktiken endast inom ekonomiska problem att diskutera. dem fanns i enlighet med gällande praxis juridiskt myndiga samt kunde företräda sig själva inför domstol samt vittna beneath rättstvister, samt egendomslösa ogifta kvinnor tilläts från allt för att döma hantera sin personlig ersättning utan för att behöva någon förmyndare: detta plats endast ogifta kvinnor likt ägde egendom såsom inom praktiken ansågs behöva ett förmyndare.[12][13]

År 1734 fastställdes kvinnors omyndighet vilket enstaka team inom Ärvdabalken: “Mö, från hvad ålder denna artikel må, stående beneath förmyndarskap” (19 kap. 2 §).[4][14] ett ogift kvinna kunde ansöka ifall myndighetsförklaring hos kungen via ett dispensansökan. Bland dem kvinnor liksom myndigförklarades efter personlig begäran fanns Charlotta Richardy (1786), Caroline Gother (1793), Sophie Daguin (1832) samt Fredrika Bremer samt hennes systra (1840). Gifta kvinnor ägde dock ingen chans för att ansöka ifall myndighet. Den gifta kvinnan Anna Kajsa Pettersdotter ansökt 1860 förgäves angående för att bli myndigförklarad till för att behärska bli sin omyndigförklarade makes vårdnadshavare, dock detta nekades hon tillsammans hänvisning mot för att denna fanns gift, samt denna tvingades därför ansöka ifall skilsmässa till för att nå sitt mål.[12]

År 1810 plats inledande gången man talade ifall kvinnors myndighet inom ståndsriksdagen. kalenderår 1858 förenklades ogifta kvinnors myndighetsansökan genom för att utföra detta möjligt för att ansöka ifall myndighetsförklaring nära närmaste domstol snarare än hos kungen. ifrån 1863 blev ogifta kvinnor automatiskt myndiga nära 25 års ålder, samt ifrån 1884 nära 21 års ålder, identisk ålder likt män. Gifta kvinnor plats dock fortsatt omyndiga.

År 1921 avgjorde Sveriges riksdag för att samtliga kvinnor inom landet skulle bli myndiga nära 21 års ålder, oavsett civilstånd.[15] Detta beslut innebar för att män samt kvinnor för tillfället på grund av inledande gången blev myndiga vid identisk villkor. Riksdagsbeslutet kalenderår 1921 innebar för att varenda kvinnor, ogifta, gifta alternativt änkor, fick identisk rättigheter vilket män, samt detta nära identisk ålder liksom män blivit myndiga nära sedan 1721.

Dispensansökan angående för att bli myndig

[redigera | redigera wikitext]

Att utföra ett dispensansökan betydde för att man via kungen ansökte angående för att bli vuxen. Dessa anmälningar fanns byggda vid motiveringar samt särskilda skäl vilket skulle övertyga kungen ifall för att ge “dispens” ifrån lagen, detta önskar yttra erhålla en undantag ifrån den dåvarande lagen ifall generell kvinnlig omyndighet.

Före 1734 fanns myndighetsbegreppet på grund av kvinnor likt sådant otydligt formulerat inom lagen, samt detta plats därmed även begäran ifall för att bli myndigförklarad. detta inledande tydliga fallet från enstaka begäran angående dispens angående myndighetsförklaring mot kungen brukar anses existera en fall ifrån 1712, då den ogifta Helena Wrede förklarades fullt myndig.[16] chansen för att söka dispens hos kungen blev sedan klart formaliserad samt reglerad inom 1734 års team, identisk team liksom även till inledande gången tydligt samt klart definierade ogifta kvinnor liksom omyndiga. Kungens myndigförklaringar från ogifta kvinnor uppmärksammades från justitierevisionen, vilket ville förhindra för att liknande dispenser blev på grund av vanliga. Fallet Anna Beata Coyet ifrån 1754 blev vägledande, då denna blev myndigförklarad tillsammans med förbehållet för att denna ej skulle tillåtas avyttra ärvd mark, en förbehåll likt sedan dess blev vanligt.[16] Nästan samtliga kvinnor likt ansökte ifall för att bli myndigförklarade fanns ogifta, dock detta fanns även några fall från omyndigförklarade änkor, likt ville återfå sin myndighet, samt hustrur vars man övergett dem alternativt blivit sinnessjuk; ett frånskild kvinna tycks allmänt äga betraktats liksom vuxen såvida man ej uttryckligen ägde förordat hon ett vårdnadshavare. beneath 1700-talet plats nästan varenda jobb kvinnor ifrån överklassen likt ville erhålla kontrollen ovan sina egna förmögenheter, dock efter sekelskiftet 1800 blev detta allt vanligare för att arbetarkvinnor sökte myndigförklaring till för att underlätta försörjningsmöjligheterna.[16]

De flesta ansökningarna gjordes då den sökandes fader ägde avlidit, samt den ogifta dottern ansökte angående för att erhålla bli vuxen från den anledningen.[17] dem flesta omyndiga ogifta kvinnor kunde inom praktiken leva sina liv obehindrade från sin formella omyndighet således länge dem saknade egendom samt ej bedrev affärsverksamhet, samt då deras far ägde avlidit levde dem flesta ogifta kvinnor inom praktiken utan enstaka utsedd vårdnadshavare trots för att dem formellt fanns omyndiga. detta tycks äga varit ursprunglig då enstaka ogift kvinna ägde egendom alternativt försökte bedriva affärsverksamhet liksom hennes vårdnadshavare försökte utöva myndighet ovan hon samt vilket omyndigheten blev en hinder, samt detta plats även allmänt kvinnor vilket ägde egendom alternativt likt försökte utöva affärsverksamhet vilket kände behov från för att ansöka ifall myndigförklaring.[18] för att ansöka ifall myndigförklaring fanns vanligt på grund av ogifta yrkeskvinnor, likt mot modell månglerskorna inom huvudstaden. Tiden 1819-1846 utgjorde Stockholms månglerskor ett ganska massiv sektion från dem kvinnor liksom ansökte hos förmyndarekammaren ifall för att bli myndigförklarade. Exakta siffror finns bara till enskilda kalenderår, dock 1815 inkom 55 ansökningar samt 1845 127 stycken. minimalt 32 månglerskor myndigförklarades 1818-1847, vilket existerar flera, tillsammans med tanke vid för att relativt erhålla kvinnor ansökte angående för att bli myndigförklarade.[18]

Det plats komplicerat för att genomföra ett dispensansökan. till för att existera trygg vid för att den skulle beviljas behövdes samtycke ifrån den sökandes släkt samt även ifrån hennes lokalsamhälle inom struktur från både församlingspräst samt domstol. Även den sökandes vårdnadshavare behövde helst ge sitt godkännande.[19] för att kvinnan ägde uppnått "mogen ålder" (vilket definierades såsom omkring 25) samt en prästintyg vilket intygade hennes pålitlig samt "goda vandel" fanns en minimikrav. [18] Kvinnan kallades då inför domstolen på grund av för att redogöra till sin vetenskapen om resurserhandel och finans, vandel samt skäl mot begäran, samt fler intyg samt vittnen mot hennes ansvarsfullhet ökade hennes chanser för att erhålla sin begäran godkänd.[18]

Vägen åter mot kvinnlig myndighet

[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet fick den liberala ideologin en genombrott vilket påverkade ett förändring från detta svenska samhället vid flera sätt. Förändringar skedde inom såväl politik vilket finans. Ståndsriksdagen ersattes tillsammans med tvåkammarriksdag samt skråväsendet avskaffades då ett färsk näringsfrihetsförordning gav både män samt kvinnor identisk tillfälle samt korrekt mot för att jobba samt etablera egna företag. Samtidigt ökade antalet ogifta kvinnor inom samhället samt ledde mot för att frågan angående kvinnans myndighet blev mer aktuell. Den frågan drevs främst från liberala politiker tillsammans tillsammans den framväxande kvinnorörelsen, var författaren samt feministen Fredrika Bremer fanns enstaka tidig förgrundsfigur.[20][6]

Vägen mot kvinnors myndighet genomfördes etappvis samt gick väldigt långsamt.

Kvinnlig myndighetsålder införs

[redigera | redigera wikitext]

Det började tillsammans för att detta tid 1858 infördes ett kvinnlig myndighetsålder nära 25 års ålder, dock förutsatte ett registrering mot plats domstol. mot registrering krävdes dock endast en åldersbevis.[5][21] Lagen plats kanske en effekt från Fredrika Bremers argumentation ifall omyndighetstillståndet inom romanen Hertha. Riksdagens beslut innebar enstaka kompromiss samt besitter betraktats vilket en inledande steg vid vägen mot ogifta kvinnors myndighet.[19] ett ytterligare orsak mot för att denna reform genomfördes plats för att myndigheterna fick in allt fler myndighetsansökningar tillsammans år, vilket ledde mot för att detta mot slut blev på grund av många jobb på grund av myndigheterna. Genom för att istället införa för att kvinnor blev myndiga nära 25 års ålder genom för att endast skicka in en åldersbevis mot rum domstol, underlättades myndigheternas arbetet tillsammans med för att godkänna ansökningarna markant.[5][22]

År 1863 avskaffade riksdagen villkoret ifall för att behöva ansöka angående myndighet mot domstol, samt ogifta kvinnor blev därmed automatiskt myndiga den solens tid då dem fyllde 25 tid. Anmälningsåren plats förbi samt myndighet på grund av kvinnor blev norm istället på grund av undantag. Däremot kunde man idag istället ansöka ifall för att förbli omyndig.[19]

Anmälan ifall för att bli omyndig

[redigera | redigera wikitext]

Rätten angående för att förbli omyndig fanns kvar mot 1921 till kvinnor. enstaka liknande rättighet fanns ej till män. dem kunde ansöka, dock deras behov från vårdnadshavare prövades samt behövdes motiveras mot skillnad ifrån kvinnornas. för att detta bör existera likhet inom samhället handlar angående för att äga identisk rättigheter dock även ansvar. Kvinnorna ägde enstaka rättighet för att förbli omyndiga, dock detta fanns ingen skyldighet till dem för att dem skulle äga ansvar på grund av sig själva samt sin egendom. Anledningen mot för att vissa kvinnor ville förbli omyndiga äger antagligen för att utföra tillsammans den tidens könsroller, dem fanns påverkade från den tidens tradition samt vad liksom fanns norm. flera visste ej annat, samt för att plötsligt behöva ta ansvar på grund av sig egen kunde till vissa bli skrämmande alternativt omöjligt. Antalet omyndighetsanmälningar plats dock väldigt få.[23][24]

Gifta kvinnors myndighet dröjer

[redigera | redigera wikitext]

Under ytterligare några tid fanns vuxenålder olika på grund av män samt kvinnor, dock tid 1884 genomfördes ytterligare ett reform samt ogifta kvinnor fick för tillfället identisk myndighetsålder vilket männen, detta önskar yttra nära 21 års ålder, dem blev dock åter omyndiga ifall dem gifte sig.[4][5] Mellan 1865 samt 1884, fick gifta kvinnor riktig för att själva äga grabb angående sin arbetsinkomst, vilket fastställdes inom team kalenderår 1874, vilket även plats enstaka nödvändig milstolpe vid vägen mot kvinnlig myndighet. Denna team fanns bland annat en påverkan från Sveriges inledande kvinnosaksförening, Föreningen till gift kvinnas äganderätt, skapad från Anna Hierta-Retzius samt Ellen Anckarsvärd, vilket ifrågasatte mannens kraft ovan sin fru både kroppsligt samt ekonomiskt.[21]

Samma villkor på grund av kvinnor samt män

[redigera | redigera wikitext]

År 1921, cirka 40 kalenderår senare, blev även gifta kvinnor per automatik myndiga nära 21 års ålder. Samtidigt blev tagna rätten angående för att förbli omyndig försvunnen, samt därmed blev man samt kvinna fullt jämställda inom fråga ifall myndighet. detta fanns även identisk kalenderår liksom svenska kvinnors rösträtt tillämpades på grund av inledande gången inom en riksdagsval.[25][23]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Liljewall,, Britt. "Mig egen samt mitt frakt förvalta" : 1800-talskvinnor inom kamp angående myndighet. sid. 21. ISBN 9789171085603. OCLC866576265. https://www.worldcat.org/oclc/866576265. Läst 4 mars 2019 
  2. ^”God man samt förvaltare LUs Betänkande 1988/89:LU9 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/god-man-och-forvaltare_GC01LU9/html. Läst 20 juli 2021. 
  3. ^”Grupper utan rösträtt”. Demokratijubileet. http://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/demokratins-genombrott/grupper-utan-rostratt/. Läst 2 januari 2022. 
  4. ^ [abcd] Carlsson, Anders. Se åldern. ISBN 9789171085771. OCLC959889906. https://www.worldcat.org/oclc/959889906. Läst 29 januari 2019 
  5. ^ [abcd] Liljewall, Britt. "Mig egen samt mitt frakt förvalta" : 1800-talskvinnor inom kamp angående myndighet. sid. 23,24. ISBN 9789171085603. OCLC866576265. https://www.worldcat.org/oclc/866576265. Läst 29 januari 2019 
  6. ^ [ab] ”Myndighet ingen självklarhet till 1800- tals kvinnan - Släktband”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=3243985. Läst 3 mars 2019. 
  7. ^Liljewall, Britt. "Mig egen samt mitt frakt förvalta" : 1800-talskvinnor inom kamp ifall myndighet. sid. 24. ISBN 9789171085603. OCLC866576265. https://www.worldcat.org/oclc/866576265. Läst 3 mars 2019 
  8. ^ [abc] Nordisk familjebok. 1913. sid. 41-42. Läst 2 månad 2020 
  9. ^”Myndighetsålder till man - då samt hur lagen ändrades - bakgrund förr”. www.domboksforskning.se. Arkiverad ifrån originalet den 19 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190119040705/http://www.domboksforskning.se/lagar/Myndighetsalder%20for%20man.htm. Läst 17 månad 2019. 
  10. ^”Kungl. Maj:ts proposition nr 25 kalenderår 1969”. Sveriges riksdag. 11 månad 1969. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-25-ar-1969_EU3025/html. Läst 18 månad 2022. 
  11. ^”Kungl. Maj:ts proposition tillsammans med förslag mot team ifall förändring inom föräldrabalken, m.m. Proposition 1974:44”. Sveriges riksdag. 28 månad 1973. https://data.riksdagen.se/fil/A9CB052A-8327-41C6-9F88-6E57735EA2F3. Läst 19 månad 2022. 
  12. ^ [ab] Britt Liljewall: Mig egen samt mitt frakt förvalta: 1800-tals kvinnor inom kamp ifall myndighet, ISBN 9789171085603
  13. ^Mot halva makten – elva historiska essäer ifall kvinnors strategier samt mäns motstånd Redaktör: Ingrid Hagman. redogörelse mot Utredningen angående fördelningen från finansiell kraft samt ekonomiska tillgångar mellan kvinnor samt män huvudstaden 1997
  14. ^Liljewall,, Britt. "Mig egen samt mitt frakt förvalta" : 1800-talskvinnor inom kamp angående myndighet. sid. 22. ISBN 9789171085603. OCLC866576265. https://www.worldcat.org/oclc/866576265. Läst 4 mars 2019 
  15. ^”Myndighetsålder på grund av kvinnor - då samt hur lagen ändrades - bakgrund förr”. www.domboksforskning.se. Arkiverad ifrån originalet den 12 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181012072440/http://www.domboksforskning.se/lagar/Myndighetsalder%20for%20kvinnor.htm. Läst 1 månad 2019. 
  16. ^ [abc] Elin Hinnemo Inför högsta instans. Samspelet mellan kvinnors handlingsutrymme samt rättslig reglering inom Justitierevisionen 1760--1860
  17. ^Liljewall,, Britt. "Mig egen samt mitt frakt förvalta" : 1800-talskvinnor inom kamp ifall myndighet. sid. 105. ISBN 9789171085603. OCLC866576265. https://www.worldcat.org/oclc/866576265. Läst 3 mars 2019 
  18. ^ [abcd] Bladh, Christine, Månglerskor: för att sälja ifrån korg samt bod inom huvudstaden 1819-1846, Komm. till Stockholmsforskning, Diss. Göteborg : Univ., 1992,Stockholm, 1991
  19. ^ [abc] Liljewall,, Britt. "Mig egen samt mitt frakt förvalta" : 1800-talskvinnor inom kamp angående myndighet. sid. 23. ISBN 9789171085603. OCLC866576265. https://www.worldcat.org/oclc/866576265. Läst 29 januari 2019 
  20. ^1956-, Ahlberger, Christer, (2004). Det svenska samhället 1720-2000 : böndernas samt arbetarnas tid. Studentlitteratur. sid. 176,194. ISBN 9144028652. OCLC57496734. https://www.worldcat.org/oclc/57496734. Läst 5 mars 2019 
  21. ^ [ab] ”Kvinnokamp beneath 150 kalenderår | Minnenas Journal”. Arkiverad ifrån originalet den 20 månad 2015. https://web.archive.org/web/20151220070639/http://minnenasjournal.nu/kvinnokamp-under-150-ar. Läst 2 mars 2019. 
  22. ^Liljewall,, Britt. "Mig egen samt mitt frakt förvalta" : 1800-talskvinnor inom kamp angående myndighet. sid. 165. ISBN 9789171085603. OCLC866576265. https://www.worldcat.org/oclc/866576265. Läst 17 månad 2019 
  23. ^ [ab] ”myndighetsålder - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/myndighets%C3%A5lder. Läst 1 månad 2019. 
  24. ^Liljewall,, Britt. "Mig egen samt mitt frakt förvalta" : 1800-talskvinnor inom kamp angående myndighet. sid. 182. ISBN 9789171085603. OCLC866576265. https://www.worldcat.org/oclc/866576265. Läst 17 månad 2019 
  25. ^Riksdagsförvaltningen. ”1884: vuxenålder på grund av kvinnor sänks”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/riksdagsvalet-i-undervisningen/demokratins-historia/demokratilinje/1884myndighetsaldern-for-kvinnor-sanks-fran-25-ar-till-21-ar-samma-som-for-man-och-kvinnor-far-ratt-att-sjalva-bestamma-over-sina-inkomster-och-egendomar./. Läst 1 månad 2019.