Vad heter den atomgrupp som ingår i alkoholer
Alkoholer
Alkoholer, från arabiska الكحول (transkriberat såsom al kohoul[1]), existerar organiska ämnen var enstaka alternativt flera hydroxylgrupper (OH) existerar bundna mot kolatomer inom enstaka kolkedja. Den enklaste alkoholen existerar metanol, CH3OH, tillsammans enbart ett kolatom samt ett OH-grupp. detta material liksom oftast kallas alkohol inom vardagsspråk existerar etanol, C2H5OH. Mer särskilt besitter alkoholer OH-gruppen alternativt OH-grupperna bunden mot ett alifatiskt bunden kolatom, d.v.s. enstaka kolatom såsom ingår inom ett relaterad till organiska föreningar utan ringstrukturer kolkedja. angående kolkedjan existerar enstaka alkan bestående från n kolatomer, besitter alkoholen summaformeln CnH2n+2-m(OH)m. Även alkener, alkyner, cykloalkaner samt andra organiska föreningar kunna forma alkoholer, såsom etenol, cyklohexanol samt 2-kloretanol. Föreningar tillsammans med ett hydroxigrupp bunden mot aromatiskt bundna kolatomer, såsom ett bensenring kallas däremot ej alkoholer utan fenoler, bensendioler samt således vidare.
En kolkedja förmå äga mer än ett hydroxigrupp bunden mot sig samt kallas då ett tvåvärd alkohol alternativt diol, trevärd alkohol alternativt triol o.s.v. enstaka vanlig tvåvärd alkohol existerar etandiol ("glykol"), samt trevärd propantriol ("glycerol"). ett speciell team från flervärda alkoholer existerar sockeralkoholerna. dem kemiskt närbesläktade sockerarter existerar flervärda alkoholer liksom även äger enstaka keton- alternativt aldehydgrupp.
Alkoholer existerar vanligen förekommande inom naturen. flera alkoholer äger grundlig ingenjörsmässig användning. Etanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholhaltiga drycker. Metanol existerar starkt giftig nära förtäring alternativt hudkontakt.
Struktur
[redigera | redigera wikitext]Alkoholer tillsammans med flera kolatomer förmå äga enstaka från tre olika strukturer. Dessa tre typer existerar huvudsakliga, sekundära samt tertiära, vilket åsyftar antalet kolatomer såsom binder mot den kolatom liksom binder mot OH-gruppen. inom huvudsakliga alkoholer binder den OH-bindande kolatomen mot endast ett ytterligare kolatom. Alkoholer tillsammans med ett alternativt numeriskt värde kolatomer existerar ständigt huvudsakliga alkoholer, samt metanol existerar en specialfall, då kolatomen ej binder mot någon ytterligare kolatom. inom sekundära alkoholer binder kolatomen mot numeriskt värde andra kolatomer. Den minsta sekundära alkoholen existerar 2-propanol (trivialnamn isopropanol) tillsammans tre kolatomer. inom tertiära alkoholer binder kolatomen mot tre andra kolatomer. Den minsta tertiära alkoholen existerar 2-metyl-2-propanol (trivialnamn tert-butanol). R inom strukturerna nedan betecknar enstaka kolvätegrupp. Alkoholens fysikaliska attribut såsom smältpunkt attribut påverkas från strukturen. Trivialnamnet vid sekundära alkoholer börjar ibland vid iso- (för isomer), t.ex. isopropanol.
| Primära alkoholer | Sekundära alkoholer | Tertiära alkoholer |
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]En alkohols namn kommer från för att man lägger mot -ol mot namnet vid detta kolväte såsom oxideras mot just den alkoholen. inom handeln förekommer även trivialnamn vid alkoholer, såsom glykol.
Om enstaka organisk förening äger ett funktionell assemblage vilket äger högre prioritet inom nomenklaturen, anges alkoholgruppen endast tillsammans prefixet "hydroxi"-, exempelvis hydroxisyror vilket 2-hydroxipropansyra ("mjölksyra"), hydroxiketoner etcetera.
Lågfärg
[redigera | redigera wikitext]Förbränning
[redigera | redigera wikitext]När alkoholer förbränns bildas vilket regel enstaka azurblå låga. då större alkoholmolekyler förbränns behövs många syre på grund av för att förbränningen bör behärska ske efter detta normala skeendet. eftersom detta ej ständigt finns passage mot detta nödvändiga antalet syremolekyler sker ett ofullständig förbränning (CO + C + H2O) istället till ett ordinär förbränning (en från orsakerna mot kolmonoxidförgiftning) inom vilken kolmonoxid bildas.
Efter den ofullständiga förbränningen bildas tillsammans tillsammans med vätska svart beläggning från rök, såsom glöder samtidigt vilket den avger ett gulaktig färg.[2]
Reaktioner
[redigera | redigera wikitext]Oxidation
[redigera | redigera wikitext]Oxidation från huvudsakliga alkoholer ger aldehyder samt karboxylsyror, beroende vid hur långt oxidationen drivs. Exempelvis ger kemisk reaktion med syre från metanol metanal (formaldehyd) respektive metansyra (myrsyra), samt kemisk reaktion med syre från etanol ger etanal (acetaldehyd) respektive etansyra (ättiksyra).
Vid kemisk reaktion med syre från sekundära alkoholer bildas ketoner. då tertiära alkoholer oxideras bryts molekylen sönder inom mindre delar.
Estrar
[redigera | redigera wikitext]Tillsammans tillsammans med karboxylsyror är kapabel alkoholer forma estrar. Estrar existerar ofta ämnen tillsammans kraftiga aromer alternativt färger, likt är kapabel inträffa naturligt, samt vilket ofta används såsom lukt- alternativt smakämne inom bland annat sötsak, på grund av fruktsmaker.
Kända alkoholer samt deras egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Kända alkoholer inkluderar dem numeriskt värde enklaste envärda alkoholerna metanol samt etanol. Metanol, CH3OH, liksom även kallas metylalkohol alternativt träsprit, existerar många giftigt samt uppstår nära torrdestillation från virke. Etanol, CH3CH2OH, liksom även kallas etylalkohol alternativt helt enkelt alkohol alternativt sprit, äger verkan vilket rusdryck samt bildas nära jäsning från sockerarter.
Den enklaste tvåvärda alkoholen existerar etandiol, C2H4(OH)2, liksom även kallas etylenglykol alternativt bara glykol. Etandiol existerar många giftigt, samt framställs vanligen genom för att etenoxid, framställd från eten genom enstaka katalytisk reaktion, får reagera tillsammans med vätska.
Den enklaste trevärda alkoholen existerar propantriol, C3H5(OH)3, liksom även kallas glycerol alternativt sockeralkohol. Propantriol framställs genom förtvålning från fetter.
Enklare alkoholer såsom metanol, etanol samt propanol (CH3CH2CH2OH) samt några flervärda alkoholer likt etandiol (glykol) samt propantriol (glycerol) existerar lättlösliga inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt existerar nära rumstemperatur färglösa vätskor, medan tyngre alkoholer existerar vanligen fasta. Metanol, etanol samt propanol äger ett karakteristisk doft samt brinner tillsammans genomskinlig, azurblå låga.
Även ifall alkoholer innehåller OH-grupper samt chans mot vätebindningar finns, kunna alkoholer då existera svårlösliga. enstaka faktor mot detta existerar utdragen kolkedja. Dominerar kolkedjan reduceras polariteten samt även vattenlösligheten.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Alkoholer är kapabel bland annat användas likt desinfektionsmedel samt existerar även utmärkt lösnings- samt rengöringsmedel, speciellt inom avfettningssammanhang.
Etanol används vilket tillskott inom bilbränsle då detta ansetts artikel mer miljövänligt än bensin. dem vanligast förekommande blandförhållandena existerar E10 samt E85, detta önskar yttra tio respektive 85 procents tillsättning från etanol. E10 existerar vanlig bensin samt E85 kallas oftast bara etanol.
Etanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholdrycker, samt inom mindre mängd inom vissa livsmedel.