Hur blir ett land en demokrati
Demokrati
Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk samt κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre alternativt folkmakt[1]) existerar en styrelseskick var makten inom enstaka stat alternativt ytterligare organisation utgår ifrån dess medborgare, invånare, deltagare alternativt medlemmar. Demokrati innehåller numeriskt värde primär komponenter: majoritetsstyre samt individuella rättigheter samt friheter.[2][3][4] Demokrati existerar en omtvistat politiskt term samt detta finns flera olika sätt för att definiera samt kategorisera demokrati. detta existerar dock oomtvistat för att demokrati innebär för att människor äger den slutgiltiga makten ovan staten.[5] inom enstaka demokrati besitter medborgarna individuella rättigheter liksom bör skydda dem mot statliga ingrepp samt majoritetsförtryck.
Sveriges demokrati existerar enstaka representativ demokrati, vilket innebär för att röstberättigade inom fria samt allmänna omröstning väljer förtroendevaldarepresentanter mot landets beslutande församlingar vilka är kapabel artikel både vid område samt statlig nivå.[6]Direktdemokrati innebär för att besluten istället saknas direkt från röstberättigade. Direktdemokrati tillämpas bland annat inom föreningar, dock även inom vissa länder liksom Schweiz. Beslutande folkomröstningar existerar enstaka typ från direktdemokrati.[7]
Sedan år kring existerar demokrati detta styrelseskick såsom dem flesta länder uppger sig äga, genom olika demokratimodeller. Demokrati kunna därmed innebära enstaka sak inom exempelvis Kina samt något annat inom land. dem vilket förespråkar frikostig demokrati förmå påstå för att stater såsom ej existerar liberala demokratier ej existerar "riktiga demokratier" då man menar för att dem saknar politisk demokrati. Socialister, anarkister samt länder liksom förespråkar folkdemokrati kunna å sin blad påstå för att liberala demokratier ej existerar "riktiga demokratier" då man menar för att dessa saknar finansiell demokrati.
Demokrati kunna förknippas tillsammans vissa värderingar samt rättigheter. Demokratiska grundtankar likt framhålls från bland andra Sveriges statsmakt samt riksdag existerar samtliga människors lika värde samt rättigheter, tanke samt yttrandefrihet samt respekten på grund av dem mänskliga rättigheterna i enlighet med internationella konventioner.[6][8]
De flesta demokratiska stater äger grundlagar på grund av för att förhindra för att den politiska makten blir snedfördelad, mot modell genom för att makten existerar delad mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten samt den bedömning makten. Återkommande kritiska poänger existerar majoritetsförtryck, för att medborgarna ej besitter tidsperiod för att sätta sig in inom varenda ämnen, samt för att dem politiska partierna ägnar mer tidsperiod åt röstfiske än åt för att styra. Intressekonfliktsfrågan existerar även vanlig.
Embryot mot vad vilket uppfattas likt den moderna representativa demokratin uppstod inom västvärlden vid samt talen tillsammans med land i västeuropa samt USA vilket tidiga modell. beneath talet fördjupades demokratin tillsammans med bland annat kvinnlig rösträtt. Den moderna representativa demokratin äger sedan successivt beneath talet spridit sig ovan världen mot Latinamerika, Afrika, Asien samt mot slutet från århundradet mot före detta socialistländer.
Även angående begreppet demokrati oftast används inom kontexten från politiska stater används detta även inom privata organisationer, då ofta tillsammans hänsyftning vid för att varenda närvarande besitter rösträtt. inom detta sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre alternativt expertstyre.
Demokrati kunna existera upphov mot konflikter om/när samförstånd samt värdegemenskap byts mot majoritetsstyre. Nära mot hands ligger detta vilket inom marxistisk tankesystem kallas klassmotsättningar, diskriminering samt rasism/sexism.[9][citat&#;från&#;källa&#;efterfrågat]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet demokrati existerar ett sammanfogning från grekiskans δῆμος demos, människor, samt κράτος kratos, styre, tillsammans den ungefärliga betydelsen "folkstyre". inom svenskan finns termen belagt sedan [10]
Definitioner
[redigera | redigera wikitext]Grundläggande drag
[redigera | redigera wikitext]Demokrati existerar en omtvistat term samt detta finns flera olika sätt för att definiera samt kategorisera demokrati. Demokrati används både såsom en politiskt ideal samt tankesystem å en sidan, samt likt en analytiskt term på grund av för att definiera styrelseskick runt ifall inom världen (och historiskt) å andra sidan.[11]
Trots för att demokrati existerar en omtvistat term enas flera vetenskapsman angående för att demokrati rör kollektivt beslutsfattande[12], samt innehåller numeriskt värde elementär komponenter: majoritetsstyre samt individuella rättigheter samt friheter.[2][3][4] Demokrati besitter beskrivits likt för att omfatta dem likt påverkas från en kollektivt beslut inom själva beslutet.[13]
Sveriges riksdag äger definierat sex elementär drag till demokrati[3]:
- Fria val
- Mångfald från partier
- Politiska rättigheter
- Likhet inför lagen samt rättssäkerhet
- Mänskliga rättigheter
- Fungerande statsförvaltning
Vidare anger Sveriges riksdag för att demokratin består från tre värden såsom ibland kunna komma inom konflikt tillsammans varandra[4][14]:
Balansen samt den möglich konflikten mellan värdena besitter från statsvetarna Katarina Barrling samt Sören Holmberg benämnts såsom "demokratins triangeldrama".[4][14]
Demokrati bygger vid tre kärnvärden alternativt principer: folksuveränitetsprincipen, samt politisk frihet samt lika rättigheter, var både frihet samt likhet existerar lika centrala på grund av demokrati.[15]
Principen ifall folksuveränitet innebär för att människor utgör den yttersta grunden på grund av den offentliga makten.[16] Frihet är kapabel förstås ur en negativt perspektiv såsom frånvaro från dominans, alternativt inom positiv bemärkelse likt autonomi alternativt självstyre. såsom idealtyp fungerar en demokratiskt struktur således för att detta både skapar frihet samt garanterar individers chans för att välja hur dem önskar leva sina liv. i enlighet med statsvetaren Claudia Zilla utgörs demokratins frihetsdimension från för att varenda liksom lever inom detta demokratiska samhället existerar vid lika villkor underordnade den konstitution samt dem lagar liksom stiftas samt för att ingen står ovan lagen, samtidigt såsom medborgarna samt människor utgör den yttersta grunden till beslutsfattandet. till för att detta bör fungera behövs ett rättsstat.[11]
Jämlikhet bör inom sin tur förstås liksom politisk samt medborgerlig lika rättigheter, dvs. för att varenda medborgare äger identisk medborgerliga samt politiska rättigheter. Medborgerlig lika rättigheter innebär likheten inför lagen, medan politisk lika rättigheter existerar en tillåtelse var samtliga medborgare äger identisk effekt vid detta kollektiva beslutsfattandet.[11]
Olika typer från analytiska definitioner
[redigera | redigera wikitext]När bedömare bör att fatta beslut eller bestämma något angående en nation utgör ett demokrati alternativt ej, dvs. utföra ett analytisk evaluering snarare än enstaka normativ, därför finns detta i enlighet med statsvetaren Charles Tilly fyra olika typer från definitioner liksom används: konstitutionella, substantiella, procedurdefinitioner samt processorienterade definitioner.[17]
De såsom använder ett konstitutionell definition ser mot landets grundlag samt dem bestämmelser såsom finns rörande politisk handling, människors fri- samt rättigheter, m.m. ifall en lands konstitution innehåller tillräckliga demokratiska element sålunda definieras detta landet därmed likt ett demokrati. detta denna plats sättet för att definiera en nation likt demokrati alternativt ej äger dock ett uppenbar bristande inom för att länders politik samt styrelse inom praktiken tenderar för att skilja sig ifrån vilket liksom står skrivet inom konstitutionen. nära ett substantiell undersökning iakttar man existensen inom landet samt vilken politik såsom regeringen bedriver. angående regeringen förordar individens friheter, säkerhet, lika rättigheter, enstaka öppen samhällsdebatt, goda levnadsförhållanden samt fredliga konfliktlösningar sålunda förmå landet anses existera enstaka demokrati. Detta oavsett vilket konstitutionen säger. Problemen tillsammans med metoden existerar dels hur målkonflikter mellan dem ovannämnda värdena bör hanteras, dels för att enstaka sådan definition förhindrar ett medvetande från beneath vilka institutionella omständigheter lika rättigheter samt individuell frihet uppstår.[17]
Den tredjeplats typen från definition, procedurdefinitionerna, siktar in sig vid en urval från sätt vilket landet styrs vid samt avgör utifrån dessa landets demokratiska ställning eller tillstånd. Ofta utvärderar man hur valen inom landet går mot. Då tittar man vid hur massiv sektion från befolkningen likt röstar, ifall detta finns flera genuina politiska alternativ samt ifall detta går för att byta statsmakt samt landets politik genom för att omrösta inom allmänna omröstning. ett organisation liksom använder den på denna plats definitionen inom sitt jobb existerar demokratiinstitutet Freedom House. Problemet tillsammans den på denna plats typen från demokratidefinition existerar för att detta existerar enstaka relativt snäv bedömning vilket görs, vilket innebär för att man kunna missa antidemokratiska element inom viktiga delar från samhället utanför den politiska sfären.[17]
En processdefinition från demokratin utgår ifrån ett uppsättning processer liksom läka tiden existerar inom rörelse. Snarare än för att bara analysera omröstning, sålunda ser processdefinitionen mot ett större sektion från samhället samt hur dem demokratiska processerna fungerar. Skillnaden existerar för att istället till för att titta mot dem formella kraven vid ett organisation alternativt ett stat därför observeras demokratiska processer inom praktiken samt hur dem faktiskt fungerar. Några ämnen likt besvaras existerar angående varenda medborgare besitter identisk tillfälle för att välja, ifall dem kunna påverka dagordningen samt delta inom detta demokratiska samtalet. Robert Dahl äger tagit fram ett känd processdefinition liksom listar fem processkriterier på grund av demokrati: effektivt deltagande, jämlikt röstande, upplyst medvetande, övervakning ovan dagordningen samt inkludering från varenda vuxna. Nackdelen till detta på denna plats sättet för att definiera demokrati existerar för att detta - åtminstone vid nationell nivå - enkel minskas mot enstaka register ovan ja- samt nej-frågor. Kritiker äger pekat vid för att en sådant tillvägagångssätt ej tar hänsyn mot för att demokrati ofta existerar enstaka fråga angående nyanser, var en nation är kapabel artikel mer alternativt mindre demokratiskt än en annat.[17]
Minimalistisk definition
[redigera | redigera wikitext]En enkel och avskalad definition från demokrati liksom använts från vetenskapsman inom jämförande studier mellan olika länder existerar namn Schumpeters definition. han definierar demokrati därför här: "Vi definierar den demokratiska metoden likt en institutionellt arrangemang till politiska beslut, var [de politiska eliterna] får inflytande för att besluta genom ett fri tävlan angående folkets röster".[18]
Enligt Schumpeter existerar demokrati inledningsvis samt främst ett politisk teknik till för att att fatta beslut eller bestämma något vem vilket bör styra inom vilket han ser likt enstaka kamp mellan olika politiska eliter samt partier. Schumpeters definition existerar ett typ från procedurdefinition.[18]
Inkludering samt kompetens
[redigera | redigera wikitext]Utifrån dem elementär demokratiska principerna angående politisk frihet samt lika rättigheter menar flera statsvetare samt politiska tänkare för att enstaka från demokratins centrala delar existerar politisk inkludering.[19][20] Statsvetaren Claudia Zilla menar för att demokrati per definition handlar angående politisk inkludering dock ej nödvändigtvis ifall social samt finansiell inkludering. detta tydligaste uttrycket till politisk inkludering - samt en centralt krav i enlighet med flera demokratidefinitioner - existerar lika rösträtt.[19] William A. Galston diskuterar till för att demokrati inom sin maximalt primär form eller gestalt kräver likhet mellan samtliga medborgare, samt för att kriterierna till nationalitet existerar breda samt omfattar enstaka massiv sektion från samhället.[20] Ju fler likt inkluderas inom politiken samt beslutsfattandet från beslut likt rör dem, desto mer demokratiskt existerar samhället i enlighet med detta på denna plats synsättet. angående detta bara existerar ett små elit såsom styr, även ifall eliten existerar vald inom konkurrens tillsammans med andra, sålunda existerar samhället mindre demokratiskt än angående fler varit involverade inom beslutsfattandet. Exempelvis menar vissa statsvetare för att man ej kunna kalla länder utan kvinnlig rösträtt till demokratiska, även angående dem möter andra krav liksom allmän rösträtt (för män), valda representanter, m.m. Statsvetaren Charles Tilly diskuterar på grund av för att bredden vid medborgarskapet, dvs. hur massiv sektion från befolkningen liksom besitter vissa rättigheter, tillsammans tillsammans graden från medborgarskapets lika rättigheter samt statens kapacitet utgör centrala mått vid graden från demokrati inom en samhälle. ifall detta finns olika rättigheter mellan olika grupper samt detta existerar flera grupper såsom exkluderas ifrån politiska rättigheter existerar samhället mindre demokratiskt än tillsammans enstaka bredare politisk inkludering.[17]
Statsvetaren Ludvig Beckman diskuterar till demokratins grundidé ifall för att den såsom existerar "underställd kollektiva beslut bör äga tillfälle för att delta inom dem" bygger vid numeriskt värde principer på grund av för att behärska fungera: inklusionsprincipen samt kompetensprincipen. Beckman menar för att principen ifall inkludering kräver för att sålunda flera samhällsgrupper likt möjligt får delta inom politiska beslut, medan kompetensprincipen handlar ifall för att den såsom deltar inom detta politiska existensen behöver behärska känna igen sina egna intressen. Principerna står inom motsatsförhållande mot varandra samt leder inom praktiken bland annat mot ett begränsning från politiskt deltagande genom ett rösträttsålder.[4]
Robert A. Dahls definitioner
[redigera | redigera wikitext]Som enstaka från USA:s maximalt inflytelserika statsvetare beneath talet besitter Robert A. Dahls definition från demokrati samt polyarki fått en starkt påverkan samt brett erkännande.[21] Dahl skiljer inom huvudsak mellan en demokratiskt ideal samt ett empirisk typ från regim. Den förra kallar denne demokrati, medan den senare benämns liksom polyarki. Polyarkin existerar en styrelseskick liksom kommer nära idealet demokrati, dock existerar mot skillnad ifrån demokrati ej en normerande begrepp.[22]
Dahl besitter formulerat detta demokratiska idealet tillsammans nästa kriterier[23]:
- Beslutsjämlikhet: Vars samt ens åsikt besitter identisk vikt inom kollektivt beslutsfattande
- Effektivt deltagande: beneath kurera beslutsprocessen besitter plats samt ett lika stora möjligheter för att uttrycka sina önskemål
- Upplyst förståelse: fanns samt ett skall ges tillräcklig tidsperiod på grund av för att sätta sig in inom dem ämnen liksom bör beslutas
- Kontroll ovan dagordningen: människor bestämmer egen vilka ämnen likt skall alternativt ej skall beslutas genom kollektivt beslutsfattande
- Inkludering: samtliga vuxna permanent bosatta inom en nation bör anses tillhöra människor (demos).[24]
Som synes existerar principen angående nationalitet betydelsefull inom Dahls kriterier. beneath enstaka massiv sektion från demokratins saga plats detta bara män, ej kvinnor, såsom betraktades såsom fullvärdiga medborgare - samt vid motsvarande sätt besitter inte någonsin slavar haft medborgerliga rättigheter. unge brukar ej heller erkännas varenda medborgerliga rättigheter.
Som komplement mot detta demokratiska idealet ställer Dahl upp en antal kriterier på grund av polyarki, alltså den empiriska typ från regim såsom ligger närmast dem demokratiska idealen:
- Valda befattningshavare: Myndigheterna bör kontrolleras från valda representanter
- Fria samt opartiska val: Befattningshavarna bör utses inom regelbundna, opartiska omröstning tillsammans med ett fåtal inslag från tvång.
- Allmän rösträtt: således gott liksom varenda vuxna bör äga rösträtt mot valen
- Rätt för att kandidera inom valen: Nästan varenda vuxna bör äga riktig för att ställa upp inom valen
- Yttrandefrihet: Individer inom polyarkin bör behärska uttrycka sina politiska åsikter utan fara till straff. Detta rör politik inom nära bemärkelse
- Alternativa informationskällor: samtliga medborgare bör behärska söka alternativ data, den typen från resultat bör rent praktiskt finnas samt bör skyddas från lagen.
- Föreningsfrihet: Medborgarna bör äga riktig för att forma självständiga föreningar, politiska partier alternativt intresseorganisationer.
Rättigheterna samt friheterna bör ej bara finnas formellt utan även inom praktiken. Detta förutsätter för att någon struktur från rättsstat existerar.[22]
Karl Popper
[redigera | redigera wikitext]Den österrikiske filosofen Karl Popper förde fram ett definition från demokrati vilket detta styrelseskick var dem styrande kunna avlägsnas från dem styrda vid en fredligt sätt[25] samt för att den demokratiska ordningen ej utan vidare förmå placeras ur spel.[26] detta önskar yttra för att människor förmå bli från tillsammans makthavarna utan blodspillan. Mot detta ställde Popper vilket han kallade tyranni, en styrelseskick vilket dem styrda bara är kapabel förändra tillsammans med våld. Poppers definition äger delvis kritiserats på grund av för att existera förenklad, dock möjligen framför allt på grund av för att detta ej stämmer för att icke-demokratiska stater enbart är kapabel förändras genom våld. liksom modell vid detta äger kritiker lyft reformerna inom Sovjetunionen samt hur flera kommunistiska länder inom Östeuropa kom för att genomgå enstaka fredlig passage ifrån icke-demokrati mot demokrati beneath slutet från talet samt talet.[25]
Folket samt styret
[redigera | redigera wikitext]Frågan ifall vilka vilket utgör människor (demos) inom enstaka demokrati existerar enstaka huvud fråga liksom besitter givit upphov mot flera olika lösningar samt förslag. Såväl inom detta antika Grekland vilket inom moderna styrelseformer besitter vissa grupper inom samhället uteslutits vilket okvalificerade på grund av politiskt deltagande. inom den klassiska världen runt Medelhavet plats detta enbart fria manliga medborgare såsom plats behöriga för att betecknas liksom sektion från människor samt delta inom politiken. inom modern teori existerar definitionen från "folket" inom folkstyrelsen kritisk på grund av olika medvetande från demokratins innebörd.[27]
Likaså äger frågan angående vilket styret existerar samt tolkningen från denna haft skiftande betydelser. i enlighet med traditionen ifrån antikens Grekland äger demokrati ofta förknippats tillsammans folkets direkta deltagande inom den politiska beslutsprocessen genom folkförsamlingar, direktdemokrati. Direktdemokratiska element vilket folkförsamlingar besitter senare förekommit inom nordamerikanska kolonier samt delstater, samt inom Schweiz. Folkomröstningar förekommer inom flera länder samt förmå förstås liksom en direktdemokratiskt element.[28]
Demokrati är kapabel ur andra synvinklar även syfta vid en större medbestämmande vid andra arenor än inom ett stat, således vilket demokrati inom familjen, brukardemokrati, arbetsplatsdemokrati, närdemokrati tillsammans med mera.[12]
Typer från demokrati
[redigera | redigera wikitext]Direktdemokrati
[redigera | redigera wikitext]Den traditionell indelningen från demokrati äger varit direkt demokrati samt representativ demokrati.[29] Den direkta demokratin brukar anses äga sitt ursprung inom staden Aten inom antikens Grekland, samt innebär för att varenda röstberättigade äger tillfälle för att själva ta beslut inom varenda politiska problem att diskutera. inom antikens Aten utövades den direkta demokratin genom för att varenda fria män samlades vid en torg samt fattade beslut tillsammans handuppräckning.[30] identisk struktur, tillsammans bistånd från viss modern teknik, används än inom solens tid exempelvis inom Schweiz kantoner samt inom vissa kommuner inom mot modell USA. inom Massachusetts, USA, finns bland annat öppna kommunala möten var varenda medborgare besitter rösträtt inom olika frågor.[31] detta moderna samhälle där information är central anses från vissa öppna till chansen från struktur tillsammans med direktdemokrati även ifall befolkningstalet existerar stort, något såsom ibland kallas på grund av e-demokrati.[32]Folkomröstningar samt medborgarinitiativ existerar numeriskt värde konkreta former från direktdemokrati inom flera demokratiska system.[33] inom land existerar emellertid folkomröstningar rådgivande – staten alternativt kommunen behöver ej rätta sig efter folkomröstningens utfall[34], således länge omröstningen ej gäller enstaka grundlagsändring.[35]
Representativ demokrati (indirekt demokrati)
[redigera | redigera wikitext]Representativ demokrati alternativt omväg demokrati existerar idag den ledande formen från demokrati, samt innebär för att dem röstberättigade inom allmänna samt återkommande omröstning får välja partier alternativt personer likt inom begränsade perioder får mandat för att fatta bindande beslut inom folkets namn. dem olika partierna alternativt personerna konkurrerar angående väljarnas röster. dem representanter liksom väljs får enstaka ställe inom den lagstiftande församlingen. Denna variant från demokrati är kapabel även kallas valdemokrati vid bas från valens betydelse.[36]
För för att enstaka representativ demokrati bör fungera behöver medborgarna garanteras vissa elementär fri- samt rättigheter. liknande förmå existera yttrandefrihet, pressfrihet, resurser mot alternativ upplysning, allmän rösträtt samt organisationsfrihet till för att denna demokratimodell bör fungera vilket detta existerar tänkt. Dessa fri- samt rättigheter får rent logiskt den pluralistiska demokratimodellen för att fungera. detta kunna sägas handla ifall för att garantera fri opinionsbildning.[36]
I ett representativ demokrati handlar valet från personer främst angående åsiktsrepresentativitet. inom väljarnas mandat ingår ett förväntan för att dem valda representanterna fattar sina beslut inom linje tillsammans med den tankesystem dem sagts sig företräda. Trots väljarnas förväntan existerar representanterna allmänt valda vid en fritt mandat samt är kapabel själva att fatta beslut eller bestämma något hur dem önskar rösta.[36]
Statsskicket inom en nation reglerar hur makten bör delas mellan olika valda församlingar samt personer. Parlamentarism (som mot modell inom Storbritannien alternativt Sverige) innebär för att ett folkvald samling inom sin tur utser ett statsmakt. Presidentialism (som mot modell inom USA) innebär för att enstaka folkvald president besitter massiv inflytande. Statsskicken inom exempelvis land i västeuropa samt land i norden existerar kombinationer från parlamentariskt samt presidentiellt styre.[37]
I landet besitter den valda församlingen (riksdagen) den lagstiftande makten samt regeringen den verkställande makten.[38]
Val inom land hålls vart fjärde tid mot riksdag, landsting samt kommunfullmäktige.[39]Val inom land i norden från president sker vart sjätte tid, samt mot samhälle, välfärdsområde samt riksdag vart fjärde år.[40]Europaparlamentet håller omröstning vart femte år.[39]
Det finns ej bara ett slags representativ demokrati. detta existerar flera olika modeller på grund av hur demokratin bäst förmå organiseras samt ges innehåll. Några modell i enlighet med statsvetaren Joakim Ekman existerar elit-/konkurrensdemokrati, deltagardemokrati samt deliberativ demokrati.[41]
Elit- alternativt konkurrensdemokrati
[redigera | redigera wikitext]Den elitistiska demokratimodellen utgår ifrån för att beslut liksom saknas inom enstaka modern demokrati ej förmå sägas avspegla någon slags folkvilja. inom stället uttrycker denna modell demokratin vilket en politiskt struktur var människor regelbundet får välja mellan en antal konkurrerande eliter. då enstaka elit kommer mot makten existerar detta orimligt för att samtliga beslut såsom saknas stämmer överens tillsammans med folkets alternativt väljarnas vilja. Väljarna lämnar snarare ovan styret från staten mot ett professionell elit.[42]
Folket utövar sin inflytande främst genom ansvarsutkrävande. Medborgarna avsätter dem politiker samt partier såsom dem menar utför en uselt arbete, genom för att inom nästa omröstning lägga sin röst vid något annat område. omröstning handlar således ej bara angående för att välja in partier alternativt personer utan den demokratiska komponenten inom ett konkurrensdemokrati existerar för att behärska avsätta den professionella elit samt vid således sätt utkräva ansvar till misskötsel från den auktoritet dem betrotts med.[42]
Deltagardemokrati
[redigera | redigera wikitext]Deltagardemokrati ser kontinuerligt politiskt aktiva samt engagerade medborgare såsom enstaka förutsättning på grund av enstaka väl operativ demokrati. dem menar för att detta ej existerar tillräckligt för att väljarna utser sina representanter nära dem allmänna valen såsom inom konkurrensdemokratin. Medborgarna ses således likt något mer än enbart väljare. Besluten bör ej helt lämnas ovan mot eliterna, utan medborgarna bör kontinuerligt medverka inom detta politiska beslutsfattandet. en modell är kapabel existera för att föräldrarna vid ett förskola ges viss kraft ovan besluten likt rör förskolan. detta är kapabel handla ifall möjligheter för att föra fram önskemål mot ansvariga politiker samt kontorspersonal alternativt uppväcka vissa problem att diskutera. Förespråkarna till deltagardemokrati menar för att den gör starkare demokratiska besluts legitimitet samt stabilisering eller fastsättning samt för att den leder mot ökad insikt, politiskt självförtroende samt enstaka mer utbredd emotion på grund av detta allmännas bästa. Ytterst menar dem för att deltagardemokratin bidrar mot för att enstaka värdegemenskap uppstår hos medborgarna.[42]
Kritiker från deltagardemokrati menar för att deltagardemokratiska arrangemang riskerar för att bli ojämlika samt för att detta demokratiska idealet ifall ett individ, enstaka röst är kapabel hotas, genom för att aktiva samt politiskt intresserade ges oproportionellt många makt.[42]
Deliberativ demokrati
[redigera | redigera wikitext]Förespråkarna på grund av deliberativ demokrati menar för att demokrati ej bara besitter för att utföra tillsammans valet från politiska representanter alternativt bara en allmänt medborgardeltagande. detta centrala existerar inom stället för att lära sig lyssna samt förstå andras argument samt diskutera sig fram mot lösningar vid gemensamma bekymmer. Termen deliberativ kommer ifrån engelskans deliberative såsom betyder ”övervägande” alternativt ”överläggande”. Den deliberativa demokratin betecknas även likt samtalsdemokrati alternativt diskursiv demokrati. Idealet bygger vid föreställningen för att god överföring samt lyssnande existerar primär på grund av för att hitta gemensamma lösningar vid bekymmer samt för att detta utgör grunden på grund av enstaka väl operativ demokrati. inom den svenska Demokratiutredningen lyftes ”en deltagardemokrati tillsammans deliberativa kvaliteter” fram vilket en ideal på grund av Sverige.[42]
Deliberativ demokrati utgår ifrån förutsättningslöshet såsom en ideal samt strävar efter för att nå samförstånd. Istället på grund av för att ställa olika intressen mot varandra inom demokratiska omröstning, strävar samtalsdeltagarna efter för att att nå ett mål eller resultat konsensus, genom för att lyssna samt respektfullt testa den andres ståndpunkt innan ett svar utformas vilket förmå accepteras från enstaka majoritet. Deliberativ demokrati bidrar därmed även mot för att klart känna igen problem att diskutera var enighet ej existerar möjlig.[42]
Andra typer från demokrati
[redigera | redigera wikitext]Världens äldsta parlament återfinns vid Island, var Alltinget grundades tid Även inom dem övriga nordiska länderna förekom olika former från domstol samt beslutande församlingar, långt innan begreppet demokrati nått Norden. varenda landskap inom land praktiserade domstol, samt modell existerar bland annat Jamtamot inom Jämtland samt Gutatinget vid Gotland. vid dessa möten ägde dock, liksom inom antikens Grekland, endast män rösträtt. Ibland omnämns denna form eller gestalt från demokrati likt bondedemokrati. Den lokala formen från domstol fanns sockenstämman.[källa&#;behövs]
Konstitutionell demokrati
[redigera | redigera wikitext]En konstitutionell demokrati existerar ett form eller gestalt från styre var regeringens befogenheter existerar begränsade samt justerade genom enstaka konstitution, detta önskar yttra enstaka skriftlig uppsättning elementär principer samt lagar likt används till för att styra en nation. Konstitutionell demokrati garanterar primär rättigheter på grund av sina medborgare. Dessa rättigheter skyddas genom juridiska medel samt inbyggda kontroll- samt balanssystem inom samhällsstrukturen. mot modell förmå ett konstitutionell demokrati innehålla maktdelningsprinciper till för att förhindra för att enstaka enda entitet alternativt individ erhåller obegränsad auktoritet.
Begreppet konstitutionell demokrati står på grund av den ursprungligen västerländska formen från demokrati, samt existerar en styrelseskick tillsammans representativ demokrati var dem folkvaldas politiska inflytande står beneath rättsväsendet. Vanligtvis garanterar grundlagarindividensfri- samt rättigheter samt reglerar majoritetens kraft ovan minoriteterscivila rättigheter.[källa&#;behövs]
Liberal demokrati
[redigera | redigera wikitext]Den liberala dimensionen från demokrati innebär en huvudsakligt fokus vid för att skydda individens frihet ifrån staten (så kallade negativa friheter), vilket skiljer den ifrån den socialdemokratiska synen likt huvudsakligen fokuserar vid för att stärka socioekonomisk likhet samt lika möjligheter (så kallade positiva friheter). Den liberala demokratidimensionen ser skyddandet från individens frihet gentemot enstaka godtycklig stat likt detta främsta målet till en demokratiskt styrelseskick, samt förespråkar därför till enstaka begränsad stat samt starkt skydd från privat äganderätt samt marknadsekonomi.
Liberal demokrati fokuserar vid för att skydda individens rättigheter samt friheter. Denna ögonkontakt besitter sitt ursprung inom upplysningstidens idéer ifall individuell autonomi samt skydd mot godtycklig auktoritet. Liberaler menar för att statens främsta roll existerar för att värna ifall medborgarnas rättigheter, samt dem ser individens frihet samt rättigheter likt fundamentala till en rättvist samhälle.
Liberal demokrati förkastar ej betydelsen från socioekonomisk lika rättigheter, dock den lägger en större fokus vid individens friheter. frikostig demokrati arbetar på grund av för att titta mot för att samtliga medborgare besitter lika rättigheter samt för att dessa rättigheter skyddas ifrån godtyckligt ingripande från staten. Medborgarna äger rätten för att utforma sitt eget liv utan otillbörlig inblandning ifrån staten (så kallade negativa friheter).
I detta kontext existerar frikostig demokrati förknippad tillsammans idéer angående individuell frihet samt rättigheter, samt dessa idéer utgör kärnan inom den liberala demokratisynen.
Social demokrati alternativt socialdemokratisk demokrati
[redigera | redigera wikitext]Enligt sociologen Christopher Kollmeyer innebär den socialdemokratiska dimensionen från demokrati en fokus vid för att stärka socioekonomiskjämlikhet samt lika möjligheter (så kallade positiva friheter), vilket skiljer den ifrån den liberala synen liksom huvudsakligen fokuserar vid för att skydda individens frihet ifrån staten (så kallade negativa friheter). Kollmeyer redogör för att den socialdemokratiska demokratidimensionen ser lika rättigheter liksom ett huvud sektion från en rättvist samhälle samt förespråkar därför till enstaka energisk stat såsom jobbar på grund av för att minimera socioekonomiska skillnader.[43]
Socialdemokratisk demokrati fokuserar vid för att motarbeta orättvisa socioekonomiska skillnader. Detta perspektiv äger sitt ursprung inom marxistiska idéerna ifall för att finansiell kraft förmå omvandlas mot politisk inflytande, vilket förmå leda mot för att demokratin maximalt gynnar dem redan rika vid bekostnad från enstaka rättvis fördelning från tillgångar. Socialdemokrater menar för att staten äger ett skyldighet för att verka på grund av ett jämnare fördelning från samhällets rikedomar på grund av för att garantera varenda medborgares rättigheter samt välfärd.[43]
Socialdemokratisk demokrati ej förkastar betydelsen från civila samt politiska rättigheter, dock den lägger en större fokus vid socioekonomisk likhet. Socialdemokratisk demokrati arbetar till för att titta mot för att varenda medborgare ej bara besitter lika rättigheter, utan även lika möjligheter, samt för att dem får ta sektion från samhällets tillgångar vid en rättvist sätt.[43]
I detta kontext existerar socialdemokratisk demokrati förknippad tillsammans idéer angående social rätt och jämlikhet, samt dessa idéer utgör kärnan inom socialdemokratins demokratisyn.[43]
Socialistisk demokrati
[redigera | redigera wikitext]En ytterligare demokratiterminologi likt äger sitt ursprung inom marxismen existerar indelningen inom politisk demokrati, social demokrati samt ekonomisk demokrati, liksom inom indelningen borgerlig demokrati samt socialistisk demokrati.[källa&#;behövs]
- Politisk demokrati står till avskaffandet från vilket socialisterna uppfattar artikel diktatur (se borgerlig demokrati) genom avskaffandet från monarkin samt bourgeoisin.
- Social demokrati står till en samhälle var varenda medborgare besitter lika värde samt ursprungligen handlade detta ifall för att varenda väljares röster skulle äga identisk värde oberoende från väljarens inkomster.
- Ekonomisk demokrati inom marxistisk terminologi står till ett socialistisk fördelning från samhällets tillgångar samt produktionsmedel, vilket existerar anledningen mot för att beteckningen "demokratiska republiken" ingår inom namnet vid länder likt Östtyskland samt Vietnam.
Flytande demokrati
[redigera | redigera wikitext]Flytande demokrati existerar enstaka blandning mellan direktdemokrati samt representativ demokrati. Formen ger dem röstande tillfälle för att inom varenda fråga antingen välja egen (direktdemokrati), alternativt delegera sin röst (representativ demokrati). Formen ger deltagarna chans för att egen avgöra inom vilken utsträckning dem önskar engagera sig samtidigt liksom dem vilket väljer för att delegera sina röster äger lika många påverkan vilket dem såsom väljer för att välja själva inom enstaka fråga.[44]
Demokrati samt ideologi
[redigera | redigera wikitext]Nattväktarstaten
[redigera | redigera wikitext]En grundtanke inom den liberala idétraditionen existerar för att staten utgör en potentiellt hot mot medborgarnas frihet samt personliga egendom, en hot likt detta politiska systemet bör skydda medborgarna ifrån, ett beskyddande demokrati. Staten behövs till för att hålla ordning samt producera ett operativ infrastruktur dock bör inom största tänkbara utsträckning hålla sig borta ifrån medborgarna. Statens inblandning inom individernas liv ses inom bas samt botten likt någonting ont, liksom en hinder mot mänsklig frihet samt inom förlängningen mot en samhälles ekonomiska tillväxt. Förespråkare på grund av nattväktarstaten betonar samhällets förmåga för att bidra mot medborgarnas välstånd genom för att individens strävan efter personlig vinning samt fria marknadskrafter bejakas.[42]
Välfärdsstaten
[redigera | redigera wikitext]Mot idén angående nattväktarstaten står enstaka ytterligare demokratisyn, för att demokrati bör bidra mot människors utveckling. i enlighet med detta senare synsätt handlar detta ej enbart ifall för att säkerställa medborgarnas fri- samt rättigheter utan även angående för att staten, genom mot modell skolor, institutionella arrangemang samt lagstiftning, bör titta mot för att människor ”växer”, bildas samt fylls tillsammans insikter angående samhällsordningen. Insiktsfulla medborgare antas artikel enstaka förutsättning till en vitalt demokratiskt samhälle. detta anses således ej tillräckligt tillsammans formella demokratiska institutioner inom struktur från omröstning samt enstaka demokratisk konstitution, utan demokratin bör sträva efter en mer kvalitativt innehåll.[42]
Förespråkare till välfärdsstaten ser enstaka fara på grund av stora ojämlikheter ifall detta mesta lämnas mot marknaden. Staten behöver ingripa aktivt samt åtminstone inom viss utsträckning reglera marknadskrafterna inom avsikt för att värna ifall dem liksom dem identifierar liksom dem svagaste inom samhället. inom detta tänkande finns enstaka starkare betoning från rätt och jämlikhet, social alternativt finansiell lika rättigheter, allmän kurs samt fattigdomsbekämpning.[42]
Skiljelinjen mellan idén angående nattväktarstaten samt välfärdsstaten beskrivs ibland vandra mellan liberalismen samt socialismen. Socialliberaler kunna sägas utgöra en mellanting vilket ser staten liksom ett möjliggörare snarare än såsom en hot. Socialliberaler menar för att allt ej bör lämnas mot marknaden utan för att staten behövs på grund av för att producera förutsättningar till en jämlikt samhälle var fattigdom samt bristande vid träning motverkas. Idealet tillsammans med ett beskyddande demokrati bygger vid ett något mer pessimistisk foto från staten medan idealet tillsammans med ett utvecklande demokrati bygger vid enstaka optimistisk foto från den politiska maktens ingrepp inom medborgarnas liv.[42]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Demokratin inom antikens Grekland
[redigera | redigera wikitext]Folkförsamlingar, vars sumeriska namn fanns ukkin samt akkadiskapuhrum, vilka beskrivs äga beslutande funktioner, omtalas inom texter ifrån kulturen inom Mesopotamien. Särskilt goda belägg på grund av denna folkförsamlings natur samt funktion finns inom texter ifrån den assyriska handelskolonin inom Anatolien (början från talet ) samt inom texter ifrån dem sumeriska stadsstaterna (talet ). Denna folkförsamling uppges ibland existera indelad inom numeriskt värde "kamrar": ett befolkad från dem "äldre/stora" samt ett från dem "yngre/små". Folkförsamlingen bör äga tillsatt kommittéer samt utsett administrativa samt politiska företrädare. Begreppet "primitiv demokrati" besitter använts på grund av för att beteckna sumeriskt styrelseskick. många undersökning återstår dock på grund av för att klarlägga nämnda församlings exakta natur samt organisation.[källa&#;behövs]
Antikens Grekland anses ofta existera den västerländska demokratins vagga; titta Den atenska demokratin. beneath några erhålla århundraden gick man ifrån feodalism mot ett basal struktur från demokrati. tid valdes Solon mot arkont från Aten. Adelns vanstyre gjorde för att ett revolt hotade samt denne fick därför långtgående befogenheter.[45] denne mildrade dem drakoniska lagarna samt demokratiserade delvis Aten. Bönders skulder avskrevs[45] samt slavar frigavs. Tidigare ägde bara adeln rösträtt, dock inom stället infördes timokrati, för att rösträtten fördelades efter förmögenhet.[45]
Befolkningen delas upp inom fyra fylen (socialklasser) efter stor mängd tillgångar eller förmögenhet, pentakosiomedimner, hippeis, theten samt zeugiter. dem valde nio arkonter till en kalenderår inom taget. Dessutom fanns detta ett folkförsamling (ekklesía) likt fanns en slags stormöten var samtliga medborgare besitter rösträtt. detta finns även en därför kallat folkråd (boulé) tillsammans ledamöter funktion likt beredningsorgan på grund av folkförsamlingen.
Efter Solon blev tagna makten åter från diktatorer (tyranner), dock efter maktstrider återupptogs den demokratiska utvecklingen från Kleisthenes. människor delades för tillfället upp inom tio fylen samt en råd inrättades tillsammans med 50 representanter ifrån varenda fyle. Dessutom inrättades ett folkförsamling dit varenda medborgare ägde inträde. Medborgarskapet gällde dock enbart män, medan kvinnorna ej tilläts delta inom detta offentliga existensen samt förväntades hålla sig helt inom den egna hemmet.[46]
En intressant aspekt vid den atenska demokratin fanns för att ämbetsmännen utsågs tillsammans med lottens hjälp, vem likt helst kunde bli ämbetsman. på grund av för att undvika inkompetens valdes tio ämbetsmän inom varenda sektor. omröstning från ämbetsmän ansågs ej demokratiskt eftersom detta skulle gynna den såsom ägde stora medel samt kunde påverka människor för att omrösta vid honom.
Demokratin inom den Romerska republiken
[redigera | redigera wikitext]Mellan år samt 27 (omtvistat, sönderfallet stammade minimalt en sekel tillbaka inom tiden mot mordet vid bröderna Gracchus kalenderår ) fanns stadsstaten romarriket ett republik, tillsammans då ungefär identisk fras liksom enstaka folkvald demokrati. Folkförsamlingarna (comitiae) innehade omväg den utövande makten genom för att varenda tid utse ämbetsmännen (magistrati), bland annat kvestorerna, edilerna