pealead.pages.dev




Hur ser en sparv ut

Gulsparv

Gulsparv (Emberiza citrinella) existerar ett massiv samt långstjärtad sparv inom familjen fältsparvar vilket förekommer ovan stora delar från Europa samt inom Väst- samt Centralasien. Merparten från den europeiska populationen existerar stannfåglar medan den östra underarten delvis består från flyttfåglar likt övervintrar längre söderut.

Den adulta hanen besitter gult skalle, streckad brun rygg, kastanjebrun övergump samt citrongul undersida. inom andra dräkter existerar den liknande tecknad dock inom mindre intensiva färger. Gulsparven existerar vanlig inom öppna biotoper tillsammans med enstaka buskar alternativt växt. Sången existerar ganska karaktäristisk, dock liknar tallsparvens. Tallsparven existerar på grund av övrigt ett nära anhörig, samt dem kunna ibland hybridisera samt ett fåtal fertil avkomma.

Häckningen startas vanligtvis inom april alternativt femte månaden i året. Honan bygger en skålformat bo, liksom placeras gömt, nära marken. dem tre mot fem äggen existerar mönstrade tillsammans en nät från fina svarta linjer. Honan ruvar äggen inom tolv mot 14 dagar. dem duniga ungarna existerar bostannare, samt tas ifall grabb från honan samt hanen inom ytterligare elva mot 13 dagar tills dem existerar flygga. Gulsparven lägger numeriskt värde mot tre kullar per tid. Boet kunna plundras från gnagare samt kråkfåglar samt dem adulta fåglarna jagas från rovfåglar. Gulsparven födosöker vid marken, utanför häckningssäsong ofta tillsammans inom mindre grupper. Födan består huvudsakligen från frön, beneath häckningssäsongen kompletterat tillsammans med ryggradslösa varelse. Förändringar inom människans jordbruksmetoder äger gjort för att populationen besitter minskat inom västra europa, dock dess stora population samt många stora globala utbredningsområde utför för att gulsparven ändå klassas vilket livskraftig från IUCN.

Utseende samt läte

[redigera | redigera wikitext]

Gulsparven existerar 15,5–17 centimeter lång[4] samt äger en vingspann vid 23–30 centimeter. Vikten förmå uppgå mot 30 gram. Den existerar långstjärtad samt inom samtliga dräkter äger den ett ostreckad rödbrun övergump samt gula inslag inom fjäderdräkten.

Den adulta hanen äger inom häckningsdräkt en briljant gult viktig samt strupe, tillsammans en smalt mörkt ögonstreck på baksidan ögat samt en ganska långt mörkt mustaschstreck. Buken existerar citrongul medan bröstet samt kroppssidan existerar rostbrunt tillsammans med fina längsgående streck. Ovansidan existerar övervägande brun samt kraftigt svartfläckad.

Den adulta honan äger enstaka liknande fjäderdräkt året runt samt existerar mindre kontrastrik samt mer brunfärgad samt kraftigare streckad undertill än hanen. denna saknar detta briljant gula huvudet dock besitter ändå tydliga ljusgula partier vilket exempelvis strupen. Vintertid påminner hanen samt honan mer angående varandra.

Dess låt består från fem mot elva strofer, likt förmå beskrivas liksom för att fågeln beräknar. en sångparti kunna låta: tju, tju , tju, tju, tju, tju, tjuuu.

Utbredning samt taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Gulsparv häckar inom Europa samt inom Väst- samt Centralasien. inom detta östligaste utbredningsområdet inom västra samt centrala Sibirienhybridiserar den ofta tillsammans tallsparv (Emberiza leucocephalos) såsom äger sin västliga utbredninggräns inom dessa trakter. vid bas från detta kategoriseras dem ibland likt underarter från identisk art.[5]

Man delar ofta upp gulsparven inom tre underarter:

  • Emberiza citrinella citrinella – nominatformen häckar inom sydöstra England, Skandinavien, västra, sydvästra samt norra Europa, samt österut mot Ob.
  • Emberiza citrinella caliginosa – häckar inom Storbritannien samt vid Irland.
  • Emberiza citrinella erythrogenys – häckar inom östra samt sydöstra Europa, samt österut genom Sibirien mot nordvästra Mongoliet samt norra Iran.

De nordligaste populationerna existerar kortflyttare medan dem sydligare existerar stannfåglar. Vintertid förekommer gulsparven även inom Mindre Asien. Arten äger även introducerats mot Australien samt Nya Zeeland.[1]

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Gulsparven häckar inom stora delar från land, bitvis talrikt, förutom inom fjällen samt allra längst bort norrut. dem nordliga häckningsområdena inom inlandet överges vid hösten dock utmed Norrlandskusten samt ifrån Mellansverige samt söderut förekommer den året angående. Dock är kapabel den dra sig längre söderut beneath stränga vintrar.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Gulsparven häckar inom enstaka rad olika biotoper liksom busk- samt jordbruksmark, skogsmark tillsammans gläntor, vid hyggen dock även vid hedar samt strandängar.[4]

Häckning

[redigera | redigera wikitext]

Häckningen startar ofta inom start från femte månaden i året, dock inom dem södra delarna från utbredningsområdet redan inom april. Gulsparven existerar monogam samt börjar häcka då den existerar en tid äldre. Hanarna etablerar revir längs häckar samt skogsbryn samt sjunger ifrån en växt alternativt lågväxtväxt. dem fortsätter ofta ett utmärkt bit in inom juli alternativt augusti. Hanen visar ofta upp sig på grund av honan genom för att höja sina vingar samt löpa mot hon. Boet byggs från honan, existerar skålformigt samt placeras vid alternativt nära marken, vanligtvis gömt inom tuvor, mot ett små vall alternativt lågt inom enstaka lågväxtväxt. Boet mäter 11,5–13 cm inom diameter samt existerar 4–4,5 cm djupt.[källa behövs] detta byggs från detta ämne såsom påträffas inom närheten, exempelvis löv, torrt växttäcke samt kvistar, samt fodras tillsammans fina grässtrån samt ibland tillsammans djurhår.

Gulsparven lägger vanligtvis tre mot fem hönsägg per kull, dock kullar vid numeriskt värde samt sex vanligtvis för fortplantning hos djur äger även observerats. Äggen existerar vitaktiga samt vanligtvis mönstrade tillsammans med en nätverk från fina mörka linjer. Äggen mäter inom medelvärde 21 mm gånger 16 mm samt balanserar inom medelvärde 2,9 gram, varav 6 andel existerar skal.[6] Honan ruvar äggen beneath 11–14 dagar, fram mot kläckning, samt tar grabb angående dem duniga samt orörliga ungarna tills dem blir flygga, 11–13 dagar senare. Båda föräldrarna matar ungarna inom boet samt numeriskt värde alternativt tre kullar föds upp varenda kalenderår.

Födosökning

[redigera | redigera wikitext]

Födosökningen sker främst vid marken samt födan består främst från frön. Oljerika frön, likt dem inom kålväxter, ratas mot förmån till mer stärkelserika. Bland dem typiska födoväxterna finns brännässla, skräppor, trampört, svinmålla, våtarv samt röllika. Gräsen existerar även viktiga, särskilt spannmål utgör ett avgörande sektion från den att födas vilket konsumeras beneath höst samt vinter. Vete samt havre föredras framför korn. beneath häckningstid tar den även insekter. Utanför häckningssäsongen födosöker gulsparven inom grupper likt ibland är kapabel uppgå mot hundratals individer, samt vilket ofta även innehåller individer från andra fältsparvar samt finkar.

Predatorer samt nativitet

[redigera | redigera wikitext]

Rovdjur såsom jagar gulsparv existerar bland andra sparvhök,[8]duvhök[9] samt mindre skrikörn. eftersom den existerar ett jordhäckande bevingat djur existerar äggen samt ungarna ömtåliga på grund av predation ifrån små däggdjur såsom råttdjur samt andra gnagare. Bona hemsöks även från kråkfåglar inom släktet Corvus, nötskrika samt skata. Predation stod på grund av mer än 60 andel från dem misslyckade häckningarna inom ett granskning såsom gjordes 2012 inom Tyskland.[10]

Den årliga överlevnaden på grund av adulta individer inom Storbritannien existerar cirka 54 andel, samt 53 andel beneath deras inledande levnadsår. Den typiska livslängden existerar tre tid, även ifall detta finns registreringar ifrån Storbritannien samt Tyskland från fåglar liksom levt inom mer än 13 år.[11]

Gulsparven samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten äger en många stort internationellt häckningsområde. Trots för att populationstrenden existerar negativ anser ej IUCN för att minskningen existerar således resehandling seriös för att den existerar hotad, utan kategoriserar arten såsom livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas mot mellan 40 samt 70 miljoner vuxna individer.[1]

Status inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Gulsparven fanns vanlig inom landet vid 1800-talet dock vid 1960-talet minskade arten kraftigt inom södra samt mellersta delarna från landet, likt ett resultat från bruket från kemiska medel mot skadedjur. inom vissa områden inom södra land försvann upp mot 95  % från beståndet. 1966 förbjöds bekämpningsmedlet metylkvicksilver inom jordbruket, vilket gjorde för att arten återhämtade sig. Trots detta besitter den svenska populationen sedan 1990-talet minskat.[12] Den svenska häckningspopulationen bedömdes 2015 från ArtDatabanken liksom känslig (VU), dock nedgraderades 2020 mot den lägre hotkategorin nära hotad eftersom minskningstakten besitter avtagit.[13][14] 2018 uppskattades detta svenska beståndet mot 533 000 par.[15]

I kulturen samt namn

[redigera | redigera wikitext]

Gulsparven existerar Närkeslandskapsfågel. Äldre namn existerar bland andra gulspink samt gröning.[16] vid Gotland äger den kallats gulvamb.[17] detta vetenskapliga artnamnet citrinella kommer italienskaCitrinella på grund av ett små citrongul bevingat djur (diminutiv från latinetscitrinus såsom betyder "citrongul").[18]

Folktro

[redigera | redigera wikitext]

Över bota Skåne samt delar från Småland samt Halland äger man trott för att man fick gulsot ifall enstaka gulsparv flög ovan taknocken just då man steg upp samt innan man hunnit lägga sängdynan tillrätta. till för att botas skulle man förtära enstaka stekt gulsparv alternativt koka en hönsägg inom den sjukes urin samt sätta upp ägget vid taket sålunda för att gulsparvarna fick förtära upp det.[19] Trots myten angående gulsoten besitter man inom land varit skrämd ifall gulsparven. inom trakterna runt skogsdunge ansågs detta lika illa för att döda enstaka gulsparv liksom för att skjuta ett stork.[19]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcd] BirdLife International 2016 Emberiza citrinella Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2016.1 www.iucnredlist.org. Läst 26 månad 2020.
  2. ^”Rödlistning 2020 från gulsparv”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Emberiza-citrinella-103055. Läst 20 mars 2022. 
  3. ^Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning från gulsparv – Emberiza citrinella” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.35146. Läst 22 mars 2022. 
  4. ^ [ab] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier detaljer. sid. 398-399. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^VOOUS (1960)
  6. ^”Yellowhammer Emberiza citrinella [Linnaeus, 1758”]. Bird Facts. British Trust for Ornithology. http://blx1.bto.org/birdfacts/results/bob18570.htm. Läst 27 april 2014. 
  7. ^Jedrzejewska & Jedrzejewski (1998) s:257
  8. ^Jedrzejewska & Jedrzejewski (1998) s:250
  9. ^Ludwig, Martin; Schlinkert, Hella; Holzschuh, Andrea; Fischer, Christina; Scherber, Christoph; Trnka, Alfréd; Tscharntke, Teja; Batáry, Péter (2012). ”Landscape-moderated bird nest predation in hedges and forest edges”. Acta Oecologica 45: sid. 50–56. doi:10.1016/j.actao.2012.08.008. Arkiverad ifrån originalet den 26 april 2014. https://web.archive.org/web/20140426202047/http://www.nhmus.hu/~batary/Publications/2012/ActaOecol_2012_Ludwig.pdf. Läst 20 månad 2017. 
  10. ^”European Longevity Records”. EURING. http://www.euring.org/data_and_codes/longevity-voous.htm. Läst 15 april 2014. 
  11. ^Birds in europe. Population estimates, trends and conservation status, BirdLife International, 2004
  12. ^Artfakta ifall gulsparv, ArtDatabanken.
  13. ^Artdatabankens rödlista 2020 PDFArkiverad 8 månad 2021 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  14. ^Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. Hur går detta till Sveriges fåglar tillsammans med särskilt fokus vid läget inom jordbrukslandskapet? redovisning ifrån BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2022-04-02
  15. ^Bäckman, J. (1871) Folkskolans Naturlära, 3:e upplagan, Zacharias Hæggströms Förlag, huvudstaden, vol.1, sid:140
  16. ^Hasselgren, Henrik Constantin (1909). Gotlands fåglar: deras förekomst samt drag ur deras biologi. 2., öfversedda samt tillökade uppl. Uppsala: Almqvist & Wiksell, sid:27
  17. ^James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
  18. ^ [ab] www.sofnet.orgArkiverad 21 april 2005 hämtat ifrån the Wayback Machine.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]