Vara släkt med på engelska
Släkt
En släkt avser enstaka alternativt flera familjer tillsammans med gemensam förfader alternativt -moder. inom sin snävaste definition betyder släkt enstaka lag vars genealogi samt genetiska grupp (blodsband) existerar kända. mot släkten räknas ofta affinitiva relationer (ingifta) samt adopterade.[1]Släktskap, släktband samt släktrelationer avser förhållande mellan personer vilket utför för att dem tillhör identisk släkt. för att artikel släkt tillsammans någon existerar synonymt tillsammans för att existera besläktad alternativt befryndad tillsammans vederbörande.
Släktskapstermer skiljer mellan svenska dialekter.
Etymologier
[redigera | redigera wikitext]Ordet släktskap existerar bildat mot substantivetsläkt (ålderdomligt slägt), likt vid fornnordiska ägde feminint genus samt inom sin tur kommer från fornnordiskans släkte, såsom härrör ifrån lågtyskaslechte 'härkomst, släkt, familj'. detta besitter ytterst en ursprung inom detta germanskaverbetslahan, 'slå', samt äger då troligen bildats mot detta tillhörande substantivet motsvarande detta svenskaslag tillsammans med betydelsen 'vara från en visst slag', 'de likt existerar från en visst slag'.[2] termen finns även inom danskan samt norskan. Isländskan använder inom stället termen ættingi, likt existerar avlett mot ätt vid identisk sätt likt ättling, samt orden frændi samt frænka, vilka dock ej räknas vilket könsneutrala. Svenskan besitter likaledes orden frände samt fränka (av frändkona, var frände existerar anhörig samt kona kvinna) såsom ålderdomliga benämningar.
Kända släkter såsom uppstått beneath medeltiden kallas vid svenska ibland ätter; tillsammans ätt avses emellertid vanligen kungliga samt adliga släkter oavsett ålder.[3] Medlemskap inom enstaka släkt förvärvas framför allt genom börd samt – nära adliga släkter – oftast genom agnatisk härstamning, detta önskar yttra vid svärdssidan genom fädernet (men ibland även genom kognatisk härstamning) samt medlemmar äger ofta identisk släktnamn. Sedan Riddarhusordningens ställning eller tillstånd liksom team avskaffades inom land, saknar termen släkt juridisk definition, samt kunna inom flera fall beteckna en kognatiskt släktskap detta önskar yttra vilket innefattar både manliga samt kvinnliga led. Släktskapet gäller både inom sidled ifall samtida personer, samt inom upp- samt nedgående led ifall dem såsom varit samt liksom kommer.[1]
I ordböckerna nämns även dem sinsemellan besläktade orden skyldungur inom isländskan samt skylding inom norskan, dock dessa existerar numera sällsynt förekommande inom båda språken. "Skyldskap" existerar dock enstaka begrepp liksom kvar används inom juridiskt tungomål, samt betecknar "nära släktskap genom blodsband" (till skillnad ifrån "släktskap genom giftermål"). "Släkt inom korrekt nedåtstigande skyldskap" betyder "barn, barnbarn, barnbarnsbarn, samt sålunda vidare". Exempelvis föreskrev regeringsformen fram mot 1974 följande:
- Ej må dem, likt äro inom korrekt upp- samt nedstigande skyldskap, ej heller bror/syster alternativt autentisk äkta par vid enstaka gång existera ledamöter från statsrådet.
(Denna inskränkning blev tagna försvunnen inom 1974 års regeringsform.)
Samhällsbetydelse
[redigera | redigera wikitext]Släktskap besitter inom olika kulturer juridisk innebörd på grund av föräldraskap, arvsrätt, förbjudna led, släktskapsjäv, adelstitlar samt till tronföljd inom arvmonarkier.
Klaner, stammar samt etniskafolkgrupper existerar större sociala grupper, ofta bildade kring släkter tillsammans med enstaka gemensam stamfader alternativt -moder (en människa, gud alternativt totem, detta önskar yttra en mytologiskt djur) samt äger beneath historien ofta varit bas till nationsbildande. ett ätt existerar enstaka härskarsläkt.
Släktskapssystem inom socialantropologin
[redigera | redigera wikitext]- Det på denna plats avsnittet existerar helt alternativt delvis baserat vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Kinship terminology, 22 juli 2013.
Inom kultur- samt socialantropologin äger språks släktskapsterminologi kategoriserats inom en antal släktskapssystem. inom synnerhet innan 1970-talets poststrukturalism tolkades släktskapssystemen likt formulering till regelbundna samhällsstrukturer samt mönster från nära sociala relationer inom småskaliga samhällen, tillsammans med psykologiska, sociologiska samt juridiska dimensioner. angående språket exempelvis utför skillnad vid parallellkusiner (barn mot bror/syster från identisk kön) samt korskusiner (barn mot bror/syster från olika kön) tolkades detta såsom indikator vid för att korskusiner anses giftbara inom den aktuella kulturen. Släktskapsterminologi tolkades även vilket indikator vid angående matrilinjär, patrilinjär alternativt kognatisk härstamning tillämpas inom ett traditioner, detta önskar yttra angående en små människor ärver samt tillhör sin mors, fars alternativt bådas linje (klan) inom klansamhällen var klanens medlemmar kunna företräda varandra juridiskt. Exempelvis angående språket likställer ett mans söner samt systersöner tolkades detta vilket indikator vid för att avunkulatet (relationen mellan ett morbror samt systerson) präglas från för att mannen existerar ett auktoritet beneath systersonens uppväxt, samt systersonen ärver sin morbror, vilket existerar vanligt nära matrilinjär härstamning.[4][5]
Det strukturalistiska forskningsområdet släktskapssystem grundades från antropologen Lewis H. Morgan (1818–1881), vilket menade för att släktskapstermerna bland dem flesta icke-europeiska människor används inom syftet för att kategorisera personer inom sociala grupper snarare än för att förklara deras biologiska relationer.[4] Morgan definierade sex klassifikatoriska släktskapssystem:[6]
- Hawaiianskt släktskap
- det maximalt klassifikatoriska systemet, skiljer endast mellan kön samt generation. Således kunna bror/syster samt kusiner ej särskiljas (samma begrepp används till båda typerna från släktingar).
- Sudanesiskt släktskap
- det maximalt beskrivande, numeriskt värde typer från släktingar besitter ej identisk begrepp. bror/syster särskiljs ifrån kusiner, samt olika begrepp används på grund av varenda typ från släkting (farbrors små människor, fasters ungar, mosters unge samt morbrors barn).
- Eskimåsläktskap
- har både klassifikatoriska samt beskrivande begrepp. Förutom kön samt generation, skiljer detta även mellan släktingar inom korrekt nedstigande led (de såsom följer direkt i enlighet med ett släktlinje) samt sidosläktingar (med blodsband, dock ej ett linjär släktlinje). raka släktband besitter många beskrivande begrepp, släktband vid parallella linjer besitter många klassifikatoriska begrepp. Således särskiljs bror/syster ifrån kusiner, medan varenda typer från kusiner grupperas tillsammans. detta engelska språkets släktskapstermer faller in inom Eskimo-typen.
- Irokesiskt släktskap
- har både klassifikatoriska samt beskrivande begrepp. Förutom kön samt generation, skiljer detta även mellan bror/syster från olika kön inom föräldragenerationen. bror/syster grupperas samman tillsammans giftbara parallellkusiner (barn mot bror/syster från identisk kön), medan särskilda begrepp används till korskusiner (barn mot bror/syster från olika kön). ett släktforskning relation genom en par bror/syster från identisk kön existerar klassat vilket blodsband, medan relation via bror/syster från motsatt kön kunna betraktas liksom svågerskap (eng. in-law). Kusinäktenskap existerar inom vissa samhällen tillåtna mellan korskusiner, dock tabu mellan parallellkusiner. Dessutom kallar man sin moster "mor" samt sin onkel "far". Däremot brukare man separata begrepp ifall sin morbror samt sin faster (ofta termerna till "svärfar" samt "svärmor", eftersom korskusiner förmå artikel fördelaktiga liksom äktenskapspartner).
- Kråkindianskt släktskap (crow-terminologi)
- som irokesiskt, dock fullfölja ytterligare skillnad mellan mors samt fars sidor. Släktingar vid moderns blad äger mer beskrivande mening, samt släktingar vid faderns blad äger mer klassifikatoriska begrepp. Således existerar kråkindianskt släktskapsystem likt irokesiskt släktskapssystem, tillsammans tillägget för att ett fars matrilinjära släktingar grupperas tillsammans, utan generationsskillnader, således för att identisk begrepp används på grund av både sin faster samt fasterdotter, etc. Kråkindianer förmodas äga levt inom en matrilinjärt samhällssystem. Efter giftermålet flyttade mannen mot relaterad till svärmor byggnad. inom matrilinjära samhällen existerar morbrodern därmed inom regel enstaka auktoritet tillsammans med en kritisk effekt vid systersonens uppfostran, samt den senare ärver ofta morbroderns egendom samt ställning eller tillstånd. eftersom morbrors unge inom crow-terminologi likställs tillsammans med hans egna små människor äger crow-terminologi tolkats likt formulering till matrilinjära släktlinjer. Detta inom motsats mot kulturer tillsammans med patrilinjär härstamning, var avunkulatet präglas från för att morbrodern står likt överseende motpol mot den stränge fadern.[4][5]
- Omaha-släktskap
- som irokesiskt, dock fullfölja ytterligare skillnader mellan mors samt fars sidor. Släktingar vid moderns blad från familjen besitter fler klassifikatoriska begrepp, samt släktingar vid faderns blad äger mer beskrivande begrepp. Således existerar Omaha-släktskap såsom irokesiskt, tillsammans tillägget för att en antal släktingar likt tillhör ett mors patrilinjära härstamning grupperas samman, utan hänsyn mot generationsskillnader, sålunda för att identisk begrepp används på grund av både ett morbror liksom enstaka morbrors son, etc.
Släktforskning
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Genealogi och Genealogi inom Sverige
En persons antavla alternativt anlista visar dennes anor (förfäder), medan enstaka stamtavla visar personens ättlingar. Dessa släktskapsrelationer bildar en släktträd liksom kunna kartläggas tillsammans med genealogiska metoder, inom dagligt anförande kallat släktforskning.
Grad från släktskap
[redigera | redigera wikitext]Den högra kolumnen inom tabellerna nedan visar grad från släktskap (eng. degree of relatedness) inom biologin, detta önskar yttra sannolikheten för att ett gen vilket den en personen existerar bärare från, samt likt existerar ovanlig inom befolkningen, även delas från den andra personen, samt ifall personerna ej existerar biologiskt släkt flera vägar annat än vid många långt avstånd. Denna koefficient introducerades 1922 från genetikern Sewall Wright.[7] på grund av varenda släktleds avstånd mellan numeriskt värde personer halveras koefficienten. Exempelvis existerar avståndet mellan enstaka individ samt dennes farmor numeriskt värde släktled, samt då existerar graden från släktskap 1/4=25 andel, samt mellan kusiner tre släktled, samt då existerar graden från släktskap 1/8=12,5 andel.
Om man DNA-testar numeriskt värde släktingar samt jämför deras autosomala DNA sålunda motsvarar koefficienten den teoretiskt förväntade procentuella andelen identiskt DNA (röda siffror inom diagrammet ovan). inom praktiken får andelen identiskt DNA nära en visst närmaste släktförhållande emellertid en något högre genomsnittligt värde inom befolkningen, eftersom anförluster förekommer, detta önskar yttra släktingar förmå äga flera gemensamma anor längre igen inom tiden, särskilt angående dem besitter rötter sedan utdragen tidsperiod åter inom identisk isolerade geografiska område. kvantiteten autosomalt DNA vilket numeriskt värde individer ärver ifrån enstaka gemensam ana existerar ett starkt slumpmässig process likt varierar många ifrån fall mot fall (uttryckt tillsammans svarta siffror inom diagrammet ovan, likt en konfidensintervall inom enheten centiMorgan, var 3400 centiMorgan motsvarar 50% släktskapsrelation, detta önskar yttra helsyskon, mamma/pappa alternativt barn).
Släktskapsterminologi inom svenska språket
[redigera | redigera wikitext]En släktskapsrelation existerar enstaka relation mellan numeriskt värde alternativt flera personer vilket vid något sätt existerar släkt tillsammans med varandra. Termen "-männing" används ofta på grund av för att förklara inom vilket led numeriskt värde personer existerar släkt. numeriskt värde fyrmänningar existerar alltså släkt inom fjärde generation (barnbarns barnbarn mot enstaka alternativt numeriskt värde gemensamma anor). Tabellen nedan visar dialektala synonymer vilket förekommer inom olika landsändar.[8][9]
| Generation | Benämning | Alternativ benämning | Gotländska | Norra Norrland, bl.a. i Tornedalen | Finlands- svenska | Blekinge, Skåne och Halland | Grad av släktskap |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1:a generation | Enäggstvilling, annat syskon(bror ifall detta existerar ett man, syster angående detta existerar ett kvinna), alternativt halvsyskon(om bara den en föräldern existerar gemensam) | 1 1/2* 1/4 | |||||
| 2:a generation | Kusin[10] Halvkusin[11] | Tvåmänning[12] | 1/8* 1/16 | ||||
| 3:e generation | Syssling[13] | Tremänning[14] | A‑kusin | Andrakusin | Småkusin | Nästkusin | 1/32* |
| 4:e generation | Brylling[15] | Fyrmänning[16] | B‑kusin | Tredjekusin | Syssling | Syssling | 1/128* |
| 5:e generation | Pyssling[17] | Femmänning[18] | C‑kusin | Fjärdekusin | Pyssling | 1/512* | |
| 6:e generation | Trassling[19] | Sexmänning[20] | D‑kusin | Femtekusin | Brylling | 1/2048* | |
Syskon
[redigera | redigera wikitext]Syskon kallas personer såsom äger identisk föräldrar. ifall numeriskt värde personer endast besitter ett gemensam mamma/pappa säger man halvsyskon (halvbror, halvsyster). numeriskt värde personer likt ej existerar släkt dock likt besitter varsin mamma/pappa likt gifter sig tillsammans varandra blir styvsyskon (jämför styvfamilj). en manligt bror/syster kallas broder medan en kvinnligt kallas systra.
Kusin
[redigera | redigera wikitext]Kusin,[10] alternativt tvåmänning,[12] existerar en släktskap var numeriskt värde personer äger varsin mamma/pappa liksom existerar bror/syster tillsammans med varandra. ett släkting mot x existerar alltså enstaka individ liksom existerar ungar mot en bror/syster mot x:s far och/eller mor. Alltså mammas brors/systers unge alternativt pappas brors/systers små människor. Helkusiner äger föräldrar såsom existerar helsyskon, samt helkusiner existerar därmed barnbarn mot numeriskt värde gemensamma anor. Halvkusiners föräldrar existerar halvsyskon, samt halvkusiner existerar således barnbarn mot ett gemensam ana. Dubbelkusiner existerar kusiner vid båda sidor, både via sina mödrar samt sina fäder, samt den en dubbelkusinens farfar, farmor, morfar samt mormor existerar därmed anor även på grund av den andra dubbelkusinen.
Syssling
[redigera | redigera wikitext]Sysslingar,[13] nästkusiner alternativt tremänningar,[14] existerar numeriskt värde personer vars föräldrar existerar kusiner. andra mening på grund av syssling existerar nästkusin, a-kusin, andrakusin samt småkusin. Sysslingar existerar barnbarnsbarn mot enstaka gemensam ana. Sysslingars små människor blir inom sin tur bryllingar tillsammans varandra.
Brylling
[redigera | redigera wikitext]Bryllingar,[15] alternativt fyrmänningar,[16] existerar numeriskt värde personer vars föräldrar existerar sysslingar. Bryllingar existerar barnbarns barnbarn mot enstaka gemensam ana. små människor mot bryllingar blir femmänningar.
Femmänning
[redigera | redigera wikitext]Femmänning[18] existerar enstaka anhörig inom femte led, detta önskar yttra ungar mot bryllingar. Femmänningar existerar barnbarns barnbarns små människor mot ett gemensam ana. Femmänningar kallas även pysslingar[17] (vardagligt, ibland skämtsamt) alternativt bryllingbarn (mycket ålderdomligt).
Sexmänning
[redigera | redigera wikitext]Sexmänning[20] existerar ett anhörig inom sjätte led, detta önskar yttra unge mot femmänningar. Sexmänningar existerar barnbarns barnbarns barnbarn mot enstaka gemensam ana. enstaka skämtsamt använd synonym såsom tillkommit sent inom historien existerar trassling,[19][21] vilket även är kapabel avse komplicerade alternativt avlägsna släktrelationer allmänt.
Sjumänning
[redigera | redigera wikitext]Sjumänning existerar ett anhörig inom sjunde led.
Alternativa betydelser
[redigera | redigera wikitext]Pluralformerna tre-, fyr-, femmänningar användes 1702–1721 angående soldater inom ersättningsregementen.
Övriga släktskapsrelationer
[redigera | redigera wikitext]| Beteckning | Alternativa beteckningar | Relation | Grad från släktskap |
|---|---|---|---|
| Far | Pappa, Fader | Manlig förälder | 1/2 |
| Mor | Mamma, Moder | Kvinnlig förälder | 1/2 |
| Styvfar[22] | Styvpappa, Bonuspappa | Om en barns en biologiska mamma/pappa gifter angående sig tillsammans ett fräsch man, blir denne barnets styvfar | ≈0 |
| Styvmor[23] | Styvmamma, Bonusmamma | Om en barns en biologiska mamma/pappa gifter ifall sig tillsammans ett fräsch kvinna, blir denna barnets styvmor | ≈0 |
| Adoptivfar | Adoptivpappa | En man vilket adopterar en barn | ≈0 |
| Adoptivmor | Adoptivmamma | En kvinna liksom adopterar en barn | ≈0 |
| Gudfar[24] | Fadder[25] | Släkting alternativt nära kamrat mot föräldrarna likt ombetts samt accepterat för att artikel gudfar. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans tillsammans med föräldrarna till för att barnet får ett kristen uppfostran. Detta löfte avges inom samband tillsammans med dopkandidatens dopgudstjänst. Manlig gudförälder. Annat namn på grund av gudförälder existerar Fadder. | ≈0 |
| Gudmor[26] | Fadder | Släkting alternativt nära kamrat mot föräldrarna såsom ombetts samt accepterat för att existera gudmor. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans tillsammans föräldrarna på grund av för att barnet får ett kristen uppfostran. Detta löfte avges inom samband tillsammans dopkandidatens dopgudstjänst. Kvinnlig gudförälder. Annat namn på grund av gudförälder existerar Fadder. | ≈0 |
| Son | Manligt barn | 1/2 | |
| Dotter | Kvinnligt barn | 1/2 | |
| Styvson | Bonusson | Om en manligt barns en biologiska mamma/pappa gifter ifall sig tillsammans med ett fräsch man/kvinna, blir förälderns biologiske son dennes styvson | ≈0 |
| Styvdotter | Bonusdotter | Om en kvinnligt barns en biologiska mamma/pappa gifter ifall sig tillsammans med ett fräsch man/kvinna, blir förälderns biologiska dotter dennes styvdotter | ≈0 |
| Adoptivson | Manligt ungar liksom blivit adopterat | ≈0 | |
| Adoptivdotter | Kvinnligt ungar såsom blivit adopterat | ≈0 | |
| Fosterson[27] | Manligt unge liksom ej adopterats, dock bor hos ett släkt var ingen från föräldrarna existerar släkt tillsammans med barnet inom rakt nedstigande led | ≈0 | |
| Fosterdotter[28] | Kvinnligt unge vilket ej adopterats, dock bor hos ett släkt var ingen från föräldrarna existerar släkt tillsammans med barnet inom rakt nedstigande led | ≈0 | |
| Fosterfar[29] | Fadersfigur alternativt manlig förebild inom ett släkt var en unge bor, dock var barnet ej existerar släkt tillsammans familjen inom rakt nedstigande led alternativt äger adopterats. | ≈0 | |
| Fostermor[30] | Modersfigur alternativt kvinnlig förebild inom ett släkt var en unge bor, dock var barnet ej existerar släkt tillsammans med familjen inom rakt nedstigande led alternativt besitter adopterats. | ≈0 | |
| Fosterbror[30] | Andra små människor inom ett släkt var en särskilt unge bor, dock var detta ungar ej existerar släkt tillsammans familjen inom rakt nedstigande led alternativt besitter adopterats. | ≈0 | |
| Gudson[31] | Släkting alternativt nära kamrat mot föräldrarna såsom ombetts samt accepterat för att artikel Gudförälder. Manligt gudbarn. | ≈0 | |
| Guddotter[32] | Släkting alternativt nära kompis mot föräldrarna likt ombetts samt accepterat för att existera Gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans tillsammans med föräldrarna på grund av för att barnet får ett kristen uppfostran. Detta löfte avges nära barnets dop. Kvinnligt gudbarn. | ≈0 | |
| Bror | Broder | Man tillsammans identisk föräldrar/förälder såsom ett ytterligare person | 1/2* |
| Syster | Kvinna tillsammans identisk föräldrar/förälder vilket ett ytterligare person | 1/2* | |
| Brorson | Nevö[33] | Brors son | 1/4* |
| Brorsdotter | Niece[34] | Brors dotter | 1/4* |
| Systerson | Nevö | Systers son | 1/4* |
| Systerdotter | Niece | Systers dotter | 1/4* |
| Make | Man | Manlig individ såsom någon äger ingått äktenskap med | ≈0 |
| Maka | Hustru, Fru | Kvinnlig individ likt någon besitter ingått äktenskap med | ≈0 |
| Sambo | Person likt någon existerar sammanboende tillsammans med beneath äktenskapsliknande förhållanden. | ≈0 | |
| Fästmö[35] | Kvinna vilket någon besitter förlovat sig med. | ≈0 | |
| Fästman[36] | Man likt någon äger förlovat sig med. | ≈0 | |
| Farfar | Gammelfar | En faders far | 1/4 |
| Farmor | Gammelmor | En faders mor | 1/4 |
| Morfar | Gammelfar | En mors far | 1/4 |
| Mormor | Gammelmor | En mors mor | 1/4 |
| Syskonbarn | Barn mot ens syskon | 1/4* | |
| Farbror[37] | Onkel[38] | Fars bror, alternativt ingift farbror angående fars systers man (även angående vuxna män generellt). | 1/4* ≈0 |
| Faster[39] | Tant[40] | Fars systra, eller ingift faster ifall fars brors hustru. | 1/4* ≈0 |
| Morbror[41] | Onkel | Mors broder, alternativt ingift morbror ifall mors systers man. | 1/4* ≈0 |
| Moster[42] | Tant, Matertera | Mors systra, alternativt ingift moster angående mors brors hustru. | 1/4* ≈0 |
| Svåger[43] | (Förr måg) | Syskons man alternativt makes/makas broder. titta även svågerpolitik. | ≈0 |
| Svägerska[44] | Syskons fru alternativt makes/makas syster. | ≈0 | |
| Svärfar[45] | (Förr måg) | Make/makas far | ≈0 |
| Svärmor[46] | Make/makas mor | ≈0 | |
| Svärson | Måg[47] | Avkomlings make | ≈0 |
| Svärdotter[48] | Sonhustru | Avkomlings maka | ≈0 |
| Gammelfarfar | Fars alternativt mors farfar (dvs farfars far alternativt morfars far) | 1/8 | |
| Gammelfarmor | Fars alternativt mors farmor | 1/8 | |
| Gammelmorfar | Fars alternativt mors morfar | 1/8 | |
| Gammelmormor | Fars alternativt mors mormor | 1/8 | |
| Gammelfarbror | Fars alternativt mors farbror | 1/8* | |
| Gammelfaster | Fars alternativt mors faster | 1/8* | |
| Gammelmorbror | Fars alternativt mors morbror | 1/8* | |
| Gammelmoster | Fars alternativt mors moster | 1/8* | |
| Frände[49] | Avlägsen manlig släkting | ||
| Fränka[50] | Avlägsen kvinnlig släkting |
*) Graden från släktskap halveras angående bröder och systrar existerar halvsyskon, samt dubbleras ifall dem existerar enäggstvillingar.
Ytterligare etymologi
[redigera | redigera wikitext]Nevö (av franskansneveu, såsom inom sin tur kommer ifrån latinetsnepos) existerar enstaka sällan använd benämning till brorson alternativt systerson. termen kom in inom svenskan inom slutet från 1700-talet,[51] då svenska språket fanns många influerat från franskan, dock blev inte någonsin särskilt etablerat utanför den snäva adliga samt borgerliga krets såsom föredrog detta ”finare” mening framför ”brorson” samt ”systerson”, liksom funnits inom svenskan sedan forntiden.[33][52]
Niece (av franskans nièce, såsom inom sin tur kommer ifrån latinets neptia) existerar motsvarande sällan nyttja benämning till brorsdotter alternativt systerdotter. Även detta termen kom in inom svenskan inom slutet från 1700-talet,[53] vilket en "finare" alternativ mot dem likaledes äldre ”brorsdotter” samt ”systerdotter”.[34][54]