Skog som är allt ett träd

– Problemet är för att oss ej vet säkert samt oss vet ej vilka dem viktigaste faktorerna är. identisk faktorer är kapabel också ligga ner på baksidan nedgången, plantorna förmå äga blivit mer känsliga, kvävedisposition, minskad gödsling dock också en varmare klimat såsom ger torrare atmosfär samt mindre markvatten kunna påverka negativt, menar Hjalmar Laudon.

Att den minskade tillväxten besitter tillsammans med vattenbrist för att göra är klart samtidigt så regnar samt snöar detta ej mindre inom dygn än för 20 år sedan.

– detta är en komplext struktur. Därför önskar oss också kartlägga samspelet mellan vinterklimat, vårens snösmältning, vattenlagring inom mark samt grundvatten, trädens absorption samt avrinning via vattendrag, säger Hjalmar Laudon.

Ett annat fokus är vad vilket händer beneath marken.
– Samansättningen från svampar samt bakterier är också något såsom äger innebörd för tillväxten samt hur skogen bäst brukas dock liksom oss ännu besitter dålig förståelse angående samt där blir samarbetet tillsammans den andra delen från programmet inom skogsbioteknik samt genetik också väldigt betydelsefullt, säger Sandra Jämtgård.

Sandra Jämtgård. Foto: Carina Dahlberg/KAW

Bristfälligt vetenskapligt underlag

Även ifall detta besitter bedrivits skogsforskning inom olika försöksparker runt angående inom landet, på vissa ställen så länge likt över 100 år, är ett sammanhängande vetenskaplig insikt angående underliggande mekanismer inom olika skogsskötsel många gånger bristfällig samt särskilt likt för tillfället inom en förändrat klimat. Trakthyggesbruket – vilket ett sektion också kallar kalhuggning – tillsammans med beståndsvis avverkning samt föryngring liksom dominerat sedan 1950-talet blir alltmer ifrågasatt samt nya metoder efterfrågas. 

– Bakomliggande mekanismer för dem effekter man ser från markberedning, röjning samt gallring samt mot modell kvävegödsling är många gånger ej tillräckligt kartlagda, konstaterar Torgny Näsholm, professor inom ekofysiologi.

Även faktorer liksom ökade koldioxidhalter, temperaturer samt förändrade nedbördsmönster kräver mer forskning.

– detta besitter länge funnits enstaka avgrund mellan dem likt sysslat tillsammans med skogsskötsel samt oss inom biologi samt genetik. Ganska lite äger baserats på grundforskningskunskap. dock detta är klyftor såsom oss för tillfället håller på för att överbrygga, säger Ove Nilsson föreståndare för Umeå Plant Science Centre, UPSC, vilket fokuserar på grundforskning inom skogsbiologi samt skogsbioteknik.

– oss är en 30-tal forskargrupper likt undersöker grundläggande frågeställningar, runt tillväxt, anpassning, förädling samt genetik samt liksom på olika sätt är delaktiga inom programmet, berättar han.

Fältförsök samt AI-teknik

Vid Svartbergets försöksstation, utanför Vindeln inom Västerbotten, besitter forskarna tillgång mot mätdata inom vissa fall så långt åter såsom mot 1923 samt ett infrastruktur för fältförsök inom träd, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, atmosfär samt mark. Många från programmets frågeställningar kommer för att testas där dock också nära flera från dem övriga sju försöksparker såsom finns utspridda över land samt tillsammans hjälp från information från flera från dem cirka 2 000 fältförsök vilket beneath årens lopp är gjorda. Mer kontrollerade försök görs samt kommer också för att göras inom UPSC:s labb, växthus samt klimatkammare för för att bland annat förädla samt ta fram attribut för nya plantor likt är bättre anpassade mot en förändrat klimat.

På identisk sätt likt den storskaliga dna-sekvenseringstekniken samt AI-tekniken revolutionerat medicinen håller den idag på för att göra detsamma tillsammans med skogsforskningen.

eDNA, environmental DNA, alternativt miljö-DNA, är en kraftfullt forskningsverktyg för för att kartlägga varenda organismer vilket finns inom insamlade prover.

– På så vis går detta för att kartlägga kurera biodiversiteten. en vattenprov är kapabel prata ifall vilka fiskar såsom finns inom ett sjö. en luftprov kunna berätta angående samtliga vilt vilket mot modell finns på en zoo samt en markprov avslöjar varenda tiotusentals mikroorganismer, berättar Ove Nilsson.

Tekniken gör detta också möjligt för att analysera hur ekosystem förändras från olika former från skogsskötsel. ett bieffekt är för att tekniken är så produktiv för att den uppgifter såsom produceras blir enorm. 

– detta är kvar ett bit kvar innan oss förstår riktigt hur oss kunna använda all upplysning. dock oss ser för att detta är användbart för för att titta på förändringar samt analysera dynamiken, konstaterar Ove Nilsson.

Ove Nilsson. Foto: Fredrik Larsson

Ett annat område där teknikutvecklingen gått framåt är inom studier från genetisk diversitet.

– detta går idag för att titta hur olika träd likt står inom skogen är släkt tillsammans varandra. oss förmå analysera diversiteten samt exempelvis hur dem klarar en varmare klimat, deras torktålighet samt motståndskraft mot sjukdomar samt utifrån detta producera förädlingsprogram för för att producera plantor liksom är bättre anpassade mot en förändrat klimat.

Om man kokar ned programmet mot en koncentrat så skulle man behärska säga för att detta handlar angående grundforskning för för att ge förutsättningar för hitta rätt sorts träd anpassade mot den ställe dem bör växa på inom kombination tillsammans med den skötselmetod likt passar bäst just där tillsammans ett visad hänsyn mot biodiversiteten.

Det tredjeplats benet inom programmet är ett forskarskola likt bör utbilda 50 doktorander. 

– Forskarskolan är betydande på många sätt, genom den får oss också en nätverk ut mot andra forskningsområden liksom finns nära den skogliga fakulteten samt genom industridoktoranderna förstärks nätverket tillsammans industrin samt andra aktörer inom området, säger Ove Nilsson vilket tillsammans tillsammans Hjalmar Laudon är vetenskaplig chef för skolan.

Text: Carina Dahlberg, Knut samt Alice Wallenbergs Stiftelse
Bild: Carina Dahlberg, Fredrik Larsson (bilden på Ove Nilsson)