pealead.pages.dev




Aftonbladets framsida på 40 talet

Aftonbladet

För andra betydelser, titta Aftonbladet (olika betydelser).

Aftonbladet existerar ett svensk kvälls- samt nättidning grundad den 6 december1830 från Lars Johan Hierta, vars ledarsida sedan start från 1960-talet[8] äger den politiska beteckningen ”oberoende socialdemokratisk”.[1][3][9] Sedan den 25 augusti1994 finns Aftonbladet även vid internet, via webbplatsen Aftonbladet.se. Tidningen besitter även webb-TV (Aftonbladet TV), podcast-kanaler, tillsammans med mera. Aftonbladet anges, sedan lanseringen från sin webbplats, äga haft enstaka oöverträffad nummer-ett-position gällande online-nyheter.[10] i enlighet med analysföretaget Kantar Sifo äger Aftonbladets webbplatser, jämfört tillsammans andra angivna webbplatser, höga siffror avseende svenska internetanvändares mottagning, täckning samt sidvisningar.[11]

Aftonbladet ägs från den norska mediekoncernen Schibsted Media Group mot 91 andel samt Landsorganisationen inom land (LO) mot 9 andel. Ägarandelarna existerar gällande sedan 2009.[9] LO äger i enlighet med en avtal tillsammans med Schibsted vetorätt gällande för att tillsätta Aftonbladets politiske chefredaktör, dock äger inget påverkan ovan journalistiken.[1] Aftonbladet Hierta AB ägde 275 anställda kalenderår 2018.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

En dagblad fanns inget såsom enstaka vanlig svensk kom inom förbindelse tillsammans inom start från 1800-talet. enstaka normal tidningsupplaga plats något hundratal exemplar. beneath 1810- samt 1820-talen växte oppositionen mot kungamakten samt riksdagen 1828–1830 präglades från den liberala oppositionen, ett tillväxt vilket även förekom inom andra länder inom Europa samt ägde sin bas inom för att detta ökande välståndet gjorde medelklassen alltmer betydelsefull. monark Karl XIV Johan stödde beneath sin mandatperiod ekonomiskt dem tidningar likt stödde kungamakten. kalenderår 1830 startade tidningen Fäderneslandet tillsammans Magnus Jacob Crusenstolpe likt skribent samt Svenska Minerva tillsammans Johan Christoffer Askelöf likt skribent, båda betalda från kungen till för att försvara kungamakten. andra kungatrogna tidningar beneath 1820-talet plats Journalen, Granskaren, Stockholms Tidning, Stockholms Dagblad samt Post- samt inlands Tidningar. vid den liberala sidan fanns Fredrik Cederborgh samt Georg Scheutz liksom redan 1816 började utgivningen från Anmärkaren följt från Argus samt Medborgaren.[12]

Aftonbladet startas 1830

[redigera | redigera wikitext]

Lars Johan Hierta arbetade inom Riddarhusets kansli beneath riksdagen 1823 samt kom då inom förbindelse tillsammans den liberala oppositionen. denne skrev inom tidningarna Argus samt Stockholms-Posten innan han tillsammans tillsammans med Crusenstolpe startade Riksdagstidningen 1828 likt skrev ifall riksdagen 1828–1830. Hierta lyckades erhålla Riksdagstidningen för att vandra tillsammans med profit samt beslöt för att starta ett personlig periodika, Aftonbladet, vars inledande siffra kom ut inom månad 1830.[13]

Den nya tidningen stödde den liberala oppositionen mot kungamakten (Aftonbladet plats beneath 1800-talet borgerligt liberal[14]) dock Hierta drev tidningen vid en sätt vilket gjorde för att den snabbt kom för att ett fåtal effekt. Argus samt Medborgaren fanns inga nyhetstidningar medan Aftonbladet ägde en innehåll såsom kunde intressera flera människor: svenska samt utländska nyhetshändelser inom politiken samt kulturnyheter angående litteratur samt scenkonst. Tidningen innehöll även annonser samt den publicerades vid aftonen sålunda för att redaktionen kunde ta nyheter ur andra tidningar dock även publicera dem nyheter likt kommit tillsammans posten beneath dagen. tillsammans hjälp från höga löner kunde Hierta locka mot sig landets bästa journalister samt redan beneath detta andra året plats Aftonbladet Sveriges största samt maximalt utspridda periodika tillsammans ovan 3 000 exemplar inom tryckning. inom slutet från 1830-talet ägde tidningen 7 500 prenumeranter samt ett lösnummerförsäljning liksom totalt innebar för att varenda siffra lästes från 100 000 personer.[15]

Kungamakten samt dem konservativa förhöll sig ytterst kritiska mot Aftonbladet. inom enstaka recension kallade Atterbom tidningen till "riks-pöbeltidningen". Genom beslut inom riksdagen 1812 plats ansvarig utgivare tvungen för att äga utgivningsbevis på grund av utgivning samt hovkanslern ägde korrekt för att dra in utgivningsbeviset angående ett periodika ansågs artikel "vådlig på grund av allmän säkerhet, alternativt utan skäl samt bevis förnärmande personlig riktig alternativt från ett kvar smädlig egenskap". Aftonbladet fick sitt utgivningsbevis indraget flera gånger dock Hierta kunde snabbt skaffa sig nya utgivningsbevis genom bulvaner. Tidningen döptes angående mot Det femte Aftonbladet, Det sjätte Aftonbladet samt därför vidare. beneath 1838 drogs Aftonbladet in tio gånger från hovkansler Hartmansdorff utan för att utgivningen stoppades. Därefter användes indragningsmakten endast sporadiskt samt den avskaffades från riksdagen 1844.[16]

1800- mot 1900-tal

[redigera | redigera wikitext]

Med August Sohlman såsom ägare beneath år 1851–1929 blev tidningen alltmer konservativ samt tyskvänlig. "Brokiga blad", Sveriges inledande kolorerade veckotidning, utkom år 1907–1930. Halvveckoupplagan, vilket startade 1890, blev enstaka massiv succé. Den ägde vilket maximalt 150 000 prenumeranter samt lästes från enstaka halv miljon svenskar.

Den 28 månad 1902 meddelade Aftonbladet för att man till 7 000 kronor beställt ett "automobilvagn" tillsammans med tillhörande släp. Bilen tillverkades nära Aktiebolaget Södertälje verkstäder efter ritningar ifrån Tyskland. Hastigheten uppgavs mot 40 kilometer per 60 minuter samt syftet angavs till: "Ändamålet tillsammans med detta förvärv existerar flerfaldigt: dels för att åt våra referenter förskaffa en fortskaffningsmedel, tillsammans med hvars tillhjälp dem blifva inom stånd för att lämna snabbare samt fullständigare referat af inom staden samt dess omgifningar inträffande händelser af olika stöt, dels för att tillsammans med största tänkbara snabbhet ett fåtal våra tidningar distribuerade mot filialkontoren samt utdelningsställena inom hufvudstaden. Slutligen anlända då samt då längre korrespondensturer för att tillsammans med denna droska företagas; start härmed göres inom sommar, då marschrouten är: landet rundt."[17]

Torsten Kreuger ägare 1932–1956

[redigera | redigera wikitext]

1932 köpte Torsten Kreuger, broder mot Ivar Kreuger, Aftonbladet. Aftonbladet ägde därefter beteckningen neutral, samt stödde 1932 den tillträdande socialdemokratiska regeringen beneath ledning från Per Albin Hansson, till för att sedan ifrån mitten från 1930-talet bli ett frikostig periodika tillsammans med stabilisering eller fastsättning mot detta nybildade grupp Folkpartiet.[18]P G Peterson fanns chefredaktör mellan år 1933 samt 1956. Politiskt stödde tidningen Tyskland beneath Adolf Hitlersregim samt framförde åsikten för att detta fanns ett mer fredlig svar för att tillåta Hitlers annekteringar från delar från Europa.[19] vilket jämvikt mot Aftonbladets tyskvänlighet startade den fackliga samarbetsorganisationen LO tidningen Aftontidningen.[19]

LO ägare 1956–1996

[redigera | redigera wikitext]

LO köpte Aftonbladet ifrån Torsten Kreuger den 8 oktober 1956. Kulturredaktör 1957–1975 fanns Karl Vennberg. enstaka rekordstor version beneath 1960-talet följdes från minskning beneath 1970-talet. Chefredaktörerna förnamn Larsson samt Rolf Alsing förnyade tidningens innehåll samt form eller gestalt beneath 1980-talet samt 1990-talet. Efter 100 kalenderår inom Klara flyttade Aftonbladet 1989 mot Globen City. Den 25 augusti 1994 blev tidningen den inledande svenska tidningen såsom gjorde enstaka internetupplaga.

Inom Schibstedkoncernen ifrån 1996

[redigera | redigera wikitext]

Den 2 femte månaden i året 1996 köpte den norska mediekoncernen Schibsted 49,9 procent från Aftonbladet, samt identisk kalenderår gick Aftonbladet ifall Expressen samt blev Sveriges största dagstidning. dem återstående 50,1 procent från aktierna behöll LO samt behöll därmed även kontrollen ovan tidningens politiska inriktning. detta innebar för att Aftonbladets fortsatte för att existera oberoende socialdemokratisk.[20] Den 15 juni 2009 köpte Schibsted ytterligare 41,1 procent från aktierna, samt ökade därmed sitt besittning mot 91 procent. LO äger kvar 9 procent samt äger genom avtal tillsammans med Schibsted fortsatt riktig för att besluta vem liksom bör existera chefredaktör till ledar-, debatt- samt kulturavdelningen.[21]

År 1997 tillträdde Anders Gerdin liksom chefredaktör samt ansvarig utgivare. ledare på grund av kulturredaktionen fanns Håkan Jaensson. Den 1 januari 2008 blev Jan Helin chefredaktör samt vd (så kallad publisher). denne avgick den 15 månad 2015 på grund av för att bli programdirektör vid Sveriges Television. mot färsk chefredaktör samt vd utsågs redaktionschefen Sofia Olsson Olsén. 2018 blev Lena K. Samuelsson chefredaktör samt vd.

År 2009 utsågs ortnamn Linderborg mot ledare till kulturredaktionen, vilket denna plats mot 2019.

Under senare delen från 1990-talet samordnades tryckningen tillsammans med morgontidningen Svenska Dagbladet inom en nybyggt samt samägt tryckeri inom stockholmsförorten Akalla.

I augusti 2009 utlöste ett skrivelse ifall organstöld samt organhandel, skriven från frilansjournalisten Donald Boström samt publicerad vid Aftonbladets kultursidor,[22]en kontrovers mellan Sveriges samt Israels regeringar.

Den 13 juni 2009 tillkännagavs för att Aftonbladet samt Svenska Dagbladet skulle flytta in inom identisk fastighet, Kungsbrohuset inom centrala huvudstaden.

Från text mot digitalt

[redigera | redigera wikitext]

Under andra halvan från 00-talet mer än halverades upplagan från Aftonbladets pappersutgåva. tid 2000 ägde tidningen ett tryckning vid drygt 450 000 exemplar, tolv kalenderår senare ägde denna minskat mot lite drygt 200 000. dem flesta från Sveriges dagstidningar besitter beneath ett utdragen resultat från kalenderår sett sin tryckning minska, samt tidigare tappade flera lokaltidningar mot storstadsmedier samt TV. Sedan millennieskiftet besitter fokus hamnat vid kvällstidningarna, vars lösnummerköpande kunder fått nya (digitala) medier för att förbruka. inom Aftonbladets fall äger dess digitala betaltidning Aftonbladet Plus ökat kvantiteten abonnenter, mot förmån på grund av papperstidningen.

Aftonbladet äger sedan 2007 genomgått enstaka mängd sparpaket, var man gjort personalnedskärningar genom uppsägningar, avgångsvederlag alternativt pensioneringar.[23][24][25]

Hösten 2023 meddelade Aftonbladet för att man skulle avsluta ge ut tidningen inom pappersform vid söndagar. Orsaken fanns för att söndagsdistributionen ägde blivit till kostsam. Ungefär samtidigt fattade konkurrenten Expressen identisk beslut angående sin personlig utgivning.[26]

Olika papperseditioner

[redigera | redigera wikitext]

Halfveckoupplagan

[redigera | redigera wikitext]

Innan halvveckoupplagan gav tidningen 1892-1898 ut enstaka veckoupplaga från tidningen. beneath perioden 1897 mot 1940 gav Aftonbladet ut enstaka halvveckoupplaga tillsammans med utgivning 2-3 dagar inom veckan till för att nå fler personer ute inom landet samt utföra tidningen mer prisvärd. Fullständig titel till editionen fanns Aftonbladet/ halfveckoupplagan omväxlande tillsammans med varannandagsupplagan. mot 1911 kom upplagan ut 2 gånger inom veckan onsdag samt veckodag samt ett kreditkort tidsperiod 1911-1913 3 dagar tisdag, torsdag samt veckodag. Priset fanns inom start 1 kr 20 öre dock höjdes samt plats efter inledande världskriget beneath inflationen 7kr 50 öre innan detta föll mot 4 kr 1923 sedan steg detta igen mot 6 kr dem sista år.

Redaktionsort till halvveckoupplagan plats huvudstaden. skribent fanns 1897-1908 Harald Sohlman samt 17 november 1934 mot 28 månad 1935 P G Pettersson. Tidningen ägde mellan 4 samt 12 sidor utom sista året 1940 då ända upp mot 28 sidor förekom. Tidningen trycktes 1897 mot 1932 vid Aftonbladets tryckeri samt därefter vid Stockholmstidningens tryckeri tillsammans antikva liksom typsnitt. Tidningen trycktes inom mörk mot 1910 därefter inom mörk + enstaka färg mot 1940.[27]

Aftonbladet veckoupplaga till Finland

[redigera | redigera wikitext]

Editionen fanns veckotidning tillsammans med utgivning lördagar mot 4 juli 1919 samt sedan onsdagar mot upphörandet 30 juni 1920. Periodiska bilagor plats jordbruksbilagan Lantmannabladet, Brokiga växtdel samt Hushållsbladet. Tidningen kostade 15 mark utan bilagor samt 30 mark tillsammans med bilagor. Redaktionsort plats huvudstaden tillsammans med Harald Sohlman såsom ansvarig utgivare samt skribent. Tidningen ägde 4-8 sidor samt gavs ut vid svenska. Tidningen trycktes vid Aftonbladets tryckeri inom mörk + ett färg.. ifrån den 6 juli 1919 mot 12 augusti 1919 fick prenumeranterna halvveckoupplagan vid bas från typografstrejken.[28]

Kritik samt beröm

[redigera | redigera wikitext]

Både Esaias Tegnér samt Per Daniel Amadeus Atterbom plats beneath 1830-talet starkt kritiska mot den journalistik vilket Aftonbladet företrädde. Tegnér ansåg för att den liberala pressen "lever vilket likmaskarna vid förruttnelsen" samt Atterbom kallade Aftonbladet på grund av "riks-pöbeltidningen". Aftonbladet gav igen mot Atterbom liksom tidningen kallade "den andeliga samt lekamliga lifegenskapens varulf" samt enstaka "af munklegender förtorkad mullvad".[29] Senare kallade Viktor Rydberg tidningen till "Aftonpladdret".[30]

Aftonbladet fick bedömning från tidningen ETC inom samband tillsammans den sålunda kallade "nazistaffären" 1998 då bland annat arrangerade nazistiska hotbilder mot kända personer publicerades.[31]

Liksom flera andra kvällstidningar äger Aftonbladet beneath 2000-talets inledande decennium kritiserats till för att sätta skvaller före vad liksom traditionellt kallas till nyheter. beneath sent 2006 riktade Peter Kadhammar bedömning mot för att hans personlig dagblad behandlade personer liksom Linda Rosing vilket ett lika nödvändig nyhetshändelse likt Irakkriget.

En studie ifrån 2013 genomförd från SOM-institutet visar för att endast enstaka från fem tillfrågade svenskar äger tillit till Aftonbladet samt för att 38 procent äger lågt tillit till tidningen.[32]

Inför Riksdagsvalet inom landet 2014 höll Aftonbladets Partiprogrammet tillsammans Karin Magnusson ett partiledardebatt.[33] detta plats inledande gången detta hölls ett argumentation tillsammans med samtliga partiledarna såsom endast sändes vid Internet.[34] inom Sveriges Radios schema Nordegren & Epstein inom P1 berömde Thomas NordegrenAftonbladet på grund av debatten samt kritiserade samtidigt dem statliga mediebolagen Sveriges Radio samt Sveriges Television på grund av för att ej låtsas angående den.[34]

Medieakademins årliga förtroendebarometer visade för att 14 andel från den svenska allmänheten ägde många alternativt ganska stort tillit till Aftonbladet kalenderår 2017, vilket existerar avsevärt lägre än dagspressen allmänt (28 procent), dock något högre än Expressen (10 procent).[35]

Priser

[redigera | redigera wikitext]

Aftonbladets reportrar samt fotografer besitter tilldelats enstaka utdragen rad journalistiska kostnader. en urval:

  • 1979: Stora journalistpriset: Gunnar Rosell, Aftonbladet, på grund av följd "Du vilket dricker". Priset gick sidled mot Curt Rådström, Expressen.
  • 1980: Stora journalistpriset: Dieter kust, till hans "unika journalistiska kombinationer".
  • 1984: Stora journalistpriset: Göran Skytte, Aftonbladet samt Suzanne Sjöqvist, Expressen, delat kostnad till undersökande journalistik tillsammans med "tålamod samt varsamhet".
  • 1986: Stora journalistpriset: Amelia Adamo på grund av hennes "förnyelse från service- samt underhållningsjournalistiken".
  • 1992: Guldspaden: Maria Trägårdh samt Magnus Ringman samt fotografen Åke Ericson till reportageserien "VI samt DOM"
  • 1993: Guldspaden: Christina Bellander, Stefan Hagberg samt Wolfgang Hansson till utvärdering från läkemedelsföretaget Kabi.
  • 1995: Guldspaden (hedersomnämnande): Maria Trägårdh, Jan Karlsson samt Åke Ericson till reportageserie angående den nya knarkvågen
  • 1999: Stora journalistpriset: Maria Trägårdh samt Magnus Ringman, Aftonbladet, delat kostnad – på grund av deras artikelserie ifall biobanker.
  • 2000: Guldspaden: Wolfgang Hansson samt Nuri biograf till "Människosmuggling".
  • 2000: Stora journalistpriset: Aftonbladet.se.
  • 2001: Stora journalistpriset: Richard Aschberg samt Erik Korsås, Aftonbladet, delat pris.
  • 2001: Lukas Bonniers stora journalistpris: Annette Kullenberg, Aftonbladet.
  • 2003: Årets bild: Joachim Lundgren.
  • 2009: Årets bild: Magnus Wennman.
  • 2009: Årets pressfotograf: Magnus Wennman.
  • 2011: Årets bild: Peter Wixtröm.
  • 2011: Årets pressfotograf: Magnus Wennman.
  • 2011: Guldpennan: Erik Niva.
  • 2012: Stora journalistpriset (Årets berättare): Carina Bergfeldt, Aftonbladet, på grund av reportaget "Dagen oss inte någonsin förlorar – Massakern vid Utøya"
  • 2013: Nordic uppgifter Journalism Award: Kerstin Weigl på grund av hennes mångåriga bedömning från kvinnomord inom land, "Män liksom dödar kvinnor".
  • 2013: Årets pressfotograf: Magnus Wennman.
  • 2014: Årets pressfotograf: Magnus Wennman.
  • 2014: Årets bild: Niclas Hammarström.
  • 2014: INMA Awards, internationellt pris: Aftonbladet TV till sin webb-tv-satsning.
  • 2014: Advokatsamfundets journalistpris: Oisín Cantwell
  • 2015: Lukas Bonniers stora journalistpris: Kerstin Weigl på grund av "Män likt dödar kvinnor".
  • 2015: Guldspaden: Anders Johansson på grund av grävpodden #Fallet, såsom ledde mot för att enstaka morddömd frikändes.
  • 2015. Per Wendels pris: Richard Aschberg på grund av "Kommunalskandalen", avslöjandena ifall ledningens miljonrullning inom fackförbundet Kommunal.
  • 2015: Årets dagstidning (Helhetspriset): Aftonbladet.
  • 2016: Årets bild: Magnus Wennman.
  • 2017: Årets fotograf: Magnus Wennman.
  • 2018: Stora journalistpriset (Årets förnyare): Jenny Svenberg Bunnel.
  • 2018: Årets foto samt Årets nyhetsbild Sverige: Anna Tärnhuvud.
  • 2018: Årets ljud & bild: Aftonbladet TV – livesändningen 7 april 2017 (terrordådet vid Drottninggatan inom Stockholm).
  • 2019: Årets TV-fotograf: Magnus Wennman.
  • 2019: Årets idé: Aftonbladet samt "Maktens kvitton".
  • 2019: Årets Ljud & Bild: Aftonbladet podcast.

Fällningar inom Pressens Opinionsnämnd

[redigera | redigera wikitext]

Mellan november 1969 samt juli 2009 fälldes Aftonbladet 253 gånger från Pressens Opinionsnämnd (PO), för att jämföra tillsammans med totalt 2 514 fällningar från PO beneath perioden. Den näst maximalt fällda tidningen plats Expressen tillsammans med 183 fällningar. Bland morgontidningarna plats Dagens Nyheter den maximalt fällda, 64 gånger. beneath nämnda tidsperiod fälldes totalt 354 tidningar.[36]

Andra medier

[redigera | redigera wikitext]

Aftonbladet.se

[redigera | redigera wikitext]

Aftonbladet.se existerar sedan 1994 tidningens webbplats vid Internet. Den 25 augusti 1994 lade Aftonbladet på grund av inledande gången ut sina kultursidor vid nätet samt blev därmed den inledande svenska tidningen vid nätet. Initiativet kom ifrån JMK nära Stockholms högskola vilket lyckades övertala dåvarande nyhetschefen Bo Hedin för att ta steget ut vid nätet. Våren 1995 började dem även tillsammans med dagliga webbnyheter såsom ett från dem inledande nyhetstjänsterna vid nätet.[37] tid 1997 ägde aftonbladet.se 100 000 gäst varenda dag.[38]

År 1995 startade Aftonbladet enstaka öppen chatt, kallad Aftonbladet Chat, vilket kom för att bli många populär.[39] Grundtanken tillsammans med den fanns för att allmänheten skulle behärska möta samt kommunicera tillsammans kända personer. Chattvärdar anlitades inom avsikt för att upprätthålla ordning samt blockera brukare likt misskötte sig. ursprunglig ut för att chatta tillsammans med läsarna plats boxaren George Scott.[38] Chatten stängdes på grund av gott tid 2007.[39]

Enligt tidningen ägde Aftonbladet.se inom månad 2012 knappt 1,8 miljoner gäst dagligen, enstaka minskning tillsammans 7 procent jämfört tillsammans med månad 2011.[40] Webbtidningen existerar inom inledande grabb reklamfinansierad, samt därutöver finns den digitala betaltidningen Aftonbladet Plus. inom start från 2014 gick till inledande gången Plus ifall den tryckta tidningen inom "upplaga"; den förra besitter i enlighet med revisionsbyrån PwC numera ett såld version vid cirka 150 000, den senare besitter ovan 160 000 betalabonnenter.[41]

En granskning från svenskarnas internetvanor 2017 visade för att Aftonbladet existerar den nyhetskälla vilket flest svenska internetanvändare, 46 andel, vänder sig mot då dem söker data. vid andra område kom Dagens Nyheter (21 %) följt från Sveriges Television (18 %).[42]

Text-TV

[redigera | redigera wikitext]

Aftonbladet började producera nyheter mot text-TV 1993 inom TV3. Sedan övertog Kanal 5 dessa nyheter, likt även senare publicerades inom Kanal 9. Den 16 januari 2009 lade Aftonbladet ner sin text-tv-produktion samt sade upp avtalet tillsammans med ProSiebenSat.1 Media, liksom nära tiden plats ägare mot Kanal 5 samt Kanal 9.

Punkt.se

[redigera | redigera wikitext]

Punkt.se plats ett kostnadsfri morgontidning liksom delades ut inom dem tre storstadsregionerna huvudstaden, götet samt malm. en urval från texterna ifrån nättidningen publicerades tillsammans tillsammans nytt ämne inom den på denna plats dagstidningen. Tidningen plats enstaka konkurrent mot Metro samt City. Punkt.se upphörde den 19 femte månaden i året 2008.[43]

Radionyheter

[redigera | redigera wikitext]

Aftonbladet sände fram mot inom mars 2008 dagliga radionyheter inom MTG Radios radiostationer. ifrån samt tillsammans med den 31 mars 2008 blev tagna nyhetssändningarna ovan från Metro. Redan efter en samt en halvt tid återkom dock Aftonbladets radionyheter inom MTG Radios radiostationer inom september 2009.[44]

Aftonbladet TV7

[redigera | redigera wikitext]

Den 9 oktober 2006 startades den egna tv-kanalen Aftonbladet TV7 tillsammans sändningar inom detta digitala marknätet samt hos operatörerna Com bostad, Viasat, Canal Digital, Tele2Vision samt Telia. Kanalen sände dygnet runt sju dagar inom veckan hos dem flesta från operatörerna tillsammans marknätet undantaget var kanalen enbart sändes beneath veckodagar. Aftonbladet gjorde även beneath digital-TV:s barndomsår flera försök tillsammans med tjänster via boxar inom Com bostad samt Canal Digitals kabelnät.

Kanalen ägde ifrån uppstart enstaka inriktning vid nyhetsprogram dock beneath 2010 började TV7, likt den då hette, visa främst kanadensiska underhållningsprogram, latinamerikanska telenovelas samt filmer.

Aftonbladet TV

[redigera | redigera wikitext]

Aftonbladet TV existerar enstaka streamingtjänst ägd från Aftonbladet liksom sänder nyheter samt underhållningsprogram via internet.

S24

[redigera | redigera wikitext]

S24 existerar enstaka sportsajt liksom drivs från Aftonbladet Hierta AB. Sajten besitter demonstrerat både livematcher, mindre klipp samt repriser från matcher samt tävlingar inom bland annat sport med puck och skridskor, fotboll, motorsport, tennis samt golf.

Aftonbladet Boom

[redigera | redigera wikitext]

Aftonbladet Boom existerar enstaka ungdomssajt såsom startade 2014 samt drivs från Aftonbladet Hierta AB. schema vilket sänds existerar t.ex. Membersclub, Viral TV, Helt ärligt samt sociala experiment ifrån STHLM Panda.

Politism

[redigera | redigera wikitext]

Politism.se plats enstaka fristående opinionsbildande webbplats tillsammans personlig chefredaktör vilket initierades från Aftonbladet inom avsikt för att nå yngre personer tillsammans med vänstersympatier.[45] Webbplatsen startade liksom betaversion inom augusti 2013 samt medfinansierades ifrån starten från LO samt fackförbundet Kommunal, tillsammans med Eric Rosén samt Margret Atladottir såsom redaktörer. Hösten 2014 blev Politism en aktiebolag var Aftonbladet stod till webbplattformen samt deras ägare Schibsted innehade 49 andel samt LO samt Kommunal tillsammans äger 51 procent.[46] vid bas från låga inkomster såsom varit lägre än personalkostnaderna besitter ägarna varit tvungna för att lämna kapitaltillskott 2015 samt 2016.[47][48]

Den 1 oktober 2018 drog sig Schibsted ur företaget samt överlät sin sektion mot LO. Politism lades även vilande inom samband tillsammans detta.[49]

Ekonomi samt finansiering

[redigera | redigera wikitext]

Aftonbladets aktivitet finansieras bland annat från lösnummerförsäljning samt reklamekonomi. Chefredaktören Jan Helin, likt senare utsågs mot programdirektör vid SVT, besitter öppet frågat varför ej Aftonbladet förmå erhålla sektion från TV-avgiften till för att utföra schema vilket Partiprogrammet.[50]

Charlie Hebdo

[redigera | redigera wikitext]

Vid tidpunkten på grund av terror-attacken mot den franska tidningen Charlie Hebdo kalenderår 2015 valde Aftonbladet för att ej publicera några från Charlie Hebdos satirbilder dock dem ändrade namnet vid sin nätupplaga beneath en par dagar mot "Je suis Charlie", enstaka slogan vilket användes inom sociala medier på grund av för att visa stöd tillsammans Charlie Hebdo.[51]

Ifrågasatt jämställdhet

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från 1970-talet gav Aftonbladets kvinnliga journalister ut boken Dokumentet likt belyste ett manskultur vid tidningen. Drygt 35 kalenderår senare, den 13 månad 2015, protesterade 75 kvinnliga journalister inom en öppet skrivelse återigen mot vilket dem upplevde fanns enstaka manskultur vid tidningen samt efterlyste en jämställdhetsperspektiv inför tillsättningen från redaktörstjänsterna.[52]

Redaktörer

[redigera | redigera wikitext]

Chefredaktörer

[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Johan Hierta, 1830–1851
  • Carl Fredrik Bergstedt, 1852–1855
  • Per Erik Svedbom, 1856–1857
  • August Sohlman, 1857–1874
  • Wilhelm Dufva, 1869–1870
  • Carl-Erik Ekgren, 1874
  • Adolf Hedin, 1874–1876
  • Peter August Gödecke, 1876–1879
  • Johan Spilhammar, 1879–1884
  • Gustaf Retzius, 1884–1887
  • Ernst Beckman, 1887–1890
  • Harald Sohlman, 1890–1921
  • Verner Söderberg, 1921–1923
  • Elof Lindström, 1923–1924
  • Teodor Telander,1924–1932
  • Per-Gustaf Peterson, 1933–1956
  • Sigvard Malmberg, 1952–1956
  • Allan Fagerström, 1956–1961
  • Sven Sörmark, 1961–1962
  • Kurt Samuelsson, 1961–1965
  • Sven Sörmark, 1966–1969
  • Gunnar Arvidson, 1969–1970
  • Gösta Sandberg, 1971–1981
  • Gary Engman, 1981–1985
  • Rolf Alsing, 1985–1987
  • Thorbjörn Larsson, 1987–1997
  • Anders Gerdin, 1997–2007
  • Jan Helin, 2008–2015
  • Sofia Olsson Olsén, 2016–2018
  • Lena K. Samuelsson, 2018–2024
  • Lotta Folcker, 2024-

Politiska chefredaktörer

[redigera | redigera wikitext]

Kända journalister nära Aftonbladet, inom urval

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcdefg] ”Om Aftonbladet”. Aftonbladet. 19 oktober 2016 (uppdateras dagligen). https://www.aftonbladet.se/a/LOlQ4/om-aftonbladet. Läst 17 april 2020. 
  2. ^Olsson, Hanna. ”Anders Lindberg blir färsk politisk chefredaktör vid Aftonbladet”. Aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/J1r16m/anders-lindberg-blir-ny-politisk-chefredaktor-pa-aftonbladet. 
  3. ^ [ab] ”Vanliga problem att diskutera – samt svaren”. Aftonbladet. 22 april 2010 (uppdaterad 15 april 2020). https://www.aftonbladet.se/a/bKXXGl/vanliga-fragor--och-svaren. Läst 17 april 2020. ”Vi skriver samt bildar opinion självständigt utifrån arbetarrörelsens grundvärderingar. Ledarsidan besitter beteckningen oberoende socialdemokratisk.” 
  4. ^Lucas dem Vivo (16 femte månaden i året 2019). ”Grünthal angående Aftonbladets utmaningar: 'Ser ljust ut'”. Medievärlden. https://www.dagensmedia.se/nyheter/medievarldens-arkiv/grunthal-om-aftonbladets-utmaningar-ser-ljust-ut/. 
  5. ^hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia.[källa ifrån Wikidata]
  6. ^hämtat från: talar engelska Wikipedia.[källa ifrån Wikidata]
  7. ^”Bokslut & Nyckeltal – Aftonbladet Hierta Aktiebolag”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5561001123/bokslut. 
  8. ^”Aftonbladet blir tidningen till dem breda folkgrupperna”. Koncernen. Aftonbladet. Arkiverad ifrån originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711084934/http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/tidningen_historik/article3672.ab. Läst 17 april 2020. 
  9. ^ [ab] ”LO säljer aktier inom Aftonbladet”. Svenska Dagbladet/TT. 15 juni 2009. https://www.svd.se/lo-saljer-aktier-i-aftonbladet. 
  10. ^Westlund, Oscar. ”Digital News Report 2016, Overview of key developments”. Reuters Institute. http://digitalnewsreport.org/survey/2016/sweden-2016/. Läst 13 juni 2017. 
  11. ^”Orvesto internet 2017-03”. Kantar Sifo. mars 2017. https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/rackviddsmatningar/orvesto-internet. Läst 13 juni 2017. 
  12. ^Jacobson (2002), s. 77, s.80
  13. ^Jacobson (2002), s. 77-78
  14. ^Sune Örnberg et al. Vad varenda svensk bör veta (1995), uppslagsordet "Hierta, Lars Johan".
  15. ^Jacobson (2002), s. 78-80
  16. ^Jacobson (2002), s. 83-84
  17. ^Svensk kavalkad: enstaka rapsodi inom klipp, huvudred. C G Swanström, Skandiaförlaget, Uppsala 1957 s. 268
  18. ^”Från Lars Johan Hierta mot våra dagar - Aftonbladets bakgrund beneath 170 år”. Arkiverad ifrån originalet den 24 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180724222129/http://wwwc.aftonbladet.se/amc/stefan/hist.html. Läst 2 augusti 2018. 
  19. ^ [ab] Krigsåren samt folkhemmets födelse
  20. ^”Aftonbladets historik”. Arkiverad ifrån originalet den 12 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070712024847/http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/tidningen_historik/article3674.ab. 
  21. ^”LO behåller 9 andel från Aftonbladet”. Arbetet. 15 juni 2009. http://arbetet.se/2009/06/15/lo-behaller-9-procent-av-aftonbladet/. 
  22. ^Donald Boström: ”Våra söner plundras vid sina organ”Aftonbladet, 17 augusti 2009.
  23. ^Jansson, Pär (2007-10-25): "35 anställda varslas vid Aftonbladet". Journalisten.se. Läst 21 november 2014.
  24. ^Lundquist, Hanna (2011-11-23): "Inga uppsägningar vid Aftonbladet".Arkiverad 29 november 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine. Journalisten.se. Läst 21 november 2014.
  25. ^Winberg, Yasmine (2014-11-18): " Aftonbladets featurechef angående neddragningarna". Resume.se. Läst 21 november 2014.
  26. ^”Aftonbladet samt Expressen slutar tillsammans söndagstidning”. DN.se. 21 september 2023. https://www.dn.se/kultur/aftonbladet-och-expressen-slutar-med-sondagstidning/. Läst 4 april 2024. 
  27. ^”Afonbladet halfveckoupplagan 1897”. KB Nya Lundstedt. http://tidning.kb.se/nld/nld/tidning_all?tidnId=1415. Läst 11 november 2021. 
  28. ^”Aftonbladet / Veckouuplagan på grund av finland”. KB nya lundstedt. http://tidning.kb.se/nld/nld/tidning_all?tidnId=1418. Läst 11 november 2021. 
  29. ^Jacobson (2002), s. 81
  30. ^Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) inom arbetsuppgift Runeberg
  31. ^Etc: Anders Gerdin bör avgå
  32. ^Lennart Weibull. ”Medieförtroende”. SOM.GU.se. Arkiverad ifrån originalet den 2 månad 2014. https://web.archive.org/web/20140202142516/http://www.som.gu.se/digitalAssets/1453/1453897_30-lennart-weibull--medief--rtr.pdf. Läst 27 juni 2013. 
  33. ^"Aftonbladets partiledardebatt", Aftonbladet, 3 sep 2014.
  34. ^ [ab] "Kulturhuset tillsammans med Schori samt irakisk samtidspoesi" (vid 2 min 35 sek), Nordegren & Epstein inom P1, 2 september 2014, Åtkomst 23 juli 2015.
  35. ^”Förtroendebarometern 2018”. 23 månad 2018. Arkiverad ifrån originalet den 25 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180325165713/http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2018/03/Presentation-fortroendebarometern_2018.pdf. Läst 30 september 2018. 
  36. ^Pressens Opinionsnämnd#Verksamhet
  37. ^”Aftonbladet.se blir den inledande svenska tidningen vid internet”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/aftonbladet-se/. Läst 4 oktober 2017. 
  38. ^ [ab] ”Aftonbladet Chat”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/aftonbladet-chat/. Läst 15 femte månaden i året 2019. 
  39. ^ [ab] Jack Werner (18 juni 2015). ”Hur Aftonbladet Chat ledde land ut vid nätet”. Di Digital. Arkiverad ifrån originalet den 8 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200808213738/https://digital.di.se/artikel/hur-aftonbladet-chat-ledde-sverige-ut-pa-natet. Läst 15 femte månaden i året 2019. 
  40. ^http://www.aftonbladet.se/siffror/
  41. ^"PwC:s Medieintyg på grund av Aftonbladet – april 2014".Arkiverad 29 november 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine. Pwc.se. Läst 21 november 2014.
  42. ^”Främsta nyhetskällorna vid internet”. Svenskarna samt internet 2017 (Internetstiftelsen inom Sverige). Arkiverad ifrån originalet den 13 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180613134323/http://www.soi2017.se/soka-och-vardera-information-pa-internet/framsta-nyhetskallorna-pa-internet/. Läst 13 juni 2018. 
  43. ^”Aftonbladet lägger ner Punkt SE”. journalisten.se. 19 femte månaden i året 2008. http://journalisten.se/nyheter/aftonbladet-lagger-ner-punkt-se. Läst 6 april 2017. 
  44. ^Olsson, Camilla (1 september 2009). ”Aftonbladet utför radiocomeback”. Dagens Media. http://www.dagensmedia.se/medier/radio-podcast/aftonbladet-gor-radiocomeback-6218125. 
  45. ^Här existerar Aftonbladets nya vänstersajt – Politism.se, Dagens Media 2013-07-01
  46. ^Därför stödjer Kommunal Politism, Kommunalarbetaren 2016-11-15
  47. ^Ny negativt resultat till Politism – personalkostnaderna högre än intäkterna, Resumé 2016-08-16
  48. ^Facket pumpar in miljoner på grund av för att rädda Politism, Resumé 2016-11-15
  49. ^Alex Hartelius (28 september 2018). ”Schibsted drar sig ur Politism – läggs vilande”. Resumé. https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2018/09/28/schibsted-drar-sig-ur-politism--laggs-vilande/. 
  50. ^Aktuellt (vid 14 min), kl 21.00 den 15 månad 2015.
  51. ^”Je suis Charlie”. Dagens Media. http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article3874599.ece. Läst 15 mars 2015. 
  52. ^Maria Edström. "Svensk journalistik − Bromskloss alternativt pådrivare till jämställdhet?" (Nordicom-Information 37 (2015) 2, pp. 57-66), relaterat till göteborg högskola 2015. Åtkomst den 16 juli 2016.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Fredriksson Gunnar skribent, red (1980). Aftonbladet: enstaka svensk historia. Stockholm: Tiden. Libris8358747. ISBN 91-550-2456-4 (inb.) 
  • Aftonbladets kvinnliga journalister (1978). Dokument den 8 femte månaden i året 1978 angående vårt liv vid Aftonbladet. [Stockholm]: [Aftonbladet]. Libris427274 
  • Aftonbladets kvinnliga journalister (1979). Dokumentet - samt vilket hände sen?. Tema nova, 99-0106580-1. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris7234568. ISBN 91-29-53302-3 
  • Bjelf, Lars; Nordin berg, Thalén Lars (1971). Ska LO ett fåtal stoppa pressarna: tre journalister svarar ägarna. Täby: Larson. Libris32789 
  • Bäck, Karl-Gunnar (1979). Om sanningen bör fram ifall Aftonbladet. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris7589866. ISBN 91-7008-976-0 
  • Glans, Sigurd (1975). Halv tolv: en urval från 100 redaktionella PM vid Aftonbladet 1973-1975. Stockholm: Aftonbladet. Libris1173451 
  • Glans, Sigurd (1982). Klara, halv tolv. Stockholm: Askelin & Hägglund. Libris7657737. ISBN 91-7684-014-X (inb.) 
  • Gottlieb, Björn (1956). Magistrarne inom Aftonbladet: tidningsinteriörer ifrån tiden till Krimkriget. Stockholm: Aftonbladet. Libris1173275 
  • Gottlieb, Björn (1940) Aftonbladet 110 år: 1830-1940: ett återblick
  • Gustafsson Karl Erik, Rydén Per, red (1999). Grundad 1830 från Lars Johan Hierta. Sylwan (Göteborg), 1403-3585 ; 4. Göteborg: NORDICOM-Sverige. Libris2821810 
  • Sigfridsson, Sigge (1997). Chicken race: Aftonbladet alternativt Expressen. Enköping: Ordupplaget. Libris7798907. ISBN 91-973052-4-3 
  • Sörmark, Sven (1971). På Aftonbladet: en reportage inifrån. Stockholm: Bonnier. Libris22104 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]