Vad är det för skillnad på blodkärlen

Blodkärlen existerar dem rör såsom blodet transporteras inom. detta finns tre primära typer från blodkärl: artärer, kapillärer samt vener.

Artärer samt arterioler

Artärerna transporterar blodet ifrån hjärtat samt ut mot vävnaderna. varenda artärer inom systemkretsloppet härstammar ifrån huvudartär. stora kroppspulsådern – den huvudartär likt kommer ifrån vänster kammare inom hjärtat – existerar vilket enstaka trädstam vilket förgrenar sig ifall samt angående igen. mot slut finns en kärlträd tillsammans flera miljoner små artärer. Små artärer kallas på grund av arterioler. Diametern hos huvudartär existerar inom medelvärde 2,5 cm. Även angående huvudartär förgrenar sig därför för att varenda artär efter enstaka förgrening blir mindre än den tidigare, blir den sammanslagna diametern hos kärlen större samt större på grund av varenda delning. detta medför för att resistensen (motståndet mot blodflödet) ej ökar därför resehandling drastiskt såsom man möjligen skulle behärska tro, sett mot storleken vid detta kärlträd såsom bildas från varenda förgreningar.

Kapillärer

De små blodkärl, arteriolerna, förändras mot slut inom kapillärer. detta existerar bara tillsammans kapillärerna kroppens vävnader förmå utbyta ämnen.

Vener samt venoler

Kapillärerna förändras inom små vener samt fungerar därför liksom enstaka länk mellan artärsidan från cirkulationen samt vensidan. dem små venerna kallas venoler. noggrann likt vid artärsidan existerar venerna arrangerade såsom en kärlträd. Sett inom blodets riktning går venerna ihop samt bildar mot slut huvudstammar. mot skillnad ifrån artärsidan – vilket utgår ifrån en enda stort huvudkärl (aorta) – bildar venerna numeriskt värde stycken huvudkärl såsom leder tillbaks blodet mot hjärtat. Den en, såsom kallas på grund av övre hålvenen (v. cava superior) bildas från vener liksom kommer ifrån överkroppens vävnader, detta önskar yttra armar, hals, viktig samt bröstkorg. Den andra, såsom kallas till nedre hålvenen (v. cava inferior), bildas från vener som  samlar ihop blodet ifrån den nedre delen från kroppen, detta önskar yttra ifrån buken samt ner. Båda den övre samt den nedre hålvenen leder mot motsats till vänster förmak.

Figur 4. Schematisk foto ovan hjärtrummen samt huvudkärlen. Ofta betecknas flaska såsom innehåller venöst syrefattigt blod tillsammans med azurblå färg, medan flaska med arteriellt syrerikt blod betecknas tillsammans med skarlakansröd färg. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser kännetecknar därför ej angående kärlet existerar ett ven alternativt ett artär, tvärt emot vilket man kunna tro.

Blodkärlens uppbyggnad samt funktion

Blodkärlsväggen byggs – liksom varenda kroppens vävnader – från enstaka kombination från celler samt ämne vilket ligger utanför samt mellan cellerna. detta denna plats materialet består framför allt från kolhydrater samt proteinfibrer samt kallas på grund av extracellulärmatrix. Funktionen hos extracellulärmatrix existerar för att ge strukturellt stöd åt vävnaden.  Proteinfibrerna bildas från vissa från dem celler vilket vilar inom vävnaden. Man förmå yttra för att dem ”bäddar in” sig själva samt varandra inom extracellulärmatrix.

Allra innerst mot lumen (själva håligheten inom blodkärlet) finns inom samtliga blodkärl en lager från celler liksom kallas till endotel. Cellerna såsom utgör endotelet kallas till endotelceller. Dessa celler existerar ett barriär mellan själva kärlväggen samt blodet vilket flödar inom lumen, dock agerar även enstaka många betydelsefull roll inom regleringen från cirkulationssystemet. detta fullfölja dem genom för att producera signalsubstanser samt enzymer. Signalsubstanserna likt bildas förmå exempelvis kommunicera tillsammans dem muskelceller såsom även finns inom kärlväggen. vid därför sätt kunna endotelcellerna erhålla muskelcellerna för att relaxera (slappna av) alternativt kontrahera (dra ihop sig). tackar vare dessa muskelceller förmå kärlet variera sin personlig diameter efter behov. Denna reglering existerar många betydande på grund av för att upprätthålla en god blodtryck nära olika situationer. Det existerar framför allt artärväggen såsom besitter muskelceller, dock även venernas kärlvägg består från muskelceller liksom kunna reglera kärldiametern.

Enzymerna likt produceras från endotelcellerna är bland annat inblandade inom dem processer likt styr blodets koagulation. då en hål äger uppstått inom enstaka kärlvägg koagulerar blodet på grund av för att täppa mot hålet. angående till många blod koagulerar finns dock risken för att kärlet helt samt hållet täpps igen vid stället alternativt för att koagulerat blod gård vidare samt täpper igen flaska längre fram. detta existerar detta vilket sker nära exempelvis hjärtinfarkt alternativt stroke (hjärninfarkt). Därför producerar friska endotelceller ständigt enzymer såsom bryter ner koagulerat blod samt signalsubstanser såsom fullfölja således för att blodplättar ej koagulerar. vid sålunda sätt koagulerar normalt blodet bara nära själva kärlskadan, ej runt omkring.

Eftersom blodkärl, kapillärerna samt venerna mot viss sektion äger lite olika funktioner existerar uppbyggnaden inom respektive blodkärlstyp lite speciell till just den typen.  

Artärerna

Artärerna transporterar blod tillsammans en högre blodtryck än venerna. på grund av för att kompensera mot detta högre tryck existerar artärväggen inom regel många grövre än venväggen. blodkärl agerar dessutom enstaka huvud roll till regleringen från blodflödet inom kroppen. då enstaka viss vävnad besitter en stort behov från blodcirkulation – såsom enstaka muskel inom sysselsättning – ökar diametern hos dem artärer likt försörjer den arbetande vävnaden. Man säger för att blodkärl dilaterar. Detta möjliggörs genom för att detta inom artärväggen finns muskelceller liksom ligger runt kärlet. Normalt kontraherar dessa muskelceller mot viss sektion. nära behov kunna dem därför minska sin kontraktion, således för att artären dilaterar. då diametern inom blodkärlet ökar, reducerar resistensen, detta önskar yttra motståndet mot blodflödet. enstaka små ökning från diametern ger enstaka många massiv minskning från resistensen samt vice versa. 

Omvänt förmå blodkärl minska blodgenomströmningen inom en kroppsdel genom för att kontrahera. Man säger då för att artären konstringerar. Förmågan hos blodkärl för att styra blodflödet inom kroppen existerar enstaka till cirkulationen många betydande mekanism. då ni äger ätit styr dina artärer blodflödet därför för att ett massiv sektion från blodet går mot mag-tarmkanalen samt enstaka mindre sektion mot andra delar från kroppen, såsom musklerna. Därför känner man sig ofta utmattad samt orkeslös efter ett måltid. då ni existerar fysiskt energisk styr blodkärl istället blodflödet mot dem arbetande musklerna, medan blodkärl nära mag-tarmkanalen konstringerar således för att blodflödet reducerar. existerar ni till varm öppnar sig artärer ytligt inom huden sålunda för att blodets värme avges mot omgivningen.

De största blodkärl (de såsom följaktligen ligger närmast hjärtat) besitter ej identisk förmåga mot för att styra sin diameter, liksom dem mindre blodkärl samt arteriolerna. Istället existerar dem tämligen elastiska. Elasticiteten kommer från för att proteinfibrerna mellan cellerna inom artärväggen, extracellulärmatrix, mot massiv sektion utgörs från ett bestämd typ proteinfibrer likt kallas till elastin. Elastin existerar en elastiskt fiber samt ger artärväggen identisk egenskap. Anledningen mot för att dem stora blodkärl äger denna elastiska egenskap existerar för att blodet måste behärska flöda genom cirkulationen både inom hjärtats pumpfas, systole, samt inom dess avslappningsfas, diastole. angående varenda kärlväggar vore stela såsom stålrör skulle en påtagligt flöde inom systemet bara uppstå då hjärtat pumpar, dock ej då hjärtat relaxerar samt fyller år sig självt. Blodtrycket, likt existerar en konsekvens från hjärtats pumpslag, skulle existera väldigt högt då hjärtat pumpar ut blodet inom artärträdet dock många lågt då hjärtat ej pumpar. detta vore ofördelaktigt på grund av kroppen, därför för att en jämnt flöde genom cirkulationssystemet innebär en mer kontinuerligt utbyte mellan blodet samt kroppens celler.

Genom för att dem stora blodkärl – speciellt stora kroppspulsådern – kunna expandera förvaras ett massiv sektion från detta blod likt hjärtat pumpar ut inom uttänjningen från artärväggen. då hjärtat vilar, inom diastole, drar sig artärväggen samman igen tackar vare sin elasticitet. vid därför sätt fortsätter flödet även inom diastole samt blodtrycket varierar mindre. tillsammans med åldern reducerar hos människor andelen elastin inom artärväggens extracellulärmatrix. detta utför för att äldre människor ofta äger en till högt systoliskt blodtryck (trycket inom dem större blodkärl beneath hjärtats pumpfas) samt en på grund av lågt diastoliskt blodtryck (trycket inom dem större blodkärl beneath hjärtats avslappningsfas). Blodkärlen går tillsammans tiden alltså mot för att bli mer samt mer likt stålrör.

Kapillärerna

Även angående kapillärerna existerar dem minsta kärlen inom cirkulatonen utgör dem vid sätt samt vis målet tillsammans med kurera cirkulationssystemet. ingen sektion från cirkulationssystemet skulle existera mot någon nytta angående detta ej vore på grund av kapillärerna.  detta existerar nämligen inom kapillärerna utbytet från ämnen tillsammans vävnaden sker.

Detta ämnesutbyte existerar möjligt tackar vare för att kapillärväggen består från en enkelt lager endotelceller. Ämnen förmå transporteras ut samt in ifrån cirkulationen mellan alternativt genom dessa celler. Utrymmena mellan cellerna inom kapillärväggen existerar emellertid normalt på grund av små till för att exempelvis stora partiklar – såsom dem röda blodkropparna alternativt stora blodproteiner – bör behärska åka ut ifrån cirkulationen. Bara nära olika sjukdomstillstånd alternativt skador rubbas denna integritet. nära ett inflammation inom ett vävnad frisätts signalsubstanser såsom ökar spalterna mellan endotelcellerna inom kapillärerna. detta ger en utflöde från blodplasma (vätskan inom blodet). Resultatet blir svullnad samt en ökat blodflöde ger även rodnad – numeriskt värde typiska indikator vid inflammation.

Venerna

Som tidigare förklarat besitter blodet inom venerna en lägre tryck än blodet inom blodkärl. Venernas kärlvägg behöver därför ej existera lika tjock liksom artärernas. Dessutom agerar venerna ett mindre roll på grund av regleringen från blodflödet inom kroppen. Andelen muskelceller inom venväggen existerar därför långt inom ifrån lika massiv liksom hos dem mindre blodkärl samt arteriolerna. detta finns dock enstaka viss andel muskelceller inom venväggen såsom nära behov kunna konstringera. Venerna existerar något större än blodkärl samt detta, inom kombination tillsammans med den tunna venväggen, fullfölja för att många mer blod finns ansamlat vid vensidan från cirkulationen än vid artärsidan. Venerna fungerar vid därför sätt likt ett reservoar på grund av enstaka massiv sektion från blodet. nära ett massiv akut blodförlust, liksom nära ett blödning, äger muskelcellerna inom venväggen förmåga för att konstringera således för att reservoiren används. Denna funktion kunna artikel livräddande hos individer liksom råkar ut på grund av fysiska trauman tillsammans med stora blodförluster. eftersom venerna besitter denna kapacitet mot för att distribuera ifall stora blodvolymer inom cirkulationen kallas dem ofta även till kapacitanskärl.

Figur 5. Den principiella uppbyggnaden från kroppens flaska. inom realiteten består kärlväggen från mer adekvata strukturer liksom histologiskt (vävnadsmikroskopiskt) ofta delas in inom olika lager. Beroende vid fanns inom kärlträdet man tittar finns även ett massiv variation inom dem olika kärltyperna.