pealead.pages.dev




Vad är en android telefon

Android (operativsystem)

Den denna plats artikeln alternativt detta denna plats avsnittet innehåller inaktuella fakta samt behöver uppdateras. (2017-08)
Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.
För enstaka människoliknande automatiserad maskin, titta android.

Android existerar en mobilt operativsystem på grund av främst smartphones samt pekplattor, liksom ursprungligen utvecklades från Android Inc., en företag liksom senare blev uppköpt från Google 2005.[1] yta eller program standardiseras från Google samt andra medlemmar från konsortiet Open Handset Alliance, liksom släppte operativsystemet 2007.[2][3][4] Android Open Source Project (AOSP) leds från Google samt existerar ansvariga till vidareutveckling från Android.[5]

Androidbaserade enheter ägde störst marknadsandel från smartphones såsom såldes inom USA beneath detta andra samt tredjeplats kvartalet 2010,[6][7][8] tillsammans med ett marknadsandel vid 43,6 procent beneath detta tredjeplats kvartalet.[9]

Android besitter en stort antal utvecklare från tillämpningsprogram, kallade mobila appar samt widgets, likt utökar enheternas funktionalitet. flera från apparna finns tillgängliga online vid Google Play, likt drivs från Google. Appar är kapabel dock även laddas ner ifrån tredjeplats parter, utom vid AT&T, liksom ej tillåter detta. Apparna skrivs inom Java-kod samt även XML, vilket körs vid den virtuella maskinenDalvik alternativt inom senare versioner ART.

Android äger enstaka modifierad Linux-kärna samt källkoden existerar släppt från Google beneath öppen källkod-licens.[10] Operativsystemets programvara består från Java-applikationer vilket drivs vid ett Java-baserad objektorienterad applikationsstruktur ovanpå en Java-bibliotek vilket kör inom ett virtuell maskin tillsammans med JIT- alternativt AOT-kompilator. bokhylla skrivna inom programspråket C inkluderar OpenCore, skärmhanteraren,[11] multimediastrukturen, relationsdatabashanteringssystemetSQLite, 3D-grafiksOpenGL ES-API, Webkit, SGL-grafikmotorer, SSL samt Bionic libc. Operativsystemet bestod 2010 från 12 miljoner rader från koder vilket innehåller tre miljoner rader Xml, 2,8 miljoner rader C, 2,1 miljoner rader Java samt 1,75 miljoner rader C++.[12] Den inledande mobilen utvecklad till Android samt ämnad till brukare, HTC Dream, presenterades den 23 september2008.[13]

I femte månaden i året 2013 ägde 48 miljarder appar installerats ifrån Google Play Store[14] samt den 3 september 2013 ägde 1 miljard Android-enheter aktiverats.[15]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Android kommer ifrån start från inledningsvis samt främst Andy Rubin vilket grundade företaget Android Inc. 2003. Rubin besitter tidigare arbetat hos Apple Inc. Hans mål fanns för att mobila enheter skulle anpassas efter användarens krav samt personlighet.[16]Google köpte sedan upp Android inom augusti 2005 samt detta gjorde för att utvecklingen fick enstaka skjuts vidare, man gjorde Android mot en mobilt operativsystem liksom fanns baserat vid Linux.[17]

Efter flera rykten[18] angående ett "Googlemobil" presenterades projektet den 5 november2007 tillsammans grundandet från Open Handset Alliance,[19] en konsortium från 78 maskinvaru-, programvaru- samt telekommunikationsföretag hängivna åt för att lyfta fram öppna standarder till mobiltelefoner.[20][21] från dessa äger Google fått den maximalt framträdande rollen. Google släppte detta mesta från Android-koden beneath Apache Software License, enstaka fri programvaru- samt öppen källkodslicens.[22]

Under 2011 släpptes Honeycomb (versionsnummer 3.0) såsom existerar enstaka speciell Androidversion framtagen till surfplattor, vilket gjordes för att Android delades upp inom numeriskt värde olika versioner. Dock existerar Android 4.0 återigen avsedd till både telefoner samt surfplattor.[23]

Google Play

[redigera | redigera wikitext]

Google Play existerar den officiella tjänsten på grund av nedladdning från applikationer mot Androidenheter. Antal applikationer passerade 400 000 inom mars 2012.[24] Utvecklarna från Android, Google, presenterade Google Android marknad 28 augusti2008, 22 oktober identisk tid blev tjänsten tillgänglig till användarna. Betalapplikationer besitter varit tillgängliga inom USA samt Storbritannien sedan månad 2009[25], samt till 29 andra länder (däribland land i norden samt Sverige) sedan september 2010.[26]

I mitten från september 2011 ägde ovan 6 miljarder appar laddats ner ifrån Android Market.[27]

Den 6 mars 2012 bytte Google namn vid Android marknad mot Google Play.[28]

Google Play besitter idag inom flera länder, förutom applikationer mot enheter liksom kör Android, även salg från melodier, spelfilm samt e-böcker.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Operativsystemet Android används vid smarttelefoner, surfplattor, Android Wear, Android TV, Android Auto samt andra enheter.[29][30]

Den inledande telefonen tillgänglig till allmänheten fanns HTC Dream, även känd såsom T Mobile G1, denna mobiltetefon släpptes den 22 oktober 2008.[31]

Under hösten 2014 presenterade Google ett utgåva från Android kallad "Android Wear". Denna utgåva existerar designad tillsammans med portabel teknik (eng. Wearable Technology) inom åtanke, mot modell Smarta tidsangivare (Smartwatch) såsom LG G Watch R.

Sekretess

[redigera | redigera wikitext]

Smartphones tillsammans Android liksom operativsystem besitter förmågan för att vidarebefordra resultat angående WiFi-accesspunkter liksom smartphonen kommer inom förbindelse tillsammans, detta görs till för att bygga upp ett databas tillsammans accesspunkter. Dessa databaser används inom sin tur till för att behärska lokalisera smartphones nära användandet från appar samt liksom t.ex. Latitude samt funktioner vilket platsbaserad annonsering.[32]

Tredjepartsappar, såsom detta forskningsfinansierade projektet TaintDroid[33], besitter inom vissa fall förmågan för att övervaka då personlig data vidarebefordras ifrån applikationer vid enheten vidare mot fjärrservrar.[34]

Öppen källkodsgemenskap

[redigera | redigera wikitext]

Android äger enstaka energisk gemenskap från utvecklare liksom använder källkoden ifrån Android till för att förbättra samt distribuera sina egna modifierade versioner från operativsystemet.[35]CyanogenMod existerar den maximalt nyttja från dessa modifierade versioner.[36]

Utvecklingsverktyg

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från Programutveckling på grund av Android.

Android Development Tools existerar en insticksprogram mot utvecklingsverktyget Eclipse vilket används på grund av för att producera appar mot android[37].

I månad 2014 introducerade Google Android Studio baserat vid IntelliJ, vilket ersatte Eclipse liksom officiellt IDE på grund av Android-apputveckling.

Versionshistorik

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Androids versionshistorik

VersionKodnamnFörsta utgivningsdatum
1.0 23 september 2008
1.1 Petit fyra 9 månad 2009
1.5 Cupcake 30 april 2009
1.6 Donut 15 september 2009
2.0 – 2.1 Eclair 26 oktober 2009
2.2 – 2.2.3 Froyo 20 femte månaden i året 2010
2.3 – 2.3.7 Gingerbread 16 månad 2010
3.0 – 3.2.6 Honeycomb 22 månad 2011[38]
4.0 – 4.0.4 Ice Cream Sandwich 18 oktober 2011
4.1 – 4.3.1 Jelly Bean 27 juni 2012[39]
4.4 – 4.4.4 Kitkat 31 oktober 2013
5.0 – 5.1.1 Lollipop 12 november 2014[40]
6.0 – 6.0.1 Marshmallow 5 oktober 2015[41]
7.0 – 7.1.2 Nougat 22 augusti 2016[42]
8.0 – 8.1 Oreo 21 augusti 2017
9.0 Pie 6 augusti 2018
10.0 10 3 september 2019
11.0 11 8 september 2020
12.0 Snow geometri 4 oktober 2021
12L Snow geometri v2 7 mars 2022
13 Tiramisu 15 augusti 2022
14 Upside Down Cake 4 oktober 2023

Honeycomb existerar enstaka utgåva såsom riktar sig mot surfplattor[43][44] samt besitter stöd till större skärmar, flerkärniga processorer samt hårdvaruaccelererad grafik. Ice Cream Sandwich existerar riktat mot både mobiltelefoner samt surfplattor.[45]

Google döper dem olika versionerna från Android efter efterrätter alternativt sötsaker tillsammans inledande bokstaven inom bokstavsordning. Varför Google valt för att döpa versionerna vid detta vis önskar företaget ej svara på.[46] Android 1.1 kallades från allmänheten till "Petit Four", dock detta fanns inte någonsin en officiellt namn.[47]

Kompatibilitet

[redigera | redigera wikitext]

Android stöder en flertal olika processorarkitekturer. Vanligast existerar ledd. Billiga surfplattor besitter ofta MIPS-processorer. x86 samt Power Architecture supportas även dock existerar ej sålunda vanligt förekommande. flera appar vilket finns vid Google Play innehåller enbart Java bytekod, samt fungerar därmed inom allmänhet vid samtliga plattformar, dock från dem vilket även innehåller maskinkod (så kallade native-klasser, kompilerade ifrån C-kod tillsammans med Android Native Development Kit) stöder dem flesta endast ARM-baserade Androidenheter. Antalet appar särskilt på grund av MIPS-baserade Androidenheter existerar ganska lågt. detta pågår sysselsättning för att implementera arm-emulator från identisk typ såsom finns mot Android-utvecklingsverktygen vilket körs beneath fönster vilket då möjliggör användning från ARM-specifika appar inom MIPS-baserade enheter.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Google Buys Android for Its Mobile Arsenal”. Arkiverad ifrån originalet den 24 månad 2011. https://www.webcitation.org/5wk7sIvVb?url=http://www.businessweek.com/technology/content/aug2005/tc20050817_0949_tc024.htm. Läst 26 november 2010. 
  2. ^Open Handset Alliance (2007-11-05). ”Industry Leaders Announce Open Platform for Mobile Devices”. Pressmeddelande. Läst 5 november 2007.
  3. ^Open Handset Alliance. ”Open Handset Alliance - FAQ”. Pressmeddelande. Läst 15 november 2010.
  4. ^Shankland, Stephen (12 november 2007). ”Google's Android parts ways with Java industry group”. CNET News. Arkiverad ifrån originalet den 13 femte månaden i året 2008. https://web.archive.org/web/20080513073050/http://www.news.com/8301-13580_3-9815495-39.html. Läst 26 november 2010. 
  5. ^”About the Android Open Source Project”. Arkiverad ifrån originalet den 18 november 2010. https://web.archive.org/web/20101118083908/http://source.android.com/about/index.html. Läst 15 november 2010. 
  6. ^”Android hits top prick in U.S. smartphone market”. 4 augusti 2010. http://news.cnet.com/8301-1035_3-20012627-94.html. Läst 4 augusti 2010. 
  7. ^Gabriel Madway (4 augusti 2010). ”Arkiverade kopian”. Reuters. Arkiverad ifrån originalet den 15 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180115185304/https://ca.reuters.com/article/businessnews/idcatre6734hb20100804. Läst 4 augusti 2010. 
  8. ^”Android Most Popular Operating struktur in U.S. Among Recent Smartphone Buyers | Nielsen Wire”. Blog.nielsen.com. 5 oktober 2010. Arkiverad ifrån originalet den 29 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101029154055/http://blog.nielsen.com/nielsenwire/online_mobile/android-most-popular-operating-system-in-u-s-among-recent-smartphone-buyers/. Läst 29 oktober 2010. 
  9. ^”Google's Android software dominates U.S. smartphone marknad - San Jose Mercury News”. Mercurynews.com. http://www.mercurynews.com/top-stories/ci_16493024?nclick_check=1. 
  10. ^”Ars Technica”. http://arstechnica.com/gadgets/2013/10/googles-iron-grip-on-android-controlling-open-source-by-any-means-necessary/. Läst 8 oktober 2016. 
  11. ^”Open Core”. Arkiverad ifrån originalet den 21 april 2017. https://web.archive.org/web/20170421030709/http://opencore.net/. Läst 3 juni 2010. 
  12. ^Gubatron.com (23 femte månaden i året 2010). ”How many lines of code does it take to create the Android OS?”. Arkiverad ifrån originalet den 29 femte månaden i året 2010. https://web.archive.org/web/20100529185946/http://www.gubatron.com/blog/2010/05/23/how-many-lines-of-code-does-it-take-to-create-the-android-os/. Läst 3 juni 2010. 
  13. ^”Android Timeline” (på engelska). Google. Arkiverad ifrån originalet den 27 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090627025011/http://www.android.com/about/timeline.html. Läst 27 femte månaden i året 2009. 
  14. ^”BBC News: Google downloads update May 2013”. http://www.bbc.co.uk/news/technology-22542725. Läst 12 november 2013. 
  15. ^”Google+: Vic Gundrota”. https://plus.google.com/+VicGundotra/posts/8CVJ79nPQwN. Läst 12 november 2013. 
  16. ^”Androids historia”. lissy.se. Arkiverad ifrån originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102162310/http://www.lissy.se/android/androids-historia. 
  17. ^”Androids historia”. socialsolutions.se. http://www.socialsolutions.se/nyheter/androids-historia/. 
  18. ^Yvonne Edenholm (30 oktober 2007). ”Googles mobiltelefonplaner avslöjas”. Ny Teknik. Arkiverad ifrån originalet den 29 november 2011. https://web.archive.org/web/20111129125249/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/mobiltele/article46999.ece. Läst 27 femte månaden i året 2009. 
  19. ^Yvonne Edenholm (6 november 2007). ”Nätjätten kliver in inom mobilvärlden”. Ny Teknik. Arkiverad ifrån originalet den 29 november 2011. https://web.archive.org/web/20111129135613/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/datorer/article47117.ece. Läst 27 femte månaden i året 2009. 
  20. ^”Open Handset Alliance”. Open Handset Alliance. http://www.openhandsetalliance.com/. Läst 10 juni 2010. 
  21. ^Jackson, Rob (10 månad 2008). ”Sony Ericsson, HTC Androids Set For Summer 2009”. Android Phone Fans. http://phandroid.com/2008/12/10/sony-ericsson-htc-androids-set-for-summer-2009/. Läst 3 september 2009. 
  22. ^”Android Overview”. Open Handset Alliance. http://www.openhandsetalliance.com/android_overview.html. Läst 23 september 2008. 
  23. ^”From I/O 2011 – Confirmed: Honeycomb source will never exist on its own”. geek.com. Arkiverad ifrån originalet den 11 september 2011. https://web.archive.org/web/20110911233710/http://www.geek.com/articles/mobile/from-io-2011-confirmed-honeycomb-source-will-never-exist-on-its-own-20110510/. Läst 17 september 2011. 
  24. ^”Number of available Android applications”. http://www.appbrain.com/stats/number-of-android-apps. Läst 24 femte månaden i året 2012. 
  25. ^”Android marknad Update Support”. http://android-developers.blogspot.com/2009/02/android-market-update-support-for.html. Läst 27 november 2010. 
  26. ^”More Countries More Sellers More Buyers”. http://android-developers.blogspot.com/2010/09/more-countries-more-sellers-more-buyers.html. Läst 27 november 2010. 
  27. ^Androlib, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 2 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110102122636/http://www.androlib.com/appstats.aspx. Läst 28 januari 2011. , Läst 15 september 2011
  28. ^”Google Play introduceras”. http://googleblog.blogspot.se/2012/03/introducing-google-play-all-your.html. Läst 24 femte månaden i året 2012. 
  29. ^Jolie O'Dell (12 femte månaden i året 2011). ”Androids Unite: How Ice Cream Sandwich Will End the OS Schism”. Mashable. http://mashable.com/2011/05/12/ice-cream-sandwich/. Läst 9 juni 2011. 
  30. ^Laura June (6 september 2010). ”Toshiba AC100 Android smartbook hits the United Kingdom”. Engadget. http://www.engadget.com/2010/09/06/toshiba-ac100-android-smartbook-hits-the-united-kingdom/. Läst 9 juni 2011. 
  31. ^”T-Mobile Unveils the T-Mobile G1 - the First Phone Powered bygd Android”. HTC. http://www.htc.com/www/press.aspx?id=66338&lang=1033. Läst 19 femte månaden i året 2009. 
  32. ^Steve Lohr (8 femte månaden i året 2011). ”Suit Opens a fönster Into Google”. The New York Times. ISSN0362-4331. http://www.nytimes.com/2011/05/09/technology/09google.html?scp=1&sq=Skyhook%20Wireless%20v.%20Google%20Case%20Yields%20E-Mail%20Insight&st=cse. Läst 16 månad 2012. 
  33. ^”AppAnalysis.org: Real Time Privacy Monitoring on Smartphones”. Arkiverad ifrån originalet den 7 månad 2012. https://web.archive.org/web/20120207071142/http://appanalysis.org/faq.html. Läst 21 månad 2012. 
  34. ^Ganapati, Priya (30 september 2010). ”Study Shows Some Android Apps Leak User information Without klar Notifications | Gadget Lab”. Wired.com. http://www.wired.com/gadgetlab/2010/09/data-collection-android/. Läst 30 januari 2012. 
  35. ^McFerran, Damien (17 april 2012). ”Best anpassad ROMs for the Samsung galax S2 | Reviews | CNET UK”. Reviews.cnet.co.uk. Arkiverad ifrån originalet den 15 september 2012. https://web.archive.org/web/20120915133546/http://reviews.cnet.co.uk/mobile-apps/best-custom-roms-for-the-samsung-galaxy-s2-50007658/. Läst 15 september 2012. 
  36. ^”CyanogenMod Has Now Been Installed On Over 2 Million Devices, Doubles Install Numbers Since January”. Androidpolice.com. 28 femte månaden i året 2012. http://www.androidpolice.com/2012/05/28/cyanogenmod-has-been-installed-over-2-million-times-doubles-install-numbers-since-january/. Läst 15 september 2012. 
  37. ^http://developer.android.com/tools/sdk/eclipse-adt.html
  38. ^Android 3.2 Platform and Updated SDK tools, 15 juli 2011.
  39. ^Android 4.2 Jelly Bean official
  40. ^R, Rahul (12 november 2014). ”International Business Times UK”. http://www.ibtimes.co.uk/android-l-lollipop-may-begin-rollout-older-nexus-devices-check-your-smartphones-tablets-now-1474389. Läst 8 oktober 2016. 
  41. ^”Official Android Blog” (på amerikansk engelska). https://android.googleblog.com/2015/10/get-ready-for-sweet-taste-of-android-60.html. Läst 8 oktober 2016. 
  42. ^”Official Android Blog” (på amerikansk engelska). https://android.googleblog.com/2016/08/android-70-nougat-more-powerful-os-made.html. Läst 8 oktober 2016. 
  43. ^Mithun Chandrasekhar (2 månad 2011). ”Google's Android Event Analysis”. AnandTech. http://www.anandtech.com/show/4150/googles-android-event-analysis/2. Läst 5 månad 2011. ”I confirmed this with Google; Honeycomb, at least in the current form eller gestalt, will not be coming to non-tablet devices.” 
  44. ^Rapheal, JR. ”Will Android Honeycomb komma to smartphones?”. Computerworld. Arkiverad ifrån originalet den 8 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110708192146/http://blogs.computerworld.com/17642/android_honeycomb_smartphones. Läst 24 månad 2011. 
  45. ^Patel, Nilay (15 månad 2011). ”Next utgåva of Android will combine Gingerbread and Honeycomb, arrive on a six-month cycle”. Engadget. http://www.engadget.com/2011/02/15/next-version-of-android-will-combine-gingerbread-and-honeycomb/. 
  46. ^John D. Sutter (4 månad 2011). ”Why does Google name its Android products after desserts?”. CNN. Arkiverad ifrån originalet den 7 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121007183111/http://articles.cnn.com/2011-02-04/tech/google.honeycomb.android.names_1_google-android-android-os-randall-sarafa?_s=PM%3ATECH. Läst 19 september 2012. 
  47. ^”Android Platform Overview”. Arkiverad ifrån originalet den 22 september 2012. https://web.archive.org/web/20120922202532/http://source.android.com/source/overview.html. Läst 19 september 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]