Vad gillar fasaner att äta
Fasan
Fasan (Phasianus colchicus) existerar ett hönsfågel likt ursprungligen bara fanns inom södra Asien, dock såsom introducerats mot flera platser runt angående inom världen, däribland Europa samt detta finns tusentals inom landet, var den vid flera håll äger förvildats.
Utbredning samt systematik
[redigera | redigera wikitext]Fasanen härstammar ifrån Asien var detta ursprungliga beståndet förekommer ifrån området väster ifall Kaspiska havet samt österut mot Sydostasien samt kustområden utmed Japanska havet. Fasanen äger introducerats mot stora delar från världen var dem sedan förvildats samt den förekommer ifrån sydöstra Europa genom Centralasien mot Japan samt Taiwan. Vissa underarter besitter introducerats mot Nordamerika var dem besitter hybridiserat samt utgör idag ett väletablerad förvildad population.
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Den naturliga populationen (som ej omfattar dem introducerade områdena) brukar delas upp inom kurera 34 underarter.[3] Nedanstående register följer Clements et al 2019:[3]
- colchicus-gruppen
- Phasianus colchicus septentrionalis – norra Kaukasus
- Phasianus colchicus coclhicus – östra Georgien mot nordost Azerbajdzjan, södra Armenien samt nordävstra Iran
- Phasianus colchicus talischensis – sydöstra Transkaukasien
- Phasianus colchicus persicus – sydvästra Transkaspien
- Phasianus colchicus bergii (inkluderas ofta inom turcestanicus[4] – småöar inom Aralsjön
- Phasianus colchicus turcestanicus – Syr-Darjas floddal inom Kazakstan
- Phasianus colchicus mongolicus – nordost ryska Turkestan
- Phasianus colchicus principalis – södra ryska Turkestan samt norra Afghanistan
- Phasianus colchicus chrysomelas – övre Amu-Darjas lopp inom Turkestan
- Phasianus colchicus zerafschanicus – Zeravsjanflodens dal inom Uzbekistan
- Phasianus colchicus zarudnyi – dalar utmed centrala delen från Amu-Darja
- Phasianus colchicus bianchii – Amu-Darjas delta
- Phasianus colchicus shawii – kinesiska Turkestan
- Phasianus colchicus tarimensis – östcentrala kinesiska Turkestan
- Phasianus colchicus hagenbecki – nordvästra Mongoliet
- Phasianus colchicus edzinensis – sydcentrala Mongoliet
- Phasianus colchicus satscheuensis – nordcentrala Kina inom allra västligaste Gansu
- Phasianus colchicus vlangalii – nordcentrala Kina inom norra Qinghai
- Phasianus colchicus alaschanicus – nordcentrala Kina, nära foten från Alashan
- Phasianus colchicus sohokhotensis – nordcentrala Kina inom oasen Sohokhoto samt Qilian Shan
- Phasianus colchicus pallasi – sydöstra Sibirien samt nordöstlig Kina
- Phasianus colchicus karpowi – i nordost Kina (södra Manchuriet samt norra Liaoning) mot Korea
- Phasianus colchicus kiangsuensis – nordost Kina (norra Shanxi samt Shaanxi) mot sydöstra Mongoliet
- Phasianus colchicus strauchi – centrala Kina (södra Shaanxi samt södra Gansu)
- Phasianus colchicus suehschanensis – västcentrala Kina (nordvästra Sichuan)
- Phasianus colchicus elegans – västcentrala Kina (västra Sichuan)
- Phasianus colchicus decollatus – centrala Kina (Sichuan mot Liaoning, nordost Yunnan samt Guizhou)
- Phasianus colchicus torquatus – östra Kina (Shandong) mot gränsen mot VietnamAmerica
- Phasianus colchicus rothschildi – sydvästra Kina (östra Yunnan) samt norra Vietnam
- Phasianus colchicus takatsukasae – södra Kina samt norra Vietnam
- Phasianus colchicus formosanus – Taiwan
- versicolor-gruppen
Underartsgruppen versicolor urskiljs ofta likt den egna arten smaragdgrön fasan (P. versicolor).[4]
Förekomst inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Fasanen infördes inom land mot slottsmiljöer [5] vid 1700-talet, [6] dock besitter sedan förvildats samt fått massiv spridning.[7] Stora delar från populationen kategoriseras idag vilket spontant förekommande från BirdLife land. inom landet förekommer den inom södra halvan från landet, vid Öland samt Gotland, samt inom norr, främst utmed Östersjökusten. Den förvildade populationen anses inträffa således långt norrut vilket mot Medelpad. Den observeras dock ända upp mot Norrbotten, dock dem kategoriseras ej såsom förvildade alternativt spontana utan härstammar ifrån utplanterade individer.[8] Fasanen existerar ej anpassad på grund av snörika vintrar.[5]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Fasanen äger liksom övriga hönsfåglar nakna hudställen vid huvudet, dock saknar hönsens kam samt köttiga flikar. Hanarna äger fjädertofsar vid hjässan. Stjärten, liksom besitter 16 alternativt 18 pennor, existerar smal, många utdragen, kilformad samt svagt takformigt hoptryckt. Tarsen hos hannen existerar försedd tillsammans med sporre. Fasanhannen äger ett övervägande brungul kroppsfärg tillsammans med skalle samt hals skinande grönblå. Den blir 53–85 cm utdragen, tillsammans med en vingspann vid 70–90 cm.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Biotop samt föda
[redigera | redigera wikitext]Fasanen vistas helst inom lundar samt täta snår, liksom omges från ängar samt fält samt erbjuder passage mot vätska. beneath all dagen håller dem sig vid marken samt smyger bland buskar till för att hitta sin att ge liv, vilket utgörs från insekter, maskar, små frukter från växter samt frön. inledningsvis vid aftonen uppsöker dem lämpliga växt på grund av för att övernatta.
Häckning
[redigera | redigera wikitext]Hanarna lever inom månggifte samt existerar beneath häckningsperioden många stridslystna. Boet består från ett uppskrapning inom marken, likt förmå fodras tillsammans med torra växtdelar, var den lägger sju mot 17 olivfärgade vanligtvis för fortplantning hos djur likt honan ruvar inom 24–25 dagar.
Fasanen samt människan
[redigera | redigera wikitext]Uppfödningshistoria inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet besitter flera försök gjorts för att anlägga sålunda kallade fasanerier, detta inledande försöket gjordes inom samt nära den därför kallade Fasanbyggnaden vid Ulriksdals slott från drottning Lovisa Ulrika. Verksamheten pågick mellan 1729 samt 1776. tid 1846 lät monark Oscar inom inrätta en fasaneri inom Fiskartorpet nära huvudstaden, dock uppfödandet misslyckades gång vid gång, varför även detta företag upphörde, 1852. Även försök nära Näsbyholms slott inom Skåne, nära Adelsnäs inom Östergötland samt vid Öland för att införa fasaner misslyckades tillsammans med för att åstadkomma varaktiga utfall.
Större succé ägde detta storskaliga fasaneri likt friherre Oscar Dickson anlade vid Visingsö 1879. denna plats övervintrade fasanerna inom detta fria, samt stora jakter anordnades årligen. Efter Dicksons död (1897) lades fasaneriet ned. dock 1905 levde var ännu förvildade fasaner.
Senare lyckades man dock vid flera ställen, särskilt inom Skåne samt Östergötland, tillsammans för att uppföda fasaner samt låta dem vistas samt häcka inom detta fria.[9]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Både dess vetenskapliga namn Phasianus samt trivialnamnet "fasan" härstammar ifrån detta grekiska termen Φασιανός ("phasianos"), vilket betyder "(fågel) ifrån Phasis" [10]. Phasis existerar detta antika namnet vid den georgiska vattendrag liksom idag heter Rioni samt den antika staden Phasis såsom ligger nära Poti. Såväl staden likt vattendrag ligger inom detta antika kungadömet Kolchis (latin Colchis), vilket gett upphov mot artepitetetcolchicus: "från Kolchis". i enlighet med legenden något som har transporterats eller flyttats fasanen ifrån detta nation mot Grekland från argonauterna.[11]
Fasan vilket vilt
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Småviltjakt
Fasanen existerar en uppskattat jaktvilt samt jagas främst tillsammans med stötande samt stående fågelhundar. Även nära klappjakter existerar skräck en vanligt byte. Fasanens animalisk föda anses vanligen välsmakande samt existerar ett från anledningarna mot jakt.[12] Jakttiden inom landet existerar 1 oktober mot 31 januari (gäller kurera landet)[13] samt inom land i norden 1 september mot 28 alternativt 29 månad (hela landet).[14] inom ett dansk forskning fångades fasaner in tillsammans med nät samt röntgades. detta påträffades hagel inom kroppen vid 6% från fasanerna ifrån skadeskjutningar.[15]
Noter samt andra källor
[redigera | redigera wikitext]- ^BirdLife International 2012 Phasianus colchicus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ [ab] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: utgåva 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
- ^ [ab] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi : 10.14344/IOC.ML.10.1.
- ^ [ab] Björn Bergenholtz (2011): Känn igen 25 fåglarISBN 978-91-29-67610-5.
- ^Naturvårdsverket: Främmande arter inom Sverige Länkad 2017-04-16
- ^”Främmande arter inom Sverige”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. Läst 9 femte månaden i året 2019.
- ^ArtportalenArkiverad 28 januari 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. (2008), läst 2008-11-29
- ^Fasansläktet inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
- ^Online Etymology Dictionary
- ^Fasan inom Nationalencyklopedin.
- ^”Fasan” (på tyska). Handbuch für praktische Forst- und Jagdkunde. Leipzig: Verlag Schwickert. 1796. sid. 549
- ^Sveriges riksdag, Jaktförordning (1987:905). Uppdaterad t.o.m. SFS 2016:1004. Bilaga 1.
- ^Justitieministeriet inom land i norden, Jaktförordning (12.7.1993/666 ). Uppdaterad t.o.m. FörfS 222/2017 . Kap. 24:24.
- ^”Anskydning af vildt. Faglig redovisning fra DMU, nr. 569, Konklusioner vid undersøgelser 1997-2005.”. Danmarks Miljøundersøgelser, Miljøministeriet. 11 månad 2006. http://www2.dmu.dk/1_viden/2_Publikationer/3_fagrapporter/rapporter/FR569.PDF. Läst 23 juli 2024.