En man med skägg blogg

Det existerar tillsammans respekt jag till inledande gången någonsin visar upp ett gästpenna vid denna blogg. Jag äger valt honom tillsammans omsorg: mannen likt ett gång gav oss Häpnadsväktarna samt glugg mot murväggen, Werner, Preben samt Jöns (med parhästarna Werner, Preben respektive Jöns). Jag talar förstås ifall – samt denna plats existerar detta lämpligt tillsammans med en standing ovation – Åke Cato).

Häromsistens nedkom jag tillsammans enstaka färsk text tillsammans med den klatschiga titeln Hej bröder – lyssna för tillfället mot min historia! Personligt angående Cornelis sångvärld. Strax efter förlossningen fanns bokens illustratör Jimmy Wallin uppe hos Cato, vars flitigt nyttjade datamaskin besitter sin boplats inom centrala malm, inom en helt annat ärende. ärende fanns till övrigt Karl-Alfred – to be continued.

Samtalet dem båda emellan kom dock delvis för att kretsa kring ett ytterligare kedjerökande äldre person på båt, vars kostintag dock ej främst bestod från spenat: Cornelis Vreeswijk. Cato fick min läsning från Wallin samt tackade troligen artigt enär han existerar enstaka väluppfostrad man.

Det en ledde mot detta andra, samt detta andra existerar alltså liktydigt tillsammans med nedanstående vandring nerför Catos Minnens Boulevard.

Jag vet ej ifall Cornelis Vreswijk fanns snäll, dock denne ägde snälla ögon.

Det existerar dom jag saknar då jag tittar vid bilder från Hans-Erik Dyvik Husby vilket agerar titelrollen inom filmen Cornelis. Visst existerar Husvik porträttlik, dock han saknar sin rollgestalts ögon.

Cornelis fanns förstås enstaka sektion inom detta huvudstaden var jag tillbringade närmare trettio kalenderår. liksom nöjesjournalist, inledningsvis vid Expressen samt sen vid Aftonbladet (i likhet tillsammans Gösta Ekman inom enstaka känd sketch kunde jag inte någonsin avgöra mig) träffade jag Cornelis flera gånger samt gjorde mer alternativt mindre framgångsrika samt läsvärda intervjuer tillsammans honom.

Och eftersom denne fanns enstaka man såsom insåg vikten från för att utföra en gott intryck inom media fanns denne förstås ständigt lika vänlig samt tillmötesgående.

Jag kände inte någonsin Cornelis personligen (vem gjorde förresten det?) dock inom start från åttiotalet kom våra vägar för att korsas, bokstavligt talat eftersom oss bodde vid identisk ö, Storholmen, inom Stockholms allra innersta skärgård: ön ligger bara en par hundra båtmeter ifrån Lidingölandet.

Då ägde denne strax innan gift sig tillsammans sångerskan Anita Strandell, enstaka liten sjö jag kände sen tidigare. Tillsammans tillsammans med Diana Nunez och Inger Öst ägde Anita startat ett sånggrupp såsom jag samt min dåvarande samarbetspartner Björn Barlach ägde döpt mot Tre Damer.

Denna väna samt synnerligen välljudande damtrio förekom denna plats samt var inom nöjesvärlden, dock blev väl inte någonsin någon från dem stora grupperna. ej förrän någon – detta skulle ej förvåna mig angående detta plats den driftiga samt företagsamma Anita – föreslog för att Cornelis samt Tre Damer skulle utföra ett krogshow tillsammans.

De medverkande beslöt för att snacka ihop sig tillsammans med Björn samt mig samt tillsammans företog oss enstaka arbetsresa mot Åland. detta fanns möjligen inget särskilt lyckat omröstning tillsammans tanke vid Cornelis grava alkoholism, samt sjöturen blev mer stormig än självaste Ålands jäsande ocean, dock resan gav konsekvens samt Björn samt jag började nedteckna texter.

Det plats ej sålunda många texter vilket behövdes till detta mesta vilket skulle framföras fanns från naturliga skäl författat från Cornelis. dock oss fick ihop några briljant texter till konstellationen vid scenen. Detta förmå jag yttra utan för att förfalla mot högfärd samt skräpp, till detta plats maximalt Barlach såsom skrev.

Showen liksom ägde premiär vid Bacchi Wapen inom Gamla stan blev synnerligen lyckad. Bland annat framförde dem fyras gäng Dansen vid Sunnanö från Evert Taube.

Vad ser ni då, herr Rönnerdahl, möjligen min nya kjol? sjöng flickorna.

Ja den samt möjligen något mer, sjöng Cornelis samt fortsatte: Ta hit ett god fiol!

Det fanns enstaka sådan inom kompbandet, trakterad från ett polsk invandrare nära namn Kajtek Wojciechowski (han fanns till övrigt beneath några kalenderår gift tillsammans Diana Nunez). Kajtek plats djupt musikaliskt bildad samt utbildad vid musikkonservatoriet inom Warszawa. Damerna fäste enstaka blomsterkrans vid violinistens änne samt sjöng: Där går ett dans vid Sunnanö mot Rönnerdahls fiol.

Inte en synorgan fanns torrt inom lokalen…

Föreställningen bandades samt besitter sänts flera gånger inom tv. Anita besitter sagt mig för att showen vid Bacchi existerar detta denna existerar maximalt stolt ovan inom sin yrkesliv samt jag existerar böjd för att yttra detsamma. Jag skrev ej således många, dock jag kom tillsammans med ett sektion idéer vilket förverkligades vid scenen.

Anita kämpade länge på grund av för att hålla ihop giftermålet tillsammans med Cornelis, dock spritdjävulen fanns ett alltför svår rival samt efter flera tappra försök plats sångmön samt sångaren tvungna för att ge upp samt vandra skilda vägar.

Men fru Vreeswijk besitter väl förvaltat sin exmakes texter samt besitter gjort flera turnéer inom hans anda.

Som sagt, vid Storholmen stötte oss vid varandra då samt då, Cornelis samt jag, dock maximalt höll han mot vid dem blånande fjärdarna. ej tillsammans med metspö inom nån små grönmålad eka, angående detta idag fanns detta ni trodde; ack nej, herr poeten ägde, sålunda socialist han fanns, försett sig tillsammans med en jättelikt schabrak mot motorbåt inom flera våningar samt tillsammans med avgörande antal dånande hästar inom motorn.

Över viktig taget tror jag ej för att poeten inom sålunda värst upphöjd grad levde upp mot sin roll likt samhällsförbättrare samt dem Arbetande Massornas Hjälte. denne ägde en många gott synorgan mot lyxprylar från varenda dem slag.

Men till fan, därför många stålar såsom denne diktat samt sjungit ihop tycker jag detta fanns honom väl unt för att erhålla leva lite loppan.

Och snäll fanns, detta tror jag inom varenda fall. Innerst inne.

Han ägde inom varenda fall snälla ögon.

EPILOG: beneath en från mina sista kalenderår inom huvudstaden träffade jag Cornelis vid enstaka uteservering nära Odenplan. detta plats ett tragisk upplevelse. Sjukdomen ägde brutit ner honom samt den tidigare frodige samt frustande trubaduren plats idag bara enstaka sålunda kallad skugga från sitt forna jag, ett små mager samt inom förtid åldrad gubbe. 1987 dog han, dock hans poesi lever likt inte någonsin tillförne.

Relaterade