Vad händer när en muskel jobbar
Skelettmuskel
Tvärstrimmig skelettmuskulatur existerar den vanligaste typen från muskel inom vår lekamen samt dem flesta ryggradsdjur. Den existerar viljestyrd samt detta finns cirka 640 skelettmuskler inom människokroppen, varav den största heter gluteus maximus.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Varje separat muskel innehåller en antal muskelbuntar. Runt dessa finns detta en bindvävslager (muskel-fascia). Detta besitter mot övning för att producera en glidlager mot andra muskler samt vid detta sättet ge muskeln form eller gestalt. varenda muskelbunt innehåller inom sin tur en visst antal muskelceller (myon). Dessa kallas även muskelfibrer. enstaka muskelcell existerar uppbyggd från mindre komponenter: muskelfibriller. Muskelfibriller ligger nära sidan ifall varandra samt existerar tvärrandiga inom normalt mikroskop. Detta beror vid för att fibrillerna existerar uppbyggda från mindre komponenter, myofilament, såsom inom sin tur består från numeriskt värde typer: aktin samt myosin' filament. då muskeln förkortas (kontraheras) dras aktinet in mellan myosinet. Följden från detta existerar för att fibrillerna förkortas samt förtjockas, vilket inom sin tur leder mot för att dem elastiska trådarna runt muskelcellen samt bindvävslagret (som omger muskeln samt besitter sin förlängning ut inom muskelns sena) ger upphov mot ett kraft liksom påverkar muskelns fäste samt ursprung, således för att rörelser uppstår inom skelettet.
Motorisk enhet
[redigera | redigera wikitext]För för att muskeln överhuvudtaget skall behärska utföra ett kontraktion måste enstaka meddelande ifrån hjärnan skickas via ryggmärgensnervceller samt ner mot ett nervtråd såsom inom sin tur förgrenar sig samt når ner mot muskelceller. Den denna plats funktionella enheten kallas "motorisk enhet" samt består från enstaka nervcell tillsammans med varenda muskelceller såsom den innerverar. angående ett fåtal celler ingår inom varenda rörelse enheter kallas den muskeln finmotorisk samt ifall flera celler ingår inom varenda rörelse avdelning kallas den muskeln grovmotorisk'. då ett rörelse objekt sätts inom sysselsättning, kontraherar sig samtliga celler inom den enheten tillsammans med maximal kraft. detta existerar ständigt identisk muskler likt arbetar nära enkel tryck samt detta existerar ständigt identisk enheter vilket därefter kopplas in ifall belastningen ökar. Muskeln skyddas från nervceller vilket består från numeriskt värde olika typer, muskelspolar samt senspolar. Dessa sitter parallellkopplade mellan muskelcellerna samt följer passivt tillsammans med dem något som ligger nära eller är i närheten muskelcellernas rörelse. ifall muskelcellerna töjs sålunda töjs även muskelspolen. ifall muskelns töjs på grund av många samt detta finns fara till för att den skall brista, sänder muskelspolen enstaka kontraktionsignal mot detta centrala nervsystemet, såsom inom sin tur skickar åter enstaka meddelande såsom utför för att muskeln drar ihop sig samt hindrar för att ett skada uppkommer. Denna skyddsmekanism kallas till sträckreflex. inom övergången mellan muskelceller samt senvävnad sitter senspolarna. Denna ger inom motsats mot muskelspolarna enstaka meddelande liksom utför för att muskeln slutar för att kontraheras samt enstaka skada inom senan förmå undvikas.
Fibertyper
[redigera | redigera wikitext]Man vet idag för att detta finns numeriskt värde olika fibertyper: den långsamma (Typ I) samt den snabba (Typ II). Beteckningen långsam innebär ej för att den hindrar muskeln ifrån för att utföra ett, till idrotten, snabb rörelse. inom dessa kontext existerar exempelvis ett tennis-smash många långsam. dem långsamma får sin energiförsörjning via syre ifrån blodet. dem snabba får inom huvudsak sin energi ifrån inom muskeln lagrad energi (glukos). Typ II-fibrerna delas senare in inom tre olika underavdelningar: typ IIa, typ IIx samt typ IIc.
- Typ IIa: äger dem bästa egenskaperna hos fanns samt ett från dem andra typerna, detta önskar yttra upphöjd styrka samt god uthållighet.
- Typ IIx: existerar den maximalt explosiva tillsammans med många dålig uthållighet.
- Typ IIc: vetenskapsman äger beneath senare kalenderår försökt förklara hur olika muskelceller förändras beneath olika träningsmetoder.
Det existerar känt för att typ I-fibrer styrs från ett viss typ från nervceller (liten) samt typ II-fibrer från ett ytterligare (stor), samt nervceller förändras ej. Forskarna tror emellertid för att efter många långvarig uthållighetsträning förmå muskelfiber från typ II lära sig för att nyttja syre likt energi, samt kallas då typ IIc.
Karaktärsbeskrivning
[redigera | redigera wikitext]| Fibertyp | Typ I-fiber | Typ IIa-fiber | Typ IIx-fiber |
| Kontraktionstid | Långsam | Snabb | Mycket snabb |
| Storlek vid rörelse enhet | Liten | Stor | Mycket massiv |
| Uthållighet | Hög | Medium | Låg |
| Lämplig aktivitet | Aerob | Långtids anaerob | Korttids anaerob |
| Kraftalstring | Låg | Hög | Mycket upphöjd |
| Mitokondrietäthet | Hög | Hög | Låg |
| Kapillärtäthet | Hög | Medium | Låg |
| Oxidativ kapacitet | Hög | Hög | Låg |
| Glukoskapacitet | Låg | Hög | Hög |
| Mest lagrat bränsle | Triglycerider | Glukos | Glukos |
Typ I-fiberträning
[redigera | redigera wikitext]Med relativt nedsänkt intensitet samt långvarigt jobb besitter man framför allt kommit fram mot för att typ I-fibrerna reagerar tillsammans med nästa förändringar:
- Kapillärnätet inom muskeln samt dess förmåga för att tillföra syre mot muskeln ökar, framför allt runt typ I-fibern. (aerob)
- Mitokondrierna ökar inom muskelcellen samt dess övning existerar för att frigöra energi. (ATP)
- Antal repetitioner vid ett submaximal nivå ökar.
Typ II-fiberträning
[redigera | redigera wikitext]Träning tillsammans höga belastningar påverkar inom huvudsak typ II-fibrer. Förändringar blir inom huvudsak:
- Cellernas tvärsnitt ökar samt därmed dess förmåga för att förbättra mer kraft.
- Cellernas förmåga för att jobba utan syretillgång (anaerob) ökar.
- Nerv- samt muskelsamspelet förbättras. Fler motoriska enheter kopplas in (teknik).
När muskeln ändrar ledvinkeln uträttar den en dynamiskt jobb. då den drar ihop sig kallas detta till koncentrisk kontraktion. då muskeln försöker dra ihop sig dock dras ut på grund av för att detta yttre motståndet existerar större, kallas detta på grund av excentrisk (bromsande) aktion. Muskeln förmå då förbättra störst kraft. då den inre muskelkraften existerar lika tillsammans med detta yttre motståndet därför uppstår ingen rörelse. Detta kallas på grund av isometrisk kontraktion alternativt statiskt sysselsättning.
Muskelns kraft samt styrka
[redigera | redigera wikitext]För för att behärska mäta enstaka muskels styrka behövs kunskap dels ifall ursprung samt fäste till den aktuella muskeln, dels hur den passerar leden detta önskar yttra detta vinkelräta avståndet ifrån muskelkraftens verkningslinje mot ledens rotationslinje. nästa uppgifter behövs:
- hävstångens längd (l)
- vikten vid redskapet (F)
- avståndet mellan ledaxel samt fäste.(l m)
En muskel kunna förbättra ett maximal kraft likt existerar cirka 50N/cm2 från muskelns tvärsnitt. tillsammans tvärsnitt menas detta antal fibriller vilket muskeln innehåller. Muskelns förmåga för att lyfta en tungt objekt beror alltså vid numeriskt värde förhållanden: dels dess fysiologiska tvärsnitt, dels hur den passerar leden. Muskelns kraftutveckling kunna påverkas tillsammans med hjälp från styrketräning, dock muskelns fäste existerar individerna födda tillsammans med. tillsammans andra mening, vissa individer äger förbättrad förutsättningar till vissa aktiviteter.
Se även register ovan skelettmuskler.