Vad är ett normbrytande beteende

Kunskapen ifall vilka risk- samt skyddsfaktorer likt äger samband tillsammans för att unge samt unga utvecklar en normbrytande beteende kunna hjälpa socialtjänsten för att känna igen samt uppmärksamma dem unge samt unga såsom behöver stöd inom en tidigt skede. Den förmå också ge stöd inom för att bedöma vilka insatser likt behövs.

Risk- samt skyddsfaktorer finns både inom barnets uppväxtvillkor, sociala miljö samt andra samhälleliga kontext. Därför är kunskaper angående risk- samt skyddsfaktorer viktiga också inom detta förebyggande arbetet.

I Socialstyrelsens allmänna råd (HSLF-FS 2019:30) angående handläggning från ärenden liksom gäller unga lagöverträdare rekommenderas för att all anställda såsom handlägger ärenden ifall ungar samt unga likt är misstänkta för förbrytelse alternativt dömda mot påföljd för förbrytelse, bör äga kunskaper inom för att bedöma risk- samt skyddsfaktorer vad gäller normbrytande beteende.

Forskningen visar för att tidig debut inom normbrytande beteende ger högre fara för långvariga bekymmer samt för att fler riskfaktorer hos den unge ökar risken. detta är därför viktigt för att sätta in koordinerade insatser tidigt inom problemutvecklingen.

Om risk- samt skyddsfaktorer

Riskfaktor

En riskfaktor för en visst beteende är ett egenskap, ett händelse, en förhållande alternativt enstaka process såsom ökar sannolikheten alternativt risken för en visst konsekvens - inom detta fall normbrytande beteende.

Skyddsfaktor

Skyddsfaktorer är attribut, händelser, förhållanden alternativt processer såsom reducerar sannolikheten alternativt risken för för att individen utvecklar en normbrytande beteende. Skyddsfaktorer kunna, särskilt ifall dem är flera, motarbeta riskfaktorer genom för att fungera likt ett buffert mot effekterna från för att exponeras för risk.

Risk- samt skyddsfaktorer samverkar

Det finns ej ett enskild teori alternativt förklaringsmodell såsom på en fullständigt sätt förklarar varför vissa unge samt unga utvecklar en normbrytande beteende, alternativt orsakerna mot för att människor begår förbrytelse. Orsakssamband är många svåra för att säkerställa när detta gäller mänskligt beteende. Dessutom är detta sällan vilket bara ett alternativt få faktorer orsakar en beteende. detta är enstaka komplex modell, där dem olika risk- samt skyddsfaktorerna samspelar samt påverkar varandra inom olika riktningar samt på olika nivåer.

Risk- samt skyddsfaktorer återfinns på flera nivåer:

• Individnivå – attribut samt beteenden
• Familjenivå – relationer samt föräldrars egna problem
• I skolan – attityder samt relationer bland kamrater, lärare samt andra
• I närsamhället
• I samhällets struktur samt normer.

Direkt faktor kallas dem riskfaktorer likt är kapabel relateras direkt mot detta normbrytande beteendet, likt impulsivitet hos barnet.

Indirekt faktor kallas detta likt äger ett mer omväg effekt på normbrytande beteende, mot modell föräldrars utbildningsnivå. detta innebär för att utbildningsnivån är kapabel påverka föräldrars uppfostringsstrategi såsom inom sin tur förmå relateras mot barnets beteendeutveckling.

Dynamiska alternativt föränderliga riskfaktorer är möjliga för att påverka, såsom mot modell föräldrars stöd samt ork alternativt barnets alternativt den unges skolanknytning samt prestationer.

Oföränderliga riskfaktorer vilket mot modell kön alternativt debutålder inom normbrytande beteende går däremot ej för att påverka.

Att jobba strukturerat tillsammans för att bedöma risker samt behov från insatser

Arbetet tillsammans med för att utreda små människor samt unga tillsammans med normbrytande beteende skiljer sig inom princip ej från för att utreda unge såsom misstänks fara illa på bas från förhållanden inom hemmet.

För för att behärska göra ett helhetsbedömning från barnets behov från skydd alternativt stöd behöver socialtjänsten oftast samla in kunskap från flera håll. Uppgifterna bör hämtas in på en strukturerat sätt tillsammans utgångspunkt inom vetenskap samt beprövad kunskap. När socialnämnden gör ett analys liksom avser en små människor alternativt ett ung individ likt är misstänkt för för att äga begått förbrytelse, bör den innefatta enstaka bedömning från ifall barnet alternativt den unge riskerar för att återfalla inom förbrytelse alternativt riskerar för att utvecklas ogynnsamt inom övrigt. ifall detta är lämpligt, bör nämnden använda standardiserade bedömningsmetoder nära riskbedömningen. Arbetssättet Barns behov inom centrum, BBIC, kunna ge ett struktur genom all arbetet samt hjälpa handläggaren för att hålla fokus på barnet samt dess behov.

Om detta normbrytande beteendet hos barnet startar redan beneath barndomen ökar risken för för att beteendet fortsätter över tidsperiod, jämfört tillsammans angående detta debuterar beneath ungdomsåren. Därför behöver man uppmärksamma tidiga indikator på normbrytande beteende hos unge innan dem når tonåren.

Användning från standardiserade bedömningsmetoder kunna producera förutsättning för likvärdiga bedömningar från risken för återfall inom förbrytelse samt ogynnsam tillväxt inom övrigt hos små människor samt unga.

Läs mer ifall BBIC hos Socialstyrelsen

Att bedöma fara samt behov hos små människor samt unga tillsammans normbrytande beteende

Det är viktigt för att inhämta resultat ifall hur barnet fungerar inom olika miljöer. detta kunna existera hjälpsamt för att formulera frågor för för att undersöka vilka riskfaktorer samt skyddsfaktorer liksom finns hos barnet.

• Hur grundlig samt allvarliga är dem riskfaktorer vilket identifierats?
• I vilka situationer förekommer de?
• Vilka konsekvenser får dem samt hur påverkar dem barnet samt familjen?
• Hur grundlig samt operativ är dem skyddsfaktorer såsom identifierats?
• I vilka situationer förekommer de?
• Vilka konsekvenser får dem samt hur påverkar dem barnet samt familjen?

Ett sätt för att inhämta resultat mot utredningen är för att ta hjälp från standardiserade bedömningsmetoder. dem baseras på principerna angående fara, behov samt mottaglighet (RBM).

2019 gjorde SBU ett ordnad översikt för för att utvärdera strukturerade risk- samt behovsbedömningsmetoder vilket används för ungdomar, 12 mot 18 år, likt begått kriminella handlingar. Bedömningsmetoderna YLS/CMI1 samt SAVRY2 studerades maximalt. SBU drog slutsatsen för att strukturerade risk- samt behovsbedömningsmetoder troligen ger vägledning nära bedömning från ungdomars fara för återfall inom våld samt ytterligare kriminalitet.

Information angående SAVRY samt YLS finns inom Socialstyrelsens metodguide för socialt jobb. Där är kapabel ni också söka bedömningsmetoder genom för att välja området normbrytande samt åldersgrupp för metoden.

Läs mer

Risk- samt behovsbedömning från ungdomar avseende återfall inom våld samt ytterligare kriminalitet hos SBU

Metodguiden hos Socialstyrelsen

Analys samt bedömning från risk- samt skyddsfaktorer

Bedömningsarbetet är kapabel ses såsom enstaka process inom tre steg: bedömning från fara, bedömning från behov samt bedömning från mottaglighet.

Att bedöma risk

Att bedöma fara handlar angående för att både bedöma hur hög risken för fortsatt normbrytande beteende är utifrån nuvarande situation samt hur hög den är på längre sikt.

Att bedöma behov

Att bedöma behov handlar ifall för att förklara vilket liksom behöver förändras för för att minska risken för normbrytande beteende.

Att bedöma mottaglighet

Att bedöma mottaglighet handlar ifall för att dem insatser liksom erbjuds är både verksamma samt anpassade mot barnets samt familjens förutsättningar. Barnets samt familjens egna drivkrafter samt vilja samt förmåga mot förändring är ofta avgörande för för att förändring bör ske. Egna önskemål, motivation, förståelse samt inställning mot insatserna behöver därför undersökas.

Sammanfattande bedömning

En sammanfattande bedömning görs utifrån den upplysning liksom inhämtats genom standardiserade bedömningsmetoder, ifall sådana använts, samt övrig data. mot hjälp för denna bedömning används kunskapen angående risk- samt skyddsfaktorer för normbrytande beteende samt principerna angående fara, behov samt mottaglighet. Bedömningen ligger sedan mot bas för detta beslut likt saknas ifall insatser alternativt åtgärder mot skydd alternativt stöd för barnet alternativt den unge.

Henrik Andershed, professor inom kriminologi samt psykologi nära Örebro högskola, föreläser angående dem risk- samt skyddsfaktorer liksom i enlighet med forskningen är maximalt relevanta för för att förstå samt förklara varför små människor samt unga utvecklar en normbrytande beteende alternativt begår förbrytelse. Vidare beskrivs detta komplexa sambandet där olika risk- samt skyddsfaktorer hos individen, släkt samt inom miljön, samspelar samt påverkar varandra. Föreläsningen hölls inom månad 2020 på uppgift från Skolverket samt Socialstyrelsen.

Källor: