Varför drömmer man på natten
Efter ett utdragen dygn lade sig poliskommissarien inom sin sovmöbel, släckte lampan samt gled in inom ett djup drömlös sömn.
Om jag hade varit deckarförfattare samt ej vetat förbättrad ägde jag kunnat förklara enstaka trött kriminalares tunga sömn efter enstaka krävande arbetsdag vid detta sättet. Jag äger ett emotion från för att mina nätter även existerar mer alternativt mindre drömlösa, dock min upplevelse motsägs från forskningen.
För för att undersöka ifall mina nätter verkligen innehåller några drömmar tar jag mot enstaka från drömforskningens klassiska metoder. vid kvällstid förbereder jag mig tillsammans en skrivblock samt enstaka skrivredskap vid nattygsbordet. Efter för att äga släckt ljuset somnar jag samt vaknar vid morgonen från alarmet. Förvirrad famlar jag efter blocket samt mot min förvåning minns jag korta brottstycken från händelser likt jag klottrar ned vid sidorna. Då jag sedan läser igenom vilket jag skrivit blir jag lycklig ovan mitt rika drömliv. Jag äger presenterat låtidéer till min tonårspopstjärna Vince Clarke, gjort mottagning vid märkliga muséer samt träffat vänner likt jag ej sett vid länge.
Drömforskning
Forskningen visar för att inom princip samtliga männi-skor drömmer. inom ett amerikansk lärande ifrån 2003 fanns detta bara 0,38 andel från deltagarna liksom sa för att dem inte någonsin ägde drömt. då dessa sedan undersöktes inom en sömnlaboratorium ägde dem faktiskt inte någonsin några drömmar för att informera angående då dem väcktes vid natten. oss likt ändå drömmer, dock utan för att minnas vilket, drömmer faktiskt noggrant lika ofta likt samtliga andra. Skillnaden existerar för att oss minns ej drömmar olika snabbt. Unga personer minns sina drömmar bäst, dock även dem likt sover uselt alternativt existerar allmänt stressade. för att artikel vid uselt humör före sänggåendet äger även demonstrerat sig existera utmärkt till för att minnas sina drömmar. ej helt otippat existerar detta enklare för att anlända minnas drömmar ifall man existerar tillsammans med inom enstaka drömforskningsstudie, besitter en starkt nyfikenhet från just drömmar alternativt till drömdagbok.
Den upptäckt liksom la grunden på grund av modern sömnforskning skedde vid en privat laboratorium liksom kapitalisten samt vetenskapsentusiasten Alfred Lee Loomis ägde byggt vid sin egendom strax utanför New York. Loomis skapade enstaka förmögenhet beneath 1920-talet samt investerade pengarna inom sofistikerad forskningsapparatur liksom bland annat ett EEG-apparat, vilken gjorde detta möjligt för att registrera hjärnvågor beneath ett hel mörker. Resultaten publicerades inom ett skrivelse 1937 var denne kunde visa hur hjärnvågorna blev allt långsammare då oss når längre ned inom djupsömn. Loomis stora upptäckt fanns för att sömnen äger olika stadier såsom vår hjärna passerar genom flera gånger per natt.
Nästa stora genombrott inom sömnforskningen gjordes ett decembernatt 1951 då åttaåringen Armond Aserinsky kom mot sin fars sömnlaboratorium på grund av för att kopplas upp tillsammans EEG-elektroder. Pappan Eugene la mot ytterligare elektroder nära ögonen samt den unge Armond somnade, samtidigt vilket hans far satt uppe bota natten på grund av för att titta vid utskrifterna. var kunde denne titta för att detta fanns korta perioder tillsammans snabba ögonrörelser, samtidigt såsom EEG-signalerna ägde detta mönster vilket normalt ses beneath vakenhet. detta märkliga fanns för att Armond helt säkert sov.
Tillståndet fick namnetrapid eye movement-sömn (REM-sömn), samt förknippades snart tillsammans drömmar. Utmärkande på grund av REM-sömn existerar för att bara andnings- samt ögonmuskulatur fungerar, medan varenda andra muskler existerar personer som inte kan röra sig på grund av förlamning.
I en laboratorium förmå elektriska signaler ifrån hjärnan, ögonen samt musklerna användas på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något inom vilket sömnstadium ett individ befinner sig. Den inledande episoden från REM-sömn kommer efter 60–90 minuter samt perioderna existerar både fler samt längre mot slutet från natten. Å andra sidan dominerar djupsömnen beneath nattens inledande timmar.
Man förmå tro för att REM-sömn samt rem-sömn existerar identisk sak, dock redan tidigt förstod man för att detta ej stämmer. Visserligen kunna 80–90 andel förklara enstaka vision beneath REM-sömn, dock dem förekommer inom andra sömnstadier, bara inom lägre grad. ett ytterligare klar skillnad existerar REM-sömnens förlamning (paralys), likt styrs från särskilda kärnor från nervceller inom hjärnstammen. beneath djupsömnen förmå oss däremot röra vid oss. Ibland därför många för att oss blir sömngångare samt talar inom sömnen, fenomen såsom kallas på grund av parasomnier. dock dem såsom väcks ur enstaka parasomni brukar oftast ej behärska informera för att dem drömt någonting.
Vad drömmer oss om?
För för att ett fåtal tillförlitliga information ifall drömmar existerar detta bäst ifall försökspersoner får vila inom en sömnlaboratorium till för att väckas inom olika sömnstadier från enstaka vetenskapsman såsom frågar angående drömmens innehåll. Några från dem bästa studierna från drömmar gjordes redan vid sextiotalet samt dem visar för att detta oss tror angående drömmar ej riktigt stämmer. mot modell existerar dem återkommande drömmar vilket kallas till typiska ej alls särskilt vanliga. mot dessa hör för att misslyckas vid en test, för att existera naken inom ett folksamling, för att tappa tänder alternativt för att falla. inom enstaka exakt laboratoriestudie från 635 drömmar förekom dem bara några enstaka gånger.
Drömmarna existerar inte heller således märkliga, lösryckta samt fantastiska likt oss möjligen föreställer oss dem. Tvärtom existerar dem oftast klara, tydliga samt noggrann lika sammanhängande såsom inom vårt vakna liv. ett lärande ifrån 1968 sammanfattar för att nio drömmar från tio skulle äga kunnat artikel helt vanliga händelser beneath enstaka normal ljus inom vakenhet. dem personer likt figurerar inom våra drömmar existerar ofta sysselsatta tillsammans ungefär identisk saker såsom inom detta vakna existensen. inom ett undersökning ifrån University of Miami såg man för att ett deltagande sångare påfallande ofta drömde ifall sin sånggrupp samt ett man tillsammans stort flygintresse återkommande ägde drömmar angående luftfarkost. dem flesta drömmar verkar handla angående förströelse från olika stöt, alternativt hushållsaktiviteter samt andra högst vardagliga sysslor. Samtalen inom drömmar existerar grammatiskt korrekta samt man talar sitt modersmål alternativt byter mot en främmande tungomål beroende vid vem man talar mot. inom drömserier liksom sträcker sig ovan årtionden existerar detta överraskande stora likheter ovan år.
Varför drömma?
Sigmund Freud plats ej den förste för att undersöka omedvetna mekanismer tillsammans hjälp från drömtydning, dock tillsammans med sin volym Drömtydning ifrån 1899 förändrade denne detta kommande århundradets tänkande. Boken fick en enormt effekt vid hur oss ser vid drömmar. Huvudtanken plats för att drömmar långt ifrån existerar slumpmässigt sammansatta bilder samt känslor, utan projektioner ifall drömmarens hemliga förhoppningar samt önskningar. inom stället på grund av för att framträda direkt kommer önskningarna mot drömmaren klädda inom symboler vilket detta behövs förståelse på grund av för att behärska uttolka (psykoanalytisk insikt, i enlighet med Freud). detta existerar såsom för att hjärnan mitt inom natten sänder kodade aviseringar mot sig egen. Freuds tanke plats även för att drömmar förhindrar inre samt yttre stimuli ifrån för att störa nattsömnen samt därför hindrar drömmarna oss ifrån för att vakna. Den maximalt uttalade inre störningen existerar nedtryckta barndomskonflikter liksom försöker uttrycka sig beneath sömnen genom ett bearbetning från detta konfliktfyllda latenta innehållet mot acceptabla drömmar, framför allt genom sexuella symboler.
Drömmar fanns till Freud kungsvägen mot detta omedvetna. Den liksom kunde dechiffrera drömmar kunde även förstå hur detta omedvetna arbetade. dock trots för att Freuds teorier äger haft stort effekt lider dem från problemet för att dem existerar svåra för att testa. identisk sak gäller varenda drömteorier.
1977 la Harvardforskarna J. Allan Hobson samt Robert McCarley fram enstaka teori ifall drömmar liksom bröt mot allt vilket mänskligheten tidigare föreställt sig. Teorin bygger vid forskningsresultat från elektriska samt kemiska registreringar från hjärnan beneath sömn, var detta framkommit för att dem olika sömnstadierna existerar exakt justerade processer såsom styrs från olika kärnor från nervceller. beneath REM-sömnen sänder hjärnstammen signaler mot högre delar från hjärnan samt tillsammans tillsammans dem signalsubstanser likt frisätts beneath REM-sömnen uppkommer handling inom hjärnbarken. i enlighet med teorin uppstår detta en bisarrt samt osammanhängande drömliv mot resultat från hjärnans slumpmässiga elektrokemiska handling. Detta leder i enlighet med Hobson mot en status likt liknar enstaka effekt från droger alternativt en delirium.
Å en sidan finns alltså den gamla tanken vid för att drömmar rymmer en symboliskt budskap, å andra sidan teorier angående för att drömmar existerar en epifenomen, alltså enstaka meningslös biprodukt liksom uppstår mot resultat från hjärnans kaotiska elektriska samt kemiska signalering. Drömmarna skulle inom därför fall motsvara ångan ifrån en ånglok. dem existerar synliga spår utan funktion. Kritiken mot Hobson besitter varit för att REM-sömn ej direkt motsvarar rem-sömn samt för att drömmar ej liknar en status från delirium samt vanföreställningar.
Dessutom finns en rad teorier såsom utgår ifrån för att detta faktiskt finns ett biologisk funktion tillsammans med för att oss drömmer. enstaka möjlig sådan funktion förmå artikel för att oss upplever hot ifrån andra människor samt varelse inom drömmar samt var får ett chans för att öva vid sådana skrämmande situationer utan för att ta skada från en överfall. enstaka ytterligare teori existerar för att känslomässigt laddade händelser kunna bearbetas samt tonas ned. eftersom djupsömnen existerar knut mot inlagring från nya minnen besitter detta förts fram idéer vid för att REM-sömnen även är kapabel äga ett innebörd till lärande.
Ytterligare enstaka teori säger för att drömmarna existerar inblandade inom för att associera detta oss nyligen lärt in tillsammans med sådant likt oss redan vet samt kunna. REM-sömnen ligger lämpligt nog inbäddad mellan dem minnesinlagrande djupsömnsperioderna samt existerar väl placerad till för att sammanknyta nya samt gamla kunskaper. inom således fall skulle drömmar existera viktiga till kreativitet samt problemlösning, alltså för att hitta nya samband samt för att titta mönster. då oss ”sover vid saken” samt vaknar upp tillsammans med lösningen vid en bekymmer visar studier för att oss just äger REM-sömnen för att tacka till det.
Märkligt nog är detta ännu ingen såsom helt säkert kunna yttra från vilket ställe våra drömmar kommer samt varför dem överhuvudtaget finns. Våra drömmar existerar märkliga ekon inom hjärnans kammare.
Pontus Wasling existerar neurolog samt vetenskapsman nära Sahlgrenska universitetssjukhuset inom götet. Hans undersökning handlar ifall minnet, sömnens funktion samt neurologiska sjukdomar.