Dator chipset på moderkortet vad stödjer det

Moderkortet existerar detta största kretskortet inom systemenheten. detta består från flera olika anslutningskontakter tillsammans med vilka sammanbinds dem olika komponenterna inom ett datamaskin. Genom för att att koppla eller förena med något enheter vilket processor, minne, grafikkort samt sålunda vidare utökas systemets prestanda till olika arbetsuppgifter. I princip allt liksom finns inom datorn kopplas vid något sätt mot moderkortet. vid moderkortet lagras även detta primär programmet BIOS (Basic Input/Output System). BIOS besitter inom övning för att starta datorns primär enheter.

Moderkortets form eller gestalt factor

Moderkortet sitter inom chassit samt besitter olika storlekar beroende vid komponenter kortet består från. Moderkortets storlek äger en antal varianter likt kallas struktur factor exempelvis ATX, ATX Micro samt Mini-ITX.

Förutom moderkortets form eller gestalt factor inom samband tillsammans med chassit, bör man tänka även vid vilken processor bör anslutas till.

Chipset

 Den viktigaste kretsen/kretsarna vid moderkortet existerar Chipset, kretsuppsättning vid svenska. Chipset används på grund av för att stödja huvudprocessorn. ifall man pratar ifall processorn liksom datorns hjärna skulle man behärska kalla Chipset på grund av datorns hjärta. detta hjälper mot för att dirigera informationen vid moderkortet. Chipset hanterar kommunikationen mellan t.ex hårddisk – minne – processor, dock även mellan processor samt externa portar.

Äldre moderkort existerar byggt kring enstaka styrkrets liksom ofta existerar uppdelad inom nordbrygga samt sydbrygga tillsammans med avsikt för att hantera kommunikationen mellan komponenterna. Nord­bryggan plats direktlänkad mot grafikkortet, arbetsminnet, processorn samt sydbryggan. Sydbryggan tog inom sin tur grabb angående all information mot samt ifrån varenda in/ut-enheter, exempelvis mus, tangentbord, ljudkort, nätverkskort samt lagringsmedia såsom hårddiskar.

Bryggorna plats strategiskt placerade vid moderkortet. Nordbryggan nedsänkt centralt mellan processorn, arbetsminnet samt grafikkortet. Sydbryggan placerades vanligtvis nära portarna till tilläggskorten samt hårddiskarnas dataanslutningar vid moderkortet. Dagens moderkort besitter en annorlunda utseende. ifrån för att artikel baserade vid tre chip (processor, nordbrygga samt sydbrygga) existerar dem istället baserade vid enstaka numeriskt värde chips svar (PCH, Platform kontrollant Hub).

Namnet till moderkortet ASUS ROG Strix B460-F GAMIN, titta bilden nedan, säger för att chipset existerar Intel B460 tillsammans PCH inom 10e generation. 

Fördelen tillsammans för att hålla sålunda flera funktioner likt möjligt samlade inom en samt identisk chip existerar för att hastigheten mellan involverade enheter förbättras. Exempelvis flyttades minneskontrollen ifrån nordbryggan mot processorn till för att utveckla hastigheten mellan just processorn samt arbetsminnena.

Moderkortskontakter till processorer

När ni söker efter enstaka processor mot ditt struktur kommer ni hitta numeriskt värde olika fysiska ”kontakter”, ”slot” (kortplats) samt ”socket” (sockel vid svenska). detta existerar numeriskt värde olika kontakter vilket fäster processorer vid moderkort.

Sockeln existerar från ZIP (Zero Insertion Force) typ samt existerar kvadratisk, medan den andra kontakten, slot, existerar ordnad inom ett linje. allmänt kallas anslutningskontakter till processorer ”socket” tillsammans med ”hål” alternativt tillsammans med stifts.

Kompatibilitet mellan moderkort samt processor

Moderkortet ASUS ROG Strix B460 existerar kompatibel tillsammans med Celeron, Core i5, Core i3, Core i7, Core i9, Pentium Gold (stöder 10:e generationens Intel Core/Pentium Gold/Celeron). tillsammans med kompatibiltet menas bland annat för att processors socket samt processorns stifts måste passa ihop.

Processor-socket existerar Intel LGA 1200 Intel: LGA 1150, LGA 1151, syftar mot för att ange antal stifts såsom sitter inom processorn, t.ex. 1151 besitter alltså 1151 kontakter (stifts). Kompatibilitet mellan dem olika centralenhet i en dator modeller samt dess kontakter existerar ej ständigt förenliga samt därför bör man granska samtliga tänkbara kombinationer.

AMD: AM1, AM2, AM2+, AM3+, AM4, FM2, FM2+

AMD processor använder AM socket. Den senaste variant heter AM4 tredjeplats generationen.

AMD processorer använder AM-socket likt brukar existera bakåtkompatibel tillsammans med äldre varianter från AM-socket exempelvis AM3 samt AM2. AM4 stödjer DDR4 samt DDR5 minnet samt detta är kapabel begränsa stöd på grund av exempelvis äldre AM-socket likt ej äger stöd till DDR4 alternativt 5 minnet. Däremot AM3 processorer existerar bakåtkompatibla tillsammans med AM2 samt AM2+ tackar vare stöd till både DDR2 samt DDR3 SDRAM-minne, dock korrekt BIOS uppdatering krävs. 

För stationära datorer existerar PGA (Pin Grid Array samt LGA (Land Grid Array) vanligaste socklarna samt BGA (Ball Grid Array) till bärbara.
På LGA således sitter kontakterna(pinnarna) direkt vid moderkortet ej vid CPU-kretsen samt tvärtom vid PGA.

PCI Express

PCI något som utförs snabbt exempelvis expressleverans (Peripheral Component Interconnect Express) kortat mot PCIe, existerar ett höghastighets seriell-bus såsom används till nätverkskort, ljudkort samt grafikkort. PCI-e besitter utvecklats vilket ersättare på grund av den antika PCI samt AGP standarden. dem senaste PCIe standarder existerar 4.0 samt 5.0 likt äger enstaka överföringshastighet på:

• PCIe 4.0 x1 = 1,97 GBps samt x16 = 31,5 GBps
• PCIe 4.0 x1 = 3,94 GBps samt x16 = 63 GBps

En från dem stora skillnaderna mellan PCI samt PCIe existerar för att PCIe stödjer Full duplex. tillsammans med fullduplex menas för att information är kapabel skickas samt ta emot vid identisk gång mot skillnad mot PCI vilket bara stödjer half duplex.

Banor: x1, x4, x8, x12, x16 samt x32

En väg eller spår existerar uppbyggd inom numeriskt värde par datasignaler, en till överföring samt detta andra till reception. varenda väg eller spår används såsom sagt inom full duplex, var information kolli transporteras inom 8-bitar alternativt inom ”byte” format inom båda riktningarna.

Det finns olika flera banor beroende vid vad man bör koppla in, t.ex. en nätverkskort alternativt ljudkort således räcker detta tillsammans med 1 väg eller spår (x1PCIe) medans en grafikkort behöver flera banor till förbättrad kommunikationshantering (x8PCIe-x16PCIe) var x16 existerar detta största PCIe kortet.

Tanken tillsammans med för att äga varierande antal kontakter existerar detta för att PCIe varianterna bör passa tillsammans med varandra. mot modell en x4 alternativt x8 PCIe kunna fysisktpassa in inom en x16. Däremot ej en x16 inom en x4 alternativt x8. detta gäller för att justera logiska tillsammans med fysiska funktionaliteter exempelvis då man använder något PCIe betalkort designat som x16 PCIe samt anslutet mot en PCIe x4 alternativt PCIe x8. Kortet kommer för att fungera inom x4 alternativt x8 läge.

Moderkortets anslutningskontakter – SATA

• SATA existerar den nya standarden till IDE-enheter likt inom huvudsak existerar byggd på grund av för att förflytta information seriellt mot samt ifrån datorns hårddiskar dock den används även mot DVD samt Blueray-brännare tillsammans med mera.
• SATA stödjer högre hastigheter samt smalare kablar än den mer otympliga Molex kablarna likt funnits sedan konsumentdatorns början.
• SATA ersatte den äldre ATA-standarden (också känd liksom IDE) kring kalenderår 2005. ATA kallas numera Parallell ATA (PATA) på grund av för att skilja den ifrån Seriell ATA (SATA).
• SATA-standarden existerar ett konsumentvänlig svar då detta gäller uppgradering samt bakåtkompatibilitet.
• Olika SATA versioner, olika kontakter samt kablar.

SATA versioner samt överföringshastigheter

• SATA 1.0 (2003) 1,5 Gbps
• SATA 2.0 (2004) 3 Gbps
• SATA 3.0 (2008) 6 Gbps
• SATA 3.1 (2011) 6 Gbps
• SATA 3.2 (SATA något som utförs snabbt exempelvis expressleverans, 2013) 16 Gbps

Modekortets anslutningskontakter – USB

USB (Universal Serial Bus)  standarden fullfölja detta möjligt för att att koppla eller förena med något flera olika extern kringutrustning mot datorer likt tangentbord, mus, skrivare, scanner, fotoutrustning, HDMI enheter, lagringsenheter liksom hårddiskar samt minnesstickor.

USB började såsom enstaka prisvärd samt snabb teknik. Den inledande utgåvan, liksom blev kommersiellt massiv, plats USB 1.1 (även känd vilket USB Full Speed) . utgåvan 2.0 existerar idag den vanligaste USB standarden dock den betydligt snabbare USB 3.0 börjar för att inkluderas på dem flesta nya datorer. De olika versioner från USB existerar förenliga tillsammans varandra dock kringutrustningar kunna behöva omfatta stöd på grund av dem olika USB versioner.

Nyare versioner oftast motsvarar högre hastigheter, titta nedan:

• USB 1.1 LS (Low Speed, 1998) 1,5 Mbps
• USB 1.1 FS (Full Speed, 1998) 12 Mbps
• USB 2.0 HS (High Speed, 2001) 480 Mbps
• USB 3.0 SS (Super Speed, 2009) 5 Gbps
• USB 3.1 SSP (Super Speed Plus, 2014), 10 Gbps

Kylning

Ett moderkort blir varmt samt kräver då ned-kylning. Detta kunna ske genom fläktar inom chassit samt fläktar riktade mot specifika komponenter liksom bli varmare än andra, t.ex. CPU/processorn.

Basic output/input system.

Det inledande programmet liksom körs vid ett datamaskin nära introduktion existerar BIOS, vilket står på grund av Basic Input/Output struktur. BIOS finns lagrat inom ett krets samt drar väldigt lite energi. detta existerar BIOS såsom startar opperativsystemet vilket finns lagrat inom datorn samt läser även från vilka enheter liksom existerar kopplade mot datorn (t.ex. Mus, tangentbord, nätverksadapter o.s.v.)

Moderkort översikt

Träna för att känna igen komponenter vid moderkortet.

 Bygg din personlig dator

Källor:
http://www.computerhope.com/jargon/m/mothboar.htm

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/stromforsorjning/nataggregatet-i-narbild

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild

http://en.wikipedia.org/wiki/Northbridge_(computing)

http://www.pantherproducts.co.uk/index.php?pageid=motherboardparts

http://sv.wikipedia.org/wiki/PCI_Express

BIOS http://sv.wikipedia.org/wiki/Basic_Input/Output_System

historia: http://dator.wingwit.com/Hardvara/ram-cards-motherboards/60918.html

http://dator8.info/10/2011/12/information-pa-kretskort.html

Video ifall moderkortet
http://education-portal.com/academy/lesson/what-is-a-motherboard-definition-function-diagram.html

https://www.youtube.com/watch?v=csqnK_CwKrQ

https://www.youtube.com/watch?v=TvZr8Pr3_vE

Hur väljer man moderkort?
http://www.sweclockers.com/forum/86-stationara-datorer-koprad/1107580-hur-valjer-man-moderkort/

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn/att-bygga-eller-valja-dator

Bilder
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e9/ATX_PS_ATX_connector.jpg

Chipset:http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/Chipset_schematic.svg/2000px-Chipset_schematic.svg.png

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/Chipset_schematic.svg/2000px-Chipset_schematic.svg.png

processor: http://www.pcmech.com/article/the-difference-between-i3-i5-and-i7-processors/