Blodgrupper vem kan ge till vem
Blodgrupp
Blodgrupp existerar en sätt för att kategorisera blod ifrån olika individer inom enstaka viss art, var man utgår ifrån skillnader inom blodcellers attribut. nära blodtransfusioner existerar detta nödvändigt för att granska för att blodet såsom bör tillföras existerar kompatibelt tillsammans patientens blod, eftersom svåra komplikationer annars kunna uppstå.
Historia
[redigera | redigera wikitext]År 1901 upptäckte Karl Landsteiner blodgrupperna A, B samt 0 (noll), samt blev 1930 tilldelad Nobelpriset inom läkemedel på grund av denna upptäckt.[1][2] Typ 0 kallades ursprungligen typ C, dock blev vid svenskan blodgrupp 0.[3][4][5], samt inom dem flesta andra tungomål blodgrupp O (för detta tyska termen "ohne", vilket betyder "utan").[1] Även vid svenskan är kapabel man nyttja termen blodgrupp O.[6] Typ AB upptäcktes året efter.[7]
Blodgruppssystem
[redigera | redigera wikitext]Det finns omkring 35 olika grupper från antikroppar vilket förekommer inom blodet, vilket korrelerar mot antigen såsom finns vid ytan från dem röda blodkropparna, samt liksom existerar ovanliga alternativt begränsade mot etniska grupper.[8] dem vanligaste indelningarna existerar AB0 samt Rh, dock andra viktiga blodgrupper förekommer.
AB0-systemet
[redigera | redigera wikitext]AB0-systemet (eller ABO-systemet, var O står på grund av tyskans "ohne Antigene", "utan antigen") existerar den vanligaste indelningen från blodgrupper. Redan tid 1900 upptäckte Karl Landsteiner AB0-systemet genom för att blanda röda blodkroppar tillsammans med serum ifrån olika individer. detta resulterade inom för att blodet agglutinerade (klumpade ihop sig) mot resultat från dem antikroppar vilket binder in mot antigenen inom AB0-systemet. Antigenerna inom AB0-systemet består från oligosackarider, glykoproteiner samt glykolipider. dem byggs ihop från enzymer vilket finns kodade inom generna hos varenda individ. Därmed kodar ej generna på grund av antigenerna såsom finns vid dem röda blodkropparna, utan till enzymerna såsom bygger antigenerna. Dessa enzymer kallas A-transferas samt B-transferas.
I AB0-systemet finns tre antigener: A, B samt H. dem bildar fem olika blodgrupper: A, B, AB, 0 samt den många sällsynta Bombay.
- A
- Har antigener från typ A vid sina röda blodkroppar. Dessa bildas genom för att A-transferas bygger vid A-substans vid den redan befintlig H-substansen.
- De tillsammans blodgrupp A bildar antikroppar mot B-antigenen.
- A1 samt A2
- Det finns undergrupper från A. dem vanligast förekommande kallas A1 samt A2. Skillnaden mellan A1 samt A2 existerar detta enzym såsom fäster A-substansen nära H-substansen; enstaka mutation (deletion samt enstaka frameshift-mutation) inom genen såsom kodar till A-transferas orsakar en förlängt protein. detta fullfölja för att enzymet blir ineffektivt samt resulterar inom för att enstaka individ tillsammans med blodgrupp A2 äger färre A-substanser samt fler H-substanser vid sina röda blodkroppar än enstaka individ tillsammans med A1. Ungefär 80 % från varenda tillsammans blodgrupp A besitter undergruppen A1, samt återstående 20 % äger A2.
- B
- Har antigener från typ B vid sina röda blodkroppar. dem tillsammans blodgrupp B äger gener vilket kodar till B-transferas vilket bygger vid B-substans vid den redan befintlig H-substansen.
- De tillsammans med blodgrupp B bildar antikroppar mot A-antigenerna.
- AB
- Personen äger både A- samt B-antigener mot resultat från förekomst från både A- samt B-transferas.
- De tillsammans med blodgrupp AB saknar antikroppar inom AB0-systemet.
- 0 (eller O)
- Det förekommer varken A- alternativt B-antigener eftersom inget A- alternativt B-transferas finns. H-substansen förblir H-substans då inga andra substanser byggs på.
- De tillsammans blodgrupp 0 äger antikroppar mot både A samt B. Dessa antikroppar existerar dock ej separata, utan existerar ett AB-antikropp.
Om blod innehållande A-antigenen blandas tillsammans med blod vars plasma innehåller antikroppar mot den (B alternativt 0) således reagerar kroppens immunförsvar. Den regelbundna bildningen från antikroppar inom enstaka människas blod uppkommer inledningsvis 3 månader efter födseln. Antikropparna mot AB0-systemet uppkommer naturligt mot resultat från dem bakterier oss lever tillsammans med (i tarmarna). inom vanliga fall bildas ej antikroppar naturligt, utan oss behöver bli utsatta på grund av främmande antigen på grund av för att forma antikroppar. eftersom bakterierna lever tillsammans med oss läka existensen blir oss konstant utsatta på grund av dem antigen oss ej redan besitter samt därmed besitter oss ständigt antikroppar mot den motsatta blodgruppen. Antikroppar inom AB0-systemet existerar från IgM-typ, dock förekommer även vilket IgG samt IgA.
Rh
[redigera | redigera wikitext]Rh-systemet (Rhesusfaktor, namnet kommer ifrån Rhesusapa) består från flera olika antigener. detta vanligaste existerar RhD samt detta antigen man syftar vid då man pratar angående för att man existerar positiv alternativt negativ ihop tillsammans AB0-systemet. Rh innefattar utöver D även C, c, E, samt e. inom Rh-systemet besitter man antingen antigenen alternativt ej. detta önskar yttra exempelvis besitter man antingen C alternativt därför äger man detta ej.
Antikroppar inom Rh-systemet finns ej naturligt, utan uppkommer inledningsvis då man utsätts till en antigen liksom man ej egen besitter. angående man exempelvis ej äger antigenet D samt får ett blodöverföring tillsammans med röda blodkroppar liksom besitter D-antigen, finns detta ett viss fara för att kroppen bildar antikroppar mot D. nära den inledande transfusionen sker ej sålunda många eftersom detta tar ca 5 dygn på grund av kroppen för att forma antikropparna. nära ett fräsch blodöverföring finns antikropparna redan samt kunna orsaka ett transfusionsreaktion.
AB0- samt Rh-systemet kombineras
[redigera | redigera wikitext]AB0- samt Rh-systemet kombineras till för att förenkla kompatibilitetsbedömningen inför blodtransfusioner. Bloddonation fungerar normalt i enlighet med nästa givarsystem:
| 0 | Donator | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0 Rh− | 0 Rh+ | A Rh− | A Rh+ | B Rh− | B Rh+ | AB Rh− | AB Rh+ | ||
| Mottagare | 0 Rh− | ✔ | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0 Rh+ | ✔ | ✔ | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| A Rh− | ✔ | 0 | ✔ | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| A Rh+ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| B Rh− | ✔ | 0 | 0 | 0 | ✔ | 0 | 0 | 0 | |
| B Rh+ | ✔ | ✔ | 0 | 0 | ✔ | ✔ | 0 | 0 | |
| AB Rh− | ✔ | 0 | ✔ | 0 | ✔ | 0 | ✔ | 0 | |
| AB Rh+ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | ✔ | |
I extremt brådskande sjukdomsfall var ett fullständig analys ej hinner genomföras innan blodöverföring inleds används 0 Rh-negativt (0 Rh−) blod tills patientens blod existerar grupperat samt korstestat mot olika givares blod.
Bombay
[redigera | redigera wikitext]Ungefär fyra personer per miljon saknar H-transferas. Följaktligen besitter blodkropparna ingen H-substans liksom A- alternativt B-substans förmå byggas vid även ifall dem skulle äga anlagen till A- alternativt B-transferas. Dessa personer är kapabel bara ta emot blod ifrån andra likt saknar H-substans, dock kunna donera mot samtliga andra inom AB0-systemet. Blodgruppen upptäcktes 1952 inom Mumbai (då Bombay) inom Indien, var den förekommer hos enstaka vid tiotusen[9].
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Fördelningen varierar inom olika delar från världen, dock även lokala variationer kunna inträffa. mot modell förekommer B-antigenet hos uppemot 30 % hos vissa indianstammar inom nordvästra Nordamerika, medan den inom något som ligger nära eller är i närheten områden kommer upp inom således lite likt 10 %.
| Grupp | Hela världen | Sverige | Finland [10] |
|---|---|---|---|
| 0+ | 38,25 % | 32 % | 27 % |
| A+ | 34 % | 37 % | 38 % |
| B+ | 9 % | 10 % | 15 % |
| 0- | 7 % | 6 % | 4 % |
| A- | 6 % | 7-8 % | 6 % |
| AB+ | 3 % | 5 % | 7 % |
| B- | 2 % | 2 % | 2 % |
| AB- | 0,75 % | 1 % | 1 % |
Arv
[redigera | redigera wikitext]Barns blodgrupp beror vid vilken alternativt vilka blodgrupper liksom dess biologiska föräldrar har:
| Föräldrars blodgrupp | Barn får blodgrupp |
|---|---|
| 0 samt 0 | 0 |
| 0 samt A | 0 alternativt A |
| 0 samt B | 0 alternativt B |
| 0 samt AB | A alternativt B |
| A samt A | A alternativt 0 |
| A samt B | A, B, 0 alternativt AB |
| A samt AB | A, B alternativt AB |
| B samt B | B alternativt 0 |
| B samt AB | A, B alternativt AB |
| AB samt AB | A, B alternativt AB |
Andra blodgruppssystem
[redigera | redigera wikitext]Det finns även andra blodgruppssystem beskrivna, totalt ungefär 35 stycken olika. modell existerar Duffy-blodgruppssystemet, Kells blodgruppssystem, MNS-blodgruppssystemet samt Lewis blodgruppssystem. dem utgör tillsammans ovan 350 olika blodgrupper. ett sektion existerar kliniskt signifikanta, detta önskar yttra dem existerar från innebörd nära blodtransfusioner på grund av för att undvika transfusionsreaktioner. andra äger mindre innebörd nära blodtransfusioner. detta existerar därför ej precis för att 0 Rh- blod skulle artikel universalgivare, då detta finns fler blodgruppssystem för att ta hänsyn mot.
| Nummer | Namn | Symbol | Antal antigener |
|---|---|---|---|
| 001 | ABO | ABO | 4 |
| 002 | MNS | MNS | 46 |
| 003 | P1PK | P1 | 2 |
| 004 | Rh | RH | 52 |
| 005 | Lutheran | LU | 20 |
| 006 | Kell | KEL | 32 |
| 007 | Lewis | LE | 6 |
| 008 | Duffy | FY | 5 |
| 009 | Kidd | JK | 3 |
| 010 | Diego | DI | 22 |
| 011 | Yt | YT | 2 |
| 012 | Xg | XG | 2 |
| 013 | Scianna | SC | 7 |
| 014 | Dombrock | DO | 7 |
| 015 | Colton | CO | 4 |
| 016 | Landsteiner-Wiener | LW | 3 |
| 017 | Chido/Rodgers | CH/RG | 9 |
| 018 | H | H | 1 |
| 019 | Kx | XK | 1 |
| 020 | Gerbich | GE | 11 |
| 021 | Cromer | CROM | 16 |
| 022 | Knops | KN | 9 |
| 023 | Indian | IN | 4 |
| 024 | Ok | OK | 3 |
| 025 | Raph | RAPH | 1 |
| 026 | John Milton Hagen | JMH | 6 |
| 027 | I | I | 1 |
| 028 | Globoside | GLOB | 1 |
| 029 | Gill | GIL | 1 |
| 030 | RHAG | RHAG | 3 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Schmidt, P.; Okroi, M. (2001). ”Also sprach Landsteiner – Blood Group ‘O’ or Blood Group ‘NULL’” (på engelska). Transfusion medicin and Hemotherapy 28 (4): sid. 206–208. doi:10.1159/000050239. ISSN1660-3796. https://www.karger.com/Article/FullText/50239. Läst 27 september 2019.
- ^”The Nobel Prize in Physiology or medicin 1930” (på engelska). The Nobel Prize. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1930/summary/. Läst 27 september 2019. ”The Nobel Prize in Physiology or medicin 1930 was awarded to Karl Landsteiner "for his upptäckt of human blood groups."”
- ^”Blodgrupper”. 1177. https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/blodgrupper/. Läst 25 november 2023.
- ^”Tidslinjen: Blodtransfusioner | Karolinska Institutet”. ki.se. https://ki.se/forskning/tidslinjen-blodtransfusioner. Läst 25 november 2023.
- ^”Transfusionsmedicin (blodtransfusion)”. Internetmedicin. https://admin.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/hematologi/transfusionsmedicin-blodtransfusion/. Läst 25 november 2023.
- ^”Om blod samt blodgrupper”. geblod.nu. https://geblod.nu/om-blodgivning/om-blod-och-blodgrupper/. Läst 25 november 2023.
- ^Dean, Laura (2005). ”The ABO blood group” (på engelska). Blood Groups and Red fängelse Antigens. National Center for Biotechnology resultat (US). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK2267/. Läst 27 september 2019
- ^Storry, J. R.; Castilho, L.; Chen, Q.; Daniels, G.; Denomme, G.; Flegel, W. A. (2016-08). ”International gemenskap of blood transfusion working party on red fängelse immunogenetics and terminology: report of the Seoul and London meetings”. ISBT science series 11 (2): sid. 118–122. doi:10.1111/voxs.12280. ISSN1751-2816. PMID 29093749. PMC: 5662010. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5662010/. Läst 27 september 2019.
- ^”Bombay blood group (HH blood group)”. Bioscience Notes. 2019-03-02. https://www.biosciencenotes.com/bombay-blood-group-hh-blood-group/.
- ^http://www.veripalvelu.fi/www/3453