pealead.pages.dev






Vad är värderingar exempel arbetarrörelsens

Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen existerar en samlingsnamn på grund av den folkrörelse likt företräder arbetarklassen samt samlar denna politiskt samt fackligt. Arbetarrörelsen äger främst uppkommit efter den fabriksrelaterade revolutionen, vilket gjorde för att den ursprunglig uppstod inom Europa samt sedan spreds allt eftersom industrialiseringen utvidgades.

Fackföreningar samt massrörelser liksom organiseras från högerkrafter räknas normalt ej mot arbetarrörelsen.

Arbetarrörelsens historia

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga arbetarrörelser inom Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]

Arbetarrörelsen uppstod inom samt tillsammans med den fabriksrelaterade revolutionen, liksom startade inom Storbritannien ca kalenderår 1750. Industrialiseringen ledde mot för att produktionen förflyttades ifrån verkstäder mot fabriker var arbetarna blev anonyma inför produktionsprocessen. flera sålde detta enda dem ägde, arbetskraften, mot kapitalägare. Lönearbetande yrkesman blev bortrationaliserade inom utbyte mot maskiner inom fabrikerna. detta föranledde för att vävare, spinnare samt strumpstickare stormade fabriker samt förstörde dem maskiner liksom kunde producera således många mer än dem.[1] Denna tidiga rörelse besitter fått namnet Luddism.

År 1799 förbjöds samtliga arbetarsammanslutningar inom Storbritannien, eftersom man såg detta vilket en hot mot den fria konkurrensen. dock trots lagen bildades en flertal mindre fackförbund, vilket dock fick jobba inom hemlighet. Fackförbunden förbjöds 1815 samt kunde framträda samt börja jobba offentligt ursprunglig kalenderår 1824 då förbudet mot fackföreningar upphävdes.[1]

Ett flertal nya sammanslutningar bildades, främst inom gruv- samt textilområdet. Även ett sektion strejker sattes igång, dock ett fåtal lyckades. Lyftet på grund av fackförbunden fanns bildandet från Grand National Consolidated Trades Union 1834. Initiativtagaren plats industriägaren Robert Owen. Owen ägde byggt upp sin textilfabrik inom New Lanark efter sina egna idéer ifall arbetarnas sociala rättigheter, vilka han propagerade till inom skrifter samt meddelande. 1844 bildades detta inledande konsumentkooperativet inom Rochdale.[1]

Owen fortsatte sina planer genom för att köpa upp ett hel bygd vid landet inom USA samt driva den såsom en antikapitalistisktkollektiv. Byn kallades New Harmony samt nedsänkt inom Indiana. Försöket misslyckades dock. Owen lyckades emellertid erhålla in den inledande arbetarlagstiftningen inom Storbritannien, dock kurera Grand National Consolidated Trades Union sprängdes.

En färsk rörelse bildades tillsammans med krav vid främst utvidgad rösträtt samt sociala reformer. Rörelsen kom för att kallas chartism efter skriften The People's Charter såsom handlade angående allmän rösträtt oavsett förmögenhet. Efter för att tiotimmarsdagen infördes 1847 samt spannmålslagen avskaffades, upphörde rörelsen. flera från dess anhängare blev sedan anhängare från Karl Marx samt Internationalen.

Tidig socialism

[redigera | redigera wikitext]

Den socialistiska rörelsens rötter går tillbaka mot Franska revolutionen samt Jean-Jacques Rousseau. inom land i västeuropa började nära sekelskiftet mot 1800-talet ett rörelse växa, byggd vid bland annat Rousseaus samt dess ene chef François-Noël Babeufs idéer ifall en jämställt samhälle. Rörelsen kallade sig "De jämlika" samt fick främst anhängare bland person som arbetar inom städerna. Planerna vid en uppror avslöjades dock innan dem hann starta. Babeuf samt flera därtill fängslades. han samt rörelsens andre chef, Augustin Alexandre Darthé, avrättades samt dem övriga släpptes.

Den socialistiska kampen slocknade efter Babeufs död, ej förrän cirka 1830 kom den för att börja växa igen. enstaka sektion utopistiska socialister framträdde, bland dem Charles Fourier samt Henri dem Saint-Simon. Fourier fanns även den likt namngav kommunismen.

En fräsch socialism

[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland ägde arbetarna små möjligheter för att yttra sig politiskt beneath 1830- samt 1840-talen. Industrialismen ägde ej riktigt slagit igenom likt inom Storbritannien samt land i västeuropa. kalenderår 1833 bildades inom Paris den inledande revolutionära tyska organisationen, efter fransk inspiration. Organisationen kom för att kallas Kommunisternas förbund.

Det plats även inom Tyskland såsom socialismen skulle förändras samt utvecklas. inom Berlin ägde ett radikal assemblage, kallad Unghegelianer, samlats runt filosofen Hegels reflektioner. detta fanns inom denna samling likt studenten Karl Marx utvecklade sina funderingar samt vände ifrån borgerlig unghegelian mot socialist. Marx plats främst inspirerad från Saint-Simon, Fourier, Owen samt Babeuf.

Det fanns inom Paris 1844 liksom Marx träffade Friedrich Engels, enstaka ytterligare socialist. dem båda kom inom förbindelse tillsammans detta tyska Kommunisternas förbund. Tillsammans skrev dem 1848 detta kommunistiska partiets manifest, åt organisationen. Manifestet kom för att bli enstaka text likt många påverkade arbetarrörelsens politiskt relaterade tillväxt.

År 1848 bröt även revolution ut inom land i västeuropa. enstaka revolutionsregering tillsattes, var en fåtal socialister ingick. dock 1852 fick Napoleon III makten inom land i västeuropa samt regeringen sprack. Karl Marx samt Friedrich Engels tvangs flyga eller fly undan ifrån Tyskland 1849 samt bosatte sig istället inom London. chef på grund av den tyska arbetarrörelsen blev istället Ferdinand Lassalle. Lassalle samt Marx fanns oense vid en antal från huvudpunkterna inom arbetarrörelsens tankesystem. Lassalle plats på grund av nödvändigheten från ett stat, vilken Marx ville avskaffa. Marx trodde även vid fackföreningars innebörd vilket Lassalle såg likt hopplös.

Under start från 1850-talet pausade all arbetarrörelsens framfart från, inom samt tillsammans med goda konjunkturer samt 1848-revolutionernas misslyckande. inom Storbritannien uppstod bland fackkunniga person som arbetar enstaka konservativ rörelse, New Model Unionism, likt förespråkade städade förhandlingar. [2]

Fram mot mitten från 1800-talet fanns detta främst inom västra europa såsom socialismen fått anhängare, angående man bortser ifrån dem experiment vilket utförts inom USA. dock ca 1850 började enstaka rysk arbetarrörelse växa fram. chef fanns främst Alexander Herzen samt Michail okänt. Rörelsen inom Ryssland fanns dock ännu ingen folkrörelse utan främst förankrad inom lärda kretsar.

Första Internationalens uppgång samt fall

[redigera | redigera wikitext]

Mot slutet från 1850-talet fick arbetarrörelsen färsk luftström inom seglen efter ett finansiell kris samt enstaka byggnadsarbetarstrejk inom London 1859, beneath vilken man importerade strejkbrytare ifrån kontinenten. dem brittiska arbetarna blev sedan initiativtagare mot den franska idén angående en internationellt samarbete inom arbetarrörelsen samt grundade inledande internationalen(International Working Men's Association) kalenderår 1864. Karl Marx fick inom uppgift för att notera stadgarna. Skriften inleds tillsammans dem berömda citatet: Arbetarklassens frigörelse måste erövras från arbetarklassen själv.[3] Internationalen skulle hålla enstaka kongress varenda kalenderår samt äga en generalråd tillsammans säte inom London. Internationalens aktivitet blev dock mer symbolisk än reell. inom samt tillsammans med för att detta fanns ett internationell sammanslutning till person som arbetar motiverade detta flera. Dess effektivitet för att ingripa fanns mindre, dock gav man stöd mot strejker samt kunde förhindra strejkbryteri effektivare samt således vidare.

Men Internationalens skadades från inre stridigheter 1868 då okänt inträdde. okänt samt Marx kom inom en motsatsförhållande både då detta gäller karaktär samt politiskt. Marx, vilket plats den inflytelserik personen inom Internationalen, ägde ringa kraft samt fortsatte sitt jobb tillsammans med skriften Kapitalet.

Ett konflikt mellan land i västeuropa samt Tyskland bröt ut 1870. Kriget slutade inom enstaka katastrof till fransk sektion. Tyska trupper började snart belägra Paris, var arbetarnas hat mot styret växte. Socialistiska samt anarkistiska rörelser växte tillsammans med Internationalens hjälp. inom start från 1870 började person som arbetar inom Paris utföra väpnat motstånd. då tyskarna intog staden växte missnöjet allt mer. Snart kunde arbetarna ta makten samt Pariskommunen upprättades. dock kommunen kvävdes inom numeriskt värde månader. Pariskommunen blev inte någonsin något socialistiskt försök eftersom någon ledning fanns knappt. Kommunen fanns splittrad samt man kunde ej erhålla mot någon ledning.

Med kommunens fall bröt även inledande internationalen samman. nära kongressen inom Haag 1872 splittrades den på grund av för att 1876 inom Philadelphia öppet medge sin upplösning, efter för att Marx lyckats erhålla huvudkontoret flyttat mot New York sålunda för att ej anarkisterna skulle erhålla makten ovan organisationen. Den anarkistiska rörelsen ägde, efter Bakunins död 1876, fått enstaka fräsch "ledare" inom Pjotr Kropotkin.

Gothaprogrammet samt tiden efter inledande internationalen

[redigera | redigera wikitext]

Tiden ifrån 1871 mot inledande världskriget äger kallats andra fabriksrelaterade revolutionen. beneath denna tidsperiod ökade andelen industriarbetare. inom västra europa ledde tekniska framsteg, förbättrad hem samt nya social- samt arbetslagar mot förbättrad levnadsförhållanden. inom Östeuropa fanns arbetarklassen fåtalig samt geografiskt koncentrerad vilket gjorde för att deras behov ej tillgodosågs; revolutionära stämningar uppstod inom städerna.[4] Efter inledande internationalens misslyckande började man bygga upp arbetarrörelsen igen tillsammans med fackliga samt politiska organisationer uppbyggda vid nationell bas. Mot slutet från 1800-talet bildades socialdemokratiska partier inom flera europeiska länder.[1] dem anställda inom stora byråkratiska apparat liksom arbetarrörelsen byggde upp beneath denna tidsperiod närmade sig allt mer medelklassens livsstil samt blev mer reformistisk.[4]

Efter den utvecklingen vilket följde vid Pariskommunens fall, gick dem numeriskt värde tyska partierna lassalleisterna samt eisenacharna ihop. dem senaste nämnda fanns en rent marxistiskt område medan lassalleisterna ägde Lassalles funderingar vilket tankesystem. grupp grundades nära ett möte inom staden Gotha 1875 samt kallades Sozialistische Arbeiterpartei Deutschlands. Marx fanns många väsentlig mot detta samt skrev enstaka väsentlig bedömning från partiets schema, såsom senare från Engels döptes mot bedömning från Gothaprogrammet. dock grupp fick en antal antisocialistiska lagar emot sig, lagar främst skapade från Bismarck. Snart blev partiets rörelse olaglig förutom dem representanter likt fanns inom riksdagen. Ledningen flyttade utomlands dock fortsatte för att skörda valframgångar, Bismarck fick titta sitt försök misslyckas.

I land i västeuropa ägde arbetarrörelsen blivit praktiskt krossad inom samt tillsammans med Pariskommunens fall. ett team ifrån 1872 gjorde detta förbjudet för att ingå inom någon form eller gestalt från international. enstaka från dem inflytelserik inom återuppbyggandet plats Jules Guesde såsom bildade en franskt arbetarparti, område ouvrier français, efter tysk modell. Inom grupp fanns även Karl Marx svärson Paul Lafargue. dock enheten mellan arbetarna plats kortvarig. Paul Brousse bildade snart en annat arbetarparti samt Guesde reorganiserade sitt område mot en nytt.

Det fanns främst anarkismen vilket växte bland dem franska samt spanska arbetarna. Centrum på grund av rörelsen inom land i västeuropa blev Lyon var tidskriften Le droit social började utkomma 1881. dock även denna rörelse hamnade inom konflikt tillsammans med myndigheterna samt tillsammans ett hel sektion fängelsedomar likt resultat. Den anarkistiska rörelsen ägde likt den socialistiska inre splittringar. Främst mellan rena anarkister mot anarkokommunister.

Andra Internationalen samt enstaka fräsch arbetarrörelse

[redigera | redigera wikitext]

Den tyska arbetarrörelsen plats den vilket klarade sig bäst efter Pariskommunens fall 1871. Även den franska arbetarrörelsen började växen beneath 1880-talet. Tankarna ifall återupprättandet från internationalen började mogna. Bildandet från andra internationalen skedde inom Paris 1889 från bland andra Wilhelm Liebknecht, August Bebel, Eduard Bernstein, Jules Guesde, Victor Adler samt Keir Hardie. Denna International kom för att erhålla enstaka avgörande politisk roll fram mot inledande världskriget. Efter Haymarketmassakern 1 femte månaden i året 1886 inom Chicago, USA beslöt andra internationalen för att inledande femte månaden i året skulle existera Internationella arbetardagen 1889, samt dem inledande inledande majdemonstrationerna ägde lokal 1890.

I Tyskland, efter Bismarcks misslyckade försök för att kväva rörelsen, började man istället försöka integrera socialister. Efter socialistlagens upplösande 1890 kunde socialdemokratin inom Tyskland börja återuppbygga sin rörelse. Man ägde sitt inledande sammankomst numeriskt värde veckor efter lagens upplösning inom Halle, samt inom Erfurt året därpå antogs en nytt partiprogram, kallat Erfurtprogrammet, skrivet delvis från Karl Kautsky samt tydligt marxistiskt. Detta schema rensade ut dem sista delarna från lassalleismen liksom funnits kvar sedan Ghotaprogrammet. Efter den hårda tiden beneath Bismarcks lagar fanns rörelsen sammansvetsad. Förutom själva grupp fanns även ett kvinno- samt ett ungdomsrörelse. Den tyska rörelsen gav även ut flera tidskrifter bland vilka Die Neue Zeit (1883-1928) fanns den främsta. Mot slutet från 1800-talet började åter sprickor visa sig inom arbetarrörelsen inom Tyskland. detta fanns dels Karl Kautsky samt Georg von Vollmar inom Bayern tillsammans med flera liksom ägde marxistiska funderingar, dock dels enstaka alltmer framträdande individ inom arbetarrörelsen, Eduard Bernstein liksom tog avstånd ifrån flera från Karl Marx idéer. nära detta socialdemokratiska partiets kongress inom Hannover 1899 vände sig Kautsky mot Bernsteins perception. Kautsky fick detta mesta stödet nära kongressen, vilket han även fick inom tysk stad 1903. dock partiets reella politik fanns grundad vid Bernsteins idéer, Bernstein liksom även plats riksdagsledamot. identisk kalenderår, 1903, vann grupp ytterligare inom antal röster inom valet. Samtidigt utformades enstaka vänsterflygel inom grupp. Denna främst ledd från Rosa Luxemburg samt Karl Liebknecht. Efter Ryska revolutionen 1905 fick arbetarrörelserna inom all Europa bris inom seglen. beneath kongressen inom Jena 1905 plats August Bebel, partiets chef, nära för att starta ett storstrejk. dock detta startade ett kraftfull motoffensiv ifrån revisionisterna. Bebel dog 1913 samt en generationsskifte började inom grupp. Man fick dock svårt fram mot samt beneath inledande världskriget.

I land i västeuropa fick arbetarrörelsen en något som ökar i storlek eller antal parlamentariskt effekt ifrån 1889. dock detta ökande inflytandet ledde dock ej mot ett större enighet utan tvärtom. Rörelsen splittrades samt en nytt område bildades tillsammans med anarkistiska rötter. dock detta ledde ej mot något större påverkan. Den syndikalistiska rörelsen, likt arbetade inom detta fackliga området, kunde istället vinna mark.

I Storbritannien dröjde detta mot kalenderår 1900 innan Labour Party bildades vilket dem brittiska fackförbundens politiska organisation.[1]

Arbetarrörelsen beneath inledande världskriget

[redigera | redigera wikitext]

Idealet angående internationell samhörighetskänsla mellan arbetarna visade sig ej behärska stå emot dem nationalistiska krafterna liksom levde upp beneath inledande världskriget. Staternas mobilisering på grund av kriget medförde nedprioritering från dem klassiska frågorna på grund av arbetarrörelsen inom dem flesta länder, dock samtidigt innebar kriget enstaka ökad efterfrågan samt mindre resurser vid arbetskraft vilket gynnade dem person som arbetar såsom ej dragit ut inom konflikt samt innebar även enstaka större chans till kvinnorna för att ett fåtal passage mot dem klassiskt manliga industrijobben. dock trots dem något förbättrade arbetsvillkor till flera person som arbetar, således innebar inledande världskriget ett tillbakagång samt nationell splittring från arbetarrörelsen.

Tredje internationalen (Kommunistiska internationalen)

[redigera | redigera wikitext]

Tredje internationalen, ofta kallad Komintern efter Kommunistiska internationalen, plats ett sammanslutning från kommunistiskapartier inom världen, var medlemspartierna utgjorde sektioner inom en världsomspännande kommunistparti. Internationalen bildades beneath ledning från Grigorij Zinovjev inom Moskva1919, samt upplöstes från Josef Stalin1943. Högkvarteret plats placerat inom Moskva, samt den maximalt långvariga från dess ordförande fanns den bulgariske kommunisten Georgi Dimitrov.

Socialdemokratisk välfärdspolitik inom Västeuropa

[redigera | redigera wikitext]

Arbetarrörelsen fick en stort påverkan inom västra europa efter andra världskriget. Efter enstaka valseger 1945 kunde Labour genomföra stora reformprogram inom Storbritannien. 1951 rekonstruerades andra internationalen inom Frankfurt liksom socialistinternationalen. Denna tog klart ställning på grund av demokratisk socialism.[1] dem nordiska socialdemokraterna blev inom samt tillsammans sina långa maktinnehav förebilder till reformister Västeuropa; samtidigt blev arbetarrörelsen inom södra Europa radikalare, dock mer politisk isolerad.[1]

Arbetarrörelsen inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Den europeiska arbetarrörelsen

[redigera | redigera wikitext]

Norden

[redigera | redigera wikitext]

Sverige
[redigera | redigera wikitext]

August Palm anses äga lagt grunden på grund av den moderna svenska arbetarrörelsen. Den inledande stora frågan på grund av arbetarrörelsen inom land fanns kravet vid allmän samt lika rösträtt. inom land äger arbetarrörelsens politiska kvist historiskt dominerats från Socialdemokraterna samt Vänsterpartiet tillsammans närstående organisationer. Arbetarrörelsen inom land byggdes inom nära förbindelse tillsammans med numeriskt värde andra folkrörelser, nämligen nykterhetsrörelsen samt frikyrkorörelsen.

Den socialistiska rörelsen äger flera avdelningar. inom land äger socialdemokratin ständigt varit den ledande kraften inom arbetarrörelsen, följt från Vänsterpartiet. Inflytandet partierna inom arbetarrörelsen besitter varierat beneath olika decennier samt fackförbund samt organisationer inom arbetarrörelsen. inom land samarbetade socialdemokraterna tillsammans Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV) samt liberalerna på grund av för att att nå ett mål eller resultat demokrati samt allmän rösträtt.

1921 bytte SSV namn mot Sveriges kommunistiska parti, SKP. Organisationen plats detta område samt organisation liksom representerade den kommunistiska delen från svensk arbetarrörelse. grupp besitter successivt ändrat politisk tankesystem samt position samt beneath 1900-talet, ifrån kommunism mot demokratisk socialism. Dagens Vänsterpartiet existerar SKP:s person som följer efter någon annan samt ser sig egen såsom en feministiskt samt socialistiskt område samt därför även bytt namn.

Organisationer utanför arbetarrörelsen, den yttersta vänstern inom synnerhet, äger ständigt kännetecknats från splittring samt stort antal partier samt fraktioner besitter funnits beneath år.

År 2006 plats nästa socialistiska partier aktiva:

Riksdagspartier:

  • Socialdemokratiska Arbetarepartiet: Socialdemokraterna fick detta starkaste stödet ifrån fackföreningen Metall då 62,7 andel uppgav för att dem röstade vid grupp. Bland övriga LO-medlemmar röstade 54,4 andel vid dem.[5]SSU existerar Socialdemokraternas ungdomsförbund sedan 1917.
  • Vänsterpartiet: i enlighet med utredning röstade bara 7,2 andel från metallarna vid grupp. Motsvarande siffra till LO-medlemmarna plats, i enlighet med Sveriges Televisions valundersökning, 10,4 procent.[5]

Övriga partier:

Den fackliga grenen:

  • Landsorganisationen (LO): LO består från 14 medlemsförbund samt grundläggande principer eller fundament sig vid demokratisk socialistisk tankesystem. Dessa förbund organiserar person som arbetar inom både den privata samt offentliga sektorn. LO besitter beneath sin saga samverkat tillsammans Socialdemokraterna, samt mot viss sektion även vänsterpartiet.
  • Sveriges Arbetares Centralorganisation, existerar den syndikalistiska delen från svensk arbetarrörelse.

Större ungdomsförbund:

Övriga grenar:

I arbetarrörelsens tidig del av ett liv fanns detta livaktig icke-socialistiska aktivitet, ofta tillsammans primär liberala idéer samt kopplad mot väckelse- samt nykterhetsrörelserna. Grenen undanträngdes inom land sedermera från dem socialistiska grenarna, dock existerar livaktig inom stora delar från västra europa.

Arbetarrörelsen inom landet besitter länge varit energisk inom massmedia, dock tillsammans relativt måttlig succé. detta stora debaclet plats A-Pressens minskning beneath 1980-talet (med konkurs 1991).

Danmark
[redigera | redigera wikitext]

År 1871 startade flera arbetarorganisationer inom land, bland annat Socialdemokraterne samt Landsorganisationen inom land.

Island
[redigera | redigera wikitext]

1916 grundades den fackliga samorganisationen Alþýðusamband Íslands. inom Alltinget representeras arbetarrörelsen från den socialdemokratiska Samfylkingin samt den miljöinriktade socialistiska Vinstrihreyfingin – grænt framboð. flera från nobelpristagarenHalldór Laxness skrivna verk, bland annat Salka Valka samt Sjálfstætt fólk äger socialrealistiska drag.

Norge
[redigera | redigera wikitext]

I Norge existerar detta norske Arbeiderparti samt dess systerorganisationer, bland andra Landsorganisasjonen inom Norge samt Norsk Folkehjelp dem största aktiva arbetarrörelserna.

Se även
[redigera | redigera wikitext]

Nordens Fackliga Samorganisation

Arbetarrörelsen inom Centraleuropa

[redigera | redigera wikitext]

Ungern
[redigera | redigera wikitext]

Den inledande fackföreningen kom mot vid 1860-talet inom detta liksom existerar dagens Ungern, då enstaka sektion från Österrike-Ungern. dock eftersom Ungern ej plats sålunda långt industrialiserade sålunda fanns anslutningen mot arbetarrörelsen små. beneath 1870-talet startades en socialdemokratiskt område inom ledning från Viktor Külföldi samt Leo Frankel. Rörelsen fick svårt för att utvecklas då man beneath all framväxten blev förföljda ifrån regerings blad samt 1896 bröt sig ett bondegrupp ur grupp.

Efter krigsnederlaget 1918 växte arbetarrörelsen oerhört samt inom den nya republiken samt socialdemokrater samt liberaler delade vid makten. Även en kommunistiskt område, Ungerns kommunistiska område bildades beneath Béla Kun 1918. grupp fick sådan massiv uppslutning för att Béla Kun fick makten 21 mars 1919 samt bildade den magyariska rådsrepubliken. dock rådsrepubliken störtades samt enstaka färsk statsmakt beneath den före detta sjöofficeren Miklós Horthy upprättades. Kommunistpartiet förbjöds efter maktskiftet, dock socialdemokraterna kunde gå vidare beneath kraftfull begränsning.

I detta inledande fria valet efter andra världskriget fick dem socialdemokratiska samt kommunistiska partierna ca 17% vardera, enstaka sammanslagning från partierna gjordes 1948 samt grupp, magyariska arbetarpartiet, fick makten. Mátyás Rákosi blev chef på grund av landet samt förde ett starkt Stalininfluerad politik. Efter Stalins död utnämndes Imre Nagy mot president. Samtidigt plats Rákosi partiledare vilket ledde mot strider inom grupp. kalenderår 1955 avsattes Nagy. inom oktober 1956 utbröt en uppror inom Budapest samt enstaka färsk statsmakt beneath Imre Nagy bildades. dock upproret slogs ner brutalt från sovjetiska trupper efter ett dryg sju dagar.

Under 1960-talet fick bland annat fackföreningar större självständighet inom Ungern samt små steg mot politisk diskussion. Man fick igång en mer marknadssocialistisk politiskt struktur än innan samt levnadsstandarden blev mot den högsta inom Östblocket.

Ett flerpartisystem infördes inom Ungern 1989 samt året därefter hålls detta inledande fria valet. Idag finns detta tre stora fackförbund inom Ungern varav detta största heter SZEF.

Arbetarrörelsen inom Sydeuropa

[redigera | redigera wikitext]

Italien
[redigera | redigera wikitext]

Italiens arbetarrörelse ägde sin storhetstid innan fascisternas maktövertagande samt efter deras fall inom slutet från andra världskriget. Efter andra världskriget plats rörelsen kraftfull samt ingick inom större folkliga rörelser likt enades från sitt motstånd beneath kriget. beneath efterkrigstiden motarbetade USA denna rörelse samt tog ibland mot extrema medel till detta ändamål; man återupplivade exempelvis den italienska maffian (som inom stort sett ägde försvunnit beneath fascisternas styre) till för att knäcka strejker samt andra åtgärder.[6]

Spanien
[redigera | redigera wikitext]

Den inledande riktiga organiserade arbetarrörelsen inom Spanien fanns beneath Spanska revolutionen 1868, tillsammans med hjälp från Internationalen. Även enstaka sektion anarkistiska organisationer dök upp, influerad från den Italienska rörelsen. Efter Pariskommunens minskning flydde flera aktivister ner mot Spanien, bland annat Paul Lafargue likt började försöka sprida hans tolkning från den marxistiska läran.

Spaniens inledande arbetarparti, Spanska socialistiska arbetarpartiet, grundades från socialisten Pablo Iglesias 1879. grupp ställde upp på grund av inledande gången 1890 mot omröstning mot riksdag samt kommunala församlingar. Man erhöll den inledande riksdags mandatet 1910.

Vid partiets kongress 1921 bröt sig nästan hälften från partiets medlemmar ur samt bildade Spaniens kommunistiska område.

Under tiden fram mot inbördeskriget hann arbetarrörelsen inom Spanien bland annat utföra enstaka storstrejk 1908 mot kolonialkrigen samt strejker mot livsmedelsbristerna 1916-1917. då monarkin föll 1931 använde anordnade fackföreningarna strejker ut ovan landet.

När detta Spanska inbördeskriget bröt ut 1936 mellan Republiken, såsom plats socialister, kommunister samt syndikalister tillsammans med stöd från bland annat Sovjetunionen, samt Nationalisterna vilket stöddes från nazityskland samt Benito MussolinisItalien. Nationalisterna segrade samt Francisco Franco blev landets president samt Falangistpartiet blev detta enda tillåtna.

Under Franco upphörde all öppen arbetarrörelse inom Spanien. Dock arbetade exil-spanjorer inom land i västeuropa samt underjordiska grupper mot regimen. Efter Francos död 1975 återinfördes monarkin samt 1977 legaliserades dem förut förbjudna partierna. Spanska socialistiska arbetarpartiet äger sedan dess haft makten inom landet ursprunglig 1982–1996 samt för tillfället ifrån 2004.

Idag finns detta flera olika fackförbund inom Spanien varav detta största existerar CCOO såsom tidigare stod beneath Spaniens kommunistiska område, dock existerar idag självständigt.

Den amerikanska arbetarrörelsen

[redigera | redigera wikitext]

Den syd- samt centralamerikanska arbetarrörelsen

[redigera | redigera wikitext]

Argentina
[redigera | redigera wikitext]

Argentina ses ofta liksom en föregångsland då detta gäller fackliga organisationer. Redan 1853 organiserade typografer sig inom Buenos Aires. dock detta fanns ursprunglig enstaka bit in vid 1900-talet likt industrialiseringen kom mot landet. person som arbetar började då, även dem strukturera sig inom fackförbund. kalenderår 1930 grundades, främst från anarkister, CGT likt fanns enstaka landsomfattande fackorganisation. Senare utvecklades ett intern strid vilket ledde mot för att anarkisterna bröt sig ur samt startade enstaka personlig fackförening. CGT fanns ej den inledande landsomfattade organisationen dock efter Juan Perón, inledningsvis såsom arbetsminister ifrån 1943 samt sedan president ovan Argentina ifrån 1946 växte CGT kraftigt. CGT blev då direkt kontrollerad från Perón egen.

Under start från 1900-talet fanns detta en relativt starkt socialistiskt område inom Argentina. dock detta försvagades kraftigt beneath 1930-talet samt beneath Peronisttiden fanns erhålla möjligheter. Efter Peróns fall 1955 kunde kommunister, tillsammans med hjälp från militären, ett fåtal enstaka viss auktoritet ovan facket. dock beneath 1960-talet tog Peronisterna igen makten ovan fackförbunden.

Jorge Videla kunde kalenderår 1976 ta makten inom Argentina samt gjorde landet mot ett militärdiktatur. Militärdiktaturen föll 1981 samt Raúl Alfonsín blev demokratiskt vald mot president. tid 2003 kunde den mer vänsterinriktade presidenten Néstor efternamn väljas.

Brasilien
[redigera | redigera wikitext]

I Brasilien började industrialiseringen ännu senare än inom Argentina, detta fick mot resultat för att även arbetarrörelsen började senare. Den fackliga rörelsen började inom Brasilien ta hastighet då Getúlio Vargas byggde ett helt fräsch rörelse. inom motsats mot Argentinas Perón fanns detta inga fackföreningar inom Brasilien innan Vargas fick makten. Istället till ett landsomfattande organisation skapade han flera, ett inom varenda bransch. Även på denna plats fick staten huvud inflytande ovan facken.

Efter Vargas självmord 1954 kunde ej facket förmå sig utföra speciellt många. dock beneath 1960-talets inledande hälft blomstrade organisationerna. dock utvecklingen avbröts från militärkuppen 1964. beneath denna militärdiktatur fick facket ett ytterst svår situation. dock landet öppnade sig 1985 igen. beneath tiden efter 1985 satt ett rad liberala presidenter inom Brasilien. dock 1995 fick detta socialdemokratiska grupp makten samt Fernando Henrique Cardoso blev president vilket denne plats fram mot 2003. Ytterligare ett socialistisk president valdes 2003, Luiz Inácio Lula da skogsvegetation eller litteraturterm för en samling texter liksom tidigare varit energisk inom fackföreningsrörelsen.

Chile
[redigera | redigera wikitext]

Chiles arbetarrörelse besitter enstaka relativt utdragen bakgrund. Redan vid slutet från 1800-talet började arbetarorganisationer födas. Chile fick sin inledande landsorganisation 1909. Organisationen anordnade en flertal strejker vilket främst ägde likt syfte för att höja arbetarnas förhållanden. dock framgångarna plats erhålla. Även ett sektion partier bildades dock dem kunde ej samverka tillsammans med varandra. Vänsterpartier blev endera utkonkurrerade från högergrupper alternativt tvingades dra sig åt högern själva. Denna trend bröts då detta kristdemokratiska mittenpartiet beneath Eduardo Frei Montalva fick makten 1964. Vänstergrupperna ägde enat sig kring enstaka presidentkandidat, Salvador Allende, likt dock förlorade valet. Allende vann emellertid valet 1970 tillsammans med Partido Socialista dem Chile. denne tillträdde samt satt likt den förste marxist vilket demokratiskt blivit vald mot president. dock Allende störtades 1973 från Augusto Pinochet samt hans militärjunta. detta fanns ej förrän 1990 likt diktatorn Pinochet egen kunde störtas, inom en fritt demokratiskt omröstning. dem tio år efter militärjuntan styrdes Chile från kristdemokraterna. kalenderår 2000 blev Ricardo Lagos ifrån socialistpartiet president samt 2006 Michelle Bachelet ifrån identisk område.

Kuba
[redigera | redigera wikitext]

Den kubanska arbetarrörelsen började komma, även den, beneath 1800-talets slut. dock riktigt genomslag fick den ej förrän vid 1920-talet. Kuba fick sin inledande landsorganisation 1924 samt sin andra 1927. kalenderår 1925 fick Gerardo Machado makten vid Kuba, likt snart förvandlades mot ett diktatur. Regimen fick detta svårt efter världskrisen inom start från 1930-talet. ett generalstrejk bröt ut 1933 likt tog hårt vid regimen. Machado kontaktade ledarna samt vädjade för att slutföra, då denne inom gengäld skulle legalisera kommunistpartiet samt landsorganisationerna. dock detta blev inget från detta således strejkerna fortsatte vilket ledde mot Machados fall identisk kalenderår.

Fulgencio Batista kunde 1933 ta makten ovan Kuba, dock blev ej president förrän 1940. Batista byggde upp enstaka arbetsrörelse tillsammans Perón inom Argentina vilket förebild. tid 1939 grundades Confederación dem Trabajadores dem Cuba (CTC) enstaka landsorganisation ovan Kubas fackföreningar. inom den ägde dock kommunisterna majoriteten.

År 1959 genomfördes den Kubanska revolutionen ledd från kommunisterna Fidel Castro samt Che Guevara. Osvaldo Dorticós Torrado blev president, rollen blev tagna ovan från Fidel Castro 1976. Kubas kommunistiska område besitter sedan dess haft övervakning ovan CTC. Kuba fick efter revolutionen goda kontakter tillsammans med Sovjetunionen, efter för att USA utfört ett blockad mot landet. Castros styre besitter utfört ett hel sektion reformer likt ökat arbetarnas standard. dock flera existerar även kritiska mot Kuba samt anser landet artikel ett odemokratisk stat.[7]

Kuba fick stora ekonomiska oro efter Sovjetunionens fall 1991. dock allt eftersom fler samt fler länder inom Latinamerika får socialistiska regeringar äger detta bekymmer minskat. Den 24 månad 2008 efterträdde Fidels broder Raul Castro honom såsom Kubas president.

Venezuela
[redigera | redigera wikitext]

1998 vann Hugo Chávez valet mot presidentposten inom Venezuela. Vänstersinnade latinamerikaner ser Hugo Chávez Venezuela såsom en politiskt alternativ mot kapitalism samt nyliberalism. egen använder Chàvez ofta uttrycket "2000-talets socialism" såsom beteckning till sin samhälleliga framtidsperspektiv.

Den nordamerikanska arbetarrörelsen

[redigera | redigera wikitext]

USA
[redigera | redigera wikitext]

Industrial Workers of the World
[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från Industrial Workers of the World.

Industrial Workers of the World (IWW alternativt Wobblies) existerar ett internationell fackförening vilket grundades inom juni 1905 samt på grund av närvarande äger sitt huvudkvarter inom Cincinnati, Ohio, USA. nära sin höjdpunkt 1923 ägde föreningen fler än 100 000 medlemmar samt ägde runt 300 000 person som arbetar på baksidan sig. Antalet medlemmar sjönk dock kraftigt efter för att organisationen splittrades 1924 vid bas från interna konflikter samt regeringars förtryck. Idag organiseras runt 2 000 medlemmar ovan all världen. för att artikel medlem inom IWW kräver ej för att man arbetar vid ett representerad kontor, ej heller exkluderar detta medlemskap inom andra fackföreningar.

Den asiatiska arbetarrörelsen

[redigera | redigera wikitext]

Nya Zeeland

[redigera | redigera wikitext]

Idag existerar den största fackliga organisationen inom Nya Zeeland The New Zealand Council of Trade Unions (NZCTU) såsom existerar enstaka nationell sammanslutning från fackförbund liknande svenska LO. dem äger måttliga 360 000 medlemmar, dock bildades således sent likt 1987 genom för att man slog samman New Zealand statsförbund of Labour (NZFL) samt Combined State Unions (CSU). dem inledande fackföreningarna inom Nya Zeeland bildades beneath 1860-talet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

  • Dorit Andersen, Gudrun Berglund, Vagn Dybdahl, Henrik Fode, Ib Gejl, Chr. R. Jansen, Erik Korr Johansen, finsk H. Lauridsen, berg ortnamn eller efternamn, Åke Wedin (1979). Arbetarrörelsen - enstaka uppslagsbok. Borås: När ? Var? Hur? Serien 
  • Karlsson, Klas-Göran (2003). Europa samt världen beneath 1900-talet (2., [kompletterade] uppl.). Stockholm: Liber. Libris8867526. ISBN 91-47-06680-6 
  • Lars-Arne Norborg. Bra Böckers Världshistoria 11, 1815 - 1870. utmärkt Böcker 

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcdefg] Nationalencyklopedin, vid internet, besökt 22 november 2011, uppslagsord: arbetarrörelsen
  2. ^Encyclopædia Britannica, vid internet, 22 november 2011, uppslagsord: Europe, history of, The rise of organized labour and mass protests
  3. ^”Allmänna stadgar på grund av Den Internationella Arbetarassociationen”. http://www.marxists.org/svenska/marx/1871/17-d062.htm. 
  4. ^ [ab] Karlsson (2003), s. 33-34
  5. ^ [ab] LO-Tidningen: Beställd mätning ifrån Synovate Temo
  6. ^McCoy, Alfred W., The Politics Of Heroin: C.I.A. Complicity In The Global Drug Trade, Brooklyn: Lawrence Hill, 1991, kap. 1 samt 2.
  7. ^”Human Rights Watch: "Cuba"”. http://www.hrw.org/legacy/englishwr2k7/docs/2007/01/11/cuba14886.htm. , hämtad 19 femte månaden i året, 2009

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]