Hur länge håller materiell lycka

En från dem inledande likt talade angående vikten från lycka var Aristoteles liksom menade för att sökandet efter lycka existerar detta viktigaste inom enstaka människas liv, mot samt tillsammans med detta liksom existensen går ut vid. ej långt efter honom kom Epikuros, likt mot skillnad ifrån Aristoteles ej kopplade samman lyckan mot dygden samt detta rättfärdiga levernet, utan tillsammans njutningen.

Under medeltiden, präglad från kristendomens tankegods, ansågs lyckan knappast lyssna jordelivet mot utan plats någonting man förhoppningsvis skulle erhålla anförande sektion från inom existensen efter detta. Men beneath upplysningen förändrades detta samt lyckan blev idag någonting liksom ansågs uppnåeligt till samtliga – samt dessutom någonting likt samtliga förväntas arbeta emot.

– Synen vid lycka äger förändrats beneath olika tidsepoker samt detta kunna existera viktigt för att anlända minnas för att sättet såsom oss idag ser vid lycka, samt hur oss idag försöker att nå ett mål eller resultat lycka, existerar enstaka relativt modern företeelse vilket även till tillsammans sig vissa negativa konsekvenser, säger Carl Cederström, vetenskapsman inom management nära Stockholms Universitet.

Hedonismens paradox

Sökandet efter lycka utför oss nämligen olyckliga – åtminstone i enlighet med den sålunda kallade Hedonismens motsägelsefull påstående, en fenomen vilket uppmärksammades redan beneath upplysningen. mot modell skrev den brittiske filosofen John Stuart Mill för att &#;lycka uppnås bara genom för att ej utföra detta mot detta direkta målet&#;, samt menade för att lyckan istället snarare blir enstaka bieffekt då man strävar efter andra saker.

Filip Fors, vetenskapsman inom sociologi nära Umeå högskola, menar för att undersökning kring detta fenomen äger gett ganska olika utfall, vilket antagligen är kapabel förklaras från för att olika undersökningar använder sig från olika metoder samt olika urval.

– enstaka intressant fräsch forskning undersöker kulturella skillnader inom sammanhanget, samt då besitter man sett för att inom mer individualistiska länder – mot modell land – fanns detta en positivt samband mellan för att sträva efter lycka samt hur lycklig man existerar, medan detta gick åt andra hållet inom kollektivistiska kulturer.

Det finns också andra studier likt visar för att ju mer individualistiskt en nation existerar, desto lyckligare existerar människorna – något man tror beror vid för att strävan efter personlig tillväxt, samt för att man äger egna planer till sitt liv, värderas högt. inom motsats, inom mer kollektivistiska kulturer, förväntas man istället fokusera mer vid för att uppfylla förpliktelser gentemot släkt, släkt samt lokalsamhället. inom ett sådan tradition blir detta därför tillsammans största sannolikhet mindre accepterat för att sträva efter personlig lycka – vilket alltså skulle behärska förklara varför hedonismens motsägelsefull påstående existerar giltig inom kollektivistiska länder, dock ej individualistiska.

När man undersöker lycka samt försöker mäta den inom forskningen delar man vanligtvis upp begreppet inom numeriskt värde delar.

– Dels pratar man angående &#;den kognitiva delen&#; från lyckan, vilket handlar ifall individens tillfredsställelse tillsammans existensen vilket totalitet, samt dels angående detta därför kallade &#;affektiva välbefinnandet&#;, vilket handlar ifall individens emotionella status samt vilket existerar mer ögonblicksbundet – ifall man mot modell mår utmärkt alternativt uselt just för tillfället, säger Filip Fors.

Att artikel lycklig existerar ej ständigt detta bästa

Men detta existerar ej bara sökandet efter lycka likt kunna äga negativa effekter vid oss människor – till även då man funnit lyckan existerar detta ej ständigt positivt.

En forskning gjord från vetenskapsman ifrån Boston Collage samt Stanford University visar mot modell för att lyckliga människor presterar sämre inom konkurrenssammanhang än mot modell arga människor. enstaka ytterligare forskning – likt handlar angående framgångar nära förhandlingsbordet – visar identisk sak: arga människor existerar mer framgångsrika än glada.

Enligt Filip Fors förmå vrede artikel enstaka kraftig motivation, dock han betonar samtidigt för att den generella bilden såsom finns inom forskningen existerar för att människor liksom mår god oftast presterar förbättrad, samt för att detta finns många undersökning liksom visar för att lyckliga människor existerar både mer verksamma samt mer produktiva än andra. för att artikel lycklig fullfölja individen mer kreativ, mer engagerad samt fullfölja detta dessutom enklare för att bygga social relationer, något som vid olika sätt bidrar mot exempelvis enstaka högre produktivitet.

– dock sedan finns även vissa typer från sysselsättning var detta kunna existera negativt för att existera vid god humör, mot modell nära detaljarbete. Undersökningar visar för att detta då är kapabel existera förbättrad för att artikel lite nere, vilket beror vid för att man då man existerar vid god humör tenderar man för att bli mer öppen samt kreativ, samt tänka större, samt för att man därmed ej blir lika benägen för att fokusera vid detaljer.

Ytterligare studier visar för att människor liksom upplever affektivt välbefinnande, alltså mår god inom stunden, både får enstaka minskad förmåga mot bedömande tänkande samt sämre minne. Annan undersökning äger även demonstrerat för att detta finns ett samband mellan för att uppleva sig lycklig samt ökat risktagande. Människor ifall upplever sig emotionellt upprymda tenderar både för att spela mer hasardspel samt förtära mer onyttig föda samt alkohol.

Utmaningar för att mäta samt forska vid lycka

Både Filip Fors samt Carl Cederström återkommer dock mot hur svårt detta är kapabel artikel för att mäta lycka samt forskningens begränsningar.

– ifrån en vetenskapsperspektiv existerar detta intressant för att notera hur otroligt sköra dessa studier existerar. Ofta besitter detta demonstrerat sig för att ett små justering inom experimentet besitter en därför stort utslag vid resultatet, vilket ju visar just hur osäkert detta är kapabel artikel, säger Carl Cederström.

Filip Fors existerar inne vid identisk linje samt talar mot modell ifall hur denne genom för att ställa ämnen angående detta emotionella samt detta affektiva välbefinnandet kunnat neka detta annars återkommande resultatet för att danskarna skulle artikel detta lyckligaste människor inom världen.

– Nästan all tidigare undersökning besitter demonstrerat för att danskarna existerar överlägset lyckligast inom världen, dock då bygger dem studierna inom huvudsak vid för att man frågar ifall tillfredställelse tillsammans existensen. dock då jag samt min kollega studerade problem att diskutera angående detta emotionella samt affektiva perspektivet, alltså hur man känt sig vid sistone, således såg resultatet speciell ut. Danskarna nedsänkt kvar väldigt utmärkt mot, dock dem stack ej ut vid identisk sätt längre.

Filip säger för att detta istället troligen existerar kulturella faktorer samt samhälleliga normer vilket utför för att danskarna klassificerar sig själva vilket nöjdare tillsammans existensen än andra, samt för att detta ej bara beror vid för att dem existerar gladare samt mer emotionellt upprymda.

Klart står inom samtliga fall för att vår lycka, samt våra förställningar ifall lycka, existerar intimt sammanbunden tillsammans både tidsanda, rådande tradition samt samhälleliga ideal.

Text: Gustav höjd, frilansjournalist vid uppgift från