Vilka delar av världen är katoliker protestanter och ortodoxa

Romersk-katolska kyrkan (latin: Ecclesia Catholica Romana), alternativt katolska kyrkan^[2][3][4] (latin: Ecclesia Catholica),^[5] existerar världens största kristnasamfund tillsammans med ovan 1,3 miljarder medlemmar.^[1] liksom enstaka från världens största samt äldsta institutioner äger den spelat enstaka kritisk roll inom västvärldens tillväxt. Kyrkan leds från biskopar ledda från påven, Roms biskop. mot sin hjälp äger denne Kurian samt kardinalerna. Nuvarande påve existerar Franciskus. Anhängarna, grundlig samtliga 23 självbestämmandedelkyrkor inom full gemenskap tillsammans med påven, kallas katoliker.

Katolska kyrkan anses existera grundad från Jesus Kristus beneath inledande århundradete.Kr. Biskoparna betraktas liksom person som följer efter någon i en position eller roll mot Jesu lärjungar. Påveämbetet anses instiftat från Jesus då denne gav apostelnPetrus en ansvar likt chef inom apostlakretsen samt därmed på grund av kyrkan.

Förutom dygder likt tro, hopp samt älskade, för att förkunna evangeliet samt utöva medkänsla eller välvilja ingår inom katolskt trosliv (så likt detta definierats sedan medeltiden) sju sakrament: dopet, konfirmationen, eukaristin, försoningen, dem sjukas smörjelse, ordinationen samt giftermålet. Kyrkan vördar särskilt Jesu mor jungfru Maria såsom Guds moder. Utöver detta varierar betoning vid teologi, doktrin samt liturgi inom den största delkyrkan inom katolska kyrkan (den latinska kyrkan), östkatolska delkyrkor, samt religiösa institut samt sällskap, inklusive munk- samt nunneordnar.

Kyrkan uppmanar mot goda gärningar, såsom hjälp åt sjuka, fattiga, äldre, svaga samt utsatta. Den existerar världens största icke-statliga förmedlare från träning samt hälsovård,^[6] tillsammans med en världsomspännande nätverk från katolska barnhem, skolor, högskola, vårdinstitution samt välgörenhetsorganisationer. Principerna på grund av den katolska religiös aktivitet vid detta sociala området äger formulerats inom den sålunda kallade katolska socialläran.

Katolska kyrkan besitter både präglats från samt inspirerat europeisk tänkesätt, vetenskap, bildkonst samt tradition beneath cirka 2000 kalenderår. beneath medeltiden plats kyrkan den viktigaste enande kraften inom Europa.

Katolska kyrkan besitter existerat inom land sedan medeltiden. Den förste kände missionären plats Ansgar vid 800-talet, dock inledningsvis beneath 1000-talet började kyrkan vid allvar slå rötter inom landet. beneath 1500-taletreformerade monark Gustav VasaUppsala kyrkoprovins mot detta vilket kom för att kallas Svenska kyrkan samt utropade sig egen mot församlings överhuvud. Efter ett förändring proklamerade Svenska kyrkan sig egen såsom enstaka luthersk kyrka. Romerska katoliker bannlystes samt kriminaliserades fram mot toleransediktet 1781. tid 1860 avkriminaliserades konvertering från svenska medborgare mot romersk-katolska kyrkan. tid 1951 tilläts utträde ur Svenska kyrkan utan tillgång inom annat kristet samfund. kalenderår 1977 försvann detta sista lagförbudet mot romersk-katolska religiös byggnad. Katolska kyrkan inom land företräds från Stockholms katolska stift, likt formellt upprättades 1953.

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Termen "katolsk" kommer från grekiskans καθολικός (katholikos) inom betydelsen "universell", samt användes på grund av för att förklara kyrkan inledande gången beneath detta tidiga 100-talet.^[7] Termen katholikos motsvaras från καθόλου (katholou), ett sammanbindning från καθ' ὅλου (kath' holou) likt betyder "i enlighet tillsammans helheten".^[8] Kombinationen "katolska kyrkan" (he katholike ekklesia) existerar dokumenterad tidigast inom Ignatius från Antiochias skrivelse mot Smyrna ifrån ungefär kalenderår 110 e. Kr.^{[note 1]} Hos Kyrillos från Jerusalems (315-386) används "katolska kyrkan" vilket särskiljning ifrån andra grupper såsom även benämner sig likt "kyrkan".^[9][10]

Efter öst-västliga schismen 1054 antogs inom östlig kristendom adjektivet "ortodox" vilket tydlig epitet, medan kyrkan inom gemenskap tillsammans heliga stolen lade tyngdvikten nära "katolsk". Detta kännetecken kvarstod mot reformationen beneath 1500-talet, då dem vilket gav upp gemenskapen tillsammans med påven blev kända såsom protestanter.^[11][12]

Namnet "katolska kyrkan" existerar detta maximalt förekommande inom officiella romersk-katolska dokument.^[13] detta plats även namnet påve Paulus oss angav då denne signerade dokumenten ifrån andra Vatikankonciliet.^[14]

Organisation samt demografi

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan organiseras från 224 kardinaler samt ovan 5 000 biskopar ledda från biskopen från Rom, känd vilket påven, tillsammans kurian vilket huvudorgan. Nuvarande påve existerar Franciskus.

Därutöver finns cirka 412 000 präster, 722 000 nunnor samt 336 000 lekmannamissionärer.^[1]

Katolska kyrkan driver världen ovan cirka 70 500 förskolor, 92 800 grundskolor samt 43 600 gymnasieskolor. inom församlings välgörenhetsarbete ingår cirka 5 300 vårdinstitution, 18 200 kliniker, 17 200 ålderdomshem samt handikappboenden samt 9 900 barnhem.^[1]

Över hälften från samtliga kristna inom världen existerar katoliker.

Teologi samt liturgi

[redigera | redigera wikitext]

Den katolska tron existerar inom sin totalitet officiellt utlagd inom Katolska religiös katekes.^[15]

Gud

[redigera | redigera wikitext]

Människan är kapabel i enlighet med katolsk tro ett fåtal förståelse ifall Gud vid numeriskt värde sätt: genom förnuftet samt uppenbarelse. Genom förnuftet förmå varenda människor nå förståelse angående för att Gud skapar samt upprätthåller världen^[16] samt existerar dess yttersta källa samt uppgift. Gud refereras traditionellt mot liksom ”Han” inom katolska kyrkan. Gud anses dock artikel varken man alternativt kvinna, även angående man menar för att såväl manliga såsom kvinnliga attribut återspeglar något från Guds egenskaper.^[17] Gud äger även i enlighet med katolsk tro uppenbarat sig på grund av mänskligheten vid olika sätt genom historien. ej bara liksom skapare samt upprätthållare, utan även liksom älskade, samt såsom treenig. för att Gud existerar treenig betyder för att Gud existerar en dock tar sig formulering inom tre personer: Fader, Son samt helig Ande, (som existerar en samt identisk väsen varenda tre).

Jesus Kristus

[redigera | redigera wikitext]

Katolska kyrkan lär för att Gud, liksom existerar älskade, äger sänt sin ende son – sitt mening (grekiska: Λόγος), treenighetens andra individ – mot mänskligheten. Gud, liksom i enlighet med katolsk tro skapade människorna mot sin avbild, utgav sin son mot mänskligheten till för att människans synder (bortvändhet ifrån Gud) skulle förlåtas samt världen därmed räddas alternativt, såsom detta även kallas inom detta kontext, frälsas. denne besitter blivit människa ”genom den helige Ande, från jungfru Maria”^[18] således för att människorna, å sin blad, bör behärska upptas inom Guds inre, treeniga liv samt älskade.

Guds son blev människa inom Jesus ifrån Nasaret. Jesus verkade offentligt beneath en antal kalenderår runt tid 30 inom den då romerska provinsen Palestina, samt blev korsfäst då Pontius Pilatus plats romersk ståthållare var. denne återuppstod, i enlighet med kristen tro, ifrån dem döda, undervisade beneath fyrtio dagar apostlarna, samt uppsteg mot sky. han sitter idag ”på Faderns högra sida”,^[19] vilket betyder för att han blivit förhärligad från Fader, treenighetens inledande individ.

Kristus existerar i enlighet med katolsk tro verklig Gud samt rätt människa tillsammans med både mänsklig samt gudomlig natur samtidigt inom en individ, Jesus Kristus.

Kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Jesus samlade lärjungar omkring sig samt från dessa utsåg tolv män mot apostlar. Dessa lärjungar samt apostlar existerar i enlighet med katolsk tro den urcell vilket sedan blev hans kyrka. Helig Ande ”utgöts” vid den inledande pingsten, vilket räknas liksom församlings egentliga grundande. inom apostlaskaran ägde Petrus en särskilt uppdrag,^[20] en uppgift vilket biskopen från Rom, känd såsom påven.

Katolsk teologi anger flera namn på grund av kyrkan. en existerar ”Kristi kropp”^[21] – kyrkan existerar Kristi lemmar vid jorden sedan hans upptagning mot sky. en annat existerar ”Kristi brud”^[22] – kyrkan existerar detta nya Israel, dem trogna, ständigt inväntande sin brudgums, Jesus Kristus, återkomst inom härlighet vid den därför kallade yttersta dagen. en tredjeplats namn existerar ”de heligas gemenskap” (communio sanctorum)^[23] – dem likt genom dopet existerar upptagna inom Kristi lekamen äger även sektion inom hans helighet. dem såsom inom denna fras existerar heliga sägs behärska existera vid tre olika stadier inom sin själavandring mot målet, ibland refererat mot såsom detta himmelska Jerusalem: vid jorden (”den stridande kyrkan”), inom skärselden alternativt inom fullbordan inom sky.

Kyrkan, Kristi lekamen, ”subsisterar”, vilket betyder ungefär "förverkligas", i enlighet med katolsk tro inom katolska kyrkan,^[24] dock kommer även mot formulering ifall än vid inkomplett sätt inom andra kyrkogemenskaper, varav dem ortodoxa kyrkorna står särskilt nära.^[25]

Maria

[redigera | redigera wikitext]

Jungfru Maria vördas inom all katolska kyrkan vilket detta främsta från helgonen. Maria existerar i enlighet med katolsk lära Jesu mor, samt attribueras därför även Guds moder inom tiden. Katolska kyrkan lär även för att Maria existerar född utan arvsynd samt kroppsligen upptagen samt krönt inom sky. denna anses från katolska kyrkan existera den inledande människa liksom nått detta himmelska målet genom Jesus Kristus, samt vördas såsom ett förebild samt förebedjerska.

Sakrament

[redigera | redigera wikitext]

Katolska religiös katekes beskriver sakrament vid nästa vis: ”Sakramenten existerar indikator liksom förmå uppfattas tillsammans våra sinnen (ord samt handlingar) samt likt existerar tillgängliga på grund av vår mänskliga natur sålunda såsom oss idag känner den. dem meddelar vid en verksamt sätt den nåd vilket dem betecknar inom kraft från Kristi handlande samt den helige Andes makt.”^[26]

I katolska kyrkan finns sju sakrament:

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Sammanfattning

[redigera | redigera wikitext]

Historian på baksidan romersk-katolska kyrkan, även känd liksom katolska kyrkan, sträcker sig igen mot Jesu lära, vilket levde samt verkade inom provinsenJudéen, Romerska imperiet, beneath inledande århundradet. Katolsk doktrin lär för att den nutida kyrkan utgör enstaka fortsättning vid den tidiga kristna kretsen runt Jesus själv.^[27] Kyrkan betraktar sina biskopar liksom direkta person som följer efter någon annan mot dem tolv Jesu apostlar, samt för att biskopen från Rom, även känd såsom påven, utgör isolerad person som följer efter någon annan mot aposteln Sankt Petrus,^[28] liksom anses äga utnämnts mot kyrklig överhuvud inom Nya Testamentet samt verkade inom Rom.^[29][30] Den tidiga kyrkan plats löst organiserad, vilket resulterade inom enstaka spridning från diverse uppfattningar.^[31] ett mer strukturerad hierarki utvecklades fram beneath slutet från 100-talet,^[32] samt biskopar började strukturera sig inom regionala synoder på grund av för att åtgärda meningsskiljaktigheter inom doktrin samt lära.^[33] nära 200-talet framträdde biskopen från Rom vilket enstaka yttersta instans inom lärofrågor likt biskoparna själva fanns oförmögna för att lösa.^[34]

Kristendomen spreds inom Romerska imperiet trots förföljelser vid bas från konflikter tillsammans den romerska statsreligionen. Dessa varade fram mot kejsar Konstantin den stores legalisering från tro tillsammans med ediktet inom Milano tid 313. kalenderår 380 förklarades kristendomen likt romersk statsreligion beneath kejsar Theodosius inom genom ediktet inom Thessaloniki liksom varade fram mot Västromerska imperiets fall, samt senare beneath Bysantinska imperiet fram mot Konstantinopels fall. beneath denna tidsperiod (perioden på grund av dem ekumeniska koncilierna) etablerades fem primära säten Eusebios: biskopen från Rom, ekumeniske patriarken från Konstantinopel, patriarken från Antiokia, Jerusalem samt Alexandria^{[särskiljning behövs]}, även känt liksom pentarki.

Efter Västromerska imperiets fall spelade kyrkan ett nödvändig roll inom för att skydda klassisk civilisation. Man grundade religiös byggnad samt sände missionärer runtom inom Nordeuropa, ända upp mot Sveariket. Inom Bysantinska imperiet dominerade östlig kristendom ifrån 600-talet. Detta efter detta för att islam beneath sitt massiva erövringskrig omintetgjorde tre från fem patriarkala högsäten: ursprunglig Jerusalem, sedan Alexandria, samt slutligen Antiokia beneath 700-talet.

Nästföljande fem sekler präglades från konkurrens mellan kristendom samt islam runtom bota medelhavsområdet. stöt liksom dem nära Poitiers samt Toulouse bevarade detta katolska väst, även ifall själva Rom självt blev plundrat 850 samt Konstantinopelbelägrat. 1000-talet innebar även anspänningar mellan grekisktalande kristna inom öst samt latinska kyrkan inom väst, vilket utmynnade inom den öst-västliga schismen, delvis inom fråga ifall påvens auktoritet. detta fjärde korstågets plundring från Konstantinopel utförd från avfälldakorsriddare innebar detta slutgiltiga uppbrottet.

Under 1500-talet bröt den protestantiska reformationen ut, samt katolska kyrkan upptogs från ett process från substantiella reformer samt förnyelser kända vilket motreformationen.^[35] beneath dem efterföljande seklerna spreds katolicismen vida ovan världen vid bas från kolonialismen trots för att dess hegemoni utmanades inom Europa från den något som ökar i storlek eller antal protestantismen samt senare även från religiös skepticism beneath upplysningstiden. andra Vatikankonciliet beneath 1960-talet införde dem maximalt avgörande förändringarna sedan Tridentinska mötet tre sekler dessförinnan.

Antiken samt romartiden

[redigera | redigera wikitext]

Efter enstaka period från sporadisk dock stark förföljelse ifrån dem romerska ledarna, deklarerade Konstantin den store tid 313religionsfrihet inom detta romerska riket genom detta milanesiska toleransediktet. Konstantin mottog i enlighet med traditionen dopet vid sin dödsbädd, samt kallades den "förste kristne kejsaren" från Lactantius samt Eusebios från Caesarea.

Splittringen mellan Väst- samt Östrom395 ledde mot enstaka successiv separation från Väst- samt Östkyrkan. Efter Västroms fall 476 försvårades kommunikationen mellan väst samt öst ytterligare.

Medeltiden samt renässansen

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden spreds den latinskakristendomen ovan västra samt norra Europa. beneath denna tidsperiod formades teologin från skolastiken, framför allt från teologen Thomas från Aquino. beneath identisk period bildades även olika typer från klosterordnar vilket kom för att ett fåtal massiv innebörd. mot dem hörde dem således kallade tiggarordnarna: dominikanorden, franciskanorden samt karmelitorden.

Den medeltida kyrkan präglades från kontroverser kring hennes påverkan inom Europa, samtidigt liksom den feodala maktuppdelningen beneath perioden medförde för att somliga furstar gjorde krav vid politiskt effekt ovan kyrkan samt dess rikedomar.

Östliga schismen 1054

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Östliga schismen.

År 1054 inträffade den stora östliga schismen, enstaka schism tillsammans med den västliga samt östliga kristenheten, vars brytning blev definitiv då påvens sändebud lämnade enstaka bannbulla vid altaret inom Hagia Sofia inom Konstantinopel. Sedan dess äger den romerska samt dem ortodoxa kyrkorna varit skilda åt, även ifall diskussion mellan kyrkorna återupptagits vid senare period.

Västliga schismen 1378–1417

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka översikt från Västliga schismen.

Sekelskiftet 1300 firades vilket jubelår inom Rom, dock detta kommande århundradet skulle innebära oro till församlings integritet. Förbindelserna tillsammans med tysk-romerska kejsarmakten motsvarades ej från den franska kungamakten, såsom skulle visa sig artikel mindre beskedlig.

I start från 1300-talet fordrade monark Filip IV för att dem franska biskoparna skulle erlägga tribut, ungefär detsamma likt extraskatt, något vilket katolska kyrkan inom land i västeuropa tidigare frivilligt gjort, dock för tillfället ville alltså Filip tvinga fram avgift. Då kyrkan traditionellt varit skattebefriad, protesterade påveBonifatius VIII mot detta världsliga krav genom ett bulla, Unam sanctam 1302, inom vilken han hävdade kyrkan andliga överhöghet ovan furstarna. Filip ignorerade denna bulla tillsammans stöd från detta franska prästerskapet, samt beskattade kyrkan inom samtliga fall. Bonifatius VIII svarade tillsammans med för att bannlysa Filip, vilket inom sin tur kontrade tillsammans med för att 1303 låta tillfångata den 68-årige påven. denne befriades snart, dock dog identisk tid samt inom hans lokal valdes ett fransman mot påve. Bonifatius VIII omedelbare person som följer efter någon i en position eller roll plats dock Benedictus XI (1303–1304) Den från kungen valde Clemens V slog sig 1309 vid Filips initiativ ned inom Avignon inom land i västeuropa istället på grund av inom Rom. var kom påvarna, samtliga fransmän, sedan för att residera fram mot 1377 beneath starkt påverkan från den franska kungamakten, något vilket kom för att kallas påvarnas babyloniska fångenskap. enstaka från flera vilket försökte förmå påven för att flytta igen mot Rom plats svenskan Birgitta. denna hann emellertid avlida innan detta förverkligades.

Filips åtgärder slutade ej tillsammans med detta. då han ägde kontrollen ovan den kyrkliga förvaltningsapparaten använde han sig från sin auktoritet till för att lägga beslag vid tempelherrarnas ansenliga förmögenhet.

Det plats ej bara detta liksom försvagade kyrkan; detta finns fler faktorer på baksidan nedgången. Korstågen ägde misslyckats samt detta innebar ett central prestigeförlust till kyrkan samt påvemakten. andra skäl mot sänkt anseende fanns detta moraliska samt kunskapsmässiga förfallet inom den kyrkliga organisationen.

1377 återvände påven mot Rom, dock dog året därpå. Då valdes ett fräsch påve inom Rom, dock sidled tillsammans detta även enstaka inom Avignon. beneath den stora västliga schismen 1378–1417 fanns alltså numeriskt värde påvar. 1409 försökte man genom en kyrkomöte inom Pisa åtgärda schismen genom för att avsätta bägge påvarna samt istället välja ett färsk. dem numeriskt värde tidigare vägrade dock för att hitta sig inom detta samt plötsligt ägde kyrkan tre påvar. Schismen löstes 1417, dock då plats den högmedeltida kyrklig internationella anseende skadat. beneath schismen ägde dem nationellt begränsad eller markerad av gränser katolska kyrkorna närmat sig respektive kungamakt, vilket även beredde marken till reformationen.

Reformationstiden

[redigera | redigera wikitext]

Reformationen beneath 1500-talet gjorde för att den katolska kyrkan förlorade inom påverkan inom stora delar från norra Europa. Kyrkan samlade sig mot motreformation nära Konciliet inom Trient1545–1563 varvid den omorganiserades samt nya ordnar bildades varav mot modell Jesuitorden.

Vid tiden till dem stora koloniseringarna kom katolicismen för att spridas via spansk samt portugisisk kolonisation mot Latinamerika, Afrika samt Indien.

Efter andra Vatikankonciliet

[redigera | redigera wikitext]

Andra Vatikankonciliet (1962–1965) ägde massiv innebörd till hur katolska kyrkan skulle förhålla sig mot detta moderna samhället samt omvärlden. detta anses från flera existera 1900-talets viktigaste kyrkohistoriska händelse^{[källa behövs]} samt enstaka från dem viktigaste händelserna inom den katolska religiös saga. Företrädare till liberala inriktningar förespråkade ett radikal reformation från kyrkan på grund av för att möta enstaka ökande sekulariserad omvärld, medan mer konservativa argumenterade till bevarandet från traditioner.

Andra Vatikankonciliet producerade fyra konstitutioner, nio dekret samt tre deklarationer. Efter konciliet deltar katolska kyrkan mer inom ekumeniskt sysselsättning. andra Vatikankonciliet skapade samtidigt argumentation ifall om katolska kyrklig doktriner ändrats.

1969 införde påve Paulus oss enstaka färsk mässordning på grund av den Latinska delkyrkan. såsom resultat kunna gudstjänst inom den romerska riten numera firas vid andra tungomål än latin, likt dock förblir den latinska religiös normerande tungomål även inom liturgin. Den 7 juli 2007 förklarade påve Benedictus XVI inom sin skrivelse Summorum pontificum för att den romerska ritens äldre struktur förblir enstaka levande samt aktuell sektion från den katolska religiös gudstjänstliv.

Sexuella övergrepp från kyrkofunktionärer

[redigera | redigera wikitext]

Från 1980 mot 2015 betalade katolska kyrkan, i enlighet med Royal kommission into Institutional Responses to Child Sex Abuse inom Australien ut 276 miljoner australiska dollar mot minderåriga offer på grund av sexualbrott inom religiös institutioner. Medelstorleken vid överföring fanns 91 000 AUS samt antalet offer plats 3 066 samt omfattade belöning inom struktur från skadestånd, behandling samt advokatkostnader samt inom medeltal ägde 33 tid förflutit mellan övergreppen samt utbetalningen. Offrens medelålder fanns 10 kalenderår på grund av pojkar samt 11 tid på grund av flickor. Kommissionen erfor för att detta fanns svårt till offren för att träda fram samt för att detta verkliga antalet offer sannolikt plats högre. Katolska kyrkan vägrade inledningsvis tro vid vittnesmålen ifrån barnen, istället negligerade man samt bestraffade barnen vilket vågade berätta.^[36] Istället förstörde kyrklig anställda bevisen samt flyttade dem skyldiga kyrkofunktionärerna ifrån kyrka mot samling. från dem 1 880 såsom ställts mot svars till övergreppen fanns 90% män. Mellan 1950 samt 2010 ägde 7% från samtliga katolska präster inom Australien varit objekt på grund av klagomål.^[37][38]

Ekumenik

[redigera | redigera wikitext]

Påve Johannes XXIII samt andra Vatikankonciliet införde enstaka färsk praxis vilket mera tog fasta vid goda relationer tillsammans med andra kristna än vid läroskillnaderna. Bön tillsammans med icke-katoliker tilläts inom kontrast mot tidigare kyrkolag.^{[källa behövs]}

VatikanensTroskongregation arbetar bland annat tillsammans ekumenik tillsammans med dem ortodoxa samt protestantiska samfunden. Dokumentet Responsa ad quaestiones (2007), likt små frukter från växter kardinal William namn Levadas signum, hänvisar mot vilket vilket beslutades beneath andra Vatikankonciliet samt därefter åter fastslagits från Vatikanen upprepade gånger, senast inom dokumentet Dominus Iesus (2000). Responsa ad quaestiones fastslår för att samfund utanför katolska kyrkan ej möter villkoren vilket kyrkor inom egentlig fras, undantaget ortodoxa kyrkor såsom upprätthåller den katolska synen vid sakramenten samt prästämbetet.^{[källa behövs]} dock katolska kyrkan erkänner även för att detta finns många kristen tro, hopp samt älskade utanför katolska religiös synliga gränser (enligt katolska församlings katekes). då detta gäller ekumeniska diskussioner hävdar dokumentet för att "dialog bara existerar konstruktiv angående deltagarna visar trohet mot den katolska identiteten".^{[källa behövs]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]