Hur länge är en delfin dräktig

Delfiner (Delphinidae) existerar ett släkt inom ordningen valar, såsom omfattar nästan 40 arter uppdelade inom 17 släkten, tillsammans strömlinjeformade vattenlevande däggdjur.

De förekommer inom varenda världshav, maximalt inom grundare havsdelar nära kontinentalsocklar.^[1] Delfiner lever från animalisk att ge liv, företrädesvis fiskar samt bläckfiskar. dem existerar sociala varelse tillsammans tämligen upphöjd intelligens samt kommunicerar bland annat genom ekolokalisering.

Deras ofta vänliga uppsyn samt deras mot synes lekfulla sätt besitter gjort för att dem ofta förekommer inom olika kulturella yttringar. vid bas från detta, samt vid bas från för att dem existerar lätta för att träna således existerar dem även populära för att behållas vid således kallade delfinarier var dem ingår inom akrobatiska föreställningar. för att hålla delfiner inom fångenskap äger kritiserats från natur- samt djurskyddsorganisationer.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Delfiner existerar vanligtvis mellan 1,40 samt 4,00 meter långa. Den största arten, späckhuggaren, når mot samt tillsammans med enstaka längd från tio meter. dem minsta arterna balanserar omkring 50 kg samt späckhuggaren besitter enstaka maximal vikt från ungefär 9 000 kg.^[2] vid bas från sin kroppsform besitter dem en särskilt lågt strömningsmotstånd samt förmå nå höga hastigheter. inom delfinernas skalle finns en kroppsdel vilket möjliggör ekolokalisering. Därför ser pannan ofta ut liksom enstaka bula vilket kallas melon. Hos flera arter står bägge käkar vidare samt bildar en slags tryne.^[1] tillsammans undantag från släktet Lissodelphis besitter varenda delfiner enstaka trekantig ryggfena.^[2]

I munnen från flera arter finns särskilt flera tänder, upp mot 65 inom överkäken samt 58 inom underkäken.^[1]

Delfinerna äger massiv hjärna samt ett hjärnbark tillsammans komplex uppbyggnad, således för att dem från flera zoologer räknas mot dem vilt likt besitter högst intelligens.^[2] fast detta finns enstaka teori liksom hävdar för att delfinernas stora hjärna bara existerar ett anpassning mot existensen inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans med uppgiften för att reglera kroppens temperatur. Basen på grund av denna teori ligger inom detta stora antalet gliaceller inom hjärnan samt detta jämförelsevis ringa antalet nervceller. i enlighet med allt likt idag existerar känt angående gliaceller deltar dem ej inom bearbetningen från resultat utan besitter bara biträdande funktioner till nervcellerna. i enlighet med teorin utgör dem ett värmeisolering till nervcellerna.^[3] Delfiner äger god förmåga för att lära sig rörelsemönster samt för att reagera vid ljudsignaler. Deras förståelseförmåga angående abstrakta figurer liksom trekanter alternativt fyrkanter existerar dock lägre än hos duvor alternativt råttor.^[4]

Kroppsfärgen existerar vanligtvis sammansatt från svartaktiga alternativt vitaktiga element. Oftast existerar delfinernas undersida mer ljus än ovansidan. Påfallande arter existerar mot modell strimmig delfin tillsammans med inslag från blått samt vanlig delfin tillsammans med gula samt bruna komponenter. dem olika arterna skiljer sig ifrån varandra även genom linjer samt andra mönster.

Alla arter saknar kalufs. Bara beneath embryons tillväxt förekommer några kalufs nära nosen dock dem tappas begränsad före alternativt efter födelsen.^[5]

Delfinernas ljuduppfattning samt ögonkontakt existerar många väl utvecklade. dem äger yttre öronöppningar, dock dessa fyller år troligtvis ingen funktion. Ljud når örats inre ovan underkäken samt mellanörat. dem kunna lyssna ljud upp mot 220 kHz såsom ligger inom ultraljudzonen. Ögonen existerar huvudsakligen anpassade till synen beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig dock även ovan dricksvatten besitter dem god synförmåga. enstaka speciell struktur från känselsinne existerar delfinernas ekolokalisering tillsammans hjälp från ultraljud.

Andra kännetecken såsom skiljer delfiner ifrån andra tandvalar existerar dem hopvuxna inledande halskotorna, en mindre antal revben, enstaka delvis fusion från underkäkens bägge hälfter samt mindre vassa tänder.

Delfiner avsöndrar tillsammans med jämna mellanrum dem yttre hudcellerna (peeling), hos vissa arter således ofta såsom varannan timme.^[6] vid sålunda sätt upprätthåller dem detta låga strömningsmotståndet.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Delfiner når höga hastigheter då dem simmar, ibland upp mot 55 km/h. Flera, dock ej samtliga arter, hoppar ofta ur vattnet till för att utföra akrobatiska rörelser.^[2] Dessa hopp tolkas såsom lek. Å andra sidan existerar delfiner genom dessa språng snabbare än inom vattnet. dem hittar vid därför sätt även tänkbara platser tillsammans med att ge liv då dem orienterar sig efter ansamlingar från måsar. dem besitter förmåga för att dyka 15 minuter mot en djup från 300 meter beneath vattenytan, dock vanligtvis dyker dem bara några minuter. Delfiner existerar även kända på grund av för att dem simmar inom närheten från ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig på grund av för att "rida" vid vågen.^[1]

Dessa varelse besitter en socialt beteende samt lever inom grupper. nära platser tillsammans massiv resurs mot att födas samlas ibland upp mot 1000 individer. till för att kommunicera använder dem olika ljud alternativt håller kroppskontakt tillsammans med varandra. Sammansättningen från enstaka assemblage existerar ej förbestämd. Trots allt förekommer starka anknytningar mellan dem olika individerna vilket visar sig inom vården till skadade alternativt sjuka djur.^[2] angående deras flock blir attackerad bildar dem friska vuxna delfinerna enstaka fingerprydnad runt dem små delfinerna, dem skadade samt dem gamla, såsom skulle bli en enkel byte till enstaka hungrig jägare. vid således sätt kommer ej dem som anfaller djuren åt dem.

Mindre delfiner äger mot samt tillsammans förmåga för att döda större hajar tillsammans genom för att kollidera tillsammans med dem.^[2]

När delfiner sover bibehåller dem ständigt ett halva från hjärnan vaken, vid således sätt avslutas inte någonsin andningen. dem håller även en synorgan öppet likt skydd mot tänkbara angrepp från fiender. då delfiner sover existerar dem ej lika rörliga likt då dem existerar vakna.

Liksom varenda valar föder delfiner bara en ungdjur åt gången. Dräktigheten varar vanligtvis inom en tid dock detta finns skillnader mellan dem olika arterna. då ett delfin existerar född finns detta ett ytterligare kvinnlig delfin närvarande likt fungerar vilket barnmorska. ^[7] Ungarna börjar några månader efter födelsen för att förtära fast att ge liv samt stannar inom allmänhet inom sex kalenderår hos modern.

Enligt dem nyaste forskningarna från en brittiskt-tyskt grupp äger flasknosdelfinen en särskilt struktur från visselljud på grund av för att känna igen enskilda individer. vid därför sätt förmå dem anropa ett individ inom enstaka team. Dessa visselljud särskiljs ej efter ljudets frekvens utan efter ljudföljden, liksom en namn hos människor.^[8]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Delfiner jagar sina byten aktivt. dem hittar rovet genom ekolokalisering. Vanligtvis äger delfiner likformiga tänder vilket liknar koner. Dessa tjänar bara mot för att hålla fast fångna fiskar alternativt bläckfiskar. Byten slukas nästan ständigt kurera. Tändernas antal beror oftast vid arternas grundföda. Arter likt jagar vattenlevande djur äger vanligtvis flera tänder, medan dem arter såsom äter bläckfiskar äger färre. Vissa delfiner fångar ibland kräftdjur. liksom enda art inom delfin-familjen livnär sig späckhuggaren från andra däggdjur. Den äter även sälar samt andra delfin- alternativt valarter.^[1] då delfiner jagar samarbetar dem. Då simmar ett flock delfiner kring en fiskstim alternativt driver stimmet mot stranden.

När delfiner diar använder dem identisk teknik vilket andra valar. Honan sprutar den fettrika mjölken inom ungdjurets munhåla, eftersom ungdjuret saknar läppar på grund av för att suga.

Andningssystem

[redigera | redigera wikitext]

Delfiner äger en blåshål liksom sitter högst upp vid hjässan således för att delfinen kunna andas vid några sekunder. varenda andetag existerar enstaka medveten papper, detta sker alltså ej reflexmässigt utan delfiner måste tänka vid för att andas. dem besitter ett muskel liksom sitter nära blåshålet samt tillsammans med hjälp från den muskeln håller dem blåshålet stängt medan dem existerar beneath vattnet. dem öppnar bara blåshålet då dem når vattenytan. Delfinerna andas in luften genom blåshålet. Sedan förs luften via luftstrupen mot lungorna. var finns detta alveoler samt detta existerar var gasutbytet sker. detta finns blodkärl runt alveolerna. Gasutbytet sker genom diffusion. eftersom detta finns lite koldioxid inom alveolerna dock många inom blodkärlen således jämnar detta ut sig genom diffusion samt då jämnar syret ut sig även, eftersom detta finns många syre inom alveolerna dock lite inom blodkärlen samt då gård syret mot blodkärlen.

Vid varenda andetag sålunda ökar hjärtrytmen tre gånger samt då pumpas blodet många snabbare samt syreutbytet går därför väldigt snabbt. Delfiners blod innehåller många mer blodkroppar samt därför tas syret upp många enklare nära varenda andetag än hos t.ex. människor.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Delfinernas inre systematik existerar ännu omstridd. vid bas från morfologiska skillnader delas familjen ibland upp inom flera underfamiljer dock detta existerar ej känt ifall dessa återspeglar evolutionens lopp. Dessa underfamiljer existerar Delphininae (egentliga delfiner; 27 arter inom 12 släkten), Globicephalinae (grindvalar; 7 arter inom 5 släkten), Orcininae likt omfattar dem numeriskt värde arterna späckhuggare samt falsk späckhuggare samt Cephalorhynchinae (7 arter inom 3 släkten).

Även irrawadidelfinens ställning inom systematiken äger varit kontroversiell. Ibland räknades arten mot familjen vitvalar, dock efter genetiska undersökningar klassas den mot delfinerna.^[9]

Enligt efternamn & Reeder (2005) skiljs mellan nästa släkten samt arter:^[10]

• Släktet Cephalorhynchus
• Släktet vanliga delfiner (Delphinus)
• släkte Feresa
• släkte Globicephala
• Släktet Grampus
• Släktet Lagenodelphis
• Släktet Lagenorhynchus
• Släktet Lissodelphis
• Släktet Orcaella
• släkte Orcinus
• släkte Peponocephala
• släkte Pseudorca
• Släktet Sotalia
• Släktet Sousa
• Släktet Stenella
• Släktet Steno
• Släktet Tursiops

Större arter förs ibland mot ett separat släkt Globicephalidae ("späckhuggare samt pilotvalar"). Floddelfiner tillhör ej familjen Delphinidae.

Det antas för att släktena Lagenorhynchus samt Stenella existerar polyfyletiska, detta önskar yttra för att dessa arter bara ytligt liknar varandra dock ej existerar närmare släkt tillsammans med varandra.^[11] Hittills finns ingen inre systematik vilket accepterats från majoriteten från auktoriteter.

Delfiner samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom flera arter från delfin existerar lekfulla, sociala samt lätta för att träna, äger dem blivit populära vid därför kallade delfinarier var dem ingår inom akrobatiska föreställningar. för att hålla delfiner inom fångenskap kritiseras från en flertal natur- samt djurskyddsorganisationer. Studier visar för att delfiner inom fångenskap lider från stressymptom samt flertalet delfiner inom fångenskap måste medicineras. Detta tillåtelse beror främst vid numeriskt värde viktiga faktorer, begränsad rörelsefrihet samt hindrad överföring - då delfinernas ekoljud dämpas samt begränsas från dem omslutande bassängkanterna.^{[källa behövs]}

Sovjetunionen genomförde träning från delfiner samt sjölejon inom Svarta havet tillsammans militära ändamål. Då Sovjetunionen kollapsade tillföll delfinerna vilket tränades inom Krim detta självständiga Ukraina. Djuren tränades beneath stort hemlighetsmakeri till olika räddningsuppdrag samt till för att behärska placeras in inom sökningen efter sjöminor. dem tränades även på grund av hemliga militära attackuppdrag. Spekulationer besitter rört sig angående precist till vilka information delfinerna tränats; mot modell besitter kamikaze-uppdrag mot ubåtar, minläggning samt för att döda attackdykare nämnts.^[12]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899