Hur stor är jupiter till jorden

För andra betydelser, titta Jupiter (olika betydelser).

Jupiter
Bild vid Jupiter tagen 1979 ifrån Voyager 1. Bilden äger förbättrats till för att framhäva detaljer.
Uppkallad efter	Jupiter
Omloppsbana[1]
Epok: J2000
Aphelium	816 363 000 km[2] (5,4570 AU)
Perihelium	740 595 000 km[2] (4,9506 AU)
Halv storaxel	778 547 200 km (5,2043 AU)
Excentricitet	0,0487[2]
Siderisk omloppstid	4331,572 dygn 11,85920 år
Synodisk omloppstid	398,88 dygn[2]
Medelomloppshastighet	13,06 km/s[2]
Medelanomali	18,818°
Inklination	1,305° 6,09° mot solens ekvator
Longitud till uppstigande nod	100,55615°[2]
Periheliumargument	275,066°
Månar	92[3]
Fysikaliska data
Avplattning	0,06487 ± 0,00015
Ekvatorradie	71 492 ± 4 km[4][5] 11,209 gånger jordens
Polradie	66 854 ± 10 km[4][5] 10,517 gånger jordens
Area	6,21796×1010 km2[5][6] 121,9 gånger jordens
Volym	1,43128×1015 km3[2][5] 1321,3 gånger jordens
Massa	1,89813×1027 kg[2] 317,8 gånger jordens
Medeldensitet	1,326 g/cm3[2][5]
Ytgravitation (ekvatorn)	25,92 m/s²[2][5] 2,64 g
Flykthastighet	59,5 km/s[2][5]
Siderisk rotationsperiod	9,925 h[7]
Vinkelhastighet (ekvatorn)	12,6 km/s 45 300 km/h
Axellutning	3,13°[2]
Rektascension (nordpolen)	268,057° 17 h 52 min 14 s[4]
Deklination (nordpolen)	64,496°[4]
Albedo	0,343 (bond) 0,538 (geom.)[2]
Yttemperatur	Medel: 165 K nära 1 bar[2]  (112 K nära 0,1 bar[2])
Skenbar magnitud	medel -2,7 nära opposition[2]
Vinkeldiameter	30,5 – 50,1 bågsekunder[2]
Atmosfär[2]
Skalhöjd	27 km
Sammansättning	89,8±2,0% väte (H2) 10,2±2,0% helium ~0,3% metan ~0,026% ammoniak ~0,003% vätedeuterid (HD) 0,0006% etan 0,0004% vattenånga

Jupiter (symbol: ♃) existerar den femte planeten ifrån solen samt existerar tillsammans med massiv marginal solsystemets största planet. Dess massa existerar 2,5 gånger således massiv liksom varenda dem andra planeternas sammanlagda massa. Planeten existerar enstaka gasjätte samt man existerar ej trygg vid angående planetens kärna existerar fast alternativt flytande. Planeten äger fått sitt namn efter den största guden inom romersk sagor, Jupiter.^[8] Fastän namnet existerar romerskt äger planeten varit känd, beneath andra namn, sedan antik tider (till modell Δίας/Dias vid grekiska).

Överblick

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter existerar vanligtvis detta fjärde ljusstarkaste objektet vid sky (efter solen, månen samt Venus) tillsammans med enstaka maximal magnitud vid -2,8. Planeten Mars kunna dock örtinfusion sig ljusstarkare nära opposition.^[9]

Jupiters diameter existerar 11 gånger större än jordens^[10], massan existerar 318 gånger större samt volymen existerar 1 321 gånger jordens.^[11] Jämfört tillsammans solen, såsom existerar 1 000 gånger större inom volym, existerar den dock liten.^[12]

Jupiters uppkomst

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter uppstod noggrann vilket övriga delar från solsystemet på grund av ca 4,6 miljarder kalenderår sedan.^[13] inom likhet tillsammans dem övriga planeterna bildades Jupiter från kvarlevor ifrån detta gasmoln samt detta stoft likt gav upphov mot solen,^[14] var Jupiter tog den största delen från massan vilket blev ovan efter för att solen ägde bildats. Planeten består från identisk ämnen likt enstaka himlakropp, dock saknade tillräcklig massa till för att antändas.^[13] många kring planetens bildande existerar okänt^[15], dock detta finns numeriskt värde primära hypoteser gällande hur Jupiter bildades: kärnanhopning (core accretion) samt skivinstabilitet (disk instability).^[16]

Enligt kärnanhopningshypotesen därför började detta ämne såsom återstod efter solens bildande för att klumpa ihop sig mot successiv större partiklar. enklare ämnen såsom väte samt helium blåstes iväg från solvinden mot dem yttre regionerna från solsystemet. därför småningom avtog solvindens påverkan vid dem enklare ämnena vilket väte samt helium, vilket ledde mot för att dem kunde anhopas mot gasjättar. i enlighet med hypotesen formas dem steniga planetkärnorna inledningsvis, på grund av för att sedan dra mot sig enklare ämne likt förmå forma dem yttre lagren vid planeterna.^[16]

Hypotesen ifall skivinstabilitet anger å andra sidan för att gasjättarna bildades betydligt snabbare än den tidsperiod såsom kärnanhopningen skulle ta, inom 4-5 miljoner tid ifrån detta för att solen bildades. Förespråkarna mot hypotesen menar för att dem enklare materialen antingen skulle avdunsta alternativt samlas upp från dem övriga planeterna angående materialanhopningen skulle ta längre period till gasjättar.^[16] i enlighet med skivinstabilitetshypotesen således bildades klumpar från gas samt damm redan inom den protoplanetära skivan (snarare än efter den perioden, såsom kärnanhopningsteorin anger).^[17] Klumparna utvecklades sedan mot jätteplaneter likt Jupiter samt Saturnus.^[16]

Även ifall detta existerar oklart noggrant hur Jupiter bildades sålunda ger observationer ifrån bland annat rymdsonden Juno ett foto likt ger fördel åt hypotesen angående kärnanhopning.^[17]

För 4 miljarder kalenderår sedan fick Jupiter sin nuvarande väg eller spår runt solen.^[13]

Fysiska egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter besitter den snabbaste rotationshastigheten från samtliga solsystemets planeter. en Jupiterdygn existerar knappt tio timmar långt (9 timmar, 55 minuter, 33 sekunder).^[18] Den snabba rotationen leder bland annat mot enstaka tillplattning från planeten, något såsom förmå ses nära planetens ekvator inom struktur från ett "bula" alternativt ett sfäroid. nära ekvatorn existerar Jupiters diameter 142 984 km, jämfört tillsammans med diametern nära polerna vilket existerar 133 708 km.^[19]

Jupiters sammansättning

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter består huvudsakligen från numeriskt värde ämnen: väte samt helium. Temperaturen samt trycket stiger ju närmre man kommer planetens centrum. Vätet pressas samman från tyngdkraften samt ämnena lägger sig såsom lager vid varandra.^[20][21]Jupiters yttre skikt består från molekylärt väte (H₂). Längre in spjälkas molekylerna mot separata atomer från hettan samt trycket samt väteatomerna uppför sig såsom flytande metall.

Jupiters kärna existerar hetare än solens yta, dock detta existerar okänt vad den består från. detta kunna röra sig ifall en massivt stenklot, flera gånger större än jorden, alternativt således är kapabel detta metalliska, flytande vätet sträcka sig ända in mot centrum.

Ytan

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter besitter ej någon väldefinierad fast yta, såsom mellan jordens atmosfär samt jordskorpan. Den punkt var atmosfären anses övergå inom planetyta definieras istället ligga ner nära en tryck från 10 bar, alternativt tio gånger atmosfärstrycket nära jordytan.^[22]

Atmosfär

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter äger den största atmosfären från varenda planeterna inom solsystemet. Den sträcker sig mot 5 000 kilometers höjd.^[23] Atmosfären består - noggrann vilket övriga delar från planeten - mot största sektion från väte, ca 90 % från atmosfären existerar väte samt ungefär 10 % existerar helium. detta finns även små mängder ammoniak, svavel, metan samt vattenånga inom atmosfären.^[20] troligen finns detta tre åtskilda lager från moln inom Jupiters atmosfär liksom tillsammans existerar 71 km tjocka. dem översta molnen består troligen från ammoniakis, mellanlagret från ammoniumhydrosulfid ([NH4]SH) samt detta innersta laget från vattenis samt vattenånga.^[13]

Gasplaneterna besitter starka vindar såsom existerar begränsade mot breda bälten längs latituden. Vindarna blåser inom motsatt riktning längs tillsammans med dessa bälten. dem små skillnaderna inom kemisk sammansättning samt temperatur mellan dessa grupp orsakar dem målade bälten såsom dominerar planetens utseende. Jupiters ekvatorialbälten blir svagare emellanåt, samt beneath tid 2010 försvann en från bältena helt.^[24]

Data ifrån rymdsonden Galileos mätsond tyder vid för att vindarna existerar många starkare än man trott (mer än 400 m/s) samt sträcker sig sålunda långt ner vilket provet fanns möjligt för att observera.^[22] dem möjligen är kapabel sträcka sig ner tusentals kilometer inom detta inre. Jupiters atmosfär visade sig även existera ganska turbulent. Detta tyder vid för att Jupiters vindar mot största delen drivs från inre hetta, mer än från solens strålning. dem intensiva färgerna man ser inom Jupiters moln existerar antagligen resultatet från dem kemiska reaktionerna från ämnena inom Jupiters atmosfär; möjligen existerar svavel inblandat vars föreningar är kapabel variera inom färger, dock detaljerna existerar okända. Färgerna varierar tillsammans med molnens höjd: azurblå existerar lägst, följt från bruna samt vita, samt röda vid toppen. Ibland förmå man titta dem lägre lagren genom hål inom dem övre.

Magnetfält samt strålning

[redigera | redigera wikitext]

Jupiters magnetosfär (planetens magnetfält) räknas såsom solsystemets största struktur tillsammans med ett medeldiameter vid 20 miljoner kilometer. detta existerar 150 gånger Jupiters diameter samt 15 gånger större än solens diameter.^[25] Magnetfältet existerar mellan 16 samt 54 gånger starkare än jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar samt fångar in laddade partiklar ifrån stora avstånd.^[13][26] dem laddade partiklarna kommer dels ifrån Jupiters personlig joniserade atmosfär (jonosfären), dels ifrån solvinden.^[27] Den viktigaste partikelkällan existerar dock den vulkaniskt aktiva månen Io liksom avger 1-3 ton svavel samt syre varenda kort tid, dels liksom enskilda atomer samt dels såsom svaveldioxid.^[28] då svaveldioxiden lämnar Io bryts den ner samt joniseras, vilket fullfölja för att atomerna förmå fångas upp från magnetfältet. då dem laddade partiklarna ifrån olika källor fångas upp från Jupiters område runt en magnet där magnetiska krafter verkar accelereras dem upp mot höga energier^[27], inom vissa fall tio gånger mer energirika än på grund av motsvarande partiklar inom jordens magnetfält.^[29]Strålningen runt Jupiter kunna ge grundlig skador vid rymdfarkoster, komponenter samt levande varelser.^[29] Strålningsflödet existerar särskilt starkt runt Jupiters ekvator, var högenergipartiklar bildar enstaka torus (en munk-liknande struktur).^[27]

Strålningen äger varit en bekymmer på grund av rymdsonder såsom skickats mot Jupiter samt en forskningsämne inför eventuella framtida bemannade expeditioner mot Jupitersystemet.^[30][31]

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Ifall man gjorde enstaka utflykt genom Jupiters molnlager skulle man titta klimat såsom existerar lika komplext samt imponerande likt vid jorden. Molnen vid Jupiter bildas vid liknande sätt liksom molnen vid jorden. Genom för att analysera hur molnen reflekterar ljus samt undersöka nära vilka temperaturer dem bildas besitter vetenskapsman lyckats känna igen fyra molnlager. Uppifrån samt ned består dem från ammoniak, ammoniumvätesulfid samt vatten.^[32] Utöver kraftiga oväder besitter Jupiter varma fläckar. dem existerar högtrycksområden var lavafärgade moln försvinner samt avslöjar underliggande rosa moln.

Röda fläcken

[redigera | redigera wikitext]

Det maximalt omtalade kännetecknet vid Jupiter existerar Stora röda fläck (på sydsidan), en gigantiskt stormsystem, dubbelt sålunda stort liksom jorden.^[33] Systemet äger varat inom minimalt 400 kalenderår samt upptäcktes vid 1600-talet.^[34] Man vet dock för att den röda fläck håller vid för att krympa samt vissa beräkningar tyder vid för att den förmå artikel borta angående 50-100 år.^[34]

Man besitter känt mot andra liknande fast mindre fläckar inom decennier. Infraröda observationer samt rotationsriktningen tyder vid för att den röda fläck existerar enstaka högtrycksregion vars molntoppar existerar betydligt högre samt kallare än omgivande regioner. detta kunna äga funnits liknande strukturer vid saturnus samt Neptunus. Man känner ej mot hur liknande strukturer kunna bestå därför länge.

Jupiters ringar

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter äger ringar liksom saturnus, dock många mindre. detta fanns detta tredjeplats systemet från ringar, liksom upptäcktes inom solsystemet, efter saturnus samt Uranus ringar. dem observerades ursprunglig 1979 från Voyager 1 samt undersöktes sedan grundligt från NASA. Ringarna äger dem senaste 23 år även observerats tillsammans Hubbleteleskopet samt ifrån jorden. detta behövs emellertid många stora teleskop på grund av för att observera ringarna ifrån jorden.

Till skillnad ifrån saturnus existerar Jupiters ringar mörka. Ringsystemet existerar svagt var ringarna består från fyra delar: ett inre sektion likt kallas halon, ett relativt sett ljus huvudring liksom existerar många tunn samt numeriskt värde bredare yttre ringar, liksom är kapabel beskrivas såsom skinande dock svaga. dem båda yttre ringarna äger fått namn efter dem månar såsom dem hämtat sitt ämne ifrån, Amalthea samt Thebe. .^[35] troligen består huvudringen från ämne ifrån Adrastea samt Metis. Ringarna verkar bestå från damm snarare än is.^[36] troligen stannar partiklarna ej kvar därför länge (beroende vid atmosfäriska samt magnetiska drag). angående ringarna existerar permanenta måste dem därför kurera tiden bli påfyllda. detta finns även indikationer vid ytterligare ett fingerprydnad längs Amaltheas bana.^[37]

Jupiters effekt vid solsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Jupiters stora massa besitter påverkat solsystemets tillväxt inom upphöjd grad; dem flesta planeters omloppsbanors program ligger närmare Jupiters omloppsbanas strategi än solens ekvatorialplan. Majoriteten från dem kortperiodiska kometerna tillhör Jupiters kometfamilj. Kirkwoodgapen inom asteroidbältet orsakas mot massiv sektion från Jupiter.^[38]

Solsystemets skapelse

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter tros existera orsaken mot för att asteroidbältet inte någonsin blev någon planet, eftersom Jupiters gravitation hindrade detta. Jupiter misstänks även delvis artikel orsaken mot detta kraftiga bombardemang liksom dem inre planeterna genomgick inom solsystemets tidiga saga. Solsystemet äger beskrivits vilket "solen, Jupiter, samt blandat grus".

Shoemaker–Levy 9

[redigera | redigera wikitext]

16-22 juli 1994 hände något liksom fick hundratals observatorier vid jorden för att rikta teleskopen mot Jupiter. enstaka meteorit, Shoemaker–Levy 9, kolliderade tillsammans Jupiter. Kometen splittrades inom cirka 20 delar på grund av för att sedan falla ned inom Jupiters atmosfär. Explosionerna ifrån kollisionen fanns därför kraftiga för att dem kunde ses ifrån jorden.^[39][40]

Jupiters månar

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter äger 95 bekräftade månar (oktober 2024).^[41][3]

De inre månarna

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter äger åtta reguljära månar (Metis, Adrastea, Amalthea, Thebe, Io, Europa, Ganymedes samt Callisto). Dessa förefaller existera uppbyggda från identisk ämne, identisk blandning fryst vatten samt berg likt möjligen utgör Jupiters inre. Dessa månar bildades troligen från ämne liksom blev ovan då Jupiter bildades.

De fyra innersta från dem reguljära månarna existerar Metis, Adrastea, Amalthea samt Thebe. Dessa besitter enstaka diameter vid 20–200 km. dem fyra övriga kallas dem galileiska månarna (Io, Europa, Ganymedes samt Callisto) samt existerar betydligt större. samtliga fyra existerar större än dvärgplaneterna, Ganymedes existerar mot samt tillsammans med större än Merkurius. Jupiters reguljära månar växte sig stora eftersom dem bildades var stoftet samt isen plats såsom tätast.

De galileiska månarna jämförda tillsammans jordens måne

[redigera | redigera wikitext]

Namn	Diameter		Massa		Banradie		Omloppstid
	km	%	kg	%	km	%	dygn	%
Io	&&&&&&&&&&&03643.&&&&&03 643	105	8,9×1022	120	&&&&&&&&&0421700.&&&&&0421 700	110	1,77	7
Europa	&&&&&&&&&&&03122.&&&&&03 122	90	4,8×1022	65	&&&&&&&&&0671034.&&&&&0671 034	175	3,55	13
Ganymedes	&&&&&&&&&&&05262.&&&&&05 262	150	14,8×1022	200	&&&&&&&&01070412.&&&&&01 070 412	280	7,15	26
Callisto	&&&&&&&&&&&04821.&&&&&04 821	140	10,8×1022	150	&&&&&&&&01882709.&&&&&01 882 709	490	16,69	61

De yttre månarna

[redigera | redigera wikitext]

De yttre månarna existerar omkring sextio små månar tillsammans ett diameter vid 1 – 186 km. Teorin liksom astronomerna besitter existerar för att dessa månar plats asteroider innan dem blev infångade från Jupiters gravitation.^[42][43][44]

Rymdsonder nära Jupiter

[redigera | redigera wikitext]

Jupiter äger blivit besökt från flera rymdsonder genom åren:

• Pioneer 10, passerade 1973^[45][46]
• Pioneer 11, passerade 1974
• Voyager 1, passerade 5 mars1979^[47]
• Voyager 2, passerade 9 juli 1979
• Ulysses, passerade 8 februari1992 samt 4 februari2004
• Galileo, anlände 1995, utforskade Jupiters månar, blev tagna ur bruk 2003 genom för att sändas ner inom Jupiter.^[48]
• Cassini-Huygens, passerade 2000
• New Horizons, passerade 28 februari2007
• Juno, anlände 5 juli 2016.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]